FÖRESKRIFT 20/011/2007. Grunder för fristående examen

Transkript

1 FÖRESKRIFT 20/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK 2007

2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK 2007 FÖRESKRIFT 20/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN (häft.) ISBN (pdf)

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 20/011/2007 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom Upphäver Föreskrift Nr 30/011/ Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN PLÅTTEKNIK Utbildningsstyrelsen har beslutat grunderna för yrkesexamen i plåtteknik. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Examenskommissionen och examensarrangören kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. När utbildning som förbereder för en fristående examen anordnas, beslutar utbildningsanordnaren om innehållet i utbildningen och ordnandet av utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Den som deltar i utbildningen skall som en del av utbildningen beredas möjlighet att avlägga en fristående examen. Generaldirektör Undervisningsråd KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos OLLI HAUTAKOSKI Olli Hautakoski Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.sukunimi@oph.fi, Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , fornamn.efternamn@oph.fi,

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen...9 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i plåtteknik Examensdelarna...9 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i plåtteknik och grunderna för bedömningen Allmänna färdigheter i plåt och konstruktionsarbeten...12 a) Kraven på yrkesskicklighet...12 b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...21 c) Mål och kriterier för bedömningen Svetsarbeten...22 a) Kraven på yrkesskicklighet Svetsarbeten och svetsförband...36 a) Krav på yrkesskicklighet Tunnplåtsarbeten...46 a) Krav på yrkesskicklighet Tjockplåtsarbeten...50 a) Krav på yrkesskicklighet Stålkonstruktionsteknik...55 a) Krav på yrkesskicklighet...55

6 7 Monteringssvetsning...57 a) Kraven på yrkesskicklighet Material från grupperna 8 och 10 (ISO/TR 15608)...60 a) Kraven på yrkesskicklighet Material från grupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608)...65 a) Kraven på yrkesskicklighet Laserskärning...68 a) Kraven på yrkesskicklighet Vattenskärning...73 a) Kraven på yrkesskicklighet Plåtbearbetning vid plåtbearbetningscenter...77 a) Kraven på yrkesskicklighet Kantning...80 a) Kraven på yrkesskicklighet Pressning...83 a) Kraven på yrkesskicklighet...83 b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...87 c) Mål och kriterier för bedömningen Företagsamhet...88 a) Kraven på yrkesskicklighet...88 b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet...88 c) Mål och kriterier för bedömningen...89 BILAGOR...91

7 Kapitel 1 FRISTÅENDE EXAMINA 1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna ingår ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel skall bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (målen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De inkluderar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Målen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Målen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa mål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen skall täcka alla de mål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

8 4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning. 5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna skall mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna skall klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De skall också ges möjlighet till att själva bedöma sina prestationer. Examensanordnaren gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons om prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet skall ha god yrkeskunskap inom ifrågavarande område. Examenskommissionen och examensanordnaren kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenkommissionen. Examenkommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning 6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat ett direktiv om vilka uppgifter som skall framgå ur betyg för fristående examina, utbildning som förbereder för fristående examen och läroavtalsutbildning. 8

9 Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensanordnaren. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensanordnaren skaffar och undertecknar yrkesbeviset som är avgiftsbelagt för examinanden. 7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går formellt sett inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning skall anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena skall planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen skall ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK 1 Examensdelarna ALTERNATIV 1 För att få examensbetyg krävs att examinanden avlägger delarna Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten Svetsarbeten och den ena av delarna: Tunnplåtsarbeten Tjockplåtsarbeten samt en av följande delar: Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Plåtarbete med material från grupperna 8 eller 10 (ISO/TR 15608) Plåtarbete med material från grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608) kan ersätta delen från den sistnämnda gruppen genom att avlägga båda delarna i plåtarbete (Tunnplåtsarbeten och Tjockplåtsarbeten). ALTERNATIV 2 9

10 För att få examensbetyg krävs att examinanden avlägger delarna Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten Svetsarbeten och svetsförband och den ena av delarna Tunnplåtsarbeten Tjockplåtsarbeten samt två av följande delar, dock så att examinanden väljer endast den ena av de två första delarna Plåtarbete med material från grupperna 8 eller 10 (ISO/TR 15608) Plåtarbete med material från grupperna 21, 22 eller 23 (ISO/TR 15608) Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning på plåtarbetscentral Kantning Pressning Dessutom kan examinanden avlägga delen Företagsamhet. AVLÄGGANDET AV DELEN SVETSARBETEN För att bli godkänd i delen Svetsarbeten förutsätts att examinanden behärskar förutom allmänna kunskaper och färdigheter i svetsning också praktisk färdighet i svetsning som påvisas med olika svetsmetoder. Vid yrkesprov används IIW:s (International Institute of Welding) examina och utbildningsprogram. Dessa prov kan ordnas endast av utbildningsanordnare som har godkänts av Finlands Svetstekniska Förening rf. De internationella svetsarexamina (IW=International Welder) består av tre kompetensnivåer; den lägsta nivån ger kälsvetsarkompetens (IFW=International Fillet Welder), den följande plåtsvetsarkompetens (IPW=International Plate Welder och den högsta rörsvetsarkompetens (ITW=International Tube Welder). För att kunna avlägga en högre nivå krävs att examinanden har avlagt svetsarprövningarna för d e lägre nivåerna enligt Finlands Svetstekniska Förening rf:s anvisningar och regler för tillgodoräknande av examensprestationer. Svetsarprövningarna för de lägre nivåerna behöver inte avläggas om svetsaren innehar ett giltigt intyg över kvalificering enligt standarden SFS-EN eller SFS-EN ISO (om examinanden inte önskar få ifrågavarande intyg över lägre nivå). De praktiska övningarna och svetsarprövningarna för den högsta eftersträvade kompetensnivån skall alltid utföras och granskas i den omfattning som standarden SFS-EN eller SFS-EN ISO kräver (t.ex. nivån för plåtsvetsare med svetsmetod 111: de praktiska övningarna E4 och svetsarprövningarna E 3 och E 4). förutsätts ha färdighet i svetsning på nivå för internationell plåtsvetsare i en av följande svetsmetoder: 10

11 MMA-svetsning (111) MAG-svetsning (135) MAG-svetsning med rörelektrod (136) MIG-svetsning (131) TIG-svetsning (141) och färdighet i svetsning på nivå för internationell kälsvetsare i någon annan av ovannämnda svetsmetoder samt färdighet i svetsning på nivå för internationell kälsvetsare i/med en tredje av ovannämnda svetsmetoder eller prov som uppfyller motsvarande kravnivå i en av följande metoder Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) Punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23). OBS! För att bli godkänd i svetsarexamina förutsätts att examinanden också avlägger ett teoretiskt prov med godkänt vitsord. Yrkesprovet avläggs genom att examinanden avlägger ett teoretiskt prov som Finlands Svetstekniska Förening rf (SHY) uppgör på basis av utbildningsprogrammet för svetsare (teorimodulerna A, B, C, SA, SM, ST, PSS och PAL). Kompetenskraven för dessa moduler anges i yrkesexamen för svetsare (del Svetsarens yrkesteknik) Om examinanden har avlagt europeiska svetsarexamina på motsvarande nivå (European Fillet Welder, European Plate Welder) t.ex. i yrkesexamen för svetsare, godkänns de i sin helhet som svetsarprövningar också i yrkesexamen i plåtteknik. Då man väljer svetsmetoder som skall ingå i examen beaktar man hur väl metoden lämpar sig för materialet som används och hur användbar den är i arbetsobjektet. Yrkesprov i plåtarbeten och svetsarbeten kan genomföras med material från grupperna 1, 2, 3 eller 11. Vid specialisering på rostfria stålprodukter används material från grupperna 8 eller 10 vid yrkesprov i plåtarbeten och svetsarbeten Vid specialisering på aluminiumprodukter används material från grupperna 21,22 eller 23 vid yrkesprov i plåtarbeten och svetsarbeten Specialisering på användning av rostfria stål eller aluminium vid tillverkning av produkter ersätter material från grupperna 1, 2, 3 eller 11 vid yrkesprov i plåtarbeten och svetsarbeten Det rekommenderas att man i svetsarprövningar använder ett grundmaterial som ger ett brett giltighetsområde i arbetsuppgifter. Se Bilaga 2, Giltighetsområde för material i provstycken vid svetsarprövningar. 11

12 När yrkesprov utförs med produktionsninriktade arbeten används de material som väljs för produkten i planeringsskedet. När man väljer provuppgifter beaktar man de krav som olika material ställer.. Vid svetsarprövningar får svetsmetoden eller det grundmaterial som skall svetsas inte bytas ut då man övergår från en kompetensnivå till följande nivå. Vid MMA-, MIG/MAG- och TIG-svetsning övervakas svetsarprövningarna i modulerna 2 och 4 av en examinator som är auktoriserad av Finlands Svetstekniska Förening rf (SHY) och som är oberoende av undervisningen. Svetsarprövningarna i modulerna 1 och 3, i vilka endast visuell kontroll krävs, kan också övervakas av svetsläraren eller av motsvarande person. Avläggandet av delen SVETSARBETEN OCH SVETSFÖRBAND För att bli godkänd i denna del förutsätts att examinanden behärskar förutom allmänna kunskaper och färdigheter i svetsning också praktisk färdighet i svetsning som påvisas med tre svetsmetoder enligt följande: TIG-svetsning (141) och MAG- svetsning (135) eller MIG- svetsning (131) samt Punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23). I yrkesproven kan examinanden välja materialet enligt följande: i TIG- svetsning från gruppen 1, 2, 3, 8, 10, 11, 21, 22 eller 23 i MAG- svetsning från gruppen 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 i MIG- svetsning från gruppen 21, 22- eller 23. Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET I YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN 1 Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) FÖRMÅGA ATT FUNGERA I ARBETSGEMENSKAP känner i huvuddrag till marknaden, produkterna, värderingarna, målsättningarna och verksamhetsprinciperna för det företag han representerar samt kan redogöra för vilken inverkan dessa har på organisationens verksamhet och beaktar dessa i sin verksamhet känner till sitt eget uppgifts- och ansvarsområde inom organisationens verksamhetsprocess 12

13 är förtrogen med företagets organisationsstruktur, kontaktpersonerna och arbetskutymerna så att han själv kan gå tillväga på rätt sätt och vid behov handleda även andra känner till sina egna skyldigheter, sitt ansvar och sina rättigheter som en medlem i arbetsgemenskapen känner till företagets regler för hur man uppträder på arbetsplatsen (rökning, system med passersedel, klädsel, handlingssätt osv.) kan samarbeta och fungera som en medlem av arbetsgemenskapen och arbetsgruppen och ansvarsfullt sköta de arbetsuppgifter som hör till honom kan betjäna både externa och interna kunder enligt företagets betjäningsprinciper känner till förhandlingsordningen i anställningsfrågor. 2) FÄRDIGHETER I ANSLUTNING TILL ARBETSMILJÖN känner till de olycksfallsrisker och sanitära olägenheter som är specifika för arbetsmiljön och kan vidta behövliga säkerhets- och skyddsåtgärder känner till de på arbetsplatsen överenskomna förvaringsplatserna och transportkutymen för verktyg, råmaterial och halvfabrikat som används samt upprätthåller för egen del ordning på arbetsplatsen känner till renhetskraven på arbetsplatsen, hur de ämnen som används påverkar miljön samt hur avfall skall hanteras känner till miljöprogrammet och verksamhetsprinciperna för det företag som han representerar i den utsträckning som hans arbetsuppgifter förutsätter vet var skyddsinformationsbladen förvaras och känner i huvuddrag till innehållet i skyddsinformationsbladen för de kemikalier som han använder beaktar arbetets inverkan på arbetsmiljön, t.ex. heta arbeten, slipgnistor och damm, och vidtar behövliga skyddsåtgärder vet vilka åtgärder som skall vidtas i nöd- och störningssituationer. 3) FÖRMÅGA ATT ARBETA EKONOMISKT kan använda råmaterial och tillbehör ekonomiskt och beaktar i sin arbetsplanering en totalekonomisk användning av materialen använder verktyg, maskiner och utrustning på ett godtagbart sätt och håller dem i användbart skick i enlighet med sin arbetsbeskrivning behärskar sina arbetsuppgifter så väl att han uppnår den kvalitet och snabbhet som krävs av arbetet känner till vilka faktorer som påverkar helhetspriset och hur dessa påverkar totalkostnaderna kan i sitt arbete och sina beslut beakta arbetsmetodens inverkan på totalkostnaderna kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks förbinder sig att utföra de arbetsuppgifter han tagit emot och ansvarar för resultatet känner till betydelsen av produktivt och effektivt arbete i en företagsekonomisk verksamhet samt kan bedöma hur effektivt han själv arbetar 13

14 förstår betydelsen av kontinuerlig utveckling som en del av arbetet och strävar efter att beakta detta i sin egen verksamhet kan bedöma arbetsprocesserna inom sitt uppgiftsområde och kan ge förslag till hur man kan utveckla arbetsmetoderna, kvaliteten på arbetet samt lönsamheten värdesätter sitt yrke och sitt arbete samt upprätthåller sin arbetsförmåga. 4) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSKONTROLL känner till kraven i de kvalitetssystem som används på arbetsplatsen och kan handla i enlighet med dessa kan utgående från arbetsritningar och instruktioner klarlägga vilken kvalitet som förutsätts av arbetet och produkten samt uppnå den kvalitetsnivå som krävs förstår hur kvaliteten på arbetet och kostnaderna är beroende av varandra samt kan undvika de tilläggskostnader som orsakas av att man överskrider kvalitetskraven förstår betydelsen av kvaliteten på arbetet med tanke på produktens användbarhet och marknadsföring förstår vilken betydelse uppdatering av den personliga yrkesskickligheten har som en del av företagets kvalitetssystem och verkar aktivt för att upprätthålla sin egen yrkesskicklighet vet hur man hanterar avvikande produkter på rätt sätt. 5) PERSONLIG ARBETSSÄKERHET känner till den personliga skyddsutrustningen, när man behöver använda den och skyldigheterna att använda den kan skydda sin syn genom att använda ögonskydd, såsom skydds- och svetsglas samt svetsmasker känner till den ultravioletta strålningens skadliga inverkan på huden och ögonen och han kan skydda sig mot strålningens påverkan kan skydda sin hörsel genom att använda hörselskydd såsom öronproppar, hörselkåpa och hjälmskydd kan skydda huvudet och ansiktet t.ex. med skyddshjälm och ansiktsskydd kan använda olika andningsskydd, t.ex. dammskydd, på rätt sätt och kan välja filtreringsmetod och -effekt i enlighet med de krav som arbetsförhållandena ställer känner till de sanitära olägenheterna med svetsångor och kan skydda sig sjäv och sin arbetsmiljö mot dem vet hur arbetsområdet förses med frisk inandningsluft och kan använda behövlig utrustning kan använda andra skydd på rätt sätt, såsom skyddshandskar, benskydd, arbets- och skyddskläder samt fallskydd känner till de viktigaste allergiframkallande källorna, såsom valsoxid, kromater, ytbeläggningar, svetsdamm, svetsgaser och lösningsmedel, och kan skydda sig mot dessa känner sitt ansvar när det gäller att använda personlig skyddsutrustning beaktar i sitt arbete andra personers arbetssäkerhet som verkar i arbetsmiljön. 14

15 6) KÄNNEDOM OM SÄKERHETSFÖRESKRIFTER OCH HANDLINGSBEREDSKAP vet vem som är ansvarig för organiserandet av arbetarskyddet på arbetsplatsen och känner till sitt eget ansvar när det gäller att följa säkerhetsföreskrifterna känner till de säkerhetsanvisningar och -föreskrifter som företaget använder känner till bestämmelserna om arbete på stege och ställning känner i huvuddrag till säkerhetsföreskrifterna om arbete med behållare kan förutse de säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen som arbetsuppgifterna kräver kan handla på rätt sätt vid olycksfall kan ge första hjälpen enligt Fhj 1 och har intyg över godkänd Fhj 1 -kurs. 7) ANVÄNDNING AV DATABEHANDLINGSSYSTEM har grundläggande färdigheter i PC-användning kan skriva, skicka och ta emot e-postmeddelanden och deras bilagor behärskar grunderna i användningen av ett textbehandlingsprogram som vanligen används och kan använda det i sitt arbete behärskar grunderna i användningen av ett kalkyleringsprogram som vanligen används och kan använda det i sitt arbete kan från databaser som han har till sitt förfogande och som hänför sig till hans arbetsuppgifter söka och ta fram uppgifter t.ex. om arbetsritningar och delförteckningar, arbetsanvisningar osv. kan från produktionsstyrningsfiler söka följande arbeten som skall utföras och registrera utförda arbeten kan med hjälp av uppgifter från delförteckningar samt produktionsstyrnings- och lagerfiler söka och beställa behövliga delar och tillbehör kan registrera utfört arbete och arbetstimmar i timbokföringen. 8) FÄRDIGHET ATT LÄSA ARBETSRITNINGAR vet hur arbetsritningarnas helhet består av huvudmonteringsritningar, delmonteringsritningar, svetsmonteringsritningar, delritningar och delförteckningar kan med hjälp av delförteckningar ta reda på uppgifter om konstruktionsdelar som behövs i arbetet kan genom att läsa skisser bilda sig en uppfattning om de arbetsstycken och konstruktioner som beskrivs i arbetsritningarna samt om detaljerna i arbetsstycket i olika lägen kan genom att läsa måttsättningar eller tolka skalor få en uppfattning om arbetsstyckets verkliga storlek och dess detaljer kan tolka måttsättning och symboler som gjorts med maskinritning känner till principerna för olika dimensioneringsmetoder och kan beakta dem i sina arbetsuppgifter (ritsningar, mätningar, fixeringar) 15

16 kan avläsa mättoleranser som angetts som differenser och bestämma tillåtna måttavvikelser känner till grunderna för hur man bestämmer toleransen för de olika arbetsmetoderna och kan med hjälp av tabeller ta reda på toleransstorleken vet hur ISO-toleranssystemet är uppbyggt och förstår kan tolka toleransbeteckningarna kan genom kontrollmätningar avgöra om det uppmätta värdet håller sig inom toleransen kan läsa måttbeteckningar för geometrisk tolerans och bilda sig en uppfattning om det definierade toleransområdet och dess läge i den utsträckning som behövs i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan i sitt arbete, t.ex. vid fixering av arbetsstycken, beakta grundelementen i fastspännings- och monteringsobjekten kan utföra de kontrollmätningar som de geometriska toleranskraven förutsätter kan tolka de gängbeteckningar som förekommer i arbetsritningarna samt toleransbeteckningarna för gängningen kan tolka de svetsbeteckningar som förekommer i ritningarna och som uppgjorts enligt gällande standard (SFS-EN 22553) kan med hjälp av monterings- och tillverkningsritningar samt delförteckningar bilda sig en uppfattning om hur en anordning är konstruerad kan göra upp en arbetsplan med beaktande av de krav som anläggningens konstruktion ställer på rätt arbetsordning för de olika arbetsmomenten kan med hjälp av delförteckningar och ritningar reservera behövliga delar och tillbehör för arbetet kan med hjälp av monteringsritningar och delförteckningar reservera behövliga verktyg för arbetet. 9) MATERIALKUNSKAP känner till definitionerna för stålets hållfasthetsegenskaper, såsom sträck- och brotthållfasthet, slagseghet och utmattningshållfasthet och vet hur dessa inverkar på konstruktionens hållfasthet känner till konstruktionsstålens indelning, användningsegenskaper, typiska användningsområden och vanligaste handelskvaliteter känner i huvuddrag till hur formande bearbetning och värmebehandling inverkar på stålets egenskaper känner i huvuddrag till hur svetsning inverkar på grundmaterialet som skall svetsas samt de faktorer och begränsningar som inverkar på stålets svetsbarhet känner till grundmaterial inklusive beteckningar i grupperna för metalliska råämnen som används i arbetsuppgifterna enligt standarden CR ISO 15608, t.ex. materialgrupp 1, samt de allmänna användnings- och svetsbarhetsegenskaperna hos material som hör till dessa materialgrupper kan från arbetsritningar och delförteckningar avläsa material- och måttbeteckningar för stålplåtar kan från arbetsritningar och delförteckningar avläsa material- och måttbeteckningar för valsade formstål (U-balk, T-balk osv.) 16

17 kan från arbetsritningar och delförteckningar avläsa material- och måttbeteckningar för rörbalkar kan från arbetsritningar och delförteckningar avläsa material- och måttbeteckningar för stålrör kan utgående från materialbeteckningar, utseende och andra observationer identifiera övriga metaller som används i konstruktioner samt känner till deras användningsegenskaper. 10) MÄTNINGSARBETEN känner till typiska användningsområden för bandmätning, vet vilken mätnoggrannhet man uppnår med denna metod, känner till typiska mätningsfel vid bandmätning samt kan utföra bandmätning känner till typiska användningsområden för skjutmått, vet vilken mätnoggrannhet man uppnår med denna metod, känner till typiska mätningsfel med skjutmått samt kan utföra mätning med skjutmått kan med en vinkelhake kontrollera att delarna uppfyller det givna kravet på räta vinklar kan med hjälp av ett justerbart vinkelmått bestämma vinkeln mellan sidorna på arbetsstycken kan med hjälp av ett vattenpass kontrollera om sidorna är vertikala eller horisontala kan med ett för ändamålet avsett vattenpass eller med beräkningar kontrollera arbetsstyckets lutning kan med en linjal kontrollera hur rak en yta eller sida är kan med formtolkar kontrollera hur väl ett föremål uppfyller kraven på en given form känner till de geometriska metoderna för kontrollmätning av konstruktioner, såsom korsmätning och kontroll av rät vinkel. 11) MÅTTBERÄKNING OCH RITSNING AV HALVFABRIKAT kan på basis av radien beräkna längden av ett halvfabrikat som ska rundbockas med beaktande av rundbockningssätt, materialtjocklek och sättet på vilket halvfabrikatets ändor fogas kan beräkna längden av ett halvfabrikat som ska böjas och rundbockas samt punkterna där böjningen eller rundbockningen börjar och slutar med beaktande av materialtjocklek och givna tillverkningsmått kan göra upp en kapningslista för stångmaterial och en skärningsplan för plåtar så att materialspillet som uppkommer är så litet som möjligt kan med beaktande av kvalitetskraven på produkten som skall tillverkas bedöma vilka ritsningar som kan göras på halvfabrikaten känner till de ritsningsmetoder som används i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, märkningssätten och -verktygen samt kan använda dessa på rätt sätt känner till de geometriska metoder som kan användas i ritsningar, t.ex. håldelningar, korsmätningar och kontroll av rät vinkel. 17

18 12) UTBREDNINGSARBETEN känner till mättekniska grundbegrepp som hör till utbredningstekniken samt de ritningstekniska lösningarna, t.ex. halvering av en sträcka, ritning av en rät vinkel samt hur man delar en vinkel eller en cirkel i delar känner till tillämpningsprinciperna för parallell-, radie- och triangelmetoderna och deras typiska användningsområden i utbredningsarbeten kan på plåten märka datorkalkylerade utbredningsmått som anges i ritningar eller tabeller kan utföra utbredning av en stympad kon genom att använda geometriska verktyg eller med hjälp av de utbredningsmått som angetts i ritningarna kan utföra utbredning av ett rör med T-förgrening genom att använda geometriska verktyg eller med hjälp av de utbredningsmått som angetts i ritningarna kan utföra utbredning en rörkrok genom att använda geometriska verktyg eller med hjälp av de utbredningsmått som angetts i ritningarna. 13) LYFT- OCH FÖRFLYTTNINGSARBETEN känner till olycksfallsriskerna vid lyft- och förflyttningsarbeten och de säkerhetsföreskrifter som gäller lyftarbeten kan beräkna massan av det föremål som skall lyftas, bestämma tyngdpunkten och lämpliga lyftpunkter kan välja lämpliga redskap för lyft eller förflyttning, såsom gripkrokar, linor, rep, kedjor, bommar, stöd och skydd kan på ett säkert sätt utföra de bindningar som lyftning eller förflyttning kräver med beaktande av föremålets konstruktion kan använda bom- och traverskranar som vanligen används i plåtverkstäder kan planera och utföra svängning och normal lyftning av arbetsstycken kan leda lyftarbetet med givna handsignaler vidtar behövliga skyddsåtgärder vid all hantering och förvaring av arbetsstycket beaktar i sitt arbete andra personers arbetssäkerhet som verkar i arbetsmiljön. 14) SÅGNINGSARBETEN kan utföra kapning av råmaterial med maskinsåg, bandsåg eller cirkelsåg på ett säkert sätt och med rätta arbetsmetoder kan välja och montera lämpligt sågklinga på sågen så att materialets egenskaper och tjocklek beaktas kan utföra driftservice på sågen och kontrollera att sågens skyddsanordning fungerar. 18

19 15) BOCKNING AV RÖR känner till de olika metoderna för rörbockning, deras typiska användningsområden och inverkan på rörets genomskärningsmått samt eventuella bockningsradier kan beräkna längden av halvfabricerat rör som skall bockas kan bestämma rörets rätta bockningspunkter vid tillverkning av delar för rörsystem kan vid tillverkning av delar för rörsystem beakta de krav som rörförbanden och sammanfogningen ställer på rörändornas form och dimensioner kan utföra bockning av rör med tunna och mellantjocka väggar med bockningsverktyg (Wirax, Big Bend osv.) kan utföra bockning av rör med tunna och mellantjocka väggar med hydrauliskt bockningsverktyg. 16) SLIPNINGSARBETEN kan tolka slipskivornas beteckningar och klarlägga om slipskivan lämpar sig för den slipmaskin som skall användas och för arbetsobjektet känner till olycksfallsriskerna vid användning av vinkelslipmaskin och kan använda en vinkelslipmaskin i slipnings- och kapningsarbeten på rätt sätt kan välja och byta den slipskiva som används i vinkelslipmaskinen samt utföra behövlig driftservice känner till olycksfallsriskerna och säkerhetsföreskrifterna vid användning av bänkslipmaskin och kan använda en bänkslipmaskin i slipningsarbeten på rätt sätt kan välja och byta den slipskiva som används i bänkslipmaskinen samt utföra behövlig driftservice känner till användningsområdet för en bandslipmaskin och kan använda den på rätt sätt vid efterbehandling av de olika delarna kan välja och byta bandet som används i en bandslipmaskin och utföra behövlig driftservice. 17) BORRNINGSARBETEN känner till tekniken för spånskärande bearbetning med borrar och vet vilken inverkan borrens skärvinkel har på borrningsförloppet och slutresultatet som skall uppnås känner till värdena på skärvinklar i spiralborrar som används för olika material och kan visuellt eller med en tolk kontrollera att skäret är i användbart skick kan välja smärgelskiva enligt den borr som skall skärpas och skärpa spiralborren manuellt med beaktande av skärets avkylning kan genom beräkningar eller tabeller bestämma rätt varvtal och inmatning i enlighet med skäret, bearbetningssättet och det råmaterial som bearbetas känner till olika fixeringssätt, -metoder och verktyg som används vid borrning kan fixera arbetsstycket med beaktande av rätt läge, behövlig fastspänningskraft och stöd samt undviker formförändringar av arbetsstycket 19

20 känner till olika sätt att spänna fast borrarna och kan spänna fast och lösgöra borren på rätt sätt känner till kylvätskors betydelse vid spånskärande bearbetning och vet vilka kylvätskor som lämpar sig för olika råmaterial känner till olycksfallsriskerna i samband med borrningsarbeten, kan undvika dem i sitt arbete och använder behövlig skyddsutrustning kan borra med handborrmaskin med beaktande av kraven på hålens mått, form och riktning, skärens hållbarhet och olycksfallsriskerna kan borra med grova handborrmaskiner och med borrmaskiner som fästs vid arbetsstycket kan borra med bänk- och pelarborrmaskiner genom att utnyttja de möjligheter till inställning av bearbetningsvärden och mätskala som maskinen erbjuder kan borra med radialborrmaskiner genom att utnyttja de möjligheter till inställning av bearbetningsvärden och mätskala som maskinen erbjuder vet hur man hanterar spånen som uppstår vid borrningen och kan städa sin arbetsplats kan utföra driftservice på borrmaskiner. 18) GÄNGNINGSARBETEN känner till principerna hur man bestämmer tillverkningsmåtten för skruvförband och kan med hjälp av måttabeller bestämma borrningsmåtten känner till gängverktygen och kan välja rätt verktyg för varje gängningsarbete känner till betydelsen av gängoljor och -medel vid spånskärande bearbetning och kan för olika råmaterial välja rätta gängoljor och -pastor kan utföra borrning och gängning av små hål med handborrmaskiner och gängchuckar kan utföra borrning och gängning av hål med pelarborrmaskiner och gängchuckar (och gängningsautomatik) kan utföra borrning och gängning av hål med hjälp av radialborrmaskiner och gängchuckar kan med hjälp av gängverktyg utföra gängning och reparation av utvändiga gängor kan utföra gängning av rör med hjälp av manuella gängverktyg kan utföra gängning av rör med hjälp av gängmaskiner. 19) SKRUVFÖRBANDSARBETEN kan identifiera fästgängor med hjälp av gängtabeller, gängmätare och skjutmått känner till skruvförbandstillbehören, deras måttsättning och hållfasthetsklasser samt kan läsa deras standardbeteckningar känner till de olika typerna av skruvhuvuden och kan välja skruvnyckel som passar skruvhuvudformen känner till fördelarna och nackdelarna med användning av trycklufts- och eldrivna skruvspännare vid skruvförbandsarbeten och kan använda dem på rätt sätt i sina arbetsuppgifter känner till principerna för hur man spänner skruvförbandet i rätt ordning 20

21 känner till förspänningsmetoderna och verktygen för skruvförband så att han kan förspänna skruvförband på rätt sätt känner till låsningssätten och -tillbehören för skruvförband samt deras lämplighet för olika användningsobjekt så att han kan utföra låsning av skruvförband. 20) KORROSIONSSKYDD känner till korrosionens inverkan och betydelsen av att förhindra korrosion samt de vanliga sätten att utföra korrosionsskydd känner till typiska konstruktionsfel som orsakar korrosion och kan undvika dessa i den mån han har befogenheter att fatta beslut när han tillverkar stålkonstruktioner kan utföra efterbehandling och de åtgärder som hör till korrosionsskydd som hör till arbetsuppgifterna. b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten påvisas med verkliga arbetsuppgifter, särskilda yrkesprov och till en del enbart med muntliga och skriftliga uppgifter. Till exempel förmåga att fungera i arbetsgemenskap påvisas i samband med verkliga arbetsuppgifter. Till den del som det är möjligt och rimligt kan yrkesskickligheten också påvisas i samband med yrkesprov i andra examensdelar. c) Mål och kriterier för bedömningen Prestationerna bedöms med skalan godkänd/underkänd. bör ges möjlighet att motivera sin egen arbetsprestation före bedömningen. Det är skäl att bedömarna ger examinanden en förklaring till varför prestationen föreslås bli underkänd. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling är det skäl att ge respons också för de prestationer som föreslås bli godkända. Prestationen godkänns om examinanden behärskar det som kraven förutsätter och även i övrigt uppfyller följande beskrivning: behärskar helheter. Arbetsprestationen utförs systematiskt och framskrider konsekvent. Han väljer rätta arbetsmetoder och verktyg samt använder dem på rätt sätt. Han har de kunskaper som behövs i arbetet och kan använda de tekniska dokument, den källitteratur samt den mätutrustning och de maskiner som behövs i arbetet. Han väljer rätta material och tillbehör och använder dem ekonomiskt. Han är kostnadsmedveten och beaktar totalekonomin i verksamheten. Han kan samarbeta med andra. Han kan betjäna kunder i enlighet med goda betjäningsprinciper. Han iakttar säkerhet i arbetet och håller ordning och reda på arbetsplatsen. Han kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. 21

22 2 Svetsarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) KVALIFICERING AV SVETSARE känner i huvuddrag till de kompetens- och kvalitetskrav som allmänt har fastställts för svetsare och svetsade produkter känner i huvuddrag till innehållet i standarderna SFS-EN och SFS-EN ISO för svetsarprövningar, förstår benämningarna som används i dem och samt kan tolka beteckningarna i dem känner till åtgärderna som krävs för att svetsarprövningar enligt standarderna SFS-EN och SFS-EN ISO skall kunna genomföras och godkännas samt känner till avgränsning, giltighetstid och villkor för kvalificeringen känner till kompetensnivåerna för IIW:s (International Institute of Welding) svetsarexamina känner till villkoren för beviljandet av IW-intyg (International Welder) samt hur de beviljas. 2) LÄSNING AV SVETSDATABLAD Exa minanden kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO (WPS) och med hjälp av dessa klarlägga vilka förberedelser, krav och åtgärder som skall beaktas i svetsarbetet känner till åtgärderna som krävs för uppgörande och godkännande av svetsdatablad. 3) ANVÄNDNINGEN AV ELEKTRICITET VID SVETSNING känner i huvuddrag till principerna för hur elektricitet bildas och hur elektrisk energi produceras känner till de begrepp, enheter och måttenheter som används vid svetsarbeten samt känner till hur de är beroende av varandra känner till eldistributionsnäten, elcentralerna, kopplingsanordningarna och stickkontakterna samt de rätta sätten att använda dem i den utsträckning som är nödvändigt för användare av elektricitet känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelström samt vet hur dessa omvandlas till svetsström känner till de typiska användningsområdena för lik- och växelström vid svetsning och vet hur dessa lämpligast används i olika svetsarbeten känner till grunderna för de vanligaste svetsströmkällorna samt användningsegenskaperna för den svetsström som de producerar känner till betydelsen av polaritet och vet vilka principer man följer då man väljer polaritet i olika svetsarbeten samt kan välja polaritet då han ansluter svetsströmkretsen känner till elektricitetens fysikaliska för- och nackdelar vid svetsning och kan beakta dessa i sina arbetsuppgifter 22

23 känner till elektricitetens fysiologiska skadeverkningar och kan beakta dessa i sina skydds- och andra åtgärder kan undvika onödiga övergångsmotstånd, skadlig magnetisk inverkan och skadlig strömgång i konstruktioner då han ansluter en svetsströmkrets vet i huvuddrag hur en ljusbåge bildas och hur den används för uppsmältning av grundmaterial och tillsatsmaterial samt känner till de olika formerna för materialövergång i ljusbågen vid olika svetsmetoder. 4) GRUNDMATERIALETS SVETSBARHET OCH ANVÄNDNINGEN AV VÄRME VID SVETSNING känner till de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna vid svetsning, såsom svetsning i förhöjd arbetstemperatur och begränsad värmetillförsel kan med hjälp av svetsdatablad (WPS) klarlägga anvisningar om värmebehandling och användningen av värme vid svetsning kan förvärma arbetsstycket före svetsningen och kan kontrollera den uppnådda temperaturen med temperaturmätningar kan utföra svetsningen så att arbetsstyckets temperatur håller sig inom ett givet intervall under svetsförloppet. 5) SVETSFÖLJD OCH FORMFÖRÄNDRINGAR känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- och formförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppstår i arbetsstycket som skall svetsas kan vid förmontering av delar som skall svetsas beakta hur svetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnas slutliga läge känner till hur svetsföljden inverkar på mått- och formförändringar samt spänningar som uppstår och kan välja rätt svetsföljd känner till fördelarna med motsvetsning och kan använda metoden då den behövs kan beakta svetsriktningens inverkan på arbetstyckets mått- och formförändringar känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittent svetsning och kan använda dem ändamålsenligt kan med hjälp av förbockning uppskatta hur mycket krympning i tvärled inverkar på arbetets slutresultat kan beakta den första svetsens inverkan på formförändringar och konstruktionens geometri kan utnyttja den formförändring som orsakas av krympning vid svetsning i avsikt att ändra arbetstyckets form eller konstruktionens geometri kan beakta att styvheten i det material som svetsas ökar när svetsningen framskrider vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsad konstruktion och hur spänningar elimineras. 23

24 6) SVETSFIXTURER känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov som förekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning och fixering som används vid svetsning känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämpar sig för olika fixeringsobjekt och kan använda dem i sitt arbete kan planera, tillverka och använda styranordningar och fixturer som behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövs för fixering och stöd använder svetsfixturer så att han beaktar gränsning av deformation, arbetsstyckets jordning, svetsbegränsningar, svetsstänk samt säkerställer måttnoggrannhet och att arbetsstycket kan lösgöras. 7) HÄFTNING kan välja häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd för de delar som skall svetsas ihop, men så att de olägenheter som orsakas av häftningen är så små som möjligt kan bedöma häftningstätheten och den hållfasthet som krävs av häftningen, så att häftningen klarar av den belastning den utsätts för och de spänningar som uppstår kan svetsa häftningssvetsar som en del av en färdig svets kan utföra häftning med hjälp av olika stödbitar kan svetsa häftningssvetsar som efteråt slipas bort. 8) FLERSTRÄNGSSVETSNING kan utgående från svetsens genomskärningsmått, det grundmaterial som skall svetsas, krävd hållfasthet och svetsläge bedöma antal strängar som skall svetsas kan vid flersträngssvetsning svetsa delsvetsen så att tvärsnittsmåttet och antalet delsvetsar som angetts i svetsdatabladet (WPS) förverkligas kan vid flersträngssvetsning placera delsvetsarna så att svetsarnas ytterkanter sammangår jämnt i föregående strängar kan vid lägessvetsning använda flersträngssvetsning genom att välja delsvetsarnas svetsföljd så att de stöder svetssmältan kan i enkel- och dubbelsidig flersträngssvetsning välja svetsriktning och -följd så att formförändringarna är under kontroll känner till flersträngssvetsningens värmebehandlande inverkan på ställen som redan är svetsade och kan utnyttja denna kunskap i sitt arbete (minskning av spänningar, hållfasthetsegenskaper). 24

25 9) MEJSLING ELLER SLIPNING AV SVETS I ROTEN kan med hjälp av svetsningens ritbeteckningar, svetsdatablad (WPS) eller egen bedömning klarlägga om svetsens rot går att svetsa öppen känner till vilka krav på form, storlek och renhet som ställs på mejsling eller slipning av svets i roten vid olika svetsmetoder känner till arbetsmetoderna för mejsling eller slipning av svets i roten och hur dessa lämpar sig för olika material och arbetsobjekt kan utföra mejsling eller slipning av svets i roten med handslipmaskiner samt med bågoch syremejsling. 10) SVETSFEL, KÄNNEDOM OM KVALITETSKRAV SAMT KVALITETSKONTROLL känner till olika typer av svetsfel och deras orsaker samt kan undvika dem i sitt arbete kan klarlägga de fastställda kvalitetskraven för svetsning i kvalitetsnivåerna B, C och D, vid svetsning av stål enligt standarden SFS-EN ISO 5817 och vid svetsning av aluminium enligt standarden SFS-EN ISO kan visuellt bedöma om en svets kan uppfylla givna kvalitetskrav känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnas måttbeteckningar kan utföra kontrollmätning av dem, såsom mätning av a-, z-, s- och l-måttet kan under svetsförloppet eller efter svetsningen identifiera de svetsfel som går att observera visuellt, t.ex. häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, för stort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigera svetsen så att den uppfyller givna kvalitetskrav vet i huvuddrag hur svetsfel inverkar på produktens belastningskapacitet känner i huvuddrag till principerna för kontrollmetoderna som används vid granskning av svetsens homogenitet och täthet och typiska användningsområden för dessa känner till de typiska användningsområdena och åtgärderna för mekanisk materialprovning av svetsens mekaniska egenskaper 11) MMA-SVETSNING (111) känner till metoden för MMA-svetsning och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor som används, deras användningsegenskaper och -områden och grunderna för hur de väljs för olika ändamål kan välja svetskablar, jordningsklämma och elektrodhållare enligt svetssituation och bågtid (ED) kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice kan välja polaritet för strömkällan enligt elektrodtyp förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till kontroll- och reglerutrustningen för strömkällorna och kan reglera strömmen också med fjärrstyrning 25

26 känner till de olika elektrodtyperna och deras standardbeteckningar samt kriterierna för hur de väljs för olika användningsobjekt kan med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja elektrodmaterial enligt svetssituation eller svetsdatablad känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning och hantering av svetselektroder känner till de fogtyper som används vid MMA-svetsning och kan framställa svetsfogar kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MMA-svetsning kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar för internationell kälsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 E P FW t > 3 PB (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående horisontal) typ av svets T-förband 111 P FW t > 8 PF (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) typ av svets T-förband E T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D 40 PF (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) Svetsarprövningar för internationell plåtsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 E T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D 40 PF (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) E P BW t > 3 PA ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PF ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från en sida, utan rotstöd) E P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 26

27 12) MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) OCH MAG-SVETSNING MED RÖRELEKTROD (136) känner till metoderna för MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och deras typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som svetssituationen ställer kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetssobjekt och svetsdatablad vet hur bågområdet som används vid svetsningen inverkar på valet av skyddsgas kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektet och reglera gasströmmen känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAGsvetsning med rörelektrod och kan framställa svetsfogar kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning (135) genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. 27

28 Svetsarprövningar för internationell kälsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 M P FW t > 1 PB (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1mm, stående horisontal), typ av svets T-förband 136 P FW t > 8 PB ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8mm, stående horisontal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband, flersträngssvetsning 135 P FW t > 1 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1mm, stående vertikal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband 136 P FW t > 8 PF ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband, flersträngssvetsning M T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D 40 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) 136 T/P FW t > 3 D 40 PF (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) Svetsarprövningar för internationell plåtsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 M T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D 40 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) 136 T/P FW t > 3 D 40 PF (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 40 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) 28

29 M P BW t > 1 PA ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 136 P BW t > 8 PA ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) M P BW t > 1 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 136 P BW t > 8 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) 13) MIG-SVETSNING (131) känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som den i fråga varande svetsningen ställer kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice 29

30 känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MIG-svetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetssobjekt och svetsdatablad (WPS) kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjekt och reglera gasströmmen känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MIG-svetsning och kan framställa svetsfogar kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MIG-svetsning känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta fram lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar för internationell kälsvetsare för material i grupperna 21, 22 eller 23 MAL P FW t > 8 PB ml (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående horisontal), typ av svets T-förband, flersträngssvetsning 131 P FW t > 3 PF sl (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående vertikal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband, svetsning med en sträng MAL T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 60 mm, underupp), rör mot plåt 30

31 131 T/P FW t > 3 D 60 PF (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 60 mm, stående vertikal, svetsning uppåt), rör mot plåt Svetsarprövning för internationell plåtsvetsare för material i grupperna 21, 22 eller 23 MAL T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 60 mm, underupp) 131 T/P FW t > 3 D 60 PF (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min 60 mm, stående vertikal, svetsning uppåt) MAL P BW t > 6 PA ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, med rotstöd), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström 131 P BW t > 6 PF bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström MAL P BW t 3 PC ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, med rotstöd) 131 P BW t > 6 PE bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, underupp, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 14) TIG-SVETSNING (141) känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor och den utrustning som används vid TIG-svetsning samt kan välja rätt utrustning enligt grundmaterial och arbetsobjekt kan välja rätt strömkälla och polaritet enligt material och svetsobjekt kan välja rätt typ och dimension av elektrod enligt material och svetsobjekt och kan skärpa elektroden kan välja kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligt svetsobjekt och svetsförhållanden känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan montera utrustningen för TIG-svetsning för användning och utföra driftservice förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan reglera gasflödet samt ställa in tiderna för förgas och eftergas enligt svetsobjekt 31

32 känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, kan välja rätt metod och utföra skyddsåtgärderna känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar, och kan välja tillsatsmaterial och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till kontroll- och regleranordningarna i TIG-svetsutrustningens styrenhet och kan välja och ställa in svetsparametrar känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in parametrarna för pulsbågssvetsning enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsning och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och kan framställa svetsfogar kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid TIG-svetsning kan utföra TIG-svetsningar enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS-EN ISO10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövning för internationell kälsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 T P FW t > 1 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), typ av svets T-förband 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband T T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PF (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, stående vertikal, svetsning uppåt) Svetsarprövning för internationell plåtsvetsare för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 T T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PF (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, stående vertikal, svetsning uppåt) 32

33 T P BW t > 1 PA ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PF ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från en sida, utan rotstöd) T P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) Svetsarprövning för internationell kälsvetsare för material i grupperna 21, 22 eller 23 TAL P FW t > 1 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), typ av svets T-förband 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, svetsning uppåt), typ av svets T-förband TAL T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PF (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, stående vertikal, svetsning uppåt) Svetsarprövning för internationell plåtsvetsare för material i grupperna 21, 22 eller 23 TAL T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PF (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, stående vertikal, svetsning uppåt) TAL P BW t 3 PA bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max 3 mm, horisontalläge, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten) 141 P BW t > 6 PF bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, svetsning uppåt, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten) TAL P BW t > 6 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t 3 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 33

34 15) PULVERBÅGSVETSNING (121) känner till metoden för pulverbågssvetsning och dess typiska användningsområden känner till hur pulverbågsvetsutrustningen är konstruerad, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som den i fråga varande svetsningen ställer kan montera pulverbågsvetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid pulverbågssvetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till de svetspulver som används vid pulverbågssvetsning och kriterierna för hur de väljs samt kan välja svetspulvret enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning och hantering av svetspulver och åtgärderna för återvinning av pulvret kan välja matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in och reglera dem känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom svetsström, spänning och trådmatarhastighet, svetshastighet och pulvermängd som matas känner till fogtyperna som används vid pulverbågssvetsning kan utföra fixering och häftning av arbetsstycken som skall svetsas med de metoder som lämpar sig för pulverbågssvetsning kan utföra pulverbågssvetsningar enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar Kälsvetsning med pulverbågssvetsning 121 P FW t PB (pulverbågssvetsning, plåt, kälsvets, plåttjocklek mm, stående horisontal) Plåtsvetsning med pulverbågssvetsning 121 P BW t 15 PA ss mb (pulverbågssvetsning, plåt, stumsvets, plåttjocklek mins 15 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, med rotstöd, flerssträngssvetsning) V-fog med minst tre strängar 34

35 16) PLASMASVETSNING (15) känner till begreppet plasma och tillämpningar av plasmasvetsningar, såsom mikroplasma, mellanplasma och genomträngande plasma känner till konstruktionen för plasmasvetssvetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som den i fråga varande svetsningen ställer kan montera plasmasvetssvetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som kan användas vid plasmasvetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till de gaser som används vid plasmasvetsning, d.v.s. plasma-, skydds- och rotgaser och deras beteckningar, och kan välja gas enligt svetssituation eller svetsdatablad (WPS) kan reglera gasflödet och arbetstrycket för de gaser som används vid plasmasvetsning kan välja rätt svetsmunstycke, rätt avstånd mellan munstycke och arbetsstycke samt rätt hastighet enligt svetsmetod och material som skall svetsas känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och svetsutrustningen samt kan ställa in svetsparametrarna känner till de material som lämpar sig för plasmasvetsning och de materialtjocklekar och fogtyper som används vid plasmasvetsning kan utföra fixering och eventuell häftning av arbetsstycken som skall svetsas med metoder som lämpar sig för plasmasvetsning kan utföra plasmasvetsningar enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS-EN (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövning Plåtsvetsning med plasmasvetsning 15 P BW t 4-6 PA wm ss nb gb (plasmasvetsning, plåt, stumsvets, plåttjocklek 4-6 mm, med tillsatsmaterial, svetsning från en sida, utan rotstöd, med rotgas) 17) MOTSTÅNDSSVETSNINGAR: PUNKTSVETSNING (21), SÖMSVETSNING (22) OCH PRESSVETSNING (23) känner till funktionsprincipen för punktsvetsning, sömsvetsning och pressvetsning, principen för hur de utförs samt deras typiska användningsområden känner till de svetsmaskiner och den svetsutrustning som används vid motståndssvetsning och vet hur de lämpar sig för olika svetsobjekt vet vilka plåtmaterial som lämpar sig för motståndssvetsning och hur plåttjockleken inverkar på den svetseffekt som krävs 35

36 vet hur olika yrbehandlingsmaterial inverkar på svetsningen och valet av svetsparametrar känner till de typiska begränsningar som konstruktionen som skall svetsas ställer på motståndssvetsning kan välja svetselektroder som lämpar sig för svetsobjektet, forma svetselektroder och utföra driftservice på dem och montera dem i svetsutrustningen kan använda tilläggs- och hjälputrustning som hör till svetsningen kan ställa in och reglera de rätta svetsparametrarna med beaktande av det material som skall svetsas och materialtjockleken kan utföra programmering av svetsparametrarna, t ex. initialspänning, ökning av strömmen, spänningskraften, svetsströmmen/-tiden och efterspänning vet hur man framställer de uppskjutande partierna för pressvetsning kan utföra motståndssvetsningar som uppfyller givna kvalitetskrav med metoden för punktsvetsning, sömsvetsning eller pressvetsning känner till de kvalitetskrav som ställs på motståndssvetsningar känner till metoderna för kvalitetskontroll- och testning vid punktsvets-, sömsvets- och pressvetsning samt kan bedöma och testa svetsarnas kvalitet. 3 Svetsarbeten och svetsförband Svetsarprövningarna utförs med tre svetsmetoder enligt följande: TIG-svetsning (141) och MAG- svetsning (135) eller MIG- svetsning (131) samt Punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23). a) Kraven på yrkesskicklighet 1) SVETSARBETEN 1.1) Läsning av svetsdatablad kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO (WPS= Welding Procedure Specification) och med hjälp av dessa klarlägga vilka förberedelser, krav och åtgärder som skall beaktas i svetsarbetet känner till åtgärderna som krävs för uppgörande och godkännande av svetsdatablad. 1.2) Grundmaterialets svetsbarhet och användningen av värme vid svetsning känner till de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna, såsom begränsad värmetillförsel vid svetsning av tunna material 36

37 1.3) Svetsföljd och formförändringar känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- och formförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppstår i arbetsstycket som skall svetsas kan vid förmontering av delar som skall svetsas beakta hur svetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnas slutliga läge känner till hur svetsföljden inverkar på mått- och formförändringar samt spänningar som uppstår och kan välja rätt svetsföljd känner till fördelarna med motsvetsning och kan använda metoden då den behövs kan beakta svetsriktningens inverkan på arbetstyckets mått- och formförändringar känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittent svetsning och kan använda dem ändamålsenligt kan med hjälp av förbockning uppskatta hur mycket krympning i tvärled inverkar på arbetets slutresultat kan beakta den första svetsens inverkan på formförändringar och konstruktionens geometri kan utnyttja den formförändring som orsakas av krympning vid svetsning i avsikt att ändra arbetstyckets form eller konstruktionens geometri kan beakta att styvheten i det material som svetsas ökar när svetsningen framskrider vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsad konstruktion och hur spänningar elimineras. 1.4) Svetsfixturer känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov som förekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning och fixering som används vid svetsning känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämpar sig för olika fixeringsobjekt och kan använda dem i sitt arbete kan planera, tillverka och använda styranordningar och fixturer som behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövs vid fixering och stöd använder svetsfixturer så att han beaktar gränsning av deformation, arbetsstyckets jordning, svetsbegränsningar, svetsstänk samt säkerställer måttnoggrannhet och att arbetsstycket kan lösgöras. 1.5) Häftning kan välja häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd för de delar som skall svetsas ihop, men så att de olägenheter som orsakas av häftningen är så små som möjligt kan bedöma häftningstätheten och den hållfasthet som krävs av häftningen, så att häftningen klarar av den belastning den utsätts för och de spänningar som uppstår kan svetsa häftningssvetsar som en del av en färdig svets kan utföra häftning med hjälp av olika stödbitar kan svetsa häftningssvetsar som efteråt slipas bort. 37

38 1.6) Svetsfel, kännedom om kvalitetskrav och kvalitetskontroll känner till olika typer av svetsfel och deras orsaker samt kan undvika dem i svetsarbete kan klarlägga de fastställda kvalitetskraven för svetsning i kvalitetsnivåerna B, C och D, vid svetsning av stål enligt standarden SFS-EN ISO 5817 och vid svetsning av aluminium enligt standarden SFS-EN ISO kan visuellt bedöma om en svets kan motsvara givna kvalitetskrav känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnas måttbeteckningar kan utföra kontrollmätning av dem, såsom mätning av a-, z-, s- och l-måttet kan under svetsförloppet eller efter svetsning identifiera de svetsfel som går att observera visuellt, t.ex. häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, för stort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigera svetsen så att den uppfyller givna kvalitetskrav vet i huvuddrag hur svetsfel inverkar på produktens belastningskapacitet känner i huvuddrag till principerna för kontrollmetoderna som används vid granskning av svetsens homogenitet och täthet och typiska användningsområden för dessa känner till de typiska användningsområdena och åtgärderna för mekanisk materialprovning av svetsens mekaniska egenskaper. 1.7) MAG-svetsning med trådelektrod (135) känner till metoden för MAG-svetsning med trådelektrod och dess typiska användningsområden känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som den i fråga varande svetsningen ställer kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke enligt den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsning med trådelektrod samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetssobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjekt och reglera gasströmmen känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MAG-svetsning med trådelektrod 38

39 känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in parametrarna för pulsbågssvetsning enligt svetsobjektets krav kan utföra pulsbågssvetsningar och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta fram lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning med trådelektrod enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar Kälsvetsning enligt standarden SFS-EN för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 (CR ISO 15608) 135 P FW t1 3 PB (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek 1-3 mm, stående horisontal), typ av svets T-förband Plåtsvetsning enligt standarden SFS-EN för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 (CR ISO 15608) För material i grupperna 8 och 10 tillåts (vid behov) bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) 135 P BW t1 3 PA ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek 1 3mm, horisontalt, svetsning från en sida, utan rotstöd) 1.8) mig-svetsning (131) känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som den i fråga varande svetsningen ställer kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MIG-svetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetssobjekt och svetsdatablad(wps) 39

40 kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjekt och reglera gasströmmen känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MIG-svetsning känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in parametrarna för pulsbågssvetsning enligt svetsobjektets krav kan utföra pulsbågssvetsningar och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrarna i svetsarbetet kan lagra och ta fram lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar Kälsvetsning enligt standarden SFS- EN ISO för material i grupperna 21, 22 eller 23 (CR ISO 15608) 131 P FW t1 3 PB (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek 1 3mm, stående horisontal), typ av svets T-förband Plåtsvetsning enligt standarden SFS- EN ISO för material i grupperna 21, 22 eller 23 (CR ISO 15608) 131 P BW t1 3 PA ssnb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek 1 3mm, horisontalt, svetsning från en sida, utan rotstöd) 1.9) TIG-svetsning (141) känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor och den utrustning som används vid TIG-svetsning samt kan välja rätt utrustning enligt grundmaterial och arbetsobjekt kan välja rätt strömkälla och polaritet enligt material och svetsobjekt 40

41 kan välja rätt typ och dimension av elektrod enligt material och svetsobjekt och kan skärpa elektroder kan välja kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligt svetsobjekt och svetsförhållanden känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan montera utrustningen för TIG-svetsning för användning och utföra driftservice förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan reglera gasflödet samt ställa in tiderna för förgas och eftergas enligt svetsobjekt känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, kan välja rätt metod och utföra skyddsåtgärderna känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar, och kan välja tillsatsmaterial och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till kontroll- och regleranordningarna i svetsutrustningens styrenhet vid TIGsvetsning och kan välja och ställa in svetsparametrar känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in parametrarna för pulsbågssvetsning enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsning och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och kan framställa svetsfogar kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid TIG-svetsning kan utföra TIG-svetsningar enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS-EN ISO10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsarprövningar Kälsvetsning enligt standarden SFS-EN för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 eller enligt standarden SFS- EN ISO för material i grupperna 21, 22 eller 23 (CR ISO 15608) 141 P FW t1 3 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek 1 3 mm, stående horisontal), typ av svets T-förband Plåtsvetsning enligt standarden SFS-EN för material i grupperna 1, 2, 3, 8, 10 eller 11 eller enligt standarden SFS- EN ISO för material i grupperna 21, 22 eller 23 (CR ISO 15608) 141 P BW t1 3 PA ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek 1 3mm, horisontalt, svetsning från en sida, utan rotstöd) 41

42 1.10) Motståndssvetsningar: punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) och pressvetsning (23) känner till funktionsprincipen för punktsvetsning, sömsvetsning och pressvetsning, principen för hur de utförs samt deras typiska användningsområden känner till de svetsmaskiner och den svetsutrustning som används vid motståndssvetsning och vet hur de lämpar sig för olika svetsobjekt vet vilka plåtmaterial som lämpar sig för motståndssvetsning och hur plåttjockleken inverkar på den svetseffekt som krävs vet hur olika yrbehandlingsmaterial inverkar på svetsningen och valet av svetsparametrar känner till de typiska begränsningar som konstruktionen som skall svetsas ställer på motståndssvetsning kan välja svetselektroder som lämpar sig för svetsobjektet, forma svetselektroder och utföra driftservice på dem och montera dem i svetsutrustningen kan använda tilläggs- och hjälputrustning som hör till svetsningen kan ställa in och reglera de rätta svetsparametrarna med beaktande av det material som skall svetsas och materialtjockleken kan utföra programmering av svetsparametrarna, t ex. initialspänning, ökning av strömmen, spänningskraften, svetsströmmen/-tiden och efterspänning vet hur man framställer de uppskjutande partierna för pressvetsning kan utföra motståndssvetsningar som uppfyller givna kvalitetskrav med metoden för punktsvetsning, sömsvetsning eller pressvetsning känner till de kvalitetskrav som ställs på motståndssvetsningar känner till metoderna för kvalitetskontroll- och testning vid punktsvets-, sömsvets- och pressvetsning samt kan bedöma och testa svetsarnas kvalitet. 1.11) Lasersvetsning känner i huvuddrag till hur laserstrålen bildas och dess egenskaper känner i huvuddrag till hur en typisk laserarbetsstation är konstruerad och de olika komponenternas uppgifter känner till viktigaste användningsområdena för laserbearbetning och -svetsning inom industrin känner i huvuddrag till hur olika material lämpar sig för lasersvetsning känner till de skyddgaser som används vid lasersvetsning och kan använda dem känner till de sanitära olägenheterna och olycksfallsriskerna i samband med lasersvetsning samt skyddsåtgärderna för att förebygga dessa. 1.12) Båglödning känner till möjligheterna och fördelarna med båglödning (såsom fogens korrosionsskydd och utseende) vid sammanfogning av förzinkade tunnplåtar känner till funktionsprincipen för båglödning och hur den utförs med MIG/MAGsvetsutrustning 42

43 känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som båglödningssituationen ställer kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid båglödning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt båglödningsobjektet kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid båglödning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt båglödningsobjektet kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt båglödningsobjektet och reglera gasströmmen känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan välja polaritet för strömkällan enligt trådtyp och svetsobjekt förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid båglödning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till de fogtyper som används vid båglödning och kan utföra fogberedning kan med hjälp av båglödning placera och fastsätta de delar som skall sammanfogas enligt arbetssituationen så att rätt slutläge säkerställs känner till fördelarna med pulsad ström vid båglödning och kan ställa in pulsparametrarna enligt lödningsobjektets krav kan utföra båglödningsuppgifter genom att använda pulsad ström samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under lödningen känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i lödningsarbetet kan lagra och ta fram lagrade svets- och lödningsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan utföra båglödning av förzinkade stålplåtar så att givna kvalitetskrav uppfylls kan bedöma visuellt, kontrollera genom mätning och vid behov med tätningsprov, att den utförda båglödningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav kan utföra efterbehandling av fogar efter båglödning känner till de sanitära olägenheterna som förekommer vid båglödning av förzinkade stålplåtar, såsom zinkångor, och kan skydda sig mot dessa olägenheter. 2) MEKANISKA PRESSFÖRBAND känner till principerna för hur mekaniska pressförband för tunnplåtar bildas, fördelarna med deras konstruktion och framställningsteknik samt typiska användningområden känner till de krav som mekaniska pressförband ställer på formbarheten hos de material som skall sammanfogas känner till olika sätt för framställning av mekaniska pressförband samt verktygen och pressarna som används i arbetet 43

44 känner till de krav som ställs på material och rätt användning av verktyg som används vid framställning av mekaniska pressförband i syfte att säkerställa verktygens långa livslängd kan montera en vanlig anläggning som framställer mekaniska pressförband för användning samt kan framställa mekaniska pressförband i tunnplåtsprodukter känner till typiska fel som förekommer i mekaniska pressförband och de kvalitetskrav som ställs på pressförband kan på basis av resultat från provpressning kontrollera förbandens kvalitet och utföra eventuella justerings- eller andra korrigerande åtgärder känner till olycksfallsriskerna i samband med pressförbandsarbeten och kan undvika dem i sitt arbete. 3) NITFÖRBAND känner till nit- och nitförbandstyper som vanligen används vid sammanfogning och fastsättning av tunnplåtar samt deras typiska användningsområden och -egenskaper känner till typerna för popnitar och kriterierna för hur de väljs för arbetsobjektet samt kan utföra popnitningar känner till självstansande nittyper samt de rätta sätten att framställa nitförband med självstansande nitning och kan utföra nitning med en vanlig nittyp. 4) LIMNING AV TUNNPLÅTAR 4.1) Grundläggande kunskaper om limförband känner till fördelarna och nackdelarna med limförband samt deras typiska användningsobjekt i tunnplåtskonstruktioner känner till de viktigaste limtyperna som lämpar sig för metallförband och hur dessa lämpar sig för olika användningsobjekt känner till de faktorer som inverkar på förbandets långtidsbeständighet kan beakta inverkan av temperatur, kemikalier och fuktighet samt spänningar som förekommer i förbandet då han framställer limförband för metallplåtar känner till principen för hur hållfasthetsprovning av förband utförs med kilprov (DIN 65448) eller annan motsvarande metod som mäter mekanisk hållfasthet (t.ex. upprivning) känner till betydelsen av förbandets utformning med tanke på yttre krafter och olika spänningar som omgivningen orsakar och kan förebygga eventuell avflagning och sprickning. 4.2 Framställning av limförband känner till de krav som ställs på arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att limningen skall vara hållfast 44

45 känner till de olika arbetsmomenten och de rätta arbetssätten vid framställning av limförband känner till betydelsen av renlighet i arbetsmiljön och arbetsförhållandena för att limningen skall vara hållfast enligt de krav som ställs på slutprodukten känner till kraven på förbehandling av ytor som skall limmas samt sätten hur de utförs och kan välja och utföra behövliga förberedande åtgärder känner till betydelsen av limmets förberedelse i limningsprocessen och kan förbereda de lim som skall användas enligt givna anvisningar kan i planeringen och utförandet av limningen beakta den oöppnade tiden i behållare, den öppnade tiden i behållare samt pressnings- och stelningstiden för limmet som används känner till de vanligaste sätten och verktygen för strykning av lim samt kan stryka lim på rätt sätt med beaktande av noggrannhet och rätt dosering kan på rätt sätt använda de ämnen och verktyg som används vid limning och håller dem i användbart skick kan på förhand planera och förbereda passningen av fogytorna mot varandra och kan på rätt sätt och i rätt tid utföra den kan på förhand planera och förbereda den pressning som fogytorna kräver och kan på rätt sätt utföra pressningen då limförbandet sätts ihop känner till och kan identifiera felmöjligheterna i samband med limförband samt kan under arbetsförloppet och efter arbetet försäkra sig om att arbetets kvalitet och resultat uppfyller givna krav. 4.3) Säkerhet vid limförbandsarbeten känner de sanitära olägenheter och olycksfallsrisker som kan orsakas av de tilläggsämnen och lim som används i limförbandsarbeten samt vet hur de förvaras och hanteras på rätt sätt kan handla på rätt sätt i situationer där risk för skade- och olycksfall föreligger och kan handla på rätt sätt både då skada inträffat och då det gäller att förebygga skada. 5) KÄNNEDOM OM TUNNPLÅTSMATERIAL känner till och kan med hjälp av material- och produktbeteckningarna identifiera tunnplåtsmaterial som vanligen används, såsom kallvalsade stål, varm- och elförzinkade stål, rostfria och syrafasta stål, olika aluminiumkvaliteter samt målade och plastbelagda stålplåtar kan med hjälp av produktbeteckningarna klargöra metallplåtarnas mekaniska egenskaper, såsom hållfasthets- och seghetsvärden, och förstår deras betydelse vid bearbetning av plåtar känner till och kan med hjälp av produktbeteckningarna klargöra metallplåtarnas ytkvalitet känner till användningsegenskaperna hos de material som används samt deras typiska användningsobjekt 45

46 känner till de ytbeläggningar som vanligen används på metallplåtar samt deras användningsegenskaper och typiska användningsobjekt känner till och beaktar i sitt arbete de rätta sätten för hantering av ytbelagda tunnplåtar och tunnplåtsprodukter i alla olika skeden av tillverkning, transport och lagring känner till bearbetningsegenskaperna hos de material som används samt de specialkrav som skall beaktas vid deras bearbetning känner till olycksfallsriskerna i samband med hantering av tunnplåtar och kan beakta dem i sitt arbete känner till olycksfallsriskerna i samband med efterbehandling av tunnplåtsprodukter (t.ex. slipning, polering och kemiska behandlingar) och kan beakta dem i sitt arbete. 4 Tunnplåtsarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) KLIPPNING MED BÅGSAX känner till funktionsprincipen för en bågsax samt dess användningsområde och begränsningar vid skärningsarbete kan använda hjälpmedel vid montering och fastsättning av plåtar kan utföra klippningen på rätt sätt med beaktande av olycksfallsriskerna kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vid klippningen och kan städa sin arbetsplats. kan utföra service på en bågsax. 2) KLIPPNING MED GRADSAX känner i huvuddrag till konstruktionen för en gradsax samt dess funktionsprincip, användningsområden och -begränsningar känner till gradsaxens inställningar och kan utföra dem enligt arbetsuppgift (glappet mellan skären, skärvinkeln, anslagets längd och det bakre anslagets läge) känner till olycksfallsriskerna vid användning av gradsax och kan undvika dessa risker i sina arbetsuppgifter kan utföra klippningen med hjälp av måttskala, märkning, ljusstråle och bakre anslag kan kontrollera att klippningen motsvarar kraven på mätnogrannhet och kvalitet och kan utföra behövliga korrigerande åtgärder kan vid användning av NC-skärare mata in parametrarna för klippningen med programmeringsenheten och korrigera dem vid behov kan på rätt sätt använda lyftanordningar då han hanterar och stöder upp stora plåtar kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vid klippningen och kan städa sin arbetsplats kan utföra service på en gradsax. 46

47 3) SKÄRNING MED FIGURSKÄRARE OCH NIBBLINGSSAX känner i huvuddrag till funktionsprincipen för el- eller tryckluftsdrivna figurskärare och nibblingssaxar samt deras typiska användningsområden kan välja skärare eller nibblingssax som lämpar sig för arbetet med beaktande av plåttjocklek och övriga krav som arbetsobjektet ställer kan ställa in skären och glappet enligt det material som han skär kan skärpa skären kan utföra skärningsarbetet med skärare eller nibblingssax på rätt och säkert sätt kan utföra service på en figurskärare och en nibblingssax. 4) KLIPPNING MED PLÅTSAX känner till de olika typerna av plåtsaxar samt deras användningsområden och kan välja en lämplig sax för arbetsobjektet kan använda en plåtsax på rätt och säkert sätt kan skärpa en plåtsax och utföra service på den. 5) RUNDBOCKNING MED RUNDBOCKNINGSMASKIN känner till vilken inverkan rundbockningen av plåten har på metallen i arbetsobjektet samt kan bedöma och på förhand beakta dess betydelse känner till den typiska konstruktionen för små manuella rundbockningsmaskiner, deras funktionsprinciper, användningsområde samt -begränsningar känner till den typiska konstruktionen för elmotordrivna rundbockningsmaskiner för plåtar, deras funktionsprinciper och styrsätt samt användningsområden och - begränsningar kan tillverka schabloner för att kontrollera formen på rundbockningen förstår betydelsen av att förbocka halvfabrikatets ändor och kan utföra förbockningen och kontrollera deras form kan bedöma hur mycket rundbockningsradien kan ändras på en gång med beaktande av plåtens material och tjocklek samt halvfabrikatets bredd kan reglera läget på rundbockningsmaskinens valsar så att de motsvarar önskad rundbockningsradie kan med beaktande av halvfabrikatets elasticitetsegenskaper ställa in rundbockningsradien i det sista rundbockningsskedet så att produkten uppfyller givna form- och måttkrav kan utföra rundbockning av cylinder- och konformade ytor samt utföra delvisa rundbockningar kan använda lyftanordningar, plåtgripare, stöd och stödanordningar som hjälpmedel i rundbockningen känner till svetsbegränsningarna och de rätta tillvägagångssätten som gäller svetsning vid rundbockning av plåtar 47

48 känner till olycksfallsriskerna vid användning av rundbockningsmaskiner och kan beakta dessa risker i sitt arbete kan utföra service på rundbockningsmaskiner. 6) BOCKNING MED KANTBOCKNINGSMASKIN känner till konstruktionen för en kantbockningsmaskin för plåtar, dess funktionsprincip, användningsområde och -begränsningar känner till inställningarna för en kantbockningsmaskin och principerna för dessa samt kan utföra inställningarna som hör till maskinens användning och service känner till vilken inverkan kantbockning har på den metall som skall kantbockas och kan beakta detta i sina arbetsuppgifter kan beakta betydelsen av materialtjocklek och -egenskaper vid fastsättning av arbetsobjektet så att hörnets läge motsvarar måtten i ritningen kan med kännedom om de sätt som kantbockningsmaskinen används göra upp en arbetsordning som fungerar i praktiken samt en bockningsplan som uppfyller de måttkrav som ställs på produkten kan vid kantbockning av arbetsstycken med komplicerad form montera profilerade bockningslinjaler som lämpar sig för arbetet och kan använda hjälpstycken kan utnyttja bakre anslag i kantbockningsarbeten vid serieproduktion kan i sitt arbete använda måttstocken i vridbalkens hörn när han formar en plåt till önskad vinkel och beakta hur materialets elasticitet inverkar på bockningsresultatet kan utföra service på kantbockningsmaskiner för plåtar. 7) KANTNING MED KANTPRESS känner till konstruktionen och funktionsprincipen för en kantpress samt dess användningsområden och -begränsningar känner till principerna för hur kantning av plåt utförs samt grundmodellerna för de tryck- och mothållsverktyg som används inklusive deras användningsområden kan välja de kantverktyg som behövs i arbetet och montera dem på plats samt utföra behövliga inställningar och kontroller känner till styrfunktionerna hos den kantpress som är i användning samt behärskar styrfunktionerna både då inställningarna görs och under användning kan bestämma det minsta kantavståndet för kantningen och minimiavståndet för två olika kantningar kan med kännedom om hur en kantpress används göra upp en arbetsordning som fungerar i praktiken samt en böjningsplan som uppfyller givna måttkrav känner till de olycksfallrisker som är typiska vid användning av en kantpress och kan utföra kantning på ett säkert sätt kan kanta enligt märkningar genom att använda både främre och bakre anslag kan programmera vanliga kantningar med en NC- eller CNC-kantpress som är försedd med ett styrsystem som vanligen används kan utföra daglig service och driftservice på en kantpress. 48

49 8) RÄFFLING känner till ändamålet med räffling av plåtar och principerna för hur räffling utförs känner till konstruktionen och funktionsprincipen för en plåträfflingsmaskin och kan använda den på rätt sätt kan välja trissor som lämpar sig för räffling, montera dem på plats och utföra behövliga inställningar kan använda en centreringsapparat vid räffling av cirklar kan utföra service på en plåträfflingsmaskin 9) FOGNING känner till de olika fogtyperna och kan välja den fogtyp som lämpar sig för arbetsobjektet, t.ex. lodrät, hak-, vinkel- eller pittsburgfog kan bestämma hur stor arbetsmån olika fogningsmetoder och fogtyper kräver känner till fogverktygen och kan välja rätt verktyg för respektive fogningsarbete kan utföra behövliga mätningar och märkningar kan göra behövliga uttunningar där fogarna möts (avlägsnande av hörn) kan efter skärningen bocka plåten med handverktyg, kantbockningsmaskin, kantpress och fogmaskin kan slå fast fogen så att den blir tät och uppfyller kvalitetskraven på utseende. 10) MONTERING AV TUNNPLÅTSKONTRUKTIONER kan planera hur man monterar en plåtskontruktion i rätt ordning med beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd och fixturer känner till de styr- och fixeringsanordningar som används vid montering av tunnplåtskonstruktioner och kan använda dem på rätt sätt kan genom kontrollmätningar före monteringssvetsningen säkerställa att den monterade plåtkonstruktionen uppfyller de mått- och kvalitetskrav som anges i ritningarna kan utföra monteringssvetsning av plåtkonstruktionen genom att använda de svetsmetoder som beskrivs i svetsmodulen känner till popnittyperna och kriterierna för hur de väljs för arbetsobjektet samt kan utföra popnitningar känner till de förband som låses genom pressning eller skärning som används i tunnplåtsförband och kan framställa sådana förband 11) RIKTNING AV PLÅTAR OCH PLÅTKONSTRUKTIONER känner till de metoder som används för att rikta tunnplåtskonstruktioner och kan av dessa välja en metod som lämpar sig för arbetsobjektet 49

50 känner till hur kallriktning inverkar på arbetsobjektet och principerna för hur kallriktning utförs på rätt sätt samt kan med hammare rikta stänger och plåtar kan använda hydrauliska pressar för att rikta stålstänger känner till principerna för hur varmriktning utförs, vet hur varmriktning inverkar på arbetsobjektet och kan utföra varmriktning på rätt sätt. 12) EFTERBEHANDLING AV PLÅTKONSTRUKTIONER känner till kvalitetskraven på arbetet så att han kan bedöma behovet av efterbehandling och utföra behövlig efterbehandling, t.ex. avlägsnande av svetsstänk och vassa kanter. 5 Tjockplåtsarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) KLIPPNING MED GRADSAX känner i huvuddrag till konstruktionen för en gradsax samt dess funktionsprincip, användningsområden och -begränsningar känner till gradsaxens inställningar och kan utföra dem enligt arbetsuppgift (glappet mellan skären, skärvinkeln, anslagets längd och det bakre anslagets läge) känner till olycksfallsriskerna vid användning av gradsax och kan undvika dessa risker i sina arbetsuppgifter kan utföra klippningen med hjälp av måttskala, märkning, ljusstråle och bakre anslag kan kontrollera att klippningen motsvarar kraven på mätnogrannhet och kvalitet och kan utföra behövliga korrigerande åtgärder kan vid användning av NC-skärare mata in parametrarna för klippningen med programmeringsenheten och korrigera dem vid behov kan på rätt sätt använda lyftanordningar då han hanterar och stöder upp stora plåtar kan på rätt sätt hantera det restmaterial som uppstår vid klippningen och kan städa sin arbetsplats kan utföra service på en gradsax. 2) MANUELL GASSKÄRNING känner till principen för gasskärning, dess typiska användningsområden och hur den lämpar sig för olika grundämnen känner till gasskärningens inverkan på arbetsmiljön och kan beakta detta vid val av arbetsmetod och skydd av miljön känner till konstruktionen och funktionsprincipen för syre-acetylen-gasskärningsutrustning och kan välja utrustning och tillbehör enligt arbetsobjekt och tjocklek på det material som skall skäras 50

51 känner till de karakteristiska färgerna och beteckningarna för gaserna som används vid gasskärning, kan på basis av flaskans beteckningar avläsa fyllningstrycket för gasflaskorna samt kan förvara och transportera gasflaskor på rätt sätt känner till olycksfallsriskerna i samband med användning och hantering av gasflaskor, kan undvika dessa risker i sina arbetsuppgifter samt handla rätt i risksituationer kan montera syre-acetylen-gasskärningsutrustningen för användning och utföra behövliga inställningar och driftservice på utrustningen kan kontrollera och bedöma om gasskärningsutrustningen är säker att använda kan enligt märkningar utföra gasskärning manuellt eller med hjälp av stödtrissor och passare enligt kraven i II B SFS 4072 kan under gasskärningen bedöma kvaliteten på gasskärningsresultatet och orsakerna till eventuella gasskärningsfel samt utföra behövliga korrigerande åtgärder kan på basis av gasskärningsspåret bedöma orsakerna till gasskärningsfel och utföra behövliga korrigeringar för att förbättra kvaliteten på arbetsprocessen vet hur smuts, rost, målfärg, flagor eller grundmaterialets legering inverkar på skärningen och kan i sina arbetsuppgifter beakta detta kan rengöra och efterbehanda arbetsstycken efter gasskärning. 3) MASKINELL GASSKÄRNING känner till fördelarna med maskinell gasskärning i jämförelse med manuell skärning kan i skärningen använda motoriserade brännare, t.ex. HandyAuto, vagnar för transport av brännare samt rotationsapparater för rör kan skära med hjälp av schabloner känner till principen för optiskt uppföljning och de krav som ställs på schablonerna kan utföra gasskärning med gasskärningsutrustning som är utrustad med optiskt uppföljning känner till programmeringsprincipen för CNC-styrd gasskärningsutrustning kan göra enkla program för CNC-gasskärning med en vanligen använd programmeringsmetod kan utföra CNC-styrda gasskärningsuppgifter i enlighet med kraven i I A SFS 4072 kan utföra daglig service och driftservice på gasskärningsmaskiner. 4) RUNDBOCKNING MED RUNDBOCKNINGSMASKIN känner till vilken inverkan rundbockningen av plåten har på metallen i arbetsobjektet samt kan bedöma och på förhand beakta dess betydelse känner till den typiska konstruktionen för elmotordrivna rundbockningsmaskiner för plåtar, deras funktionsprinciper och styrsätt samt användningsområden och -begränsningar kan tillverka schabloner för att kontrollera formen på rundbockningarna förstår betydelsen av att förbocka halvfabrikatets ändor och kan utföra förbockningen och kontrollera deras form 51

52 kan bedöma hur mycket rundbockningsradien kan ändras på en gång med beaktande av plåtens material och tjocklek samt halvfabrikatets bredd kan reglera läget på rundbockningsmaskinens valsar så att de motsvarar önskad rundbockningsradie kan med beaktande av halvfabrikatets elasticitetsegenskaper ställa in rundbockningsradien i det sista rundbockningsskedet så att produkten uppfyller givna form- och måttkrav kan utföra rundbockning av cylinder- och konformade ytor samt utföra delvisa rundbockningar kan använda lyftanordningar, plåtgripare, stöd och stödanordningar som hjälpmedel i rundbockningen känner till svetsbegränsningarna och de rätta tillvägagångssätten som gäller svetsning vid rundbockning av plåtar känner till olycksfallsriskerna vid användning av rundbockningsmaskiner och kan beakta dessa risker i sitt arbete kan utföra service på rundbockningsmaskiner. 5) KANTNING MED KANTPRESS känner till konstruktionen och funktionsprincipen för en kantpress samt dess användningsområden och -begränsningar känner till principerna för hur kantning av plåt utförs samt grundmodellerna för de tryck- och mothållsverktyg som används inklusive deras användningsområden kan välja de kantverktyg som behövs i arbetet och montera dem på plats samt utföra behövliga inställningar och kontroller känner till styrfunktionerna hos den kantpress som är i användning samt behärskar styrfunktionerna både då inställningarna görs och under användning kan bestämma det minsta kantavståndet för kantningen och minimiavståndet för två olika kantningar kan med kännedom om hur en kantpress används göra upp en arbetsordning som fungerar i praktiken samt en böjningsplan som uppfyller givna måttkrav känner till de olycksfallrisker som är typiska vid användning av en kantpress och kan utföra kantning på ett säkert sätt kan vid kantning, hantering och stöd av plåtar använda lyftanordningar och plåtgripare på ett säkert sätt kan kanta enligt märkningar genom att använda både främre och bakre anslag kan programmera vanliga kantningar med en NC- eller CNC-kantpress som är försedda med ett styrsystem som vanligen används kan utföra daglig service och driftservice på en kantpress. 52

53 6) FORMNING AV DELAR TILL EN PLÅTKONSTRUKTION MED HYDRAULISK PRESS känner till grundkonstruktionen, funktionsprincipen och styrsätten för en hydraulisk press som lämpar sig för formning av delar till en plåtkonstruktion och känner till dess användningsområde och -begränsningar känner till hur ett material som skall formas beter sig vid formande bearbetning och känner till de faktorer som begränsar formbarheten känner till principen för hur de dynor och press som används i formningen är konstruerade, kan välja de formverktyg som lämpar sig för arbetsobjektet och montera dem kan på ett säkert sätt använda lyftanordningar för att bära upp arbetsobjekt under arbetet kan på ett säkert sätt utföra formnings-, böjnings- och uträtningsarbeten med en hydraulisk press så att givna mått- och formkrav uppfylls kan utföra driftservicen av en hydraulisk press. 7) STÅLKONSTRUKTIONER I TJOCKPLÅTSARBETEN kan utföra kapning av profilstål med kapmaskin, vinkelslipmaskin, genom sågning och genom gasskärning kan utföra bockning och riktning av profilstål med rullbockmaskin kan bocka profilstål genom att använda mekaniska hjälpmedel för bockning kan utföra varmbockning av profilstål känner till principen för hur förband för olika profilstål är konstruerade och kan utföra formning av fogdelarna kan vid dimensionering och formning av delar bedöma hur mycket svetsningen påverkar mått- och formförändringarna. 8) FRAMSTÄLLNING AV SVETSFOGAR kan genom att läsa svetsbeteckningar i arbetsritningarna klarlägga var fogarna placeras samt hur de är formade och dimensionerade känner till de specialkrav som olika svetsmetoder ställer och kan vid behov beakta dessa när fogen framställs känner till de metoder och redskap som vanligen används vid framställning av fogar och kan välja en metod som lämpar sig för arbetsobjektet kan framställa en svetsfog med hand- och bänkslipmaskiner, gasskärningsutrustning, nibblingssaxar och fräsmaskiner kan utföra driftservice på apparater och maskiner som används för fogframställning. 53

54 9) RIKTNING AV PLÅTAR OCH PLÅTKONSTRUKTIONER känner till de metoder som används för att rikta tjockplåtskonstruktioner och kan av dessa välja en metod som lämpar sig för arbetsobjektet känner till hur kallriktning inverkar på arbetsobjektet och principerna för hur kallriktning utförs på rätt sätt samt kan med hammare rikta stänger och plåtar kan använda hydrauliska pressar för att rikta stålstänger och arbetscylindrar för att rikta stålkonstruktioner känner till principerna för hur varmriktning utförs, vet hur varmriktning inverkar på arbetsobjektet och kan utföra varmriktning på rätt sätt. 10) MONTERINGSSVETSNING AV PLÅTKONSTRUKTIONER kan planera hur man monterar en plåtkonstruktion i rätt ordning med beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd och fixturer känner till de fixturer och den hjälputrustning som används vid montering av plåtkonstruktioner, t. ex taljor, domkrafter, kilar, vantskruvar och hörnbitar och kan använda dem på rätt sätt kan vid förmontering och fixering av konstruktionsdelarna kontrollera att delarna är rätt placerade och att måtten är de rätta med beaktande av svetsspänningar och formförändringar som uppstår kan vid häftning av konstruktionsdelar placera häftningssvetsarna på lämpliga ställen och utföra häftningen så att man uppnår tillräcklig konstruktionshållfasthet kan före monteringssvetsningen säkerställa med kontrollmätningar att den monterade plåtkonstruktionen motsvarar givna mått- och formkrav i ritningen kan utföra monteringssvetsning av plåtkonstruktioner genom att använda de svetsmetoder som är beskrivna i svetsmodulen. 11) EFTERBEHANDLING AV PLÅTKONSTRUKTIONER känner till kvalitetskraven på arbetet så att kan bedöma behovet av efterbehandling och utföra behövlig efterbehandling, t.ex. avlägsnande av svetsstänk och vassa kanter kan i enlighet med kvalitetskraven slipa svetsar efter svetsning, t.ex. slipa svetsen till den övriga ytans nivå och utjämna kälsvetsar. 54

55 6 Stålkonstruktionsarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) BASKUNSKAPER OM STÅLKONSTRUKTIONERS HÅLLFASTHET känner till principerna för hur belastning orsakar spänningar i konstruktionen, de olika formerna av spänning och deras inverkan på konstruktionen känner till de faktorer som påverkar styvheten, hållfastheten och belastningsförmågan hos arbetsstycken och konstruktioner samt deras inverkan på konstruktionens massa. 2) MATERIAL OCH MATERIALDIMENSIONERING känner till de stålkvaliteter som används i stålkonstruktioner samt deras användningsegenskaper och kan läsa deras beteckningar ur ritningar och delförteckningar känner till dimensioneringsmetoderna för profilstål, rör och plåtar och kan läsa deras dimensioneringsbeteckningar ur ritningar och delförteckningar. 3) FÖRBANDSTYPER I STÅLKONSTRUKTIONER känner till olika sätt att foga ihop de profilstål som används i stålkonstruktioner och kan bestämma hur stor arbetsmån dessa behöver samt kan utföra avfasning av fogdelarnas ändor. 4) PLANERING AV ARBETET kan genom att läsa arbetsritningar göra upp en kapningslista för de stålstänger som behövs i arbetet och en skärningsplan för plåtarna kan genom att läsa arbetsritningar planera arbetet så att det framskrider i rätt ordning och med beaktande av rätt arbetsgång kan genom att läsa arbetsritningar bedöma om det är möjligt att bygga med element i serieproduktion och kan bilda sig en uppfattning hur man på ett fördelaktigt sätt delar upp konstruktionen i element kan planera svetsjiggar som behövs vid hopsvetsning av element i syfte att förbättra arbetskvaliteten och smidigheten i arbetet kan bedöm den tid som behövs för olika arbetsskeden och göra upp en ungefärlig tidtabell för hela arbetet. 5) KAPNING AV PROFILSTÅL kan välja en kapningsmetod som är lämplig med beaktande av profilens form och ämnestjocklek kan kapa profilstål med en kapmaskin för profilstål 55

56 kan kapa profilstål i rak vinkel och utföra girningsuppgifter med band- och cirkelsåg kan kapa profilstål med vinkelslipmaskin och kapskiva kan kapa profilstål genom gasskärning. 6) FORMNING AV PROFILSTÅL kan runda stålprofiler genom att använda för ändamålet avsedda rundbockningsmaskiner kan bocka profilstål genom varmböjning och genom att använda formstöd eller jiggar. 7) FOGFRAMSTÄLLNING I ARBETEN MED PROFILSTÅL kan på basis av svetsbeteckningarna i arbetsritningarna klarlägga de fasningar som skall göras i fogarna för profilstålen kan bedöma fasningsbehovet i fogen på basis av den hållfasthet som krävs av fogen och på basis av kraven på genomsvetsning känner till de fogtyper som används i svetsfogar och kan framställa dessa genom slipning, gasskärning och maskiner som används för fogframställning 8) FRAMSTÄLLNING AV FÖRBANDSDELARNA TILL STÅLKONSTRUKTIONER kan framställa de förbandsdelar som behövs i stålkonstruktioner, t.ex. flänsar i skruvförband. 9) HOPFOGNING OCH MONTERING AV STÅLKONSTRUKTIONER kan planera hur man monterar en plåtkonstruktion i rätt ordning med beaktande av rätt arbetsgång samt behövliga stöd och fixturer känner till och kan på ett säkert sätt använda de lyft-, fixerings- och hjälpanordningar som används vid hopfogning och montering av stålkonstruktioner kan vid förmontering och fixering kontrollera att delarna är rätt placerade och att de har korrekta konstruktionsmått kan vid häftning av konstruktionsdelar placera häftningssvetsarna på lämpliga ställen och utföra häftningen så att man uppnår tillräcklig konstruktionshållfasthet kan före monteringssvetsningen säkerställa med kontrollmätningar att den monterade plåtkonstruktionen motsvarar givna mått- och formkrav i ritningen kan utföra monteringssvetsning av plåtkonstruktioner genom att använda svetsmetoder som är beskrivna i delen Svetsarbeten kan sammanfoga flänsfogar i de stålkonstruktioner där de används känner till hur kallriktning påverkar arbetsstycket, känner till principerna för hur kallriktning utförs på rätt sätt och kan med hammare rikta stänger och plåtar kan använda hydrauliska pressar för att rikta stålstänger kan använda arbetscylindrar för att rikta stålkonstruktioner 56

57 vet hur varmriktning inverkar på arbetsstycket, känner till principerna för hur varmriktning utförs på rätt sätt samt kan på rätt sätt utföra varmriktning. 10) EFTERBEHANDLING AV STÅLKONSTRUKTIONER känner till kvalitetskraven på arbetet så att han kan bedöma behovet av efterbehandling och utföra behövlig efterbehandling, t.ex. avlägsnande av svetsstänk och vassa kanter. 7 Monteringssvetsning a) Kraven på yrkesskicklighet 1) PLANERING AV MONTERINGSSVETSNING kan på basis av de produkter som tillverkas, kvalitetskraven på dessa och tillverkningsmängden samt på ekonomiska och tekniska grunder bedöma och planera arbetsprocesserna och de hjälpanordningar som behövs kan välja den svetsmetod och det tillsatsmedel som används i svetsningen kan välja de hjälpanordningar som behövs i svetsarbetet, t.ex. rundbockningsbord och vridanordningar kan planera och ordna sin arbetsmiljö med beaktande av processens gång och ergonomiska krav. 2) FIXERINGSTEKNIK OCH FIXTURER känner till mekaniska svetsfixturer, t.ex. kil-, skruv-, spak-, excenter- och fjäderklämmare och kan använda dem i sina arbetsuppgifter känner till pneumatiska metoder för fixering av arbetsstycken vid svetsning och kan använda dem i sina arbetsuppgifter känner till hydrauliska metoder för fixering av arbetsstycken vid svetsning och kan använda dem i sina arbetsuppgifter känner till permanent magnetiska och elmagnetiska svetsfixturer och kan använda dem i sina arbetsuppgifter kan tillverka enkla fixturer och styranordningar som behövs i de situationer som uppstår i arbetet kan vid användning av svetsfixturer beakta deformation och måttnoggrannhet kan vid användning av svetsfixturer beakta jordning och löstagning av arbetsstycket kan vid användning av svetsfixturer beakta svetsbegränsningarna och olägenheterna med svetsstänk. 57

58 3) MANUELL MONTERINGSSVETSNING kan bedöma när det på basis av ekonomiska och tekniska grunder är fördelaktigast att utföra svetsningen manuellt behärskar två av följande punkter (1-4) 1) kan utföra manuell monteringssvetsning med MAG-svetsning (135) enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 2) kan utföra manuell monteringssvetsning med TIG-svetsning (141) enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå 3) kan utföra manuell monteringssvetsning med MIG-svetsning (131) enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 4) kan utföra manuell monteringssvetsning med TIG-svetsning (141) enligt kraven för svetsning i kvalitetsnivå B, i standarden SFS-EN ISO 5817 (stål) eller standarden SFS- EN ISO10042 (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag för hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan utföra monteringssvetsning med punktsvetsning (21), sömsvetsning (22) eller pressvetsning (23) enligt de kvalitetskrav som ställs på arbetsobjektet. 4) MEKANISERING AV SVETSNING känner till fördelarna med mekaniseringen med tanke på produktivitet och kvaliteten på produkterna känner till användningsområdena och funktionsprinciperna för vändbord, rotationsbord och lätta transportörer som används vid mekanisering av svetsning och kan använda dem på rätt sätt kan fästa arbetsobjekten och svetspistolerna vid mekaniseringsutrustningen känner till hur mekaniseringsanordningar styrs och kan ställa in parametrarna (t.ex. varvtal och hastighet) kan ställa in svetsparametrarna för svetsutrustningen enligt svetsdatabladet kan under svetsförloppet visuellt bedöma om kvaliteten på svetsen motsvarar uppställda krav och kan utföra behövliga korrigeringar av parametrarna kan kontrollera kvaliteten på de produkter som svetsats kan utföra driftservice på den svetsutrustning som används kan utföra driftservice på den mekaniseringsutrustning som används. 58

59 5) AUTOMATISERING AV SVETSNING känner till fördelarna med automatiserade svetssystem vid monteringssvetsning av större serier känner till de anordningar som används vid förvaring och inmatning av halvfabrikat samt deras funktionsprinciper och vet hur de lämpar sig för olika användningsobjekt känner till de godhanteringsanordningar och -metoder som används vid hantering av halvfabrikat och arbetsstycken som skall svetsas och vet hur de lämpar sig för olika användningsobjekt känner till de svetsmetoder som används vid automatiserad monteringssvetsning och behärskar den metod som används som en del av det automatiserade svetssystemet känner till styrsystemet och funktionsprinciperna för det automatiserade svetssystem som används samt förutsättningarna för störningsfri funktion kan i störningssituationer ta reda på orsaken till störningen enligt det egna ansvarsområdet och sätta svetssystemet i användbart skick kan visuellt bedöma om kvaliteten på svetsen motsvarar uppställda krav samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna kan effektivt och på ett säkert sätt utföra monteringssvetsning som uppfyller givna kvalitetskrav med det automatiserade svetssystem som han använder kan kontrollera kvaliteten på de produkter som svetsats kan utföra driftservice på det automatiserade svetssystem som används. 6) ROBOTSVETSNING känner till fördelarna med robotsvetsning samt de användningsområden där robotsvetsning är tekniskt möjlig och ekonomiskt lönsam och kan bedöma när svetsarbetet kan utföras med robotsvetsning känner till konstruktionen och funktionsprincipen för robotsvetsningsutrustningen samt de hjälpanordningar som vanligen används i robotsvetsning, t.ex. vänd- och rotationsbord känner till olycksfallsriskerna vid robotsvetsning, kraven på säkerhet som ställs på arbetsobjektet samt funktionsprinciperna för skyddssystem kan utföra robotsvetsarbeten på ett säkert sätt känner till styranordningarna, signallamporna och responsmeddelandena i den robot som används och kan utföra manuell körning av roboten kan sätta robotsvetsningsutrustningen i användbart skick och utföra den driftservice som hör till arbetet känner till programmeringsanordningarna, programuppbyggnaden och instruktionsmängden i den robot som används samt kan från programutskrifter eller datorskärm avläsa hur programmet fungerar kan från diskett eller datanät mata in ett program i robotens användarminne och kan kontrollera att programmet fungerar med både manuell körning och automatkörning kan utföra behövliga korrigeringar av programmet och lagra dem i användarminnet kan kontrollera och programmera verktygsplatsen 59

60 känner till robotens koordinatsystem och kriterierna hur de väljs samt kan vid programmeringen välja och sätta in ett koordinatsystem som lämpar sig för arbetsskedet kan vid programmering av arbetshastighet beakta de massakrafter som uppkommer samt säkerhetssynpunkter kan köra svetspistolen i sådant läge som ur svetsteknisk synvinkel är rätt genom att använda lämplig körhastighet kan definiera de svetsparametrar som svetsobjektet kräver och sätta in dem i programmet kan identifiera svetsfel och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna i programmet kan på basis av felmeddelanden utföra de korrigeringar som hör till användarens ansvar kan använda en robotsvetsningsstation med färdiga program kan med en programmeringsenhet göra ett program för ett nytt svetsobjekt så att det är ändamålsenligt uppbyggt och att det fungerar på ett tillförlitligt och säkert sätt kan då han gör svetsprogram beakta att svetsriktningen och -följden är de rätta med tanke på den konstruktion som skall svetsas. 7) KVALITETSKONTROLL VID MONTERINGSSVETSNING kan med hjälp av arbetsritningar, arbetsanvisningar eller de tillverkningsanvisningar som beställaren levererat klargöra vilka kvalitetskrav som ställs på produkten behärskar arbetsprocesserna så att uppställda kvalitetskrav kan uppnås behärskar de mätnings- och kontrollmetoder som används vid kvalitetskontroll av produkter. 8 Material från grupperna 8 och 10 (ISO/TR 15608) i plåtarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) SPECIALKRAV PÅ ARBETSMILJÖN OCH MATERIALANVÄNDNING känner till de specialkrav som tillverkning av rostfria och syrafasta stålprodukter ställer på arbetsmiljön, såsom begränsningar som gäller användning av övriga järnmetaller känner till och beaktar i sitt arbete hur renligheten och skicket av de arbetsbord, rundbockningsvalsar, plåthållare mm. som kommer i kontakt med plåtarna påverkar ytkvaliteten på produkterna använder vid lyft och förflyttning av plåtar och arbetsstycken sådana redskap som inte skadar plåtens yta, t.ex. lyftanordning med sugkoppar förstår betydelsen av de skyddshinnor som skyddar materialet med tanke på produkternas ytkvalitet och kan förvara dem oskadade under behandlingen av materialet och avlägsna dem från svetsområdet kan skydda arbetsstyckets yta i situationer som riskerar produktens ytkvalitet känner till betydelsen av att märka restmaterial och kan utföra behövliga märkningar kan förvara, hantera och bearbeta material samt vid behov skydda dessa så att kvalitetskraven på slutprodukten kan säkerställas under tillverkningen. 60

61 2) HÄLSA OCH SÄKERHET VID ANVÄNDNING AV MATERIAL I GRUPPERNA 8 OCH 10 känner till de sanitära olägenheterna som krom- och nickelgaser samt ozon åstadkommer och kan skydda sig mot dem känner också till hur ultraviolett strålning skadar huden och ögonen och kan skydda sig mot strålning. 3) KÄNNEDOM OM MATERIAL I GRUPPERNA 8 OCH 10 känner till huvudprinciperna för hur legering påverkar stålets egenskaper kan definiera förutsättningarna för stålets rostfrihet och känner till passiviseringsprocessen som en faktor som påverkar rostfriheten känner i huvuddrag till sammansättningen och egenskaperna hos austenitiska, ferritiska och martensitiska rostfria stål och kombinationer av dessa samt deras typiska användningsobjekt kan definiera rostfritt och syrafast stål samt känner i huvuddrag till deras legeringsämnen och -mängder kan identifiera olika rostfria och syrafasta stål genom provning av deras kemiska och fysikaliska egenskaper kan identifiera olika rostfria och syrafasta stål på basis av de materialbeteckningar som gjorts på materialen kan på basis av materialbeteckningar avläsa beteckningar som gäller leveranstillstånd, ytkvalitet, slipning, skyddshinna mm. kan med hjälp av jämförelsetabeller jämföra råmaterial som är märkta enligt olika standarder med varandra känner till specialkrav och begränsningar som olika stålkvaliteter ställer med tanke på svetsning och värmeanvändning känner till hur gaserna i luften påverkar materialet under svetsningen och uppvärmningen. 4) MEKANISK SKÄRNING AV MATERIAL kan i skärningsarbeten beakta hur hållfastheten hos det material som skärs påverkar skärbarheten samt de begränsningar som gäller skärningen kan då han ställer in skärvinkeln beakta förutom tjockleken av det material som skall skäras även materialets hållfasthet kan enligt materialtjocklek beakta hur materialets seghet påverkar glappet när han ställer in glappet för skären kan i skärningsuppgifter använda en skyddsskiva som skyddar plåtens yta så att trycket på ytan fördelas jämnt när plåten sätts fast. 61

62 5) PLASMASKÄRNING känner till begreppet plasma, principerna för plasmaskärning samt olika tillämpningar och typiska användningsområden för plasmaskärning kan med hjälp av bruksanvisningar och utrustningens effektbeteckningar klarlägga om plasmaskärning kan tillämpas på skärningsobjektet känner till konstruktionen och funktionsprincipen för den plasmaskärningsutrustning som används samt kan montera den för användning och utföra driftservice på den känner till de gaser [argon (Ar), kväve (N2), väte (H2), syre (O2) och tryckluft] som används i plasmaskärning samt kan välja lämpliga gaser för utrustningen känner till de tillbehör som hör till plasmaskärningsutrustningen känner till konstruktionen för plasmabrännaren och kan utföra driftservice på den kan på basis av det material som skall skäras och materialtjocklek välja rätt storlek på munstycket och rätt effektområde samt reglera arbetstrycket på skärgaserna och reglera skärningsströmmen känner till den rätta tekniken för hur man påbörjar plasmaskärning, utför genomborrning och skärning samt kan utföra plasmaskärningsarbeten som uppfyller givna kvalitetskrav kan utföra plasmaskärning manuellt och vid behov med maskinell styrning kan ur skärningsspåren upptäcka fel och kan korrigera det som orsakat felet känner till de sanitära olägenheterna och olycksfallsriskerna vid plasmaskärning och kan använda behövlig skyddsutrustning kan i plasmaskärningsarbeten beakta de olägenheter som skärningen orsakar, såsom svetsstänk på omgivningen eller själva arbetsstycket samt utföra behövliga skyddsåtgärder. 6) SPÅNSKÄRANDE BEARBETNING AV MATERIAL I GRUPPERNA 8 OCH 10 kan välja skär som lämpar sig för sågning av rostfria stål och installera dem för användning känner till de specialkrav som hållfastheten och segheten hos rostfritt stål ställer med tanke på skärpning och bearbetningsvärden för borrarna samt kan välja rätta borrar och bearbetningsvärden kan skärpa en spiralborr för borrning av rostfria stål antingen manuellt eller genom att använda styrande hjälpanordningar kan vid gängning av rostfria stål beakta hur materialets hållfasthet och seghet inverkar på arbetet. 7) SÄRDRAG VID SVETSNING AV ROSTFRIA STÅL känner till hur den stora längdutvidgningskoefficienten för rostfria stål inverkar på de formförändringar som uppstår då arbetsstycket uppvärms och avkyls kan i arbetsobjekt där svetsens plats kan väljas placera svetsfogarna så att de formförändringar som svetsen åstadkommer är så små som möjligt 62

63 kan vid framställning av svetsfogar och inpassningsbitar arbeta med en tillräcklig noggrannhet så att skadliga formförändringar undviks kan använda svetsfixturer, styranordningar och övriga hjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår är så små som möjligt kan med hjälp av massiva och mycket värmeledande fixturer och styranordningar begränsa värmeledningen från svetspunkten in i arbetsobjektet kan använda förböjningar och förspänningar samt välja rätt svetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar som uppstår i objektet känner till den värmepåverkan som är specifik för de olika svetsmetoderna, tidsåtgången för arbetet och kvalitetskraven på produkten så att han kan välja den svetsmetod som bäst lämpar sig för arbetsobjektet kan beakta materialets formförändringsegenskaper och utföra häftning så att en tillräcklig bindningshållfasthet uppnås och så att häftningen inte försvårar svetsningen kan med hjälp av rotgas, rotstöd, rotpasta och rottejp förhindra att svetsen oxiderar känner till de begränsningar som gäller användningen av värme som skall beaktas vid svetsning av rostfria stål samt svetsvärmens skadliga inverkan på materialstruktur och utseende känner till de trådstyrningsrör som används vid MAG- trådelektrodsvetsning och MAG- rörelektrodsvetsning av rostfria stål och kan välja och installera dem känner till principen och användningsområden för pulsbågsvetsning samt dess fördelar vid svetsning av rostfritt stål kan ställa in parametrarna för pulsbågsvetsning enligt de krav som arbetsobjektet ställer kan utföra svetsuppgifter med pulsbågsvetsning samt utföra behövlig korrigering av parametrarna under svetsförloppet kan då han väljer svetsmetod och utför svetsning beakta de begränsningar som gäller slipning av produkten kan utföra svetsning utan tillsatsmaterial. 8) RIKTNING AV ROSTFRIA STÅLPRODUKTER kan i kallriktningsuppgifter och i uppgifter som gäller utdragning av svetsfogar beakta de begränsningar som materialets deformationshårdnande orsakar känner till hur användningen av värme påverkar egenskaperna hos rostfria och syrafasta stål samt begränsningarna för användning av varmriktning kan vid varmriktningar beakta värmedeformationen samt behärskar uppvärmningstekniken i riktningsarbeten. 9) RENGÖRING OCH EFTERBEHANDLING kan utföra slaggning av svetsfogarna utan att lämna spår efter slaggen kan välja en borste, rengöringstrissa eller -skiva som lämpar sig för rengöring av produkten samt utföra rengöringsarbetet manuellt eller maskinellt känner till de arbetsmetoder och verktyg som används vid avgradning och avlägsnande av kanter och kan utföra efterbehandling av produkten enligt givna kvalitetskrav 63

64 vet när man använder blästring med sand, korn och glaskulor eller andra motsvarande abrasiver samt trumling när man rengör rostfria stålprodukter kan använda de blästringsapparater i den utsträckning som anges i hans uppgiftsbeskrivning. 10) BETNING känner till betydelsen och inverkan av betningsbehandling samt dess användningsändamål vid efterbehandling av rostfria stålprodukter känner till olika betningsmetoder, såsom nedsänknings-, besprutnings- och pastabetning samt passiviseringsbehandling och kriterierna hur de väljs för olika användningsobjekt kan välja betningsmetod på basis av produktens storlek, form, användningsändamål, antal eller yta känner till olycksfallsriskerna i samband med hantering av betningsmedel och kan använda behövlig skyddsutrustning känner till miljöriskerna med betningsmedel och vet hur dessa förvaras på rätt sätt och kan hantera betningsmedel i enlighet med miljökrav och -direktiv kan på rätt sätt använda de verktyg och anordningar som behövs vid olika betningsmetoder och kan utföra service på dem kan utföra betningsarbeten på ett säkert sätt med de tillämpade betningsmetoderna enligt givna kvalitetskrav. 11) SLIPNING OCH POLERING känner till de maskiner, apparater och verktyg som används i slipningen samt känner till kriterierna för hur man väljer dessa för olika slipningsarbeten känner till hur man definierar sliprepor och ytans grovhet och kan läsa kraven på ytkvaliteten ur arbetsritningar och -anvisningar kan bedöma om kvaliteten på arbetsobjektets yta uppfyller givna kvalitetskrav känner till slipskivor, slipband, slipark och andra motsvarande sliptillbehör samt kriterierna hur de väljs för olika ändamål med beaktande av kraven på ytkvalitet kan välja och montera i arbetsmaskinerna slipskivor, slipband eller andra tillbehör känner till den rätta tekniken för hur slipningen skall utföras och de specifika olycksfallsriskerna i arbetet så att han kan utföra slipningen på rätt sätt kan i slipningsarbeten beakta hur slipningsvärmen som bildas påverkar arbetsstycket kan skydda arbetsmiljön och arbetsstycket från slipgnistor känner till sätten och principerna för hur ytor poleras samt vilka krav som ställs på grundarbetet känner till de maskiner, apparater och verktyg som används i poleringsarbetet samt vet kriterierna hur dessa väljs för olika poleringsarbeten känner till de tillbehör som används i poleringen, såsom slipskivor, borstar, vaxer och pastor samt kriterierna hur de väljs för olika arbetsobjekt och arbetsskeden känner till tekniken och olycksfallsriskerna i poleringsarbetet så att han kan klanderfritt utföra sina arbetsuppgifter. 64

65 9 Material från grupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) i plåtarbeten a) Kraven på yrkesskicklighet 1) SPECIALKRAV PÅ ARBETSMILJÖN OCH MATERIALANVÄNDNING vet hur aluminiummaterial förvaras på rätt sätt och vilka krav som ställs på förvaringsförhållandena samt kan utföra de åtgärder som behövs för att säkerställa materialets användbarhet känner till vilka specialkrav som tillverkning av aluminiumprodukter ställer på arbetsmiljön, såsom begränsningar som gäller användning av järnmetaller, damm som kommer från omgivningen och luftströmningar vet om och beaktar i sitt arbete hur renligheten och skicket av de arbetsbord, rundbockningsmaskiner, plåthållare mm. som kommer i kontakt med plåtarna påverkar ytkvaliteten på produkterna använder vid lyft och förflyttning av plåtar och arbetsstycken sådana redskap som inte skadar plåtens yta, t.ex. plåtgripare med sugkopp kan skydda arbetsobjektets yta i de arbetssituationer där kvaliteten på produktens yta kan skadas känner till betydelsen av att märka restmaterialet och kan utföra behövliga märkningar kan förvara, hantera och bearbeta material samt vid behov skydda dessa så att kvalitetskraven på slutprodukten kan säkerställas under tiden för tillverkningen känner till kraven på materialets temperatur, renhet och torrhet innan det tas i bruk samt kan utföra behövliga ibruktagningsåtgärder (kalla lagerutrymmen). 2) HÄLSA OCH SÄKERHET VID TILLVERKNING AV ALUMINIUMPRODUKTER känner till de sanitära olägenheterna som aluminiumoxid, aluminiumdamm och ozon orsakar och kan skydda sig mot dem känner till den ultravioletta strålningen skadeverkningar på huden och ögonen och kan skydda sig mot strålningens inverkan känner till olycksfallsriskerna vid bearbetning av aluminium med sågar och skärverktyg samt kan utföra nämnda arbeten på ett säkert sätt och genom att använda behövlig skyddsutrustning. 3) KÄNNEDOM OM MATERIAL FRÅN GRUPPERNA 21, 22 OCH 23 kan läsa materialbeteckningarna för aluminium och på basis av dem skilja mellan olika aluminiumkvaliteter känner till beteckningarna för leveranstillståndet för aluminium, åtgärder som leder till olika leveranstillstånd samt leveranstillståndets inverkan på användningsegenskaperna förstår skillnaderna i plåtmaterial och extrudermaterial med tanke på sammansättningen av råmaterialet, användningsändamålet och tillverkningstekniken 65

66 känner i huvuddrag till extrudertekniken samt extrudermaterialens användningsmöjligheter och begränsningar känner till grunderna för hur aluminiumkvaliteterna indelas i grupper och kan klargöra till vilken grupp av grundmaterial (21, 22 och 23) de olika aluminiumlegeringarna hör. 4) MEKANISK SKÄRNING AV MATERIAL kan välja rätt skärmetod för mekanisk skärning av aluminium med beaktande av materialets kvalitet och materialtjocklek kan med handdrivna maskiner skära aluminium med hårdmetallskär avsedda för skärning av aluminium eller med kapskivor kan utföra kapnings- och skärningsarbeten av aluminiummaterial med cirkel- eller bandsåg och kan välja de rätta skären. 5) PLASMASKÄRNING känner till begreppet plasma, principerna för plasmaskärning samt olika tillämpningar och typiska användningsområden för plasmaskärning kan med hjälp av bruksanvisningar och utrustningens effektbeteckningar klarlägga om plasmaskärning kan tillämpas på skärningsobjektet känner till konstruktionen och funktionsprincipen för den plasmaskärningsutrustning som används samt kan montera den för användning och utföra driftservice på den känner till de gaser [argon (Ar), kväve (N2), väte (H2), syre (O2) och tryckluft] som används i plasmaskärning samt kan välja lämpliga gaser för utrustningen känner till de tillbehör som hör till plasmaskärningsutrustningen känner till konstruktionen för plasmabrännaren och kan utföra driftservice på den kan på basis av det material som skall skäras och materialtjocklek välja rätt storlek på munstycket och rätt effektområde samt reglera arbetstrycket på skärgaserna och reglera skärningsströmmen känner till den rätta tekniken för hur man påbörjar plasmaskärning, utför genomborrning och skärning samt kan utföra plasmaskärningsarbeten som uppfyller givna kvalitetskrav kan utföra plasmaskärning manuellt och vid behov med maskinell styrning kan ur skärningsspåren upptäcka fel och kan korrigera det som orsakat felet känner till de sanitära olägenheterna och olycksfallsriskerna vid plasmaskärning och kan använda behövlig skyddsutrustning kan i plasmaskärningsarbeten beakta de olägenheter som skärningen orsakar, såsom svetsstänk på omgivningen eller själva arbetsstycket samt utföra behövliga skyddsåtgärder känner till plasmaskärningens inverkan på aluminiets skäryta och kan beakta detta vid val av svetsmetod eller vid efterbehandling av skärytan. 66

67 6) SPÅNANDE BEARBETNING AV ALUMINIUM känner till bearbetningsegenskaperna hos aluminium så att han kan välja skär och skärvätska som lämpar sig för borrningsuppgifter samt utföra borrningsuppgifterna så att givna kvalitetskrav uppfylls kan välja gängverktyg och skärvätska som lämpar sig för gängningsarbeten i aluminium samt utföra gängningarna så att givna kvalitetskrav uppfylls. 7) FORMANDE BEARBETNING AV ALUMINIUM kan på basis av materialets kvalitet och leveranstillstånd bedöma om det är formbart utan förbehandling känner till metoderna för värmebehandling av aluminium för formande bearbetning och kan klarlägga vilken värmebehandlingsmetod som lämpar sig för materialet och kan utföra värmebehandlingen på rätt sätt kan vid kantning av aluminium klarlägga den minsta tillåtna bockningsradien på basis av det material som bearbetas, dess leveranstillstånd och materialtjocklek. 8) SÄRDRAG VID SVETSNING AV ALUMINIUM känner till hur den stora längdutvidgningskoefficienten för aluminium inverkar på de formförändringar som uppstår då arbetsstycket uppvärms och avkyls kan i arbetsobjekt där svetsens plats kan väljas kan han placera svetsfogarna så att de formförändringar som uppstår är så små som möjligt kan vid framställning av svetsfogar och inpassningsbitar iaktta tillräcklig noggrannhet så att skadliga formförändringar undviks kan välja och framställa fogtyper som är lämpliga för arbetsobjektet samt bedöma behovet av luftspalt och rotstöd kan använda svetsfixturer, styranordningar och övriga hjälpanordningar så att de formförändringar som uppstår blir så små som möjligt kan använda förböjningar och förspänningar samt välja rätt svetsföljd och -riktning för att minska de formförändringar som uppstår i arbetsstycket känner till den värmepåverkan som är specifik för de olika svetsmetoderna, tidsåtgången för arbetet och kvalitetskraven på produkten så att han kan välja den svetsmetod som bäst lämpar sig för arbetsobjektet kan vid svetsning av aluminium beakta och avlägsna oxidskiktet strax före svetsningen känner till hur den låga smälttemperaturen för aluminium påverkar svetsningen och vet hur man har kontroll över svetssmältan kan beakta materialets formförändringsegenskaper och utföra häftning så att en tillräcklig bindningshållfasthet uppnås och så att häftningen inte försvårar svetsningen känner till de begränsningar som gäller användningen av värme som skall beaktas vid svetsning av aluminium samt svetsvärmens skadliga inverkan på materialets hållfasthet kan vid behov utföra svetsning utan tillsatsmaterial 67

68 känner till svetspistolens specialtillbehör som används vid MIG-svetsning av aluminium samt kan välja rätt utrustning och montera den känner till de speciella krav som ställs på trådinmatning, skyddsgasens fukthalt och trådhantering vid MIG-svetsning av aluminium så att uppkomsten av porer undviks kan vid MIG-svetsning av aluminium reglera slutströmmen kan vid TIG-svetsning av aluminium välja rätt slag av ström samt rätt tjocklek på elektroden och rätt form på stiftet vet hur man genom förvärmning och med olika skyddsgasblandningar kan inverka på svetsens inträngning känner till principen och användningsområdet för pulsbågsvetsning samt dess fördelar vid aluminiumsvetsning kan ställa in parametrarna för pulsbågsvetsning enligt de krav som arbetsobjektet ställer kan utföra svetsning med pulsbåge samt vid behov utföra korrigering av parametrarna under svetsförloppet 9) RIKTNING AV ALUMINIUMPRODUKTER känner till hur användningen av värme påverkar egenskaperna hos aluminium samt begränsningarna för användning av varmriktning kan vid varmriktning beakta värmeutvidgningen samt behärskar uppvärmningstekniken i riktningsuppgifter. 10) RENGÖRING OCH EFTERBEHANDLING kan välja en borste, putstrissa eller rengöringsskiva som lämpar sig för rengöring av produkten samt utföra rengöringsarbetet manuellt eller maskinellt känner till de arbetsmetoder och verktyg som används vid gradning och när man avlägsnar kanter samt kan utföra efterbehandling av produkten enligt givna kvalitetskrav. 10 Laserskärning a) Kraven på yrkesskicklighet 1) GRUNDLÄGGANDE KUNSKAPER I LASERTEKNIK känner i huvuddrag till hur laserstrålen bildas, de tekniska metoder som används och egenskaperna hos strålen som bildas känner i huvuddrag till de tekniska egenskaperna och typiska användningsområden hos den laser som han använder känner i huvuddrag till principen för hur en typisk laserarbetsstation är konstruerad och de olika komponenternas uppgifter och funktionsprinciper känner till laserbearbetningens viktigaste användningsområden inom industrin 68

69 känner till fördelarna och begränsningarna vid användning av laserskärning i jämförelse med gasskärning och vattenskärning känner i huvuddrag till hur olika material lämpar sig för laserbearbetning samt de viktigaste egenskaperna som inverkar på laserbearbetning av material känner till begrepp som hör till laserbearbetning i den omfattning som förutsätts av person som använder laserarbetsstation känner till laser-, strålbearbetnings- och metodparametrarna för laserbearbetning samt deras betydelse och inverkan vid laserbearbetning i den utsträckning som förutsätts av person som använder laserarbetsstation. 2) LASERSKÄRNINGENS FUNKTIONSPRINCIPER OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN känner i huvuddrag till laserstrålningens fysikaliska verkningar på materialet som skall skäras samt kan utnyttja dem vid sublimations-, smält- och gasskärning känner i huvuddrag till funktionsprincipen för sublimations-, smält- och gasskärning samt deras typiska användningsegenskaper och -områden känner till sätten att använda processgaser och behovet av dessa vid laserskärning. 3) SÄKERHET VID LASERSKÄRNING känner till orsaker till sanitära olägenheter och olycksfallsrisker i samband med laserskärningsutrustningens funktion samt skyddsåtgärderna för att förebygga dessa känner till eller kan klargöra laserklassen för den laser som används samt de riskfaktorer och säkerhetskrav för användning som motsvarar laserklassen känner till kraven på användning av personlig skyddsutrustning och kan använda skyddsutrustning i situationer där sådan krävs har deltagit i säkerhetsutbildning avsedd för användare av laserarbetsstation och tillägnat sig de kunskaper och den handlingsberedskap som förutsätts av person som använder arbetsstationen känner till de rätta åtgärderna i risksituationer och vid olycksfall och kan handla på rätt sätt enligt situationen och givna anvisningar kan hålla utrustningen han använder i användbart skick och kan observera om åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla säkerhet i arbetet känner till de säkerhetskrav som ställs på arbetsmiljön och upprätthåller arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö. 4) FÄRDIGHET ATT LÄSA ARBETSRITNINGAR kan läsa arbetsritningar i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan från arbetsritningar och delförteckningar söka delar som skall skäras enligt arbetsorder eller -specifikation samt uppgifter om delarna. 69

70 5) KÄNNEDOM OM MATERIAL FÖR SKÄRNING har grundläggande kunskaper om material för skärning i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan på basis av materialbeteckningarna identifiera material för skärning känner till parametrarna för de material som skall skäras, d.v.s. materialens egenskaper vid laserskärning samt deras inverkan på skärningen känner till hur ytegenskaperna hos material som skall skäras, såsom valsoxid eller reflektion, inverkar på skärningen och kan vid behov utföra korrigerande åtgärder. 6) ATT FÖRSTÅ HUR SKÄRPROGRAM FUNGERAR OCH KUNNA LÄSA SKÄRPROGRAM förstår olika registerformat, såsom dxf, dwg osv. vet hur programmet som används i programmeringen fungerar kan genom att läsa skärprogrammet klarlägga de olika arbetsmomenten och den rätta arbetsordningen vid skärningen känner till och kan på förhand beakta hur olika material och arbetsstycken av olika form beter sig vid skärningen vet när det är skäl att fixera arbetsstycket under skärningen med hjälp av mikrofixering för att förhindra att det välter på arbetsbordet och kan programmera placeringen av mikrofixering känner till skärmaskinens möjligheter och begränsningar. 7) EKONOMISK ANVÄNDNING AV MATERIAL kan klarlägga och välja plåtstorlek för skärningsarbetet så att materialspillet som uppkommer är så litet som möjligt kan använda restplåtar från tidigare skärningar i sitt arbete 8) MATERIALHANTERING kan utföra lyft eller förflyttning av material som skall skäras, färdigt skurna produkter och restmaterial enligt kraven i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan vid förvaring och hantering av rostfria och syrafasta material handla enligt kraven i delen Material från grupperna 8 och 10 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av aluminiummaterial handla enligt kraven i delen Material från grupperna 21, 22 och 23 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av andra material med ömtålig yta eller struktur fungera på ett sätt som beaktar slutproduktens kvalitetskrav. 70

71 9) KÄNNEDOM OM OCH HANTERING AV LASERSKÄRNINGSUTRUSTNING SAMT FÖRBEREDELSE AV SKÄRNING känner till konstruktionen, funktionsprincipen och styranordningarna hos den laserskärningsutrustning som han använder i den omfattning som förutsätts av användaren kan välja, förflytta och spänna fast plåten/materialet som behövs för skärningen på skärbordet vet vilka olägenheter materialytan kan orsaka i skärningen och kan kontrollera ytan som skall skäras och vid behov avlägsna olägenheterna känner till de drifts-, spolnings- och processgaser som används i anläggningen samt kan följa med gasmängd som finns till förfogande och byta full gasflaska i systemet kan välja skärgas enligt skärmaterial eller skäranvisningar kan välja skäravstånd till det skärhuvud som används känner till de linser som används i skärhuvudet och kriterierna för hur de väljs samt kan rengöra och montera linser känner till de munstycken som används vid skärning samt kan välja munstycke som används i arbetet, kontrollera att det är i användbart skick och montera det för användning kan fokusera strålen i centrum av munstycket kan välja och ställa in skärparametrarna kan vid behov manuellt ställa in fokuspunkten eller på rätt sätt ställa in grundinställning för automatisk reglering kan med hjälp av datanät eller flyttbart hjälpmedel för datalagring överföra och mata in det skärprogram som är i körtur i utrustningens användarminne kan vid behov göra ändringar beträffande körordningen i skärprogrammet som finns i skärutrustningens minne. 10) SKÄRNINGENS UTFÖRANDE kan utföra åtgärderna för plåtens inställningskörning också vid skärning av halvfabrikat med otydlig kantform kan utföra körning av det första arbetsstycket för att kontrollera skärresultat och för eventuell korrigering av parametrarna kan på basis av den första skurna plåten kontrollera skärparametrarna och korrigera dem så att den skärkvalitet som krävs kan uppnås kan genom att korrigera fogparametrarna reglera måttnoggrannheten för arbetsstycket eller hålet i det kan på basis av skärningen bedöma hur ofta munstycket behöver köras för rengöring och hur ofta höjdkalibrering behöver utföras för att spara maskintid och för att säkerställa ett bra skärresultat kan i störnings- och ändringssituationer utföra körning av brännhuvudet som simuleringskörning till 0-läge, önskat läge eller för att spara tid från slutet av programmet tillbaka mot början till önskat läge kan styra skärutrustningen så att den utför skärning av det första plåtarket 71

72 kan avgöra om körningen kan göras obemannat eller om skärningen kräver kontinuerlig övervakning kan vid behov avbryta skärningen, vid behov flytta brännhuvudet bakåt från skärstället, avlägsna orsaken till störningen och fortsätta körningen så att skärstället passeras kan utnyttja maskintiden genom att plocka bort och sortera de skurna detaljerna från föregående körning eller förbereda material för följande körning kan utföra de avslutande åtgärderna som hör till skärningsarbete, såsom nedkörning av spänningar, avstängning av gaser och tryckluft, rengöring av anläggningen osv. 11) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSKONTROLL VID SKÄRNING känner till de allmänna kvalitetskraven vid laserskärning och kan klarlägga vilka kvalitetskrav som ställs på de skärprodukter som tillverkas kan kontrollera med hjälp av provskärning eller skärning av provstycke att skärningen uppfyller givna kvalitetskrav kan klarlägga och korrigera problem som orsakar kvalitetsfel i den omfattning som förutsätts av person använder laserskärningsutrustning förstår skillnaden mellan pulsad och kontinuerlig skärning samt deras inverkan på skärkvalitet och kostnader. 12) LASERMÄRKNING känner till vilka fördelar man uppnår om man i samband med laserskärning utför märkning av delar som skall skäras t.ex. genom delvis märkning eller positionsmärkning av inställning kan t.ex. med hjälp av ett provstycke kontrollera kvaliteten på den första märkningen och reglera märkningseffekten så att den motsvarar önskad märkningsstyrka kan vid behov rengöra märkningsområdet på arbetsstycket så att det är fritt från stänk. 13) HANTERING AV PRODUKTER OCH RESTMATERIAL kan identifiera skurna arbetsstycken, kontrollera deras kvalitet och se till att godkända arbetsstycken är färdiga för vidare leverans kan rengöra, märka och lagra restmaterial för fortsatt användning kan hantera skärrester på rätt sätt och rengöra skärbordet för fortsatt användning. 14) UPPFÖLJNING AV UTRUSTNINGENS SKICK SAMT DRIFTSSERVICE kan utföra driftservice på utrustningen kan utföra tidsbunden service som hör till utrustningens användare känner till utrustningens uppbyggnad och funktion så att han kan observera funktionsförändringar och reparationsbehov 72

73 kan anteckna i loggboken störningar som uppkommit, erhållna felmeddelanden och åtgärderna för att avlägsna fel samt tillägga behövliga hänvisningar för att underlätta servicemannens arbete kan på basis av erhållna felmeddelanden dra slutsatser om vilka åtgärder krävs för att avlägsna felen kan utföra små reparationer som hör till användaren samt anmäla i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov kan fungera som hjälp åt reparatören i reparationssituationer i egenskap av utrustningens användare. 11 Vattenskärning a) Kraven på yrkesskicklighet 1) VATTENSKÄRNINGENS FUNKTIONSPRINCIPER OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN förstår funktionsprincipen för vattenskärning som grundar sig på en vattenstråle och abrasion känner i huvuddrag till principen för hur en typisk vattenskärningsarbetsstation är konstruerad samt de olika komponenternas uppgifter och funktionsprinciper känner i huvuddrag till hur olika material lämpar sig för vattenskärning vid användning av vattenstråle utan och med abrasiver känner till de vanligaste abrasivkvaliteterna, principerna för valet av abrasiv för de material som skall skäras samt abrasivets inverkan på skärningsparametrarna känner till vattenskärningens fördelar och begränsningar i jämförelse med gasskärning och laserskärning känner till vattenskärningens fördelar, begränsningar, kostnadsbildning och givna kvalitetskrav så att han kan bedöma om vattenskärning är det bästa alternativet för skärningsarbetet känner till vattenskärningens viktigaste användningsområden inom industrin. 2) SÄKERHET VID VATTENSKÄRNING känner till orsakerna till olycksfallsrisker och sanitära olägenheter i samband med vattenskärningsutrustningens funktion och användning samt skyddsåtgärderna för att förebygga dessa känner till de olycksfallsrisker som tryckstrålen kan orsaka när skärstrålen går fel eller utrustningen skadas samt nödvändiga skyddsavstånd och sätt att skydda sig för att undvika olycksfall förstår vilken påfrestning det höga arbetstrycket innebär för utrustningen, håller utrustningen han använder i användbart skick och deltar i kontroller av utrustningens skick i enlighet med sin uppgiftsbeskrivning 73

74 känner till orsakerna till stänk som förekommer vid vattenskärning samt nödvändiga skyddsavstånd och sätt att skydda sig för att undvika olycksfall förstår olägenheterna med skärljudet som vattenskärning åstadkommer och kan skydda sin hörsel med behövliga hörselskydd känner till de sanitära olägenheterna med bakterie- och svampbestånd som förökar sig i skärvätskan, använder skyddshandskar när han hanterar arbetsstycken och bassängvatten samt byter bassängvattnet och rengör bassängen enligt anvisningarna känner till olycksfallsriskerna som orsakas av väte vid vattenskärning av aluminium och kan beakta dem i sitt arbete har deltagit i säkerhetsutbildning avsedd för användare av arbetsstation för vattenskärning och har tillägnat sig de kunskaper och den handlingsberedskap som förutsätts av person som använder arbetsstationen känner till de rätta åtgärderna i risksituationer och vid olycksfall och kan handla på rätt sätt enligt situationen och givna anvisningar känner till de säkerhetskrav som ställs på arbetsmiljön och upprätthåller arbetssäkerheten i sin arbetsmiljö. 3) FÄRDIGHET ATT LÄSA ARBETSRITNINGAR kan läsa arbetsritningar i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan från arbetsritningar och delförteckningar söka delar som skall skäras enligt arbetsorder eller -specifikation samt uppgifter om delarna. 4) KÄNNEDOM OM MATERIAL FÖR SKÄRNING har grundläggande kunskaper om material för skärning i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan på basis av materialbeteckningarna identifiera material för skärning känner till parametrarna för de material som skall skäras, d.v.s. materialens egenskaper vid vattenskärning samt deras inverkan på skärningen 5) PROGRAMMERING AV SKÄRNING förstår olika registerformat, såsom dxf, dwg osv. vet hur programmet som används i programmeringen fungerar kan genom att läsa skärprogrammet klarlägga de olika arbetsmomenten och den rätta arbetsgången vid skärning känner till och kan på förhand beakta hur olika material och arbetsstycken av olika form beter sig vid skärningen vet när det är skäl att fixera arbetsstycket under skärningen med hjälp av mikrofixering för att förhindra att det välter på arbetsbordet och kan programmera placeringen av mikrofixering känner till skärmaskinens möjligheter och begränsningar. 74

75 6) MATERIALHANTERING kan utföra lyft eller förflyttning av material som skall skäras, färdigt skurna produkter och restmaterial enligt kraven i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan vid förvaring och hantering av rostfria och syrafasta material handla enligt kraven i delen Material från grupperna 8 och 10 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av aluminiummaterial handla enligt kraven i delen Material från grupperna 21, 22 och 23 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av andra material med ömtålig yta eller struktur fungera på ett sätt som beaktar slutproduktens kvalitetskrav. 7) KÄNNEDOM OM OCH HANTERING AV VATTENSKÄRNINGSUTRUSTNING SAMT FÖRBEREDELSE AV SKÄRNING känner till konstruktionen, funktionsprincipen och styranordningarna hos den vattenskärningsutrustning som han använder i den omfattning som förutsätts av användaren känner till specialegenskaperna hos den utrustning som används, såsom minnesmängd, axelns konstruktion samt maximitryck kan välja, förflytta och placera på skärbordet plåt/material som behövs för skärningen kan med hjälp av datanät eller flyttbart hjälpmedel för datalagring överföra och mata in i utrustningens användarminne det skärprogram som är i körningstur kan vid behov göra ändringar i körningsordningen i skärprogrammet som finns i skärutrustningens minne känner till signallamporna och responsmeddelandena i den utrustning som används samt kan på basis av felmeddelanden klarlägga och avlägsna de vanligaste störningssituationerna i utrustningen som används kan bedöma hur många munstycken som samtidigt kan användas för skärning för att utnyttja maskintiden kan innan skärningen påbörjas kontrollera att abrasivet i behållaren räcker till, fylla på vid behov samt bedöma hur långt det räcker kan vid behov byta abrasivet som används i skärutrustningen eller leda abrasivflödet från en annan behållare känner till de munstycken och munstycksmaterial som används vid vattenskärning känner till priset på munstycken av olika material och deras normala livslängd samt beakta dessa i sitt arbete känner till kriterierna för val av abrasivmunstyckets storlek och dess inverkan på skärningen samt kan välja och byta munstycke av lämplig storlek för det aktuella arbetet känner till hur förändringar i abrasivmunstyckets storlek som orsakas av munstyckets slitage inverkar på skärningen, kan kontrollera att munstycket är i användbart skick och beaktar speciellt att vid körning med flera munstycken krävs att dessa är av samma storlek 75

76 kan i problemsituationer kontrollera att vattenmunstycket är i användbart skick och vid behov rengöra eller byta det med beaktande av de krav på renlighet som arbetet förutsätter känner till skärparametrarnas inverkan på kvalitet och produktivitet kan välja och ställa in skärparametrarna kan beroende på utrustningen manuellt eller med automatinställning reglera munstyckets höjdläge. 8) SKÄRNINGENS UTFÖRANDE kan utföra åtgärderna för plåtens inställningskörning också vid skärning av halvfabrikat med otydlig kantform kan utföra körning av det första arbetsstycket för att kontrollera skärresultat och för eventuell korrigering av parametrarna kan på basis av den första skurna plåten kontrollera skärparametrarna och justera dem så att den skärkvalitet som krävs kan uppnås vet vilken inverkan munstyckets vinkel och skärhastigheten har på den skurna kanten och kan reglera munstyckets vinkel därefter kan genom att korrigera fogparametrarna reglera måttnoggrannheten för arbetsstycket eller hålet i det kan i störnings- och ändringssituationer utföra körning av brännhuvudet som simuleringskörning till 0-läge, önskat läge eller för att spara tid från slutet av programmet tillbaka mot början till önskat läge kan styra skärutrustningen så att den utför skärning av det första plåtarket kan avgöra om körningen kan göras obemannat eller om skärningen kräver kontinuerlig övervakning kan vid behov avbryta skärningen, vid behov flytta brännhuvudet bakåt från skärstället, avlägsna orsaken till störningen och fortsätta körningen så att skärstället passeras kan utnyttja maskintiden genom att plocka bort och sortera de skurna detaljerna från föregående körning eller förbereda material för följande körning kan utföra de avslutande åtgärderna som hör till skärningsarbete, såsom avstängning av vattenkran och tryckluft, rengöring av anläggningen osv. förstår behovet att avkyla högtryckspumpen innan vattenkranen stängs och kan reservera tillräcklig tid för avkylning före arbetspassets slut. 9) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSKONTROLL VID SKÄRNING känner till de allmänna kvalitetskraven vid vattenkärning och kan klarlägga vilka kvalitetskrav som ställs på de skärprodukter som tillverkas kan kontrollera med hjälp av provskärning eller skärning av provstycke att skärningen uppfyller givna kvalitetskrav kan klarlägga och korrigera problem som orsakar kvalitetsfel i den omfattning som förutsätts av person använder laserskärningsutrustning 76

77 10) HANTERING AV PRODUKTER OCH RESTMATERIAL kan identifiera skurna arbetsstycken, kontrollera deras kvalitet och ser till att godkända arbetsstycken är färdiga för vidare leverans kan rengöra, märka och lagra restmaterial för fortsatt användning kan hantera skärrester på rätt sätt och kan rengöra skärbordet för fortsatt användning. 11) UPPFÖLJNING AV UTRUSTNINGENS SKICK OCH DRIFTSSERVICE kan utföra driftservice på utrustningen och vet vad som skall kontrolleras känner till utrustningens konstruktion och funktion så att han kan observera funktionsförändringar och reparationsbehov kan anteckna i loggboken störningar som uppkommit, erhållna felmeddelanden och åtgärderna för att avlägsna fel samt tillägga behövliga hänvisningar för att underlätta servicemannens arbete kan på basis av erhållna felmeddelanden dra slutsatser om vilka åtgärder krävs för att avlägsna felen kan utföra små reparationer som hör till användaren samt anmäla i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov känner till de förbandsmetoder som används i högtrycksrörsystem och kan på ett säkert sätt utföra service på komponenter i systemet och byta dem känner till hur högtryckspumpen är konstruerad och kan på ett säkert sätt utföra vanliga serviceåtgärder kan fungera som hjälp åt reparatören i reparationssituationer i egenskap av utrustningens användare. 12 Plåtbearbetning vid plåtbearbetningscenter a) Kraven på yrkesskicklighet 1) PLÅTBEARBETNINGSCENRETS KONSTRUKTION, FUNKTIONSPRINCIPER OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN känner till plåtbearbetningscenrets konstruktion och funktionsprinciper samt verktygens funktion i den omfattning som arbetsuppgifterna kräver känner i huvuddrag till fördelarna med plåtbearbetning vid ett plåtbearbetningscenter samt vilket användningsområde som är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt. 2) SÄKERHET VID ANVÄNDNING AV PLÅTBEARBETNINGSCENTER känner till olycksfallsriskerna i arbete vid plåtbearbetningscenter, kraven på säkerhet som ställs på arbetsobjektet samt funktionsprinciperna för skyddssystem 77

78 kan hantera plåtar och arbetsstycken på ett säkert sätt och använda skyddsutrustning som behövs i arbetet kan förutse och beakta de bullerolägenheter som orsakas av plåtbearbetning vid plåtbearbetningscenter och kan skydda sin hörsel med behövliga hörselskydd beaktar plåtens och/eller arbetsbordets snabba rörelser då han befinner sig inom plåtbearbetningscentrets verksamhetsområde och utsätter sig inte för olycksfallsrisker. 3) PROGRAMMERING AV PLÅTBEARBETNINGSCENTER känner till funktionsmöjligheterna och begränsningarna för det plåtbearbetningscenter som används kan med den programtillämpning som används göra ett program för ett nytt arbetsstycke som skall bearbetas med beaktande av att programuppbyggnaden är den mest ändamålsenliga och att programmet fungerar på ett säkert sätt kan från registret för tillverkningsritningar söka formparametrar för arbetsstyckena och mata in dem i programmeringstillämpningen kan kontrollera att de stansverktyg som programmet valt är de som bäst lämpar sig för arbetsobjektet och kan utföra behövliga verktygsändringar kan kontrollera om plåtfixturernas läge eller optimeringen av plåten som skall skäras behöver ändras för att undvika kollision ifall stansens läge under bearbetningen kommer inom fästanordningens skyddsområde kan vid behov utföra simuleringskörning av det gjorda bearbetningsprogrammet samt tolka och kontrollera programmets funktion en instruktion i taget. 4) ANVÄNDNING AV PLÅTBEARBETNINGSCENTER känner till styranordningarna och signallamporna i den utrustning som används samt de responsmeddelanden som anläggningen ger kan starta ett plåtbearbetningscenter så att den är klar för användning och köra arbetsbordet och verktygsmagasinet i 0-läge känner till de kontroll- och serviceåtgärder som dagligen skall utföras på plåtbearbetningscentret och kan utföra driftservice kan söka och välja bearbetningsprogrammet för följande arbete från programregistret för tillverkning och mata in det i plåtbearbetningscentrets användarminne känner till programmeringsanordningarna, programuppbyggnaden och instruktionsmängden i plåtbearbetningscentret samt kan från programutskrifter eller datorskärm avläsa hur programmet fungerar kan kontrollera från det bearbetningsprogram som används om t.ex. verktygsinställningen som används är korrekt och kan utföra behövliga korrigeringar kan tolka de felmeddelanden som programmeringsenheten ger och kan utföra behövliga kontroll- och reparationsåtgärder kan kontrollera om plåtfixturernas läge eller placeringen av komponenterna som skall skäras behöver ändras på plåten för att undvika kollision om stansens läge under bearbetningen kommer inom fästanordningens skyddsområde kan använda plåtbearbetningscentret med hjälp av färdiga program 78

79 kan vid behov göra ändringar och korrigeringar i bearbetningsprogrammet och lagra dem kan följa med kvaliteten på bearbetningsspåret och stansverktygens skick och kan fatta rätta beslut beträffande verktygens reparationsbehov kan utföra de avslutande arbetena vid plåtbearbetningscentret. 5) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSKONTROLL känner till och kan klarlägga vilka kvalitetskrav som ställs på produkterna som tillverkas kan genom mätning och på basis av skärspåret kontrollera att arbetet uppfyller givna kvalitetskrav kan vid behov klarlägga orsaken till fel och korrigera problem som orsakar kvalitetsfel. 6) VAL, MONTERING OCH SERVICE AV VERKTYG känner till de stansverktyg (stansar och dynor) som använd vid ett plåtbearbetningscenter och kriterierna för hur de väljs för de arbeten som skall utföras känner till verktygsplatsen (A, B, C, D, E) i plåtbearbetningscentret och kan välja verktygens läge (gradvinklar) så att verktygen inte kan gå i kors känner till hur verktygskropparna (A, B, C osv.) är konstruerade och kan montera dem på plats på rätt sätt och ställa in anslagets längd kan välja lämpliga verktyg för arbetet som skall utföras samt definiera rätt storlek på glappet för verktygen enligt material och materialtjocklek känner till de krav som ställs på stansverktygens användbarhet och kan identifiera alltför slitna eller på annat sätt felaktiga verktyg kan utföra service och underhåll av de verktyg som används (stansar och dynor), t.ex. skärpning känner till principerna för hur stansverktyg monteras på rätt sätt och kan montera de stansverktyg som används i plåtbearbetningscentret på plats och kontrollera att glappet för verktygen är rätt. 7) MATERIALHANTERING kan utföra lyft eller förflyttning av material som skall skäras, färdigt skurna produkter och restmaterial enligt kraven i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan vid förvaring och hantering av rostfria och syrafasta material handla enligt kraven i delen Material från grupperna 8 och 10 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av aluminiummaterial handla enligt kraven i delen Material från grupperna 21, 22 och 23 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av andra material med ömtålig yta eller struktur fungera på ett sätt som beaktar slutproduktens kvalitetskrav. 79

80 8) HANTERING AV PRODUKTER OCH RESTMATERIAL kan kontrollera skurna arbetsstyckens kvalitet samt rengöra och se till att godkända arbetsstycken är färdiga för vidare leverans kan programmera skärprogrammet så att skärresterna lösgörs från det restmaterial som kan användas för fortsatt användning och kan skära bort skärresterna kan sortera och hantera restmaterial efter skärning och stansning på rätt sätt och kan rengöra skärbordet för fortsatt användning. 9) UPPFÖLJNING AV UTRUSTNINGENS SKICK OCH DRIFTSERVICE kan utföra driftservice på utrustningen och vet vad som skall kontrolleras känner till utrustningens uppbyggnad och funktion så att han kan observera funktionsförändringar och reparationsbehov kan anteckna i loggboken störningar som uppkommit, erhållna felmeddelanden och åtgärderna för att avlägsna fel samt tillägga behövliga hänvisningar för att underlätta servicemannens arbete kan på basis av erhållna felmeddelanden dra slutsatser om vilka åtgärder krävs för att avlägsna felen kan utföra små reparationer som hör till användaren samt anmäla i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov kan fungera som hjälp åt reparatören i reparationssituationer i egenskap av utrustningens användare. 13 Kantning a) Kraven på yrkesskicklighet 1) KANTPRESSENS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN I PLÅTARBETE, PRINCIPEN FÖR HUR KANTPRESSNING UTFÖRS OCH HUR MATERIAL BETER SIG VID KANTNING känner till kantpressens användningsområden vid tillverkning av plåtdelar och kan från tillverkningsritningar identifiera de objekt som skall kantas känner till principen för hur kantning utförs och vet vilken betydelse kantverktygen och deras utformning har vid bockning av plåtar känner till hur material och materialtjocklek begränsar formen vid kantning känner till hur kantningsresultaten påverkas av materialets hållfasthet, elasticitet och valsningsriktning. 80

81 2) FÄRDIGHET ATT LÄSA ARBETSRITNINGAR kan läsa arbetsritningar i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan genom att läsa arbetsritningens skisser bilda sig en uppfattning om det arbetsstycke som skall kantas så att han kan bestämma bockningsriktningen för kantningspunkterna och rätt ordning på arbetsmomenten då arbetsstycket kräver flera kantningspunkter. 3) KÄNNEDOM OM KANTPRESSAR känner till konstruktionen och funktionsprincipen för en kantpress samt dess användningsområden och -begränsningar känner till grundmodellerna för de tryck- och mothållsverktyg som används samt deras användningsområden känner till och behärskar styrfunktionerna hos den kantpress som används samt kan styra kantpressen både då inställningarna görs och under användning känner till kantpressens rätta användningssätt och kan använda den på rätt sätt i kantningsuppgifter. 4) SÄKERHET VID KANTNING känner till skyddsutrustningen i den kantmaskin som används, vet hur den fungerar och kan använda den på rätt sätt känner till de typiska olycksfallsriskerna vid användning av kantmaskin och kan beakta dem i sina arbetsuppgifter förstår hur plåten som skall kantas beter sig i kantningssituationen och kan beakta detta på förhand kan hantera plåtar och arbetsstycken i alla arbetsskeden vid kantning och använder den skyddsutrustning som behövs i arbetet. 5) KÄNNEDOM OM MATERIAL FÖR KANTNING har grundläggande kunskaper om material för kantning i den omfattning som anges i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan på basis av materialbeteckningarna identifiera material för kantning känner till eller kan klarlägga materialparametrarna, d.v.s. materialegenskaperna, för kantning för de material som skall kantas samt hur parametrarna inverkar på kantningen. 81

82 6) FÖRBEREDANDE ARBETEN VID KANTNING kan välja de kantverktyg som behövs i arbetet och montera dem på plats samt utföra behövliga inställningar och kontroller kan bestämma det minsta kantavståndet för kantningen och minimiavståndet för två olika kantningar kan göra en böjningsplan för de halvfabrikat som skall kantas så att alla kantningsskeden kan utföras obehindrat så att produktens mått uppfyller givna krav kan programmera kantningarna med en NC- eller CNC-kantpress som är försedd med ett styrsystem som vanligen används. 7) ANVÄNDNING AV LYFT- OCH FÖRFLYTTNINGSREDSKAP OCH MATERIALHANTERING kan lyfta eller förflytta halvfabrikat som skall kantas och färdigt kantade produkter enligt kraven i delen Allmänna färdigheter i plåt- och stålkonstruktionsarbeten kan vid kantning, plåthantering och uppstöttning använda lyftanordningar och plåtgripare som hjälpmedel på ett säkert sätt kan vid förvaring och hantering av rostfria och syrafasta material handla enligt kraven i delen Material från grupperna 8 och 10 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av aluminiummaterial handla enligt kraven i delen Material från grupperna 21, 22 och 23 i plåtarbeten kan vid förvaring och hantering av andra material med ömtålig yta eller struktur fungera på ett sätt som beaktar slutproduktens kvalitetskrav. 8) KANTNINGENS UTFÖRANDE kan utföra kantning enligt märkningar genom att använda både främre och bakre anslag kan självständigt programmera, förbereda och utföra vanliga kantningar kan med kantning förbocka ändor av plåtar som ska rundbockas kan med kantning forma böjda plåtdelar också då bockningsradien ändras kan med kantning forma skarvdelar av halvfabrikat för plåttillverkade rörsystem kan vid behov utföra riktning av plåtar med kantmaskin. 9) PLANERING, TILLVERKNING OCH SERVICE AV KANTVERKTYG kan hålla kantverktyg i användbart skick genom att utföra service på dem, reparera dem och förvara dem på rätt sätt. 82

83 10) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSKONTROLL VID KANTNING kan genom att läsa arbetsritningarnas mått- och formkrav och genom mätning kontrollera att de kantade arbetsstyckena uppfyller kraven som anges i ritningarna kan kontrollera med hjälp av schabloner att de kantade arbetsstyckena uppfyller givna mått- och formkrav känner till typiska orsaker till avvikelser i kantningsresultatet, t.ex. avvikelser i tjocklek och hållfasthetsegenskaper hos materialet kan klarlägga orsaken till mått- och formfel och utföra behövliga korrigerande åtgärder kan korrigera kantningsfel i kantat arbetsstycke då det är möjligt kan rapportera om felaktigt arbetsstycke i syfte att förhindra leveransunderskott i den fortsatta produktionsprocessen. 11) HANTERING AV PRODUKTER kan lagra eller stapla de kantade produkterna så att de är färdiga för vidare leverans vet hur man hanterar avvikande produkter på rätt sätt. 12) UPPFÖLJNING AV UTRUSTNINGENS SKICK OCH DRIFTSERVICE kan utföra daglig service och driftservice på utrustningen kan utföra tidsbunden service som hör till utrustningens användare känner till utrustningens uppbyggnad och funktion så att han kan observera funktionsförändringar och reparationsbehov kan utföra små reparationer som hör till användaren samt anmäla i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov kan fungera som hjälp åt reparatören i reparationssituationer i egenskap av utrustningens användare. 14 Pressning a) Kraven på yrkesskicklighet 1) KÄNNEDOM OM MEKANISKA PRESSAR FÖR PLÅTBEARBETNING OCH DERAS ANVÄNDNING känner till konstruktionen för mekaniska pressar för plåtbearbetning, deras funktionsprinciper och lämplighet för olika plåtbearbetningsarbeten förstår principen för hur energin som behövs för anslaget bildas och dess lämplighet för olika arbeten vid plåtbearbetning känner till styr- och drivanordningarna hos de mekaniska pressar för plåtbearbetning som används samt kan använda dem på ett säkert sätt. 83

84 2) KÄNNEDOM OM HYDRAULISKA PRESSAR FÖR PLÅTBEARBETNING OCH DERAS ANVÄNDNING känner till grundkonstruktionen för hydrauliska pressar för plåtbearbetning, deras funktionsprinciper och lämplighet för olika arbeten vid plåtbearbetning förstår grunderna i hydraulik i den utsträckning som förutsätts av personer som använder pressar samt på basis av detta förstår principerna för inställning av tryckkraft och rörelsehastighet förstår funktionsprincipen för överbelastningsskydd i hydrauliska pressar och kan utföra inställning av överbelastningsskydd känner till styr-, reglerings- och drivanordningarna hos hydrauliska pressar för plåtbearbetning samt kan använda dem på ett säkert sätt. 3) SKÄRNING OCH STANSNING SAMT SKÄR- OCH STANSVERKTYG förstår hur motsatta krafter som skär och motskär samt stansar och dynor fokuserar på plåten inverkar på plåtmaterialet förstår betydelsen av glappet mellan skären i skärningen, hur det är beroende av materialet och materialtjockleken samt kan klarlägga rätt storlek på glappet mellan skären för arbetsobjektet känner till den typiska grundkonstruktionen för skär- och stansverktyg som används i pressmaskiner samt deras funktionsprinciper vet vilka fördelar kan uppnås med stegvis skärning (klippning) och känner till metodens typiska tillämpningar känner till typiska sätt som material som skall skäras eller stansas kan styras och positioneras i skärverktyg och hur deras funktion inverkar på produktkvaliteten förstår betydelsen av att skär- och stansverktyg styrs och positioneras noggrant vid skärning och känner till deras typiska styrsätt i olika skärpressar och -verktyg känner till kvalitetskraven för skär- och stansprocessen och de produkter som tillverkas så att han kan bedöma om bockningsverktyget är i användbart skick och om det behöver repareras. 4) BOCKNING OCH BOCKNINGSVERKTYG känner till hur material och materialtjocklek begränsar formen vid kantning känner till hur kantningsresultaten påverkas av materialets hållfasthet, elasticitet och valsningsriktning känner till den typiska konstruktionen för bockningsverktyg som används i pressmaskiner samt deras funktionsprinciper förstår hur tryck- och mothållsverktyg, hållare, frånskiljare och andra delar i bockningsverktyg fungerar och till vad dessa behövs i bockningsprocessen känner till typiska sätt som material som skall bockas kan styras och positioneras i skärverktyg och hur deras funktion inverkar på produktkvaliteten 84

85 känner till kvalitetskraven för en väl fungerande bockningsprocess och de produkter som tillverkas så att han kan bedöma om bockningsverktyget som används är i användbart skick och om den behöver repareras. 5) MATARANORDNINGAR FÖR PLÅTMATERIAL VID PRESSNING känner till konstruktionen och funktionsprincipen för de mataranordningar som används (inte robotar) och kan ställa in och använda dem i pressning förstår vilka fördelar kan uppnås med automatiska tilläggsanordningar vid produktion av pressade produkter känner till grundprinciperna för användning av godshanteringrobot i samband med pressar för plåtbearbetning. 6) DJUPDRAGNING OCH DJUPDRAGNINGSVERKTYG känner till funktionsprincipen för djupdragning samt funktions-, utformnings- och måttsättningsprinciperna för de verktyg som används vid djupdragning förstår orsaker och följder till de formförändringar, spänningar och invärtes strukturförändringar som uppstår i materialet som formas vid djupdragning känner till de grundläggande kraven som ställs på materialets lämplighet för djupdragning och betydelsen av materialets leveranstillstånd med tanke på djupdragningen känner till betydelsen av den skyddsfilm som skyddar plåten och stansen samt de krav som ställs på filmen i djupdragningsprocessen förstår friktionens betydelse vid fasthållning och formning av material som skall djupdragas samt betydelsen av ytans släthet i dragverktyg och smörjmedel som används vid djupdragning med tanke på den kraft som behövs vid djupdragning, spänningar som uppkommer i materialet och produktens ytkvalitet kan av provdragningsdetalj bedöma djupdragningsresultatet och dra slutsatser om vilka korrigeringar och justeringar skall göras i verktygen för att förbättra arbetsresultaten förstår orsakerna till att materialtjockleken hos djupdragna mångformiga produkter är olika och betydelsen av plåthållarens tryckkraft vid styrning av plåtmaterialflödet kan avgöra hur plåthållarens tryckkraft måste ändras i verktygets olika punkter med hjälp av presscylindrar eller monteringsplåtar för att kunna styra plåtmaterialflödet och kan utföra behövliga inställningar eller monteringar förstår begrepp som hänför sig till djupdragningsprocessen, t.ex. koppning och koppningsförhållande, formbarhetsgränsvärde osv, och känner till de typiska faserna vid djupdragning från koppning till färdig produkt samt förstår orsakerna till djupdragningens olika faser och mellanbehandlingar vet hur sträckfomning skiljer sig från djupdragning och känner till dess typiska olika användningsområden känner till typiska verktygskonstruktioner för flerfasig djupdragning samt verktygens funktionsprinciper. 85

86 7) SÄKERHET VID PRESSNING känner till pressar för plåtbearbetning, verktyg som används i dessa samt säkerhetsföreskrifterna om deras användning känner till olycksfallsriskerna vid användning av pressar för plåtbearbetning och kan beakta dem i sina arbetsuppgifter känner till konstruktions- och funktionsprinciperna för pressars säkerhetssystem samt kan kontrollera deras funktion på ett säkert sätt kan på ett säkert sätt använda de pressar för plåtbearbetning som han använder kan observera säkerhetsrisker i de pressar som används, deras tilläggsutrustning och verktyg samt kan enligt behov fungera på ett sätt som främjar arbetssäkerheten använder i sitt arbete behövlig skyddsutrustning, såsom hörselskydd och skyddshandskar. 8) MONTERING AV PRESSVERKTYG OCH ANVÄNDNING AV PRESS FÖR PLÅTBEARBETNING känner till konstruktionen och funktionsprincipen för pressen och det pressverktyg som monteras i den samt vet vilka krav som ställs verktygets montering för att säkerställa att verktyget fungerar felfritt kan montera verktyg på plats, utföra behövliga mätningar och inställningar samt kontrollera att verktyget fungerar felfritt och att produktkvaliteten uppfyller givna krav kan säkerställa att det monterade verktyget och utrustningen är säkra att använda kan helhetsinriktat utföra pressning som hör till hans arbetsupgifter på ett säkert sätt. 9) MATERIALHANTERING kan vid behov identifiera material eller halvfabrikat som skall bearbetas och förflytta dem till arbetsstället kan hantera material och halvfabrikat med ömtålig yta på rätt sätt i alla olika skeden av arbetsprocessen kan placera plåtbanden i bandmatningsanordningen och säkerställa att matningen fungerar felfritt kan hantera de produkter som har tillverkats samt restmaterial på rätt sätt och kan städa sitt arbetsställe. 10) UPPFÖLJNING AV UTRUSTNINGENS SKICK SAMT DRIFTSSERVICE kan utföra daglig service och driftservice på utrustningen kan utföra tidsbunden service som hör till utrustningens användare känner till utrustningens uppbyggnad och funktion så att han kan observera funktionsförändringar och reparationsbehov 86

87 kan utföra små reparationer som hör till användaren samt anmäla i tillräckligt god tid om övriga reparationsbehov kan fungera som hjälp åt reparatören i reparationssituationer i egenskap av utrustningens användare. b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet i 2 14 Yrkesskickligheten påvisas genom att examinanden utför arbeten som motsvarar kraven på yrkesskicklighet i den valda delen eller genom arbetsprov i sådan utsträckning att man tillförlitligt kan konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet både vad gäller praktisk färdighet och teoretiska kunskaper som behövs i branschen. Yrkesskickligheten påvisas i första hand på arbetsplatsen i arbetsprocesser som uppfyller alla krav och kriterier för yrkestypiskt produktionsarbete. Sådana är t.ex. produktionsmängd och -sätt, enhetens storlek, utrustningsnivå samt formen på arbetsfördelning och samarbete. Kunnandet som krävs bedöms på basis av uppgiftens planering, utförande och slutresultat också med beaktande av frågor som hör till yrkesskickligheten. Vid provtillfället är också bedömarens erfarenhet och uppfattning om arbetet och arbetsprocessen central eftersom han drar slutsatser både av examinandens prestation och hans medverkan i arbetsprocessen. Under arbetsprestationens gång kan examinanden bli ombedd att besvara kompletterande tilläggsfrågor. Att examinanden behärskar bakomliggande tilläggsfärdigheter, kunskaper och föreskrifter kan kontrolleras också med hjälp av särskilda prov till den del som dessa inte framkommer vid själva arbetsprestationen. Ifall det arbete som valts till yrkesprovet inte täcker kraven i examensgrunderna i sådan utsträckning att man tillförlitligt kan konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet både vad gäller praktisk färdighet och teoretiska kunskaper som behövs i branschen är anordnaren skyldig att försäkra sig om att examinanden har den kompetens som krävs med hjälp av olika tilläggsuppgifter eller andra bedömningsmetoder.vid behov kan yrkesprovet utföras i flera delar eller med flera arbetsobjekt förutsatt att kunnandet mäts i den utsträckning som kraven förutsätter. c) Mål och kriterier för bedömningen i 2 14 Prestationerna bedöms med skalan godkänd/underkänd. bör ges möjlighet att motivera sin egen arbetsprestation före bedömningen. Det är skäl att bedömarna ger examinanden en förklaring till varför prestationen föreslås bli underkänd. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling är det bra att ge respons också för de prestationer som föreslås bli godkända. Bedömningen utförs en examensdel i taget och examinandens kunnande jämförs med kraven på yrkesskicklighet för den ifrågavarande delen Prestationen godkänns om examinanden behärskar det som kraven förutsätter examinanden handlar på ett yrkesmässigt godtagbart sätt och med yrkesmässig snabbhet slutresultatet av arbetet motsvarar avtal, bestämmelser och anvisningar slutresultatet av arbetet uppfyller givna kvalitetskrav examinanden handlar i övrigt i enlighet med följande beskrivning: 87

88 behärskar helheter. Arbetet utförs systematiskt och framskrider konsekvent. Han väljer rätta arbetsmetoder och redskap samt använder dem på rätt sätt. Han har de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetet. Han kan använda tekniska dokument och källmaterial samt mätutrustning och maskiner som behövs i arbetet. Han väljer rätta material och tillbehör och använder dem ekonomiskt. Han är kostnadsmedveten och beaktar verksamhetens totala lönsamhet. Han är samarbetskunnig. Han kan betjäna kunderna väl/ i enlighet med sitt företags serviceprinciper. Han iakttar säkerhet i arbetet och håller ordning och reda på arbetsplatsen. Han kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. Prestationen är underkänd om den normtid som är reserverad för arbetet överskrids betydligt. Försummelse av arbetsgemenskapens och /eller egen arbetssäkerhet leder till att provet avbryts och underkänns. 15 Företagsamhet a) Kraven på yrkesskicklighet vet vad arbetet som företagare förutsätter. Han kan bedöma sin företagsamhet och sin eventuella företagsverksamhet samt på vilka områden och på vilket sätt han kan utveckla sina färdigheter som företagare. Han har en gedigen yrkesfärdighet inom sin egen bransch och han förstår hur företagsverksamheten i branschen fungerar. Han kan analysera branschen samt de möjligheter och risker som ansluter sig till att starta och utveckla företagsverksamhet i branschen. Han har de baskunskaper som behövs för att starta ett eget företag. känner till skillnaderna mellan olika företagsformer och vet vilka administrativa åtgärder som vidtas när man grundar ett företag. Han kan i samråd med sakkunniga utveckla en marknadsduglig affärsidé och förstår hur den används i planeringen av verksamheten och som grund för genomförandet. Han vet vilka ekonomiska, produktionsmässiga och andliga resurser som företagsverksamheten kräver och kan klarlägga resursbehovet t.ex. när det gäller att starta egen företagsverksamhet. förstår att kundrelationer och andra samarbetskontakter är en viktig del av en framgångsrik företagsverksamhet och han har de färdigheter som krävs för att utveckla dessa kontakter. Han känner till prissättningen av produkter och de viktigaste ekonomiska nyckeltalen. Han känner till den centrala lagstiftningen om företagsverksamhet. Han kan skaffa sig den information och de sakkunnigtjänster som han behöver både när han grundar och driver sitt företag. b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet I yrkesprovet bedöms examinandens individuella värderingar och personliga färdigheter att verka som företagare individuella färdigheter och kunskaper om företagande Vid bedömningen av de individuella färdigheterna är det viktigt att examinanden själv kan bedöma sina egna färdigheter att fungera som företagare. Bedömningen baserar sig på självbedömning, gruppbedömning och på samtal med sakkunniga. Som arbetsmetoder kan användas bl.a. olika samtal och analyser. Bedömningen av examinanden görs inte med 88

89 avseende på om han är en bra företagare eller inte, utan målet är att bilda en företagarprofil av examinanden som denne självständigt eller tillsammans med en sakkunnig tolkar i avsikt att kunna göra upp sin egen utvecklingsplan som främjar hans verksamhet som företagare. De som deltar i bedömningen av denna studiehelhet skall ha kännedom om företagsverksamhet och företagsutveckling. Färdigheter och kunskaper om företagande bedöms enligt verklig företagarverksamhet. En central del av provet är ett projekt som hänför sig till startandet av en långsiktig företagsverksamhet, där examinanden omformar sin företagsidé till en affärsidé. För att kunna bygga upp en fungerande affärsidé bör han på ett mångsidigt sätt granska sin verksamhetsmiljö speciellt ur den synvinkel man har då man startar ett företag inom branschen. Han kan föra samtal om grundandet av ett eventuellt eget företag och om frågor som ansluter sig till det tillsammans med sakkunniga inom branschen. kan också göra upp de centrala planer som behövs i affärsverksamheten och bedöma deras funktionsduglighet. Han kan bedöma företagets sannolika resursbehov. Yrkesprovet kan kompletteras med hjälp av utredningar, beräkningar och övriga skriftliga dokument samt muntliga samtal och intervjuer c) Mål och kriterier för bedömningen Vid bedömning av yrkesprov bedöms om examinanden kan bedöma sina förutsättningar att bli en företagare och kan planera sin kompetensutveckling så att den stödjer företagsamhet har omfattande kunskaper om hur ett företag grundas och behärskar de centrala frågorna kan anlita sakkunniga och utnyttja olika informationskällor. Kriterierna för bedömningen: vet vad arbetet som företagare kräver och vilka färdigheter som behövs för att lyckas som företagare. kan analysera sina förutsättningar att arbeta som företagare och sina värderingar och på basis av dessa bedöma sin egen företagsamhet och göra upp en utvecklingsplan för sig själv som företagare. Han kan skapa lösningar för företaget och samtidigt lita på sina egna bedömningar samt dra nytta av och värdesätta sin yrkesskicklighet. känner sitt eget yrkesområde och sin egen region samt kan granska framtidsutsikterna, möjligheterna och marknaden utifrån perspektivet att starta ett företag inom branschen. vet vilka olika sätt man kan överväga när man ämnar starta ett företag. Han känner till de vanligaste företagsformerna som används i Finland, de administrativa åtgärderna vid startandet av företag, hur man vanligen definierar ansvarsområden och löser behovet av resurser och risker för att kunna diskutera med sakkunniga om olika alternativ angående det egna företagets verksamhet. Han vet vilka ekonomiska, produktionsmässiga och andliga resurser som startandet av företagsverksamhet kräver och kan bedöma behoven av dessa ur den synvinkel man har då man planerar att starta egen företagsverksamhet. Han känner till de lagstadgade åtgärderna vid startandet av företagsverksamhet och vet varifrån man vid behov kan erhålla tjänster av sakkunniga för att fördjupa de kunskaper som behövs för att starta ett företag. 89

90 kan utveckla en marknadsduglig affärsidé med sakkunnigas hjälp, förstår affärsidéns uppgift som arbetsredskap inom företagsverksamheten och vet hur man använder den som grund för planeringen och förverkligandet av verksamheten. När examinanden utvecklar affärsidén tar han hänsyn till efterfrågan och konkurrensen på marknaden samt olika specialiseringsfaktorer som är väsentliga för att verksamheten skall fungera. förstår att kund- och andra samarbetsrelationer är en väsentlig del av framgångsrik affärsverksamhet. Han vet vad som utgör grunden för värderingarna beträffande upprätthållandet av kund- och andra samarbetsrelationer och för verksamhetssätten som definieras i affärsidén i hans tilltänkta företag. Han har de färdigheter som behövs för att bygga upp och upprätthålla kund- och leverantörsrelationer samt andra nätverksrelationer som är viktiga för verksamhetens kontinuitet. förstår vad en lönsam verksamhet grundar sig på och kan påverka företagets lönsamhet. Han kan förstå företagets bokslut bl.a. med avseende på kapital, förmögenhet, likviditet och resultat. Han förstår principerna för kostnadsberäkning och vet vilka marknadsmässiga faktorer man också måste beakta för att kunna prissätta produkter förnuftigt. Han kan göra en grov budget för sitt företag och kan söka information och sakkunnigtjänster för att lösa beskattningsfrågor som berör branschens företagsverksamhet. 90

91 BILAGOR Bilaga 1 Svetsarprövningar och praktiska övningar i tabellform för internationella svetsarexamina för följande svetsmetoder och materialgrupper: MMA-svetsning (111), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 MAG-svetsning med trådelektrod (135) och MAG-svetsning med rörelektrod (136), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 MIG-svetsning (131), för materialgrupperna 21, 22 och 23 TIG-svetsning (141), för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10, 11, 21, 22 och 23 Bilaga 2 Giltighetsområde för material i provstycken vid svetsarprövningar 91

92 Bilaga 1 Svetsarprövningar och praktiska övningar för MMA-svetsning av stål (metod 111) E 1 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Kälsvets, T- t > 3 förband Svetsläge Skiss Anmärkningar PB 2 Kälsvets, T- förband t > 8 PF E 1 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning både rutil- och basiska elektroder skall användas i både ensträngsoch flersträngssvetsning 2 Påsvets på plåt Obegränsad PA, PF, PC 3 Kälsvets, T- förband t > 3 PA 4 Kälsvets, T- förband 5 Kälsvets, T- förband t > 3 PB svetsning runt hörnet t > 3 PF svetsning runt hörnet 6 Kälsvets, hörnförband t > 3 PB 7 Kälsvets, T- förband 8 Kälsvets, T- förband t > 8 PB svetsning runt hörnet med järnpulverelektroder t > 3 PG svetsning runt hörnet

93 E 2 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Kälsvets, t > 3 D 40 PD 2 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 Svetsläge Skiss Anmärkningar PD PF E 2 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning både rutil- och basiska elektroder skall användas i både ensträngsoch flersträngssvetsning 2 Kälsvets, T- förband t > 8 PD Svetsning runt hörnet 3 Kälsvets, rör mot plåt 4 Kälsvets, rör mot plåt 5 Kälsvets, rör mot plåt 6 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 t > 3 D > 150 t > 3 40 D 80 t > 3 D 40 PB PF PF PD

94 E 3 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 3 PA ssnb 2 Stumsvets t > 3 PF ssnb E 3 Praktiska övningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Inledning 2 Slipning, gasmejsling och bågmejsling 3 Kälsvets, hörnförband Valfri t > 8 PF 4 Stumsvets t > 8 PA bsgg 5 Stumsvets t > 3 PA bsng 6 Stumsvets t > 8 PF bsgg 7 Stumsvets t > 3 PA ssnb 8 Stumsvets t > 3 PF ssnb

95 E 4 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Stumsvets t > 3 PE ssnb 2 Stumsvets t > 3 PC ssnb E 4 Praktiska övningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 T-förband med svets i dubbel halv V-fog t > 8 Svetsläge Skiss Anmärkningar 3 Stumsvets t > 3 PE ssnb PF 4 Stumsvets t > 3 PC ssnb 5 T-förband med svets i dubbel halv V-fog t > 8 PB

96 E 5 Svetsarprövningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Stumsvets t > 3 D 40 Svetsläge Skiss Anmärkningar PC ssnb 2 Stumsvets t > 3 D 40 PF ssnb E 5 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 40 D 80 5 Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 40 D 80 7 Stumsvets t > 3 40 D 80 PA PC PC PF PF PF ssnb ssnb ssnb ssnb ssnb Fullständig genomsvetsning

97 E 6 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Stumsvets t > 3 40 D 80 H-L045 ssnb 2 Stumsvets t > 3 D 100 H-L045 E 6 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning º º ssnb Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Rör mot plåt t > 3 40 D 80 3 Avstickare, stumsvets (utanpåställt grenrör) t > 3 D 40 4 Stumsvets t 5 D 100 PF H-L045 H-L045 fritt val av fogberedning; fullständig genomsvetsning D = rörets ytterdiameter d = grenrörets ytterdiameter = 0,5 D 5 Stumsvets t > 3 40 D 80 H-L045 º ssnb 6 Rör mot rörfläns t > 3 40 D 80 H-L045 º

98 Svetsarprövningar och praktiska övningar för MAG-svetsning av stål (metoderna 135 och 136) M 1 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Kälsvets, T- förband t > 1 PB metod 135, bara visuell kontroll krävs 2 Kälsvets, T- förband 3 Kälsvets, T- förband 4 Kälsvets, T- förband t > 8 PB metod 136, flersträngssvetsning, bara visuell kontroll krävs t > 1 PF metod 135 t > 8 PF metod 136, flersträngssvetsning M 1 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning överallt där det är möjligt (136) skall både rutil- och basiska elektroder användas i både ensträngsoch flersträngssvetsning 2 Påsvets på plåt Obegränsad PA, PF, metod 135 PG 3 Kälsvets, T- förband t > 1 PA metod Kälsvets, T- förband t > 1 PB metod Kälsvets, T- förband t > 1 PG metod Kälsvets, hörnförband 7 Kälsvets, T- förband t > 1 PG metod 135 fullständig genomsvetsning krävs inte t > 8 PB metoderna 135 och Kälsvets, T- förband t > 8 PG metod 135

99 9 Kälsvets, T- förband t > 8 PF metoderna 135 och Kälsvets, hörnförband t > 8 PD metoderna 135 och 136 M 2 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Kälsvets, rör mot plåt diameter [mm] t > 3 D 40 PD metod Kälsvets, rör mot plåt 3 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 t > 3 D 40 PD metod 136 PF metod Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 PF metod 136 M 2 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning överallt där det är möjligt (136) skall både rutil- och basiska elektroder användas i både ensträngs- och 2 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 flersträngssvetsning PB metod Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 PF metoderna 135 och Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 PD metod Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 40 PD horisontell plåt rör i lutning 60 M 3 Svetsarprövningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs.

100 Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 1 PA metod 135 ssnb 2 Stumsvets t > 8 PA metod ssnb 3 Stumsvets t > 1 PF metod 135 ssnb 4 Stumsvets t > 8 PF metod ssnb ANM: För materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg. 1 För flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb. M 3 Praktiska övningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 1 PA metod 135 ssnb 3 Stumsvets t > 1 PG metod 135 ssnb 4 Stumsvets t > 8 PA metod 135 ssnb och metod 136 bsgg eller metod 136 ssnb och metod 136 bsgg 5 Stumsvets t > 8 PG metod 135 ssnb 6 Stumsvets t > 8 PF metod 135 ssnb och metod 136 bsgg eller metod 136 ssnb och metod 136 bsgg

101 M 4 Svetsarprövningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 1 PC metod 135 ssnb 2 Stumsvets t > 8 PC metod ssnb 3 Stumsvets t > 1 PE metod 135 ssnb 4 Stumsvets t > 8 PE metod ssnb ANM: För materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg. 1 För flussfyllda rörelektroder tillåts ssmb. M 4 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 1 PE metod 135 ssnb 3 Stumsvets t > 5 PE metod 136 ssnb 4 Stumsvets t > 5 PC metoderna 135 och 136 ssnb 5 T-förband med svets i halv V-fog 6 T-förband med svets i halv V-fog 7 T-förband med svets i halv V-fog t > 5 PB metoderna 135 och 136 bsgg t > 5 PD metoderna 135 och 136 ssnb t > 5 PF metoderna 135 och 136 ssnb

102 M 5 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Stumsvets t > 3 D 100 Svetsläge Skiss Anmärkningar PC metod 135 ssnb 2 Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D 100 PC metod ssnb PF metod 135 ssnb PF metod ssnb 1 Rotsträngen kan svetsas med metallpulverfylld rörelektrod. M 5 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D 100 PA PF PC metoderna 135 och 136 ssnb metoderna 135 och 136 ssnb metoderna 135 och 136 ssnb

103 M 6 Svetsarprövningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ Svetsläge Skiss Anmärkningar diameter [mm] 1 Stumsvets t > 3 D Stumsvets t > 3 D 100 H-L045 H-L045 1 Rotsträngen kan svetsas med metallpulverfylld rörelektrod. metod 136, metallpulverfylld rörelektrod (där det inte är tillämpligt: metod 135)ssnb metod 136, flussfylld rörelektrod 1 ssnb M 6 Praktiska övningar Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 3 D Avstickare, stumsvets (utanpåställt grenrör) D 40 t > 3 H-L045 H-L045 metoderna 135 och 136 ssnb metoderna 135 och 136 D = rörets ytterdiameter d = grenrörets ytterdiameter = 0,5 D

104 Svetsarprövningar och praktiska övningar för MIG-svetsning av aluminium (metod 131) MAl 1 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Kälsvets, T- förband t > 8 PB flera strängar, bara visuell kontroll krävs 2 Kälsvets, T- förband t > 3 PF en sträng MAl 1 Praktiska övningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 Påsvets på plåt 3 Kälsvets, T- förband 4 Kälsvets, T- förband 5 Kälsvets, T- förband Obegränsad PA, PF, PG en sträng t > 3 PA en sträng t > 3 PB en sträng t > 3 PG en sträng 6 Kälsvets, hörnförband 7 Kälsvets, T- förband 8 Kälsvets, T- förband t > 3 PG en sträng, fullständig genomsvetsning krävs inte t > 8 PB flera strängar, svetsning runt hörnet t > 8 PG en sträng 9 Kälsvets, T- förband t > 8 PF flera strängar, svetsning runt hörnet

105 MAl 2 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO , bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Kälsvets, rör mot plåt diameter [mm] t > 3 D 60 PD 2 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 60 PF MAl 2 Praktiska övningar, Materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning 2 Kälsvets, T- förband Svetsläge Skiss Anmärkningar t > 8 PD flera strängar, svetsning runt hörnet 3 Kälsvets, rör mot plåt 4 Kälsvets, rör mot plåt 5 Kälsvets, rör mot plåt t > 3 D 60 t > 3 D 60 t > 3 D 60 PB PF PD

106 MAl 3 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO ; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 6 PA ssmb 2 Stumsvets t > 6 PF bsgg Anmärkning: Vid svetsning av provstycken är användning av pulsad ström förbjuden. Mal 3 Praktiska övningar, Materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 Stumsvets t > 6 PA ssmb 3 Stumsvets t > 6 PF ssmb 4 Stumsvets t > 6 PA bsgg 5 Stumsvets t > 6 PF bsgg

107 MAl 4 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO , bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t 3 PC ssmb 2 Stumsvets t > 6 PE bsgg MAl 4 Praktiska övningar, Materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning vid svetsning bs är det inte nödvändigt att svetsa baksidan i det angivna svetsläget 2 Stumsvets t 3 PE ssmb 3 Stumsvets t 3 PC ssmb 4 Stumsvets t > 6 PE bsgg 5 Stumsvets t > 6 PC bsgg 6 T-förband med svets i halv V-fog 7 T-förband med svets i halv V-fog 8 T-förband med svets i halv V-fog t > 6 PB bsgg t > 6 PD bsgg t > 6 PF bsgg

108 Svetsarprövningar och praktiska övningar för TIG-svetsning av stål (metod 141) T 1 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Kälsvets, T- t > 1 förband Svetsläge Skiss Anmärkningar PB 2 Kälsvets, T- förband t > 1 PF T 1 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåt- tjocklek [mm] 1 Inledning omsmältning av topplagret är inte tillåten 2 Påsvets på Obegränsad PA, PF, plåt 3 Kälsvets, T- förband t > 1 PC PA 4 Kälsvets, T- förband t > 1 PB 5 Kälsvets, T- förband t > 1 PF 6 Utvändig kälsvets, hörnförband t > 1 PA, PF, PC fullständig genomsvetsning

109 T 2 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Kälsvets, rör mot plåt diameter [mm] t > 1 40 D 80 PD PD 2 Kälsvets, rör mot plåt t > 1 40 D 80 PD PF T 2 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Kälsvets, T- förband 3 Kälsvets, rör mot plåt 4 Kälsvets, rör mot plåt 5 Kälsvets, rör mot plåt t > 1 t > 1 40 D 80 t > 1 40 D 80 PD t > 1 40 D 80 PD PD PB PD PF

110 T 3 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 1 PA ssnb 2 Stumsvets t > 1 PF ssnb T 3 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 1 PA ssnb 3 Stumsvets t > 5 PA ssnb 4 Stumsvets t > 1 PF ssnb 5 Stumsvets t > 5 PF ssnb

111 T 4 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 1 PC ssnb 2 Stumsvets t > 1 PE ssnb T 4 Praktiska övningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 Stumsvets t > 1 PC ssnb 3 Stumsvets t > 5 PC ssnb 4 Stumsvets t > 1 PE ssnb 5 Stumsvets t > 5 PE ssnb

112 T 5 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Stumsvets t > 1 D fritt val Svetsläge Skiss Anmärkningar PC ssnb 2 Stumsvets t > 1 D fritt val PF ssnb T 5 Praktiska övningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 1 40 D 80 PA ssnb 3 Stumsvets t > 1 40 D 80 PC ssnb 4 Stumsvets t > 1 40 D 80 PF ssnb 5 Stumsvets t > 1 40 D 80 H-L045 º ssnb

113 T 6 Svetsarprövningar, materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN 287-1, bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ Svetsläge Skiss Anmärkningar diameter [mm] 1 Stumsvets t > 1 D fritt val H-L045 ssnb T 6 Praktiska övningar, Materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning Svetsläge Skiss Anmärkningar 2 Stumsvets t > 5 40 D 80 3 Stumsvets t > 5 40 D 80 4 Stumsvets t > 5 40 D 80 5 Stumsvets t > 5 40 D 80 PA PC PF H-L045 ssnb ssnb ssnb ssnb 6 Avstickare, stumsvets (utanpåställt grenrör) t > 3 40 D 80 H-L045 º D = rörets ytterdiameter d = grenrörets ytterdiameter = 0,5 D

114 Svetsarprövningar och praktiska övningar för TIG-svetsning av aluminium och aluminiumlegeringar (metod 141) TAl 1 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO ; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] 1 Kälsvets, T- t > 1 förband Svetsläge Skiss Anmärkningar PB 2 Kälsvets, T- förband t > 1 PF TAl 1 Praktiska övningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek [mm] Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Inledning omsmältning av topplagret är inte tillåten 2 Påsvets på Obegränsad PA, PF, plåt 3 Kälsvets, T-förband t > 1 PC PA 4 Kälsvets, T-förband t > 1 PB 5 Kälsvets, T-förband t > 1 PF 6 Utvändig kälsvets, hörnförban d t > 1 PA, PF, PC fullständig genomsvetsning

115 TAl 2 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO , bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad plåttjocklek/ diameter [mm] Svetsläge Skiss Anmärkningar 1 Kälsvets, rör mot plåt 2 Kälsvets, rör mot plåt t > 1 40 D 80 t > 1 40 D 80 PD PF TAl 2 Praktiska övningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek/ diameter [mm] 1 Inledning omsmältning av topplagret är inte 2 Kälsvets, T- förband t > 1 PD tillåten 3 Kälsvets, rör mot plåt 4 Kälsvets, rör mot plåt 5 Kälsvets, rör mot plåt t > 1 40 D 80 t > 1 40 D 80 t > 1 40 D 80 PB PD PF

116 TAl 3 Svetsarprövningar, Materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO ; bara visuell kontroll krävs. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t 3 PA bsng 2 Stumsvets t > 6 PF bsng TAI 3 Praktiska övningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 Stumsvets t 3 PA bsng 3 Stumsvets t > 6 PA bsng 4 Stumsvets t 3 PC bsng 5 Stumsvets t > 6 PF bsng

117 TAl 4 Svetsarprövningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Svetsning av provstycken enligt standarden SFS-EN ISO , bevittnad av en oberoende auktoriserad granskare. Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Stumsvets t > 6 PC ssnb 2 Stumsvets t 3 PE ssnb TAl 4 Praktiska övningar, materialgrupperna 21, 22 och 23 (ISO/TR 15608) Nr Typ av svets Rekommenderad Svetsläge Skiss Anmärkningar plåttjocklek [mm] 1 Inledning 2 Stumsvets t 3 PA ssnb 3 Stumsvets t > 6 PC ssnb 4 Stumsvets t > 1 PE ssnb 5 Stumsvets t 3 PF ssnb