Yrkesexamen inom plåtslagaroch svetsningsbranschen
|
|
- Erika Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yrkesexamen inom plåtslagaroch svetsningsbranschen
2 Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan följa arbetssäkerhetsbestämmelser och ser till att ha individuell skyddsutrustning och skyddar miljön. Hen har god kännedom om material. Hen använder sparsamt material och städar undan avfall. Hen kan avläsa arbetsritningar och utföra behövliga mätningar. Hen använder den utrustning och olika maskiner som behövs i arbetet på ett säkert och professionellt sätt. Hen arbetar enligt yrkespraxis och kvalitetskrav och kan slutföra arbetet och vidta skyddsåtgärder. Hen kan handskas med tunga stycken. Hen främjar genom sitt arbete uppnåendet av målen och lönsamheten av arbetsgivarens verksamhet. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen finns två kompetensområden, svetsning eller plåtarbete. Den som avlagt yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan arbeta i uppgifter inom svetsning och plåtarbeten bl.a. på maskinverkstad, skeppsvarv och byggplatser. Namn på grunderna Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Föreskriftens diarienummer 50/011/2016 [sv Muutosmääräykset] Korvattavat määräykset 20/011/ /011/2005 Koulutuskoodit Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen (354116) Osaamisalat (2251) (2252) Träder i kraft
3 Innehållsförteckning 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller Svetsning och fogning Beredning och efterbehandling av fogar Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Kantpressning Pressning Krav på yrkesskicklighet och bedömning av kunnandet Bilaga 1. Beskrivning av yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen Uppbyggnaden av examen Examinandernas kunnande Arbetsuppgifter som examinanden kan arbeta med Namn och status på den inrättning som utfärdat slutbetyget Namn och status på den nationella/regionala myndighet som godkänt/ erkänt slutbetyget Betygets nivå (nationell eller internationell) Betygsskala/krav för godkännande Tillträde till nästföljande undervisnings-/utbildningsnivå Rättslig grund
4 4.11. Officiellt erkända sätt för erhållande av slutbetyget Krav på grundutbildning Bilaga Bilaga Bilaga
5 1. [sv Tutkinnon muodostuminen] När examinanden visar sin yrkesskicklighet i examensdelarna KÄLSVETSNING, PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING används IIW:s (International Institute of Welding) examina och utbildningsprogram. Dessa prov kan ordnas endast av utbildningsanordnare som har godkänts av Finlands Svetstekniska Förening rf. De internationella svetsarexamina (IW=International Welder) består av tre kompetensnivåer: den lägsta nivån ger kompetens för kälsvetsare (IFW=International Fillet Welder), följande nivå för plåtsvetsare (IPW=International Plate Welder) och den högsta nivån för rörsvetsare (ITW= International Tube Welder). För att kunna avlägga den högsta nivån krävs att examinanden har avlagt svetsproven för de lägre nivåerna enligt Finlands Svetstekniska Förening rf:s anvisningar och regler för tillgodoräknande av examensprestationer. Proven för den lägre nivån behöver inte avläggas om svetsaren har ett giltigt intyg över kvalificering enligt standarden SFS-EN ISO eller SFS-EN ISO (om examinanden inte önskar få ett intyg över den lägre nivån). De praktiska övningarna och svetsproven för den högsta eftersträvade kompetensnivån ska alltid utföras och svetsproven granskas i den omfattning som standarden SFS-EN eller SFS-EN ISO kräver (t.ex. på plåtsvetsarnivå med svetsmetod 111 övningarna E4 och svetsproven E3 och E4). I delen KÄLSVETSNING ingår också grundläggande kunskaper och färdigheter i svetsning som är specifika för de olika svetsmetoderna. I MIG/MAG-svetsning kan examinanden välja MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAGsvetsning med rörelektrod (136) eller MIG-svetsning (131). I delarna KÄLSVETSNING, PLÅTSVETSNING och RÖRSVETSNING ska examinanden dessutom med godkänt vitsord genomföra det teoretiska prov som IIW kräver. Teorimodulerna A, B, C, SA, SM, ST, PSS och PAL i utbildningsprogrammet för internationell svetsare ingår som bilaga 4 i dessa examensgrunder. De teoretiska kunskaperna påvisas i ett teoretiskt prov som Finlands Svetstekniska Förening rf gjort upp och som består av flervalsuppgifter. För att bli godkänd i provet krävs att examinanden får minst 60 procent av det maximala poängtalet. När examinanderna visa sin yrkesskicklighet bör man beakta följande: För svetsproven är det bra att välja ett grundmaterial som ger ett brett giltighetsområde i arbetsuppgifterna. Se Bilaga 3, Giltighetsområden för material i provstycken i svetsproven. I proven är det inte tillåtet att byta grundmaterial eller svetsmetod då man övergår från en kompetensnivå till följande inom en viss svetsmetod. 1 [sv Tutkinnon muodostuminen] Svetsproven i modulerna 2, 4 och 6 (MMA-svetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning) övervakas av en examinator som är auktoriserad av Finlands Svetstekniska Förening rf och som inte är involverad i undervisningen. Svetsproven i modulerna 1, 3 och 5, där bara visuell kontroll krävs, får granskas också av svetsläraren eller av en motsvarande person.
6 KOMPETENSOMRÅDET FÖR SVETSNING Obligatoriska examensdelar Beredning och efterbehandling av fogar, [sv P] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P] Valbara examensdelar 1 [sv kpl] Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 Valbara examensdelar 1 [sv kpl] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23 Svetsning och fogning Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Kantpressning Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. [sv Tutkinnon muodostuminen] I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. KOMPETENSOMRÅDET FÖR PLÅTARBETEN Alternativ 1 Obligatoriska examensdelar Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141, [sv P] Valbara examensdelar 3 [sv kpl] Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Pulverbågsvetsning med tråd (121) Plasmasvetsning (15) 2
7 Motståndssvetsning med svetsmetod 21, 22 eller 23 Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Stålkonstruktionsarbeten Monteringssvetsning Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Kantpressning Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. Alternativ 2 Obligatoriska examensdelar Baskunnande i plåt- och stålkonstruktionsarbeten, [sv P] Valbara examensdelar 5 [sv kpl] Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 Svetsning och fogning Tunnplåtsarbeten Grovplåtsarbeten Rostfria och syrafasta material i plåtarbeten Aluminiummaterial i plåtarbeten Laserskärning Vattenskärning Plåtbearbetning med kombimaskin Pressning En examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. I yrkesexamen inom plåtslagar- och svetsningsbranschen kan en av examensdelarna väljas från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. Betyget över denna examensdel ges av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga. 3 [sv Tutkinnon muodostuminen] Kantpressning
8 Kälsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden är insatt i kvalificeringen av svetsare kan läsa svetsdatablad är insatt i användningen av elektricitet vid svetsning behärskar användningen av värme vid svetsning är insatt i formförändringarna och kan påverka dem är insatt i svetsfixturer och kan använda dem kan utföra häftning kan utföra flersträngssvetsning är insatt i svetsdiskontinuiteter och kvalitetskrav och kan sörja för kvaliteten och är insatt i MMA-svetsmetoden (111) och kan svetsa med denna metod i svetsproven för internationell kälsvetsare eller är insatt i en MIG/MAG-svetsmetod (131 eller 135/138 eller 136) och kan svetsa med någon av dem i svetsproven för internationell kälsvetsare eller är insatt i TIG-svetsmetod 141 och kan svetsa med denna metod i svetsproven för internationell kälsvetsare. [sv Arviointi] EXAMINANDEN ÄR INSATT I KVALIFICERINGEN AV SVETSARE. 4 känner i huvuddrag till de kompetens- och kvalitetskrav som allmänt har fastställts för svetsare och svetsade produkter känner i huvuddrag till innehållet i standarderna SFS-EN ISO och SFS-EN ISO för svetsarprövningar, förstår benämningarna som används i dem och samt kan tolka beteckningarna i dem känner till de åtgärder som krävs för att svetsarprövningar enligt standarderna SFS-EN ISO och SFS-EN ISO ska kunna genomföras och godkännas samt känner till avgränsning, giltighetstid och villkor för kvalificeringen känner till nivåerna på IIW:s (International Institute of Welding) svetsningsexamina känner till villkoren för att få ett IW-intyg (International Welder) samt hur de beviljas.
9 EXAMINANDEN KAN LÄSA SVETSDATABLAD. kan läsa svetsdatablad enligt standarden SFS-EN ISO (WPS) och med hjälp av dessa klarlägga vilka förberedelser, krav och åtgärder som ska beaktas i svetsarbetet känner till de åtgärder som krävs för uppgörande och godkännande av svetsdatablad. EXAMINANDEN ÄR INSATT I ANVÄNDNINGEN AV ELEKTRICITET VID SVETSNING. känner i huvuddrag till principerna för hur elektricitet bildas och hur elektrisk energi produceras känner till de begrepp, enheter och måttenheter som används vid svetsningsarbeten samt känner till hur de är beroende av varandra känner till eldistributionsnäten, elcentralerna, kopplingsanordningarna och stickkontakterna samt de rätta sätten att använda dem i den utsträckning som är nödvändig för användare av elektricitet känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelström samt sätt att producera svetsström känner till de eltekniska egenskaperna hos lik- och växelström och vet hur dessa lämpligast används i olika svetsarbeten känner till grunderna för de vanligaste svetsströmkällorna samt användningsegenskaperna för den svetsström som de producerar vet vad polaritet betyder och vet vilka principer man följer då man väljer polaritet i olika svetsarbeten samt kan fatta beslut i en eventuell valsituation då hen ansluter svetsströmkretsen känner till elektricitetens fysikaliska för- och nackdelar vid svetsarbeten och beaktar dem i sina arbetsuppgifter känner till elektricitetens fysiologiska skadeverkningar samt kan beakta dem i sina skydds- och andra åtgärder kan undvika onödiga övergångsmotstånd, skadlig magnetisk inverkan och skadlig strömgång i konstruktioner då hen ansluter en svetsströmkrets vet i huvuddrag hur en ljusbåge bildas och hur den används för uppsmältning av grundmaterial och tillsatsmaterial samt har kunskap om materialövergången i ljusbågen vid olika svetsmetoder. känner till de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet samt specialåtgärderna vid svetsning, såsom svetsning i förhöjd arbetstemperatur och begränsad värmetillförsel tar med hjälp av svetsdatablad (WPS) reda på vilka anvisningar som finns om värmebehandling och användningen av värme vid svetsning förvärmer arbetsstycket före svetsningen och kontrollerar uppnådd temperaturen genom mätning utför svetsningen så att arbetsstyckets temperatur håller sig inom ett givet intervall under svetsförloppet. 5 EXAMINANDEN BEHÄRSKAR ANVÄNDNINGEN AV VÄRME VID SVETSNING.
10 EXAMINANDEN ÄR INSATT I FORMFÖRÄNDRINGARNA OCH KAN PÅVERKA DEM. känner till hur uppvärmning och avkylning inverkar på mått- och formförändringar, materialstruktur samt spänningar som uppstår i arbetsstycket som ska svetsas beaktar vid förmontering av delar som ska svetsas hur svetsningen inverkar på konstruktionens mått och delarnas slutliga läge känner till hur svetsföljden inverkar på mått- och formförändringar samt spänningar som uppstår och väljer rätt svetsföljd känner till fördelarna med motsvetsning och använder metoden då den behövs kan beakta svetsriktningens inverkan på arbetsstyckets måttoch formförändringar känner till fördelarna med dubbelsidig svetsning och intermittent svetsning och använder i lämpliga fall uppskattar med hjälp av förbockning hur mycket krympning i tvärled inverkar på arbetets slutresultat beaktar den första svetsens inverkan på formförändringar och konstruktionens geometri utnyttjar den formförändring som orsakas av krympning vid svetsning när avsikten är att ändra arbetsstyckets form eller konstruktionens geometri beaktar att styvheten i det material som svetsas ökar när svetsningen framskrider vet i huvuddrag hur restspänningar inverkar på en svetsad konstruktion och hur spänningar elimineras. EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSFIXTURER OCH KAN ANVÄNDA DEM. känner till de styrnings-, monterings- och fixeringsbehov som förekommer i svetsarbeten samt de metoder för styrning och fixering som används vid svetsning känner till de fixturer som används vid fixering, hur de lämpar sig för olika fixeringsobjekt och använder dem i sitt arbete planerar, tillverkar och använder styranordningar och fixturer som behövs vid svetsning samt övriga hjälpmedel som behövs för fixering och stöd använder svetsfixturer så att hen beaktar begränsning av deformation, kontroll av måttnoggrannhet, separation och jordning av arbetsstycket, svetsbegränsningar och svetsstänk. EXAMINANDEN UTFÖR HÄFTNING. 6 väljer häftningspunkterna så att häftningen ger ett bra stöd för de delar som ska svetsas ihop, men ser till att de olägenheter som orsakas av häftningen är så små som möjligt bedömer häftningstätheten och den hållfasthet som krävs av häftningen, så att häftningen klarar av den belastning den utsätts för och de spänningar som uppstår svetsar häftsvetsar som en del av en färdig svets utför häftning med hjälp av olika stödbitar svetsar häftsvetsar som efteråt slipas bort.
11 EXAMINANDEN UTFÖR FLERSTRÄNGSSVETSNING. bedömer utifrån svetsens genomskärningsmått, det grundmaterial som ska svetsas, krävd hållfasthet och svetsläge hur många strängar som ska svetsas svetsar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så att tvärsnittsmåttet och antalet delsvetsar som angetts i svetsdatabladet (WPS) förverkligas placerar vid flersträngssvetsning delsvetsarna så att övergången mellan strängarna blir jämn använder flersträngssvetsning vid lägessvetsning genom att välja delsvetsarnas svetsföljd så att de stöder svetssmältan väljer i enkel- och dubbelsidig flersträngssvetsning svetsriktning och -följd så att formförändringarna är under kontroll känner till flersträngssvetsningens värmebehandlande inverkan på ställen som redan är svetsade och utnyttjar denna kunskap i sitt arbete (minskning av spänningar, hållfasthetsegenskaper). EXAMINANDEN ÄR INSATT I SVETSDISKONTINUITETER OCH KVALITETSKRAV OCH SÖRJER FÖR KVALITETETEN. känner till olika typer av svetsdiskontinuiteter och deras orsaker samt kan undvika dem i sitt arbete kan ta reda på kvalitetskraven i kvalitetsnivåerna B, C och D vid svetsning av stål med hjälp av standarden SFS-EN ISO 5817 och vid svetsning av aluminium med hjälp av standarden SFSEN ISO kan visuellt bedöma om en svets kan uppfylla givna kvalitetskrav känner till måttsättningen för svetsar och kan läsa svetsarnas måttbeteckningar kan utföra kontrollmätning av svetsar, såsom mätning av a-, z-, s- och l-måttet kan under svetsförloppet eller efter svetsningen identifiera de svetsdiskontinuiteter som går att observera visuellt, t.ex. häftningsfel, ofullständig inträngning, kantfel, hög svetsråge, för stort eller för litet a-mått, symmetrifel och fogfel samt korrigera svetsen så att den uppfyller givna kvalitetskrav vet i huvuddrag hur svetsdiskontinuiteter inverkar på produktens belastningskapacitet känner i huvuddrag till principerna i de kontrollmetoder som används vid granskning av svetsens homogenitet och täthet och de typiska användningsområdena för dessa känner till de typiska användningsområdena för mekanisk materialprovning och åtgärderna vid provning av svetsars mekaniska egenskaper. 7
12 EXAMINANDEN ÄR INSATT I MMA-SVETSMETODEN (111) OCH KAN SVETSA MED DENNA METOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till MMA-svetsmetoden och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor som används, deras användningsegenskaper och -områden och grunderna för hur de väljs för olika ändamål kan välja svetskablar, jordningsklämma och elektrodhållare enligt svetssituation och bågtid (ED) kan montera svetsutrustningen för användning och utföra driftservice kan välja polaritet för strömkällan enligt elektrodtyp förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till kontroll- och reglerutrustningen för strömkällorna och kan reglera strömmen också med fjärrstyrning känner till de olika elektrodtyperna och deras standardbeteckningar samt kriterierna för hur de väljs för olika användningsobjekt kan med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja elektrodmaterial enligt svetssituation eller svetsdatablad känner till de rätta metoderna för förvaring, torkning och hantering av svetselektroder känner till de fogtyper som används vid MMA-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MMA-svetsning kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 E1 111 P FW t > 3 PB (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående horisontal),t-förband 111 P FW t > 8 PF (MMA-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. E T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).
13 EXAMINANDEN ÄR INSATT I EN MIG/MAG-SVETSMETOD (131 ELLER 135/138 ELLER 136) OCH KAN SVETSA MED NÅGON AV DEM I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till metoderna för MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och deras typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som svetssituationen ställer kan montera svetsutrustningen inför användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt och svetsdatablad vet hur bågområdet som används vid svetsningen inverkar på valet av skyddsgas kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektet och kontrollerar flödet känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning (135/138) genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. 9 MAG-svetsning (135/138 och 136)
14 Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan MAG-svetsning med trådelektrod och MAG-svetsning med rörelektrod enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFSEN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C M1 135 P FW t > 1 PB (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), T-förband, svetsning med en sträng, kort båge 135-D 136 P FW t > 8 PB ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8mm, stående horisontal, svetsning uppåt), T-förband, flersträngssvetsning 135 P FW t > 1 PF (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, svetsning med en sträng, kort båge 135-D 136 P FW t > 8 PF ml (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, flersträngssvetsning. M T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets).
15 MIG-svetsning (131) känner till metoden för MIG-svetsning och dess typiska användningsområden med olika trådtyper känner till konstruktionen för MIG/MAG-svetsutrustningen, dess tillbehör och kan välja rätt utrustning enligt de krav som svetssituationen ställer kan montera svetsutrustningen inför användning och utföra driftservice känner till de svetstrådar av tillsatsmaterial som används vid MIG-svetsning och kan välja rätt tråd och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan välja styrrör, matarhjul och kontaktmunstycke för den valda tråden och kan montera och ställa in dem känner till de skyddsgaser som används vid MIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt och svetsdatablad (WPS) kan montera ihop skyddsgasutrustningen med svetsutrustningen samt ställa in gasflödet enligt svetsobjektet och kontrollerar flödet känner till kontroll- och regleranordningarna för strömkällorna och kan ställa in svetsparametrarna, såsom trådinmatning, spänning, induktans, puls samt parametrarna för start och avslutning kan kontrollera och vid behov byta polaritet för strömkällan enligt de krav som svetsmetoden ställer förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick känner till fogtyperna som används vid MIG-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid MIG-svetsning känner till svetsegenskaperna och användningsområdena för olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt kriterierna för hur de väljs och kan välja ett bågområde som lämpar sig för arbetsobjektet kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning genom att utnyttja olika bågområden, såsom kort båge, spraybåge, globulär båge och pulsbåge, samt utföra behövliga korrigeringar av parametrarna under svetsförloppet känner till fördelarna med att använda en registreringsenhet för parametrar i svetsarbetet kan lagra och ta i bruk lagrade svetsparametrar med en registreringsenhet för parametrar som vanligen används kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 11 Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23
16 MAl P FW t > 8 PB ml (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående horisontal), T-förband, flersträngssvetsning 131 P FW t > 3 PF sl (MIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband, svetsning med en sträng. MAl T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, underupp), rör mot plåt 131 T/P FW t > 3 D 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt.
17 EXAMINANDEN ÄR INSATT I TIG-SVETSMETOD 141 OCH KAN SVETSA MED DENNA METOD I SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL KÄLSVETSARE. känner till metoden för TIG-svetsning och dess typiska användningsområden känner till de strömkällor och den utrustning som används vid TIG-svetsning samt kan välja rätt utrustning enligt grundmaterial och arbetsobjekt kan välja rätt strömkälla och polaritet enligt material och svetsobjekt kan välja rätt elektrodtyp och elektroddimension enligt material och svetsobjekt och kan skärpa elektroden kan välja kontaktmunstycke av rätt typ och storlek enligt svetsobjekt och svetsförhållanden känner till de skyddsgaser som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar och kan välja skyddsgas enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) kan montera utrustningen för TIG-svetsning inför användning och utföra driftservice förstår betydelsen av rätt utförd jordning vid svetsning, kan koppla och placera jordningsklämmorna på rätt sätt samt hålla dem i användbart skick kan reglera gasflödet samt ställa in tiderna för förgas och eftergas enligt svetsobjekt känner till olika metoder för att skydda svetsens rot, kan välja rätt metod och utföra skyddsåtgärderna känner till de tillsatsmaterial som används vid TIG-svetsning samt deras beteckningar, och kan välja tillsatsmaterial och trådtjocklek enligt svetsobjekt eller svetsdatablad (WPS) känner till kontroll- och regleranordningarna i TIGsvetsutrustningens styrenhet och kan välja och ställa in svetsparametrar känner till principen för pulsbågssvetsning, dess användningsområden och fördelar vid svetsning kan ställa in svetsparametrarna för svetsning med pulsbåge enligt svetsobjektets krav kan utföra svetsarbeten genom att använda pulsbågssvetsning och utföra behövliga korrigeringar av parametrarna känner till de fogtyper som används vid TIG-svetsning och kan utföra fogberedning kan utföra häftning med de häftningsmetoder som används vid TIG-svetsning kan visuellt bedöma och genom mätning kontrollera att den utförda svetsningen uppfyller givna kvalitets- och måttkrav. Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C 141 P FW t > 1 PB (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående horisontal), T-förband 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. 13 T1
18 T2 141 T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, horisontellt inspänt, stigande svets). Svetsprov för internationell kälsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C TAl T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 P FW t > 1 PF (TIG-svetsning, plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets), T-förband. TAl T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, horisontellt inspänt, stigande svets). [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Yrkesskickligheten och behärskandet av de kunskaper och principer som yrkesskickligheten baserar sig på samt färdigheten att använda dessa påvisas i huvudsak med svetsprov. Alla svetsprov ska genomföras med godkänt resultat. Att examinanden behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet kan vid behov kontrolleras genom att ställa kompletterande tilläggsfrågor till hen Plåtsvetsning med svetsmetod 111, 131, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med MMA-svetsmetoden (111) eller eller 14 genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden MIG-svetsning (131), MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136)
19 genomföra svetsproven för internationell plåtsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning (141). [sv Arviointi] EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED MMA-SVETSMETODEN (111). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. E2 111 T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). E3 111 P BW t > 3 PA ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). E4 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED SVETSMETODEN MIG-SVETSNING (131), MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) ELLER MAG-SVETSNING MED RÖRELEKTROD (136). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. 15
20 M2 135 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). M P BW t > 1 PA ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PA ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för slaggande rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) 135 P BW t > 1 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikalt, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten) svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), för material i grupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), för slaggande rörelektroder tillåts ssmb (svetsning från en sida, med rotstöd) eller så får rotsträngen svetsas med metallpulverfylld elektrod (138).
21 M4 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138) 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortvågsområdet 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och 23 kan utföra svetsarbeten med MIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 10042, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. MAl T/P FW t > 3 D 60 PD (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, underupp), rör mot plåt 131 T/P FW t > 3 D 60 PH (MIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 60 mm, horisontellt inspänt, stigande svets), rör mot plåt. 131 P BW t > 6 PA ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, med rotstöd), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström 131 P BW t > 6 PF bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), vid svetsning av provstycken är det förbjudet att använda pulsad ström. 17 MAl 3
22 MAl P BW t < 3 PC ssmb (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, med rotstöd) 131 P BW t > 6 PE bsgg (MIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, underupp, svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL PLÅTSVETSARE MED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. T2 141 T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, horisontellt inspänt, stigande svets). T3 141 P BW t > 1 PA ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, horisontalläge, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). T4 141 P BW t > 1 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t > 1 PF ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd). Svetsprov för internationell plåtsvetsare för materialgrupperna 21, 22 och kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO (aluminium och svetsbara aluminiumlegeringar), med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort amått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C.
23 TAl T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, horisontellt inspänt, stigande svets) TAl P BW t < 3 PA bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, horisontalläge, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten) 141 P BW t > 6 PF bsng (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från båda sidor, utan slipning eller mejsling av roten). TAl P BW t > 6 PC ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 6 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 141 P BW t < 3 PE ssnb (TIG-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek max. 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd). [sv Ammattitaidon osoittamistavat] Examinanderna påvisar sin yrkesskicklighet genom svetsarprövning. Alla svetsprov ska genomföras med godkänt resultat Rörsvetsning med svetsmetod 111, 135, 136 eller 141 [sv Ammattitaitovaatimukset] Examinanden kan genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med MMA-svetsmetoden (111) eller genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden MAG-svetsning med trådelektrod (135) eller MAG-svetsning med rörelektrod (136 eller genomföra svetsproven för internationell rörsvetsare med svetsmetoden TIG-svetsning (141). 19
24 [sv Arviointi] EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED MMA-SVETSMETODEN (111). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MMA-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. E2 111 T/P FW t > 3 D 40 PD (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 111 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MMA-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). E4 111 P BW t > 3 PE ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 P BW t > 3 PC ssnb (MMA-svetsning, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd). E5 111 T BW t > 3 D > 40 PC ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 T BW t > 3 D > 40 PH ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd). E T BW t > 3 D H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd) 111 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MMA-svetsning, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd).
25 EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED SVETSMETODEN MAG-SVETSNING MED TRÅDELEKTROD (135) ELLER MAGSVETSNING MED RÖRELEKTROD (136). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med MAG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. M2 135 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PD (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, underupp) 135 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med trådelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets) 136 T/P FW t > 3 D > 40 PH (MAG-svetsning med rörelektrod, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 40 mm, horisontellt inspänt, stigande svets). M4 135 P BW t > 1 PF ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortbågsområdet 136 P BW t > 8 PF ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, stående vertikal, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138) 135 P BW t > 1 PE ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 1 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), svetsning av rotsträngen i kortvågsområdet 136 P BW t > 8 PE ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, plåt, stumsvets, materialtjocklek större än 8 mm, underupp, svetsning från en sida, utan rotstöd), för materialgrupperna 8 och 10 tillåts bsgg (svetsning från båda sidor, mejsling eller slipning av svets i roten), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld elektrod (138). 21
26 M5 135 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 PC ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, liggande vertikal, svetsning från en sida, utan rotstöd), rotsträngen kan svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138) 135 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning med trådelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 PH ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, horisontellt inspänt, stigande svets, svetsning från en sida, utan rotstöd), rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138). M6 138 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning med metallpulverfylld rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd) 136 T BW t > 3 D > 100 H-L045 ssnb (MAG-svetsning med rörelektrod, rör, stumsvets, materialtjocklek större än 3 mm, rörets ytterdiameter min. 100 mm, svetsning uppåt, rörets lutning 45, svetsning från en sida, utan rotstöd); rotsträngen får svetsas med metallpulverfylld rörelektrod (138). EXAMINANDEN GENOMFÖR SVETSPROVEN FÖR INTERNATIONELL RÖRSVETSARE MED SVETSMETODEN TIG-SVETSNING (141). Svetsprov för internationell rörsvetsare för materialgrupperna 1, 2, 3, 8, 10 och 11 kan utföra svetsarbeten med TIG-svetsning enligt kraven för kvalitetsnivå B i standarden SFS-EN ISO 5817, med undantag av hög svetsråge (stumsvets och kälsvets), brant vinkel, överstort a-mått och hög rot, för vilka kravet är kvalitetsnivå C. T T/P FW t > 1 D PD (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, underupp) 141 T/P FW t > 1 D PH (TIG-svetsning, rör/plåt, kälsvets, materialtjocklek större än 1 mm, rörets ytterdiameter mm, horisontellt inspänt, stigande svets).
FÖRESKRIFT 20/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 20/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I PLÅTTEKNIK 2007 FÖRESKRIFT 20/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merFÖRESKRIFT 46/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 46/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SVETSARE 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SVETSARE 2006 FÖRESKRIFT 46/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merSpecialyrkesexamen i företagsledning
Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning
Läs merSystem för validering av svetsare
System för validering av svetsare INNEHÅLL Valideringssystemets uppbyggnad... 4 Valideringsresultatets användning... 5 Praktiska prov... 6 Exempel på tidsåtgång för validering... 13 Teoretiska prov...
Läs merSvetsarprövningar. SS-EN ISO 9606-1:2013 och de viktigaste förändringarna mot SS-EN 287-1:2011
Svetsarprövningar SS-EN ISO 9606-1:2013 och de viktigaste förändringarna mot SS-EN 287-1:2011 Sida 1 Svetsarprövning Säkerställa kompetensnivån hos svetsaren Princip: Utfört svetsprov kvalificerar för
Läs merYRKESEXAMEN FÖR PLÅTSLAGARE- SVETSARE
YRKESEXAMEN FÖR PLÅTSLAGARE- SVETSARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR PLÅTSLAGARE-SVETSARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors
Läs merINDUSTRIRÖR SVETS VVS
INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet
Läs merYrkesexamen för maskinmontör
Yrkesexamen för maskinmontör Yrkesexamen för maskinmontör De som har avlagt yrkesexamen för maskinmontör har den yrkesskicklighet som krävs av personer som är yrkesverksamma inom maskinmontering. De har
Läs merA 6 Svetsningens utförande (1)
A 6 Svetsningens utförande (1) Innehåll och förväntat resultat Efter genomgången modul skall kursdeltagaren känna till hur man svetsar efter en WPS, inställning av parametrarna: - Hur man läser och förstår
Läs merSVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4
SVETSNING I RF & PE FÖRELÄSNING 4 1 SVETSMETODER Svetsning förekommer inom en mängd olika branscher. Svetsning kan utföras manuellt men i vissa fall så sker det lämpligen i en maskin. De metoder som främst
Läs merSvetsprov för brunnsborrare enligt svensk standard SS
Datum Projektnummer 2004-05-04 T300359 Svetsprov för brunnsborrare enligt svensk standard SS 06 52 01. Kravet: Godkänd röntgenundersökning av en stumsvets på ett stålfoderrör. DIN 1626, dimensioner: 4
Läs merStandardisering inom svetsområdet. Mathias Lundin, Svetskommissionen
Standardisering inom svetsområdet Mathias Lundin, Svetskommissionen SVETSKOMMISSIONEN - branschorganisation i frontlinjen Främjar fogningstekniken sedan 1931 Ca 400 medlemsföretag Informations- och kunskapsspridning
Läs merSS-EN 287-1:2011 och SS-EN ISO 9606 Certifiering av svetsare och kvalitetsstyrning vid svetsning
SS-EN 287-1:2011 och SS-EN ISO 9606 Certifiering av svetsare och kvalitetsstyrning vid svetsning I dagens industriproduktion blir kvalitets styrning vid svetsning allt viktigare. Krav på rätt svets kvalitet
Läs merSvetsning Nya standarder och svetsbeteckningar
Svetsning Nya standarder och svetsbeteckningar, Svetskommissionen Stålbyggnadsdagen 23 oktober 2014 Kvalitetsarbete är ett pussel Genomgång WPS Validering av Avvikelser & korrigerande åtgärder krav svetsutrustning
Läs mer5Anställ IW-svetsare. fem bra skäl
5Anställ IW-svetsare fem bra skäl Gedigna praktiska och teoretiska kunskaper Svetsaryrket ställer krav på både yrkesteoretisk kunskap och hantverkskicklighet. Det har IW 1 -svetsaren. Han eller hon har
Läs merYrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen
Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen De som har avlagt yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen kan på ett mångsidigt
Läs merDel I. Kursplaner för internationell svetsare
Del I. Kursplaner för internationell svetsare Kursplaner för Internationell svetsare (De inledande sidorna i är skrivna av Svetskommissionens arbetsgrupp för utbildning AG 14) Kursplanerna består av två
Läs merUppdaterade stardarder för kvalificering av svetsare. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB
Uppdaterade stardarder för kvalificering av svetsare Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål
Läs merUppdaterad 9606-1. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-09-08
Uppdaterad 9606-1 Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål 2 SS-EN ISO 9606-1 Ny reviderad
Läs merYRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR GRUNDER FÖR EXAMEN
YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 62/011/2015 1 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad -------------------------------------------------------------------- 4 II Krav
Läs merNyheter inom svetsstandardisering. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB
Nyheter inom svetsstandardisering Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Innehåll SS-EN ISO 9606-1:2013 (Ersätter SS-EN 287-1) Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål SS-EN ISO 14732:2013
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016
SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merSvetsning med elektrod började med ett ryskt patent 1880. I Sverige började det som en metod för att reparera ångpannor
Svetshistorik Svetsning med elektrod började med ett ryskt patent 1880. I Sverige började det som en metod för att reparera ångpannor I USA fann man att om virade papper runt elektroden Oskar Kjellberg
Läs merSpecialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete
Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Määräyksen diaarinumero] 32/011/2016
Läs merSMÄLTSVETSNING, HÅRD- OCH SVETSLÖDNING MARK- OCH SJÖMATERIEL
Teknisk chef Logistik 2009-10-21 Sida 1 (11) SMÄLTSVETSNING, HÅRD- OCH SVETSLÖDNING MARK- OCH SJÖMATERIEL Innehåll Sida 1 Allmänt, orientering... 1 2 Berörda enheter... 1 3 Giltighetsområde... 2 3.1 Undantag...
Läs merNy utgåva av EN 287-1
Ny utgåva av EN 287-1 Svets & Tryck 2012, Götebrg, Svetskmmissinen mathias.lundin@svets.se 1 VAD FÅR JAG SOM MEDLEM I SVETSKOMMISSIONEN? Tillgång till ett nätverk av > 400 experter Möjlighet att delta
Läs merYrkesprovsplaner. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen. Verkstadsmekaniker
splaner Grundexamen inom maskin- och metallbranschen Verkstadsmekaniker Fastställda av Yrkesteam Teknik 29.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av
Läs merRiktlinjer för svetsning. Innehåll
Riktlinjer för svetsning Innehåll 1. Tillämpningsområde...2 2. Allmänna principer...2 3. Områden där svetsning är tillåten...2 4. Svetsförberedelse och svetsrengöring...3 5. Svetsningsmetoder...3 6. Svetstråd
Läs merChecklista för insyning/revision av skolor som utbildar svetsare enligt IIWs riktlinjer, IW - Internationell svetsare
Utbildningsanordnare Bilaga 2 Sida 1 of 5 Checklista för insyning/revision av skolor som utbildar svetsare enligt IIWs riktlinjer, IW - Internationell svetsare Skola: Svetsmetod Svetsmetod Svetsmetod Svetsmetod
Läs merUniversal WPS-paket för MIG/MAG- och MMA-svetsning
Kemppi hjälper dig med EN 1090 Fördelar Marknadens innehållsrikaste system som täcker arbeten i verkstäder och på byggplatser för såväl MIG/MAG- som MMA-svetsning Alla tre paketen kan användas till alla
Läs merMetallpulverfylld eller fluxfylld rörelektrod Var, När, Hur?
Metallpulverfylld eller fluxfylld rörelektrod Var, När, Hur? Lite historia Försök till Mig-svetsning i USA på 20-talet. Maskinell matning av en metalltråd till en ljusbåge som brann i ädelgasatmosfär.
Läs merUppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning
FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens
Läs merYRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merFinns det ökad risk för bindfel med gasmetallbågsvetsning?
Finns det ökad risk för bindfel med gasmetallbågsvetsning? Del 1 av 2. Svetsområdet är ett område som både ger en känsla av nyfikenhet och nyckfullhet blandad med en stor skopa respekt utifrån att det
Läs merNyheter inom svetsområdet. Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 2014-10-27
Nyheter inom svetsområdet Per-Åke Pettersson Certification, Inspecta Sweden AB 1 Lite om innehållet Marknadstrender Svetsning En speciell process Nyheter på standardområdet Svetsarprövning Smältsvetsning
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merBILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)
BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga
Läs merVVS-TEKNIK. Ämnets syfte
VVS-TEKNIK Ämnet VVS-teknik behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för
Läs merKEMPPI K7 SVETSUTRUSTNING. FastMig X Pipe RÖRSVETSNING MED HÖG KVALITET
KEMPPI K7 SVETSUTRUSTNING FastMig X Pipe RÖRSVETSNING MED HÖG KVALITET 11.01.2019 FastMig X Pipe EN LÖSNING FÖR MULTIPROCESSVETSNING AV RÖRLEDNINGAR OCH TRYCKKÄRL Vid rörsvetsning är kvalitetskraven höga
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merAtt välja tillsatsmaterial för svetsning i olika applikationer
Att välja tillsatsmaterial för svetsning i olika applikationer Se innehållet i detta dokument endast som en hjälp i hur man angriper problemet att välja tillsatsmaterial. Innehåll Övergripande om hur vi
Läs merLMV Academy, Svets. erbjuder utbildning inom svetsning
LMV Academy, Svets erbjuder utbildning inom svetsning Utbildning inom svetsning 2015 Våra utbildningar vänder sig till företag och omfattar alla svetsmetoder. Under kursen varvar vi praktik och teori och
Läs merYrkesexamen för bagare
Yrkesexamen för bagare Yrkesexamen för bagare De som har avlagt yrkesexamen för bagare arbetar i små bagerier, där de tillverkar produkter från deg till färdiga produkter. I stora bagerier behövs även
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 287-1
SVENSK STANDARD SS-EN 287-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-12-05 2 1 (1+26+26) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs merYRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merIWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist
IWS-UTBILDNING HT 2015 International Welding Specialist ARRANGÖR INTRÄDESKRAV OMFATTNING INNEHÅLL voestalpine Böhler Welding Nordic AB i Avesta Svetskommissionen, som av IIW har utsetts till Auktoriserat
Läs merHur blir en standard en standard? Mathias Lundin, Svetskommissionen
Hur blir en standard en standard?, Svetskommissionen Innehåll Svetskommissionens roll Grundprinciper bra att falla tillbaka på vid standardisering Vad är en standard? definition, intention, drivkraft Hur
Läs merVid frågor gällande giltigheter kontakta Svetsprocedur.se. Tele: Tele:
SVETSPROCEDURER Hur kan ett företag dela med sig av sina svetsprocedurer? Om svetsprocedur kvalificeras enligt ISO 15614-1, kan dessa procedurer användas för att kvalificera procedurer enligt ISO 15612,
Läs merAllmän information standardsvetsprocedurer
Har du ett behov av svetsprocedurer för din produktion och inte svetsar tryckkärl eller produkter med andra krav så kan våra svetsprocedurer vara ett bra komplement till att svets upp egna. Användningsområde
Läs merAvesta svetstråd solid tråd för alla metoder
Avesta svetstråd solid tråd för alla metoder Optimalt resultat med alla metoder Svetsning med solid svetstråd omfattar flera metoder och lämpar sig för de flesta användningsområden. Svetsning sker oftast
Läs merMagTrac F 61 MAGNETISK TRAKTORENHET FÖR LÄTT MIG/MAG- SVETSMEKANISERING
MagTrac F 61 MAGNETISK TRAKTORENHET FÖR LÄTT MIG/MAG- SVETSMEKANISERING 24.07.2019 MagTrac F 61 MAGNETISK TRAKTORENHET FÖR LÄTT MIG/MAG- SVETSMEKANISERING Lätt mekanisering är det mest effektiva sättet
Läs merRÖRELEKTRODER AVESTA FCW-2D OCH FCW-3D maximal och flexibel svetsning
RÖRELEKTRODER AVESTA FCW-2D OCH FCW-3D maximal och flexibel svetsning Hög produktivitet i alla svetslägen! Svetsning med rörelektroder, FCW, är en flexibel svetsmetod som ger ett högt insvetstal. Den kan
Läs merUniversal WPS for MIG/ MAG welding PAKET MED OMFATTANDE INNEHÅLL
Universal WPS for MIG/ MAG welding PAKET MED OMFATTANDE INNEHÅLL 21.01.2019 Universal WPS for MIG/MAG welding INNEHÅLLER 84 MIG/MAG WPS:ER SOM ÄR KOMPATIBLA MED ALLA MIG/MAG-SVETSMASKINER Det ultimata
Läs merKEMPPI K3 SVETSUTRUSTNING. MagTrac F 61 FÖRBÄTTRAD SVETSPRODUKTIVITET OCH ERGONOMI
KEMPPI K3 SVETSUTRUSTNING MagTrac F 61 FÖRBÄTTRAD SVETSPRODUKTIVITET OCH ERGONOMI 30.01.2019 MagTrac F 61 MAGNETISK TRAKTORENHET FÖR LÄTT MIG/MAG- SVETSMEKANISERING Lätt mekanisering är det mest effektiva
Läs merESAB TRAINING & EDUCATION. MIG/MAGsvetsning
ESAB TRAINING & EDUCATION MIG/MAGsvetsning Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Princip... 5 Svetsparametrar...5-6 Vad händer i ljusbågen?... 7 Kortbåge... 7 Blandbåge... 7 Spraybåge... 7 Kortpulsning...
Läs merKurs i svetsteknik, ST-VE-ht10. Makes Industry Grow ISO 3834. Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010
Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10 ISO 3834 Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010 Styrande kvalitetskrav vid svetsning - Översikt Kvalitetssystem SS-ISO 9000:2000 Kvalitetskrav för svetsning SS-EN ISO
Läs merNYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21
NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH
Läs merAllmän information standardsvetsprocedurer
Övertagande av svetsprocedurer Om svetsprocedur kvalificeras enligt ISO 15614-1, kan dessa procedurer användas för att kvalificera procedurer enligt ISO 15612, vilket innebär en standardsvetsprocedur.
Läs merStandarder är inte statiska vad är nytt? Svetslärarmötet Mathias Lundin
Standarder är inte statiska vad är nytt? Svetslärarmötet 2016 Mathias Lundin Tidningen Svetsen - Standardspalten "Sysslar man med svetsning ska man ha tillgång till tidningen Svetsen" KVALITETSSÄKRING
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs merÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING Allmänna övergångsbestämmelser för yrkesutbildning och avläggande av yrkesexamen Från ingången av 2018 De utbildningsanordnare
Läs merSpecialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv
Läs merIWS. Bli Internationell Svetsspecialist
Bli Internationell Svetsspecialist IWS Nu kan du läsa till svetsspecialist i Stockholm. Med gedigen erfarenhet och kunnande från Svenska Elektrod och AGA i ryggen kommer du som IWS att stå väl rustad inför
Läs merWiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING
WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING 31.12.2018 WiseRoot+ PRODUKTIV OCH HÖGKVALITATIV MIG- SVETSPROCESS WiseRoot+ är en optimerad kortbågssvetsningsprocess för rotsträngssvetsning utan rotstöd. Processen
Läs merMISON skyddsgaser. Utsätter du dig för skadligt ozon?
MISON skyddsgaser Utsätter du dig för skadligt ozon? 2 MISON skyddsgaser Undvik skadligt ozon använd alltid MISON skyddsgaser när du svetsar. Vid svetsning bildas skadlig ozon. Även i väl ventilerade lokaler
Läs merYRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
Läs merSkarvning av stålrörspålar genom svetsning
Skarvning av stålrörspålar genom svetsning Stålrörspålar används bland annat vid grundläggning av byggnader, broar och hamnkonstruktioner. Dessa anvisningar gäller skarvning av stålrörspålar som installeras
Läs merESAB TRAINING & EDUCATION. MIG/MAGsvetsning
ESAB TRAINING & EDUCATION MIG/MAGsvetsning Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Princip... 5 Svetsparametrar...5-6 Vad händer i ljusbågen?... 7 Kortbåge... 7 Blandbåge... 7 Spraybåge... 7 Kortpulsning...
Läs merWiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING
WiseRoot+ HÖGEFFEKTIV ROTSTRÄNGSSVETSNING "WiseRoot+ är otroligt användarvänlig och presterar som utlovat. Processen gör det möjligt att hantera en rad olika passningsavvikelser, exempelvis kantförskjutning
Läs merUTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående
Läs merUTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet
Läs merKurser i plastsvetsning. Academy
Plastsvetsning GPA Academy Kurser i plastsvetsning Academy Vårt kursutbud Här finner du vårt kursutbud i det vi kallar för GPA Academy, detta är de standardkurser vi har. Finner du inte det du söker så
Läs merStudieplanering: Industritekniska programmet. Årskurs: IN1 IN2 IN3. Elevens namn År. 1) Svetsgrund. 2) Tillverkningsunderlag 1
4_4.9-3 2 1 2013-01-05 1/20 Studieplanering: Industritekniska programmet Årskurs: IN1 IN2 IN3 sätt ring runt aktuell årskurs Elevens namn År Kurser Åk 1) Svetsgrund 2) Tillverkningsunderlag 1 3) Industritekniska
Läs merHandbok Gysmi Tiginverter
Handbok Gysmi Tiginverter Överensstämmelsedeklaration Den här utrustningen överensstämmer med direktiv 83/336/EEG, avseende elektromagnetisk kompatibilitet, och 73/23/EEG, om lågspänningsapparater. Den
Läs mer!Vet du att... IWS. Kursstart 4 september Bli Internationell Svetsspecialist
Kursstart 4 september 2017!Vet du att... ISO 3834 kräver motsvarande IWS som en lägsta utbildningsnivå för ansvarig för tillsyn vid svetsning. Kopplingen mellan ISO 3834 och EN 1090 avgör att IWS är nivån
Läs merMinarc Evo KRAFTFULLARE OCH MER PRISVÄRD ÄN NÅGONSIN TIDIGARE
Minarc Evo KRAFTFULLARE OCH MER PRISVÄRD ÄN NÅGONSIN TIDIGARE 16.10.2019 Minarc Evo KRAFTFULLARE OCH MER PRISVÄRD ÄN NÅGONSIN TIDIGARE Att tala om enastående svetsprestanda är ingen överdrift. Varje del
Läs merYRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merA5 MIG Orbital System 1500 DET MEST EFFEKTIVA MEKANISERADE SYSTEMET FÖR MIG- ORBITALSVETSNING
A5 MIG Orbital System 1500 DET MEST EFFEKTIVA MEKANISERADE SYSTEMET FÖR MIG- ORBITALSVETSNING 24.06.2019 A5 MIG Orbital System 1500 DET MEST EFFEKTIVA MEKANISERADE SYSTEMET FÖR MIG-ORBITALSVETSNING A5
Läs merUTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merIFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN
IFYLLNADSANVISNINGAR IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN Allmänt: Om du vill att en ny rad i ifyllnadsfältet ska börja med indrag som den föregående, tryck
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen
Läs merFoto: Stian Elton. Skyddsgaser för svetsning
Foto: Stian Elton Skyddsgaser för svetsning Skyddsgasens uppgift Skyddsgasens huvuduppgift är att skydda smältbadet mot den omgivande luften. Under de höga temperaturer som uppstår i en svetsljusbåge kan
Läs merSVETSNING AV HARDOX. Svetsning av Hardox
SVETSNING AV HARDOX Svetsning av Hardox 1 FÖR ENKLARE SVETSNING 103_sv_Welding Hardox 20 pages.indd 2 2017-06-14 13:53 Svetsning av Hardox slitplåt Hardox slitplåt kombinerar unik prestanda med exceptionell
Läs merGenom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser
6 Kvalitetssystemet 25 6.1 Allmänt Genom att dokumentera och anpassa företagets rutiner så att de tillgodoser standardens krav skapas ett kvalitetssystem. Med begreppet rutin avses i detta sammanhang ett
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merAnmälan och utbildningsinformation svetsspecialister IWS International Welding Specialist
Anmälan och utbildningsinformation svetsspecialister IWS International Welding Specialist Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven som svetsansvarig/svetskoordinator. Utbildningen bygger
Läs merFöremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3. Planen för genomförande av inlärning
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.1.1 Grundläggande arbete i Montering och Automation, 15 kp Årskurs 1 Krav på yrkesskicklighet Den studerande
Läs merFasta förband metaller
Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL
Läs merWelding quality management MODUL I WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION
Welding quality management MODUL I WELDEYE-PROGRAMVARAN FÖR SVETSKOORDINERING OCH DOKUMENTATION 16.01.2018 Welding quality management NOGGRANN KONTROLL AV SVETSKVALITETEN I REALTID Kraven inom konstruktion
Läs merDuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål
DuplexWeld Prediktering av mikrostruktur och egenskaper i svetsar av duplexa rostfria stål Joakim Wahlsten Forskningsledare, joakim.wahlsten@swerea.se Bakgrund Austenit-ferritiska / Duplexa rostfria stål
Läs merUndersökning av svetsegenskaper för svetsning med rörtråd kontra homogen
Undersökning av svetsegenskaper för svetsning med rörtråd kontra homogen tråd An examination of weld properties for welding with tube electrode vs. homogenous electrode Patrik Eriksson Fakulteten för Teknik
Läs merAnmälan och utbildningsinformation svetsspecialister IWS International Welding Specialist
Anmälan och utbildningsinformation svetsspecialister IWS International Welding Specialist Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven som svetsansvarig/svetskoordinator. Utbildningen bygger
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
Läs merYRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR
Läs merUniversal WPS for stick (MMA) welding SVETSNING PÅ ARBETSPLATSER
Universal WPS for stick (MMA) welding SVETSNING PÅ ARBETSPLATSER 6.12.2018 Universal WPS for stick (MMA) welding DET HÄR OMFATTANDE PAKETET INNEHÅLLER 28 MMA-WPS:ER SOM ÄR KOMPATIBLA MED ALLA MASKINER
Läs merAnmälan och kursinformation svetsspecialister - IWS
Anmälan och kursinformation svetsspecialister - IWS Utbildning av produktionspersonal för att klara kraven, som svetsansvarig/svetskoordinator. Utbildningen bygger på de krav som IIW (International Institute
Läs merKEMPPI K5 SVETSUTRUSTNING. FastMig M Synergic FÖR ROBUST OCH EXTRA KRAFTFULL SVETSNING
KEMPPI K5 SVETSUTRUSTNING FastMig M Synergic FÖR ROBUST OCH EXTRA KRAFTFULL SVETSNING 5.12.2018 FastMig M Synergic INDUSTRIELL MIG/MAG- OCH ELEKTRODSVETSNING (MMA) MED TOPPRESTANDA Industriell multiprocessvetsning
Läs mer