FÖRESKRIFT 46/011/2003. Grunder för fristående examen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRESKRIFT 46/011/2003. Grunder för fristående examen"

Transkript

1 FÖRESKRIFT 46/011/2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR 2004

2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR 2004 FÖRESKRIFT 46/011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2008 Edita Prima Oy Helsingfors 2008 ISBN (häft.) ISBN (pdf)

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 46/011/2003 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom F 812/ mom Upphäver Föreskrift Nr 27/011/1994 Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för yrkesexamen för maskinmontör. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos Undervisningsråd OLLI HAUTAKOSKI Olli Hautakoski Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.sukunimi@oph.fi, Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , fornamn.efternamn@oph.fi,

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna...8 Uppbyggnaden av yrkesexamen för maskinmontör 1 Delar som ingår i examen...8 Kapitel 3 Yrkesskicklighet för maskinmontör kraven på yrkesskicklighet och grunderna för bedömningen Allmänna färdigheter...9 a) Kraven på yrkesskicklighet...9 b) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet...17 c) Mål och kriterier för bedömningen Mekanikinstallation vid hopmontering...18 a) Kraven på yrkesskicklighet Mekanikinstallation vid exportinstallationer...28 a) Kraven på yrkesskicklighet Underhåll av mekanik...37 a) Kraven på yrkesskicklighet Färdigheter för researbete...49 a) Kraven på yrkesskicklighet...49 b) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet...51 c) Mål och kriterier för bedömningen Verksamhet på monteringsplatsen...51 a) Kraven på yrkesskicklighet Underhållsarbeten...55 a) Kraven på yrkesskicklighet...55

6 8 Installation av industriell hydraulik vid hopmontering...59 a) Kraven på yrkesskicklighet Installation av arbetsmaskins hydraulik vid hopmontering...65 a) Kraven på yrkesskicklighet Installation av industriell hydraulik vid exportinstallationer...72 a) Kraven på yrkesskicklighet Underhåll av hydraulik...79 a) Kraven på yrkesskicklighet Installation av pneumatik...88 a) Kraven på yrkesskicklighet Underhåll av pneumatik...92 a) Kraven på yrkesskicklighet Installation av smörjapparater...97 a) Kraven på yrkesskicklighet Underhåll av smörjapparater a) Kraven på yrkesskicklighet Arbeten med styr och automationsanordningar a) Kraven på yrkesskicklighet Konstruktionssvetsning a) Kraven på yrkesskicklighet Reparationssvetsning a) Kraven på yrkesskicklighet b) Sätten att påvisa yrkesskicklighet 2 4 och c) Mål och kriterier för bedömningen i 2 4 och Underhåll av elapparater a) Kraven på yrkesskicklighet b) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet c) Mål och kriterier för bedömingen Företagsamhet a) Kraven på yrkesskicklighet b) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet c) Mål och kriterier för bedömingen...116

7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i undervisningsarrangemangen. 7

8 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självvärdering och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bed öma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han eller hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR 1 Delar som ingår i examen Examensbetyg erhålles då man vid inriktning på hopmontering med godkänt vitsord avlagt delarna Allmänna färdigheter (1 ) Mekanikinstallation vid hopmontering (2 ) och tre av följande delar, dock så att endast en av de två första kan väljas Installation av industriell hydraulik vid hopmontering (8 ) Installation av arbetsmaskins hydraulik vid hopmontering (9 ) Installation av pneumatik (12 ) Installation av smörjapparater (14 ) Arbeten med styr- och automationsanordningar (16 ) Konstruktionssvetsning (17 ) eller följande delar vid inriktning på exportinstallationer Allmänna färdigheter (1 ) Färdigheter för researbete (5 ) Verksamhet på monteringsplatsen (6 ) Mekanikinstallation vid exportinstallationer (3 ) 8

9 och två av följande delar Installation av industriell hydraulik vid exportinstallationer (10 ) Installation av pneumatik (12 ) Installation av smörjapparater (14 ) Arbeten med styr- och automationsanordningar (16 ) Konstruktionssvetsning (17 ) eller följande delar vid inriktning på underhåll Allmänna färdigheter (1 ) Underhållsarbeten (7 ) Underhåll av mekanik (4 ) och två av följande delar Underhåll av hydraulik (11 ) Underhåll av pneumatik (13 ) Underhåll av smörjapparater (15 ) Arbeten med styr- och automationsanordningar (16 ) Reparationssvetsning (18 ) Färdigheter för researbete (5 ). Utöver dessa kan examinanden avlägga delarna Underhåll av elapparater (19 ) Företagsamhet (20 ). Kapitel 3 YRKESEXAMEN FÖR MASKINMONTÖR - KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN 1 Allmänna färdigheter a) Kraven på yrkesskicklighet 1) SAMARBETSFÄRDIGHETER känner till affärsidén, värderingarna och målen samt verksamhetsprinciperna för företaget som han representerar känner till sina egna uppgifter och sitt eget ansvarsområde i företagets produktionsprocess känner till företagets organisation, kontaktpersoner och förfaringssätt så att han kan sköta sina uppgifter rätt känner till förhandlingsordningen i frågor som gäller anställningsförhållanden känner till sina skyldigheter, sitt ansvar och sina rättigheter som en medlem i arbetsgemenskapen 9

10 känner till företagets etikettsregler (rökning, passersedel, klädsel, förfaringssätt osv.) kan fungera som en medlem av arbetsgemenskapen och arbetsgruppen samt ansvarsfullt sköta de arbetsuppgifter som hör till honom känner till de uppgifter inom sitt verksamhetsområde som förutsätter specialtillstånd eller specialrättigheter. 2) ARBETSMILJÖFÄRDIGHETER känner till de specifika olycksriskerna i arbetsmiljön och olägenheterna i arbetshygien och kan utföra behövliga säkerhets- och skyddsåtgärder känner till arbetsplatsens praxis för förvaring och logistik av arbetsredskap, råmaterial och halvfabrikat samt upprätthåller för sin egen del ordning och reda på arbetsplatsen känner till kravet på renhet i arbetsmiljön, miljöverkningarna av de ämnen som används samt sätten för rätt avfallshantering vet var skyddsinformationsblad förvaras och känner till huvudinnehållet i de skyddsinformationsblad som gäller kemikalierna som han använder känner till miljöprogrammet och verksamhetsprinciperna för det företag som han representerar i den utsträckning som hans verksamhet förutsätter kan beakta arbetets verkningar på arbetsmiljön (heta arbeten, slipgnistor och slipdamm osv.) och kan vidta behövliga skyddsåtgärder känner till förfaringssätten vid nöd-och störningssituationer. 3) FÄRDIGHETER ATT ARBETA EKONOMISKT kan använda råmaterial och tillbehör ekonomiskt samt beaktar i sin arbetsplanering totalekonomin i materialanvändningen använder arbetsredskap, maskiner och apparater rätt och håller dem i användbart skick i enlighet med sin befattningsbeskrivning behärskar arbetsuppgifterna inom sitt område så att han i sina arbetsprestationer uppnår den kvalitet och snabbhet som krävs känner i huvuddrag till faktorerna som påverkar helhetspriset och vet hur dessa påverkar totalkostnaderna kan i sina arbetsprestationer och beslut beakta arbetsmetodens inverkan på totalkostnaderna kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att onödiga väntetider undviks förbinder sig att utföra de arbetsuppgifter han tagit emot samt svarar för sin del för resultatet känner till betydelsen av arbetets produktivitet och effektivitet i företagsekonomisk verksamhet och kan bedöma effektiviteten i sitt eget arbete förstår betydelsen av kontinuerlig utveckling som en del av arbetet och strävar efter att beakta detta i sitt eget arbete kan bedöma arbetsprocesserna inom sitt område och kan ge förslag till utveckling av arbetsmetoder, kvalitet och ekonomi 10

11 4) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSSTYRNING känner till kraven i de kvalitetssystem som används på arbetsplatsen och kan handla i enlighet med dessa kan med hjälp av arbetsbeskrivningar och -anvisningar utreda vilken kvalitet som förutsätts av arbetet och produkten samt kan uppnå den kvalitetsnivå som krävs inser hur kvaliteten på arbetet och de uppkomna kostnaderna är beroende av varandra och kan undvika tilläggskostnader som orsakas av att man överskrider kvalitetetskraven förstår betydelsen av kvaliteten på arbetet med tanke på produktens användbarhet och marknadsföring förstår betydelsen av tidsenlig personlig yrkesskicklighet som en del av företagets kvalitetssystem och verkar aktivt för att upprätthålla sin egen yrkesskicklighet är medveten om kvalitetens betydelse i det egna arbetet och förstår hur kvaliteten inverkar på den anordning som levereras åt kunden känner till förfaringssätten vid hantering av avvikande produkt. 5) PERSONLIGT ARBETARSKYDD känner till den personliga skyddsutrustningen samt behovet och skyldigheterna att använda den kan skydda sin syn genom att använda ögonskydd, såsom skyddsglasögon, visir, svetsglas och svetsvisir kan skydda sin hörsel genom att använda hörselskydd såsom proppar, kup- eller hjälmskydd kan skydda sitt huvud och ansikte genom att använda huvudskydd, t.ex. skyddshjälm och ansiktsskydd kan använda olika slags andningsskydd, t.ex. dammskydd, på rätt sätt och kan välja filter av rätt typ och effekt i enlighet med de krav som arbetssituationen ställer kan använda övrig skyddsutrustning på rätt sätt, t.ex. skyddshandskar, fotskydd, arbets- och skyddskläder samt fallskydd känner till att han har ett personligt ansvar i att använda personlig skyddsutrustning beaktar i sitt arbete arbetssäkerheten hos övriga personer som är verksamma i arbetsmiljön 6) KÄNNEDOM OM SÄKERHETSBESTÄMMELSER SAMT ÅTGÄRDSBEREDSKAP vet vem som är ansvarig för arbetsplatsens arbetarskyddsfrågor samt är medveten om sitt ansvar i att följa arbetarskyddsbestämmelserna känner till företagets arbetarskyddsanvisningar och -bestämmelser känner till säkerhetsbestämmelserna om arbete som utförs på stege eller ställning känner i huvuddrag till säkerhetsbestämmelserna om arbete med behållare kan förutse behövliga skyddsåtgärder på arbetsplatsen som arbetsuppgifterna kräver kan handla rätt i olycksfallssituationer kan ge första hjälpen enligt FHj 1 och har ett giltigt intyg över avlagd FHj 1 -kurs. 11

12 7) HANTERING AV DATASYSTEM har basfärdigheter i PC-användning kan skriva, skicka och ta emot e-postmeddelanden och bifogade dokument kan använda ett vanligt ordbehandlingsprogram och tillämpa det i sina arbetsuppgifter kan använda ett vanligt kalkyleringsprogram och kan tillämpa det i sina arbetsuppgifter kan söka fram och läsa t.ex uppgifter om arbetsritningar och komponentlistor, arbetsanvisningar, feldokumenteringar osv. i databaser som getts till hans förfogande kan söka fram följande arbetsskeden och dokumentera redan utförda arbeten i produktionsstyrningsdatabaser kan söka fram eller beställa behövliga delar och tillbehör med hjälp av produktionsstyrnings- eller lagerdatabaser kan rapportera utfört arbete kan uppteckna utförda arbetstimmar i timbokföringen kan i arbetsanmälan anteckna arbetstimmar, tillbehör och utfört arbete som skall faktureras 8) MATERIALKUNSKAP känner till definitionerna på stålets hållfasthetsegenskaper, såsom sträck- och brotthållfasthet, slagseghet och utmattningshållfasthet samt vet hur dessa påverkar konstruktionens hållfasthet känner till indelningen, bruksegenskaperna och typiska användningsområden för konstruktionsstål samt stålens vanligaste handelskvaliteter känner i huvuddrag till hur formande bearbetning och värmebehandling påverkar stålets egenskaper känner till hur svetsning påverkar basmaterialet samt de faktorer och begränsningar som påverkar stålets svetsbarhet kan avläsa material- och dimensioneringsbeteckningar för stålplåt i arbetsritningar och komponentlistor kan avläsa material- och dimensioneringsbeteckningar för valsat formstål (U-balk, T- balk osv.) i arbetsritningar och komponentlistor kan avläsa material- och dimensioneringsbeteckningar för rörbalkar i arbetsritningar och komponentlistor kan avläsa material- och dimensioneringsbeteckningar för stålrör i arbetsritningar och komponentlistor kan identifiera övriga metaller som används i konstruktioner samt känner till deras användningsegenskaper på basis av materialbeteckningar, utseende och andra observationer känner till de vanligaste icke-metallerna som används som råmaterial i maskinkonstruktioner, såsom gummin, plaster, kompositer osv. samt deras användningsändamål, -egenskaper och begränsningar. 12

13 9) LÄSNING AV MASKINRITNINGAR kan bilda sig en uppfattning om komponenter och konstruktioner som beskrivs i arbetsritningarna genom att avläsa bilder kan bilda sig en uppfattning om komponentens detaljer i olika lägen genom att avläsa bilder kan genom att läsa skalor få en uppfattning om den verkliga storleken på komponenten och dess detaljer kan läsa dimensioneringsbeteckningar och symboler från maskinritningar känner till principerna för olika dimensioneringsmetoder och kan beakta dem i sitt arbete (ritsningar, mätningar, fastsättningar) känner till hur man bestämmer ytkvalitet, kan avläsa ytbeteckningar i arbetsritningar och kan ta reda på om ytkvaliteten motsvarar kraven känner till grunderna för hur man bestämmer toleransen för de olika arbetsmetoderna och kan med hjälp av tabeller ta reda på toleransens storlek känner till uppbyggnaden av ISO-toleranssystemet och kan läsa toleransbeteckningarna kan genom av kontrollmätningar avgöra om det uppmätta värdet håller sig inom toleransen kan läsa dimensioneringsbeteckningarna för den geometriska toleransen samt bilda sig en uppfattning om det definierade toleransområdet och dess läge kan i sitt arbete, t.ex. vid fastsättning av komponenter, beakta grundelementen som fastspännings- och monteringsobjekt kan utföra de kontrollmätningar som de geometriska toleranskraven förutsätter för att utreda om komponenterna är monteringsbara kan läsa gängningsbeteckningarna i arbetsritningar samt toleransbeteckningarna för gängningen känner till uppbyggnaden av ISO-standardsystemet för passning och kan läsa passningsbeteckningarna kan på basis av passningsbeteckningarna sluta sig till vilka arbetsmetoder och redskap som krävs vid montering och demontering av komponenter läsa svetsbeteckningarna i arbetsritningar kan med hjälp av monterings- och tillverkningsritningar samt komponentlistor bilda sig en uppfattning om anläggningens konstruktion och funktion. 10) MÄTARBETEN känner till typiska användningsändamål för mätning med måttband, mätnoggrannheten som kan uppnås med denna metod, typiska mätningsfel och kan utföra mätning med måttband på rätt sätt känner till typiska användningsändamål för skjutmått, mätnoggrannheten som kan uppnås med denna metod, typiska mätningsfel och kan utföra mätning med skjutmått på rätt sätt känner till nonieprincipen i skjutmåttets tumskala och kan på tumskala avläsa mått som erhållits genom mätning 13

14 kan kontrollera med vinkelhake att delarna uppfyller det uppställda kravet på räta vinklar kan bestämma vinkeln mellan komponentens sidor med hjälp av ett justerbart vinkelmått kan kontrollera om sidorna är horisontala eller vertikala med hjälp av vattenpass kan kontrollera lutningen med ett för ändamålet avsett vattenpass eller bestämma komponentens lutning genom beräkningar kan kontrollera ytans eller sidans rakhet med linjal kan kontrollera med formtolkar om en komponent uppfyller kraven på en given form känner till de geometriska metoderna för kontrollmätning av konstruktioner, såsom korsmätning och kontroll av rät vinkel osv. 11) LYFT- OCH FÖRFLYTTNINGSARBETEN känner till olycksriskerna vid lyft- och förflyttningsarbeten samt säkerhetsbestämmelserna om lyftarbeten kan uppskatta massan av det föremål som skall lyftas, bestämma dess tyngdpunkt och lämpliga lyftpunkter kan välja lämpliga redskap för lyft eller förflyttningar, såsom gripkrokar, linor, rep, kedjor, bommar, stöd och skydd kan vid val av lyftlinor och -kedjor beakta hur lyftlinans vinkel inverkar på den tillåtna lastens storlek kan utföra de bindningar som krävs vid lyft eller förflyttningar och som beaktar säkerheten och föremålets konstruktion kan använda bom- och traverskranar som vanligen används i verkstäder kan planera och utföra svängning och vanliga lyft av föremål kan styra lyftarbetet med givna handtecken beaktar behovet av tillräckliga skyddsåtgärder vid all hantering och förvaring av komponenter beaktar arbetssäkerheten hos övriga personer som är verksamma i arbetsmiljön då han utför lyft- och förflyttningsarbeten. 12) ANVÄNDNING AV KLIPPVERKTYG kan utföra klippning av stångstålprofiler i bestämt mått med hävstångssax kan utföra klippning av plåtmaterial med plåtsax kan utföra klippning av plåtmaterial med bågsax kan utföra klippning av plåtmaterial med parallellskärare kan använda figurskärare eller nibblingssax vid ändring och passning av plåtdelar. 14

15 13) ANVÄNDNING AV PLÅTBEARBETNINGSMASKINER kan vid behov utföra enkel kantbockning av plåtar med kantbockningsmaskin kan vid behov utföra enkel rundbockning med rundbockningsmaskin kan utföra de räkneoperationer som krävs vid kantbockning och rundbockning av plåtar 14) SÅGARBETEN kan utföra kapning av råmaterial med maskinsåg, bandsåg eller cirkelsåg med beaktande av säkra och rätta arbetsmetoder kan välja och montera lämpligt sågblad på den såg han använder med beaktande av tjockleken hos det material som skall sågas kan utföra driftservice på sågen och kontrollera att sågens skyddsanordning fungerar. 15) SLIPNINGSARBETEN kan läsa slipskivornas beteckningar och utreda om slipsskivan är lämplig för slipmaskinen som skall användas och för användningsändamålet känner till olycksriskerna i samband med användning av vinkelslipmaskin och kan använda vinkelslipmaskin på rätt sätt i slipnings- och kapningsarbeten kan välja och byta slipskiva i den vinkelslipmaskin som han använder samt kan utföra behövlig driftservice känner till olycksriskerna och säkerhetsbestämmelserna i samband med användning av bänkslipmaskin och kan använda en bänkslipmaskin på rätt sätt vid slipningsarbeten kan välja och byta slipskiva i den bänkslipmaskin som han använder samt kan utföra behövlig driftservice känner till bandslipmaskinens användningsområde och kan använda den på rätt sätt vid finslipning av arbetsstycken kan välja och byta band i den bandslipmaskin som han använder samt kan utföra behövlig driftservice känner till användningsområdet för handhooning vid passning av arbetsstycken, kan utföra handhooning på rätt sätt och känner till den utrustning som krävs för handhooning. 16) BORRNINGSARBETEN känner till borrens bearbetningsteknik samt hur borrens skärvinkel inverkar på borrningsförloppet och slutresultatet känner till värdena för spiralborrarnas skärvinklar för olika material och kan kontrollera skärets skick okulärt eller med tolk kan välja slipskiva enligt den borr som skall vässas och vässa spiralborren manuellt med beaktande av skärets kylning 15

16 kan genom beräkningar eller med hjälp av tabeller bestämma rätt varvtal och inmatning enligt skäret, bearbetningssättet och det råmaterial som skall bearbetas känner till de olika fastsättningssätt, -metoder och -redskap som används vid borrning kan fästa arbetsstycket med beaktande av rätt läge, behövlig fastsättningskraft och behövligt stöd samt undvika arbetsstyckets formförändringar känner till olika metoder för fastsättning av borrar samt kan fästa och lösgöra borren på rätt sätt förstår kylvätskornas betydelse vid spåning och vet vilka kylvätskor som lämpar sig för olika råmaterial känner till olycksriskerna i samband med borrningsarbeten, kan undvika dem i sitt arbete och kan använda behövlig skyddsutrustning kan borra med handborrmaskin med beaktande av kraven på hålens mått, form och riktning, skärens hållbarhet samt olycksriskerna kan borra med grova handborrmaskiner och med borrmaskiner som fastsätts vid arbetsstycket kan borra med bänk- och pelarborrmaskin genom att utnyttja de möjligheter till inställning av bearbetningsvärden och mätskala som maskinen erbjuder kan borra med radialborrmaskin genom att utnyttja de möjligheter till inställning av bearbetningsvärden, mätskala och maskinell matning som maskinen erbjuder kan hantera spånen som uppstår vid borrning och kan hålla arbetsplatsen städad kan utföra driftservice på borrmaskiner. 17) GÄNGNINGSARBETEN känner till principerna för bestämning av tillverkningsmåtten för skruvförband och kan med hjälp av måttabeller bestämma borrmåtten känner till gängverktygen och kan välja rätta verktyg för respektive gängningsarbete känner till gängoljornas och -pastornas betydelse vid spånbrytning och kan välja de rätta gängoljorna och gängningsverktygen för olika råmaterial kan med hjälp av handborrmaskin och gängchuckar utföra borrning och gängning av mindre hål kan med hjälp av pelarborrmaskiner och gängchuckar (och gängautomatik) utföra borrning och gängning av hål kan med hjälp av radialborrmaskiner och gängchuckar utföra borrning och gängning av hål kan med hjälp av gängbackar (gängsnitt) tillverka och reparera yttre gängor kan med hjälp av manuella gängverktyg utföra gängning av rör kan med hjälp av gängmaskin utföra gängning av rör. 18) SKRUVFÖRBANDSARBETEN kan med hjälp av gängtabeller, gängkammar och skjutmått identifiera gängtyper känner till skruvförbandstillbehören, deras dimensioneringssätt, hållfasthetsklasser samt kan avläsa deras standardbeteckningar 16

17 känner till formerna på skruvskallar och kan välja lämplig skruvmejsel för respektive skruvskalle känner till fördelar och nackdelar med anvädning av trycklufts-/eldriven skruvdragare vid skruvförbandsarbeten och kan utnyttja dem på rätt sätt i sina arbetsuppgifter känner till principerna för hur man spänner skruvförband i rätt ordningsföljd känner till förspänningsmetoderna och verktygen för skruvförband så att man kan utföra förspänning av skruvförband känner till kopplingssätten och -tillbehören för skruvförband samt deras lämplighet för olika användningsändamål och kan utföra koppling av skruvförband. 19) BOCKNING AV RÖR känner till olika rörbockningsmetoder, deras typiska användningsändamål, hur de påverkar rörets tvärsnittsmått samt möjliga bockningsradier kan räkna ut längden på röret som skall böjas kan vid tillverkning av rördelar bestämma de rätta bockningspunkterna på röret kan vid tillverkning av rördelar beakta kraven som ställs på rörändornas form och mått i förhållande till skarvdelar och koppling av röret kan utföra bockning av rör med tunna och mellantjocka väggar med bockningsläst (Wirax, Big Bend osv.) kan utföra bockning av rör med mellantjocka och tjocka väggar med hydrauliska bockningsverktyg. b) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten påvisas i samband med verkliga arbetsuppgifter, särskilda yrkesprov och delvis enbart med muntliga och skriftliga uppgifter. T.ex. samarbets- och arbetsmiljöfärdigheterna påvisas i samband med verkliga arbetsuppgifter. Färdigheterna i slipning, borrning och gängning m.m. kan påvisas med särskilda yrkesprov. Det är möjligt att kontrollera examinandens kännedom om bestämmelser och anvisningar enbart med muntliga och skriftliga uppgifter. Till de delar som det är möjligt och rimligt kan kunnandet också påvisas i samband med yrkesprov i andra examensdelar. Före den slutgiltiga bedömningen skall examinanden också ges möjlighet att motivera sin egen arbetsprestation. c) Mål och kriterier för bedömningen Prestationerna bedöms med skalan godkänd/underkänd. Om prestationen är underkänd får examinanden ett skriftligt meddelande varav framgår godkända och underkända delprestationer samt en utredning om varför prestationen är underkänd. För att främja examinandens yrkesmässiga utveckling ges feedback också för godkänd prestation. Prestationen godkänns om examinanden behärskar det som kraven förutsätter. Vid behov kan examinanden bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina beslut. 17

18 2 Mekanikinstallation vid hopmontering a) Kraven på yrkesskicklighet 1) PLANERING OCH FÖRBEREDELSE AV ARBETE kan med hjälp av arbetsritningar göra en arbetsplan där han beaktar de krav som konstruktionen och funktionen i den anläggning som skall installeras ställer på arbetsmomentens ordningsföljd kan uppgöra en tidtabell för monteringsskedena som kan användas som hjälp vid planmässig reservering av delar, tillbehör och verktyg kan reservera de delar och tillbehör som behövs vid monteringen med hjälp av komponentlistor, arbetsritningar och företagets interna datasystem kan reservera de verktyg som behövs vid monteringen med hjälp av monteringsritningar och komponentlistor kan utreda behovet av lyftanordningar, transportörer och hjälpanordningar samt ställningar på arbetsplatsen kan ordna arbetsplatsen med beaktande av kraven på arbetets smidighet och arbetssäkerhet kan innan arbetet påbörjas och under arbetets gång bedöma förutsättningarna för störningsfritt arbete, samt säkerställa arbetets smidighet genom förebyggande åtgärder. 2) RAPPORTERING AV MÄT- OCH INSTÄLLNINGSVÄRDEN VID INSTALLATION kan innan arbetet påbörjas ta reda på vilka rapporteringsåtgärder som skall utföras under arbetets gång, och kan utföra dem under arbetets gång. 3) RENGÖRINGS-, FINSLIPNINGS- OCH KONTROLLARBETEN kan använda olika typer av handslipmaskiner som behövs vid rengöring och finslipning av komponenter samt välja och montera behövliga sliphuvuden och skär kan välja lämpliga verktyg för manuella finslipningsarbeten och använda dem på ett korrekt sätt kan utföra behövliga kontrollmätningar av komponenterna enligt ritningarnas precisionskrav kan kontrollera och vid behov reparera de fel på komponenterna som uppkommit på grund av felaktig hantering såsom småskador känner till flytande tvättmedel som används vid rengöring av maskindelar samt deras användningssäkerhet och lämplighet för olika användningsändamål kan använda tvättanläggningar och -maskiner som använder flytande tvättmedel samt svara för maskinernas renhet och driftssäkerhet kan skydda de tvättade delarna under förvaring före montering. 18

19 4) KONTROLLMÄTNING AV DELAR känner till bygelmikrometerns konstruktion, dess rätta användningssätt och måttnoggrannhet känner till orsakerna till mätningsfel vid mätning med bygelmikrometer och kan utföra mätningarna på rätt sätt känner till stickmikrometerns konstruktion, dess rätta användningssätt och måttnoggrannhet känner till orsakerna till mätningsfel vid mätning med stickmikrometer och kan utföra mätningarna på rätt sätt känner till 3-punktsmikrometerns konstruktion, dess rätta användningssätt och måttnoggrannhet känner till orsakerna till mätningsfel vid mätning med 3-punktsmikrometer och kan utföra mätningarna på rätt sätt känner till 2- och 3-punktsmätapparater som grundar sig på mätklocka, deras funktionsprinciper samt kan utföra mätningarna på rätt sätt känner till hur kontrollmätning av mått- och formavvikelser utförs med mätklocka och tillhörande hjälputrustning samt kan utföra de mätningar som förekommer vid maskininstallation kan genom mätning kontrollera att lagerytorna är inom mått- och formtoleransen kan anteckna måtten som erhållits vid kontrollmätningar i mätprotokoll. 5) VIDAREBEHANDLING AV HALVFABRIKAT TILL MONTERINGSFÄRDIGT SKICK kan genom att läsa arbetsritningar och uppgifter om arbetsmoment bestämma om den behövliga delen är klar för montering eller om den ännu kräver vidarebehandling kan antingen själv utföra behövlig vidarebehandling av halvfabrikat eller styra dem till vidarebehandling. 6) INSTALLATION AV STOMKONSTRUKTIONER kan bedöma eller utreda på hurdant underlag anordningens stomkonstruktion skall installeras och hur den skall fästas vid underlaget samt kan vid behov tillverka underlaget kan med geometriska metoder bestämma och med hjälp av kritsnöre och andra markeringsredskap märka ut punkter i underlaget som är viktiga med tanke på installationen, t.ex. punkter för fastsättningshål kan genom installationsmätningar säkerställa att stomdelarna som skall monteras kommer på rätt plats och i rätt läge både i förhållande till underlaget och till varandra kan utföra installationsmätningar med vattenpass kan utföra installationsmätningar med lodlina och utsättningstråd kan utföra installationsmätningar med avvägningsinstrument kan utföra installationsmätningar med teodolit 19

20 känner till de geometriska metoderna för kontrollmätningar av konstruktioner, såsom korsmätningar, kontroll av vinkelräthet osv. känner till metoderna, tillbehören och verktygen för fastsättning av maskinkonstruktioner vid betongunderlag samt kan utföra fastsättningen rätt. 7) SPRINTKOPPLINGSARBETEN känner till typiska användningsändamål för sprintar vid inriktning och låsning av komponenter samt vid effektöverföring känner till sprinttyperna och deras dimensionering samt kan montera dem och utföra behövliga förberedande arbeten. 8) MONTERING AV SÄKRINGS- OCH LÅSBRICKOR känner till typiska användningsändamål för olika säkrings- och låsbrickor och deras valkriterier för olika användningsändamål känner till benämningar, beteckningar och dimensioneringssätt för säkrings- och låsbrickor som vanligen används vid maskinmontering kan med hjälp av ritningar, dimensionering eller tabeller utreda och genom mätning säkerställa att monteringsspåren är lämpliga känner till de verktyg som används vid montering och demontering av säkrings- och låsbrickor samt kan utföra dessa arbeten. 9) LAGRINGSARBETEN (Rullningslager) känner till namnet och kan identifiera de standardtillverkade lagertyperna känner till de vanligaste lagrens konstruktioner och tillåtna belastningsriktningar känner till lagrens dimensioneringssätt och kan mäta deras huvudmått kan genom att läsa lagrens beteckningar och vid behov med hjälp av lagerkatalog ta reda på information om konstruktionerna som är väsentlig med tanke på installation och funktion kan i arbetsritningarna avläsa kraven på mått- och formtolerans för lagerytor kan genom mätning kontrollera att lagerytorna är inom mått- och formtoleransen känner till enligt vilka principer man bestämmer monteringspassningen och kan beakta dem vid montering och demontering känner till begreppen fria och styrande lager samt kan identifiera dem i monteringsritningar och beakta dem vid montering känner till lagringssätten och deras funktionsprinciper samt regleringen och kontrollmätningarna i samband med montering av lager känner till enligt vilka principer man monterar och demonterar lager och kan välja rätt verktyg och metoder för respektive arbetsuppgift känner till kraven på renhet vid montering av lager såväl med tanke på miljön som på arbetsprestationen och beaktar kraven på renhet i sina arbetsuppgifter kan använda slaghylsserier vid montering och demontering av lager 20

21 kan använda pressar vid montering och demontering av lagring kan använda oljebad, värmeugn och induktionsvärmare vid montering av lager kan vid montering av lager använda passningsmetoder som grundar sig på gängning kan använda mekaniska och hydrauliska utdragare vid demontering av lager kan montera lager med cylindriska hål på cylindrisk axel med rätta arbetsmetoder och verktyg kan montera lager med koniska hål på konisk axel med rätta arbetsmetoder och verktyg kan montera lager med koniska hål på kläm- och utdragshylsor med rätta arbetsmetoder och verktyg kan ur tabell eller lagerkatalog ta reda på lagrets passningsmått och utföra mätningar i samband med montering känner till lagringstillbehör, deras användningsändamål och monteringssätt känner till konstruktioner för vertikallagerhus, deras tätningskonstruktioner och kan montera lagerhus och lagringar känner till lagringsenheternas konstruktioner, deras användningsändamål och rätta konstruktioner känner till olika tätningssätt och de vanligaste tätningarna som används vid lagring samt kan montera och demontera dem känner till smörjmedel för lager, deras klassificering och grunderna för val av medel för olika användningsändamål känner till smörjningsmetoderna och redskapen vid lagring samt kan utföra smörjning av lager i samband med driftsunderhåll kan vid montering av maskindelar på axel med lagring hindra att monteringskrafter belastar lagringen kan vid inriktning av axlar beakta onödig lagerbelastning känner till funktionsprincipen för slagpulsmätning och de rätta monteringssätten för givare samt kan montera givare i arbetsobjekt med lager för kontroll av lagrets skick. 10) LAGRINGSARBETEN (Glidlager) känner till glidlagrens funktionsprinciper, de vanligaste glidlagermaterialens användningsegenskaper och smörjningens betydelse kan kontrollera genom mätning att lagerytorna är inom mått- och formtoleransen kan välja lämplig metod för montering och demontering av lager för respektive arbetsuppgift, och kan utföra montering och demontering av glidlager. 11) TÄTNINGSARBETEN kan förbereda plana ytor för montering och tätning känner till de tätningsvätskor och tätningsmassor som används vid tätning av plana ytor samt deras valkriterier för olika användningsändamål kan dosera tätningsvätska och tätningsmassa på den yta som skall tätas och kan pressa ihop förbandet på rätt sätt 21

22 känner till materialen för tätningsskivor, deras valkriterier för olika användningsändamål samt kan tillverka och installera tätningsskivor känner till O-ringarnas typiska användningsändamål och deras rätta funktion som statisk och dynamisk tätning kan identifiera en O-ring med hjälp av katalog över tätningsringar och genom mätning av huvudmått känner till de vanligaste materialen för O-ringar och hur de lämpar sig för olika användningsändamål känner i huvuddrag till mätprinciperna som är viktiga för O-ringspårens funktion kan installera O-ringar med rätta arbetsmetoder känner till ringtyperna för läpptätningar, deras typiska användningsändamål, funktionsprinciper och krav på lång livslängd kan läsa läpptätningarnas standardbeteckningar känner till de rätta metoderna och verktygen för montering och demontering av läpptätningar och kan montera och demontera läpptätningar på rätt sätt känner till V-ringarnas användningsändamål, funktionsprinciper och deras rätta monteringssätt samt kan montera dem på rätt sätt känner till funktionsprinciperna för metallringprofiler som används i samband med glidlager, deras rätta monteringssätt samt kan montera dem på rätt sätt känner till de bandmaterial som används i pumparnas tätningspackningar och kan montera, reglera och demontera en tätningspackning känner till elementtyper för pumparnas tätningspackningar och kan montera och reglera dem. 12) MONTERING AV AXEL-NAVFÖRBAND kan avläsa de krav på mått, form och ytkvalitet som anges i arbetsritningen kan kontrollera genom mätningar att passningsstyckena uppfyller kraven på mått, form och ytkvalitet känner till betydelsen av att passningsytorna är felfria med tanke på passningens funktion och kan skydda delarna under förvaring kan vid behov finslipa passningsstycken kan på basis av arbetsritningens passningsbeteckningar och med hjälp av tabeller bedöma kraften som behövs för att montera eller demontera förbandet känner till arbetsmetoderna och verktygen som används vid montering och demontering av pressförband kan välja rätta monteringsmetoder och verktyg beroende på monteringskraften som behövs och passningsstyckenas konstruktion kan förhindra att delarna skär fast och att korrosion bildas genom att använda smörjmedel som är avsedda för montering kan genom mätning och styrning förhindra att delarna skär fast eller installeras snett i samband med montering kan bestämma den behövliga temperaturskillnaden mellan passningsstyckena vid montering av krympförband känner till metoderna för uppvärmning och avkylning och kan använda dem 22

23 kan förse arbetsplatsen med de verktyg som behövs i arbetet kan mäta komponenternas monteringstemperatur kan montera krympförband i sin helhet också i sådana fall där arbetsstyckena inte kan installeras på plats genom pressning kan beakta värmeöverföringen i konstruktionen och förhindra dess skadeverkningar känner till plattkilförbandens konstruktions- och funktionsprincip samt typiska orsaker till deras skador kan med hjälp av tabeller bestämma tvärsnittsmåtten på plattkil för ifrågavarande axel och kilspårens tillverkningsmått kan kontrollera att kilspåren ligger geometriskt rätt och är tillverkade enligt rätta mått kan forma huvudena på plattkilar och utföra de borrningar och gängningar som behövs för fastsättning och löstagning kan montera och demontera plattkilförband samt utföra behövliga kontrollmätningar känner till konstruktionsprincipen för låsförband och deras typiska användningsändamål känner till kraven som ställs på passningsstycken och passningsytor i låsförband känner till låsvätskorna och deras valkriterier samt kan välja rätt låsvätska för olika användningsändamål kan dosera låsvätskemängden och kan utföra montering och demontering av låsförband kan avläsa konens dimensionsbeteckningar i arbetsritningen känner till funktionsprincipen för koniska förband och kan kontrollera att passningsstyckenas mått och konerna passar ihop kan montera koniska förband och kan bestämma konens spänning rätt kan demontera koniska förband känner till konstruktionen i förband med konhylsa av Taper-Lock typ och dess funktionsprincip kan montera, spänna och demontera förband med konhylsa av Taper-Lock typ kan montera och demontera förband med andra kommersiella kilrings- och expansionshylsor. 13) MONTERING AV AXELFÖRBAND OCH KOPPLINGAR känner till hur avvikelser i koaxialiteten inverkar på lagrens livslängd samt de krav som ställs vid inriktning av axlar kan rikta in axlar med hjälp av mätklockor, stickmått eller egglinjal kan rikta in axlar med hjälp av laseroptisk inriktningsapparat kan rikta in axlar med hjälp av inriktningsapparat baserad på mätgivare känner till konstruktionsprincipen för flänskoppling och de krav som ställs på dess montering samt kan montera flänskoppling känner till konstruktionsprincipen för klämhylsa och de krav som ställs på dess montering samt kan installera klämhylsekopplingar känner till konstruktionsprincipen för kuggkopplingar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera kuggkopplingar 23

24 känner till konstruktionsprincipen för lamellkopplingar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera lamellkopplingar känner till konstruktionsprincipen för ledaxlar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera ledaxlar känner till konstruktionsprincipen för kedjekopplingar och de krav som ställs deras montering samt kan installera kedjekopplingar känner till konstruktionsprincipen för klokopplingar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera klokopplingar känner till konstruktionsprincipen för metallfjäderkopplingar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera metallfjäderkopplingar känner till konstruktionsprincipen för elastiska tapp- och klokopplingar och de krav som ställs på deras montering samt kan installera dem känner till kopplingskonstruktioner som grundar sig på elastiska mellanringar och kan installera dem känner till konstruktioner för överbelastningskopplingar, deras funktionsprinciper och typiska användningsändamål och kan installera dem känner till startkopplingskonstruktioner, deras funktionsprinciper och typiska användningsändamål och kan installera dem känner till konstruktioner för löstagbara kopplingar för friktionsskiva och deras styranordningar samt kan installera och reglera dem känner till konstruktioner för löstagbara lamellkopplingar och deras styranordningar samt kan installera och reglera dem känner till kraven på skydd för öppna kopplingar, och kan montera behövliga skyddsanordningar på rätt sätt. 14) MONTERING AV KILREMDRIFT känner till kilremdriftens driftsegenskaper, funktionsprincip samt förutsättningar för god effektöverföringsförmåga och lång livslängd känner till kilremprofiler och kan läsa kilremmarnas beteckningar kan installera remhjul på axlar på det sätt som axelnavförbandet kräver och kan utföra inriktning av hjulen kan identifiera remspårets profiltyp genom mätningar och med hjälp av formtolk kan montera kilremserien, rikta in remhjulen och spänna remmarna på rätt sätt kan kontrollera remmarnas rätta spändhet med hjälp av mätningar och tabeller känner till kilremdriftens behov av skydd både med tanke på arbetssäkerheten och på renheten, samt kan montera skydden rätt. 15) MONTERING AV KUGGREMDRIFT känner till kuggremdriftens driftsegenskaper, funktionsprincip samt förutsättningar för lång livslängd känner till de vanligaste typerna av kuggremmar, kuggdelningens koder och mått samt kan läsa kuggremmarnas beteckningar 24

25 känner till kuggremhjulens konstruktion och kan identifiera hjulen på basis av beteckningarna kan installera kuggremhjulen på axlar på det sätt som axelnavförbandet kräver och kan rikta in hjulen kan installera kuggremmen på hjulen på rätt sätt, spänna den tillräckligt samt kontrollera och justera remmens drift på hjulen. 16) MONTERING AV FLATREMDRIFT känner till flatremdriftens driftsegenskaper, funktionsprincip samt förutsättningar för lång livslängd känner till flatremsmaterialen och -typerna, deras lämplighet och valkriterier för olika användningsändamål känner till flatremhjulens konstruktion och kan installera dem på axlar på det sätt som axelnav förbandet kräver känner till metoderna för skarvning av flatremmar, deras lämplighet för olika remmaterial och användningsändamål kan utföra montering av typiska mekaniska anslutningsstycken kan förebereda limförband och utföra limning av förband känner till principerna för hur man bestämmer flatremmarnas rätta spändhet, kan spänna dem och utföra kontrollmätning av deras rätta spändhet känner till remmens spännanordningar och deras användningsändamål, samt kan montera dem. 17) MONTERING AV KEDJEDRIFT känner till kedjedriftens driftsegenskaper, funktionsprincip samt förutsättningar för lång livslängd känner till och kan identifiera olika typer av effektöverföringskedjor samt känner till deras konstruktionsegenskaper och lämplighet för olika användningsändamål känner till kedjornas dimensionsbeteckningar och kan identifiera olika kedjor med hjälp av skjutmått och kedjetabeller känner till principerna för bestämning av kedjehjulens kuggform och kan genom passning kontrollera att kedjan installeras rätt kan montera kedjehjulen på axlarna på det sätt som axelnav förbandet kräver och utföra hjulens inriktning kan kapa kedjor enligt de mått som behövs vid monteringen och skarva kedjor med hjälp av ändamålsenliga metoder och verktyg känner till olika sätt att skarva kedjor, kedjornas anslutningsstycken och kan skarva kedjor känner till betydelsen av att smörja kedjor och kan använda rätt smörjningssätt och smörjmedel och kan utföra smörjningen före monteringen kan bestämma kedjans rätta nedhängning, utföra behövliga monteringsmätningar och montera kedjan 25

26 känner till de vanligaste typerna av kedjespännare, deras funktionsprinciper, rätta monteringssätt och användningsändamål samt kan montera och reglera dem kan kontrollera och under drift bedöma kedjedriftens funktion känner till kedjornas smörjningssätt under drift och kan utföra montering, påfyllning, reglering och kontroll i samband med dem känner till kedjedriftens behov av skydd med tanke på arbetssäkerheten och renheten, och kan montera skydden på rätt sätt. 18) MONTERING AV KUGGDRIFT känner till kuggdriftens driftsegenskaper, funktionsprincip och förutsättningar för lång livslängd känner till principerna för bestämning av kuggform samt mått, benämningar och beteckningar i samband med kuggning och kugghjul känner till kugghjulstyperna, funktionsprinciperna för deras kuggning och de krav som ställs på montering av kugghjul kan montera kugghjul på axlar på det sätt som axelnavförbandet kräver kan kontrollera kuggkontaktmönster med blå färg samt göra eventuella justeringar kan med hjälp av tabeller bestämma kuggarnas rätta flankspel och mäta flankspelet kan justera kuggkontakt och flankspel på koniskt kugghjulspar känner till kuggdriftens behov av smörjning, rätta smörjmedel och -metoder samt kan utföra smörjning känner till kuggdriftens behov av skydd med tanke på arbetssäkerheten och renheten, och kan montera skydden på rätt sätt. 19) MONTERING AV VÄXLAR känner till kuggväxeltyperna, funktionsprinciperna för kuggväxlar och metoderna för fastsättning av dem kan på rätt sätt montera växellåda med fotinfästning på ram som gjuts efteråt med beaktande av växelns rätta läge så att lådan får ett jämnt stöd kan på rätt sätt montera växellåda med fotinfästning på ramkonstruktion av stål med beaktande av växelns rätta läge så att lådan får ett jämnt stöd kan montera tappväxlar på axlar och förankra dem i rätt läge kan montera effektöverföringsanordningar på växellådans axlar på det sätt som axelnavförbandet kräver kan utföra uppgifterna vid växellådans ibruktagande, t.ex. påfyllning av smörjmedel, osv. kan utföra montering av anordningar för oljeunderhåll som ansluts till växlar såsom filtrerings- och kylanordningar. 26

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR

Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR Föreskrift 26 /011/2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Föreskrift 26 /011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 44/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 FÖRESKRIFT 44/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

Föreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen

Föreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen Föreskrift 44/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Föreskrift 44/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors

Läs mer

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 38/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN 2004 FÖRESKRIFT 38/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN

Läs mer

FÖRESKRIFT 6/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 6/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 6/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 FÖRESKRIFT 6/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 3/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 3/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 3/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGS BRANSCHEN 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2007 FÖRESKRIFT 3/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 51/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 51/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 51/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 51/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004

Läs mer

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 FÖRESKRIFT 74/011/2014

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 FÖRESKRIFT 74/011/2014 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 FÖRESKRIFT 74/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FASTIGHETSSKÖTARE

YRKESEXAMEN FÖR FASTIGHETSSKÖTARE Föreskrift 19/011/2002 YRKESEXAMEN FÖR FASTIGHETSSKÖTARE 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR FASTIGHETSSKÖTARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002

Läs mer

Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen

Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen Föreskrift 67/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Föreskrift 67/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors

Läs mer

FÖRESKRIFT 1/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 1/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 1/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SMEDSGESÄLL 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SMEDSGESÄLL 2007 FÖRESKRIFT 1/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001

YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001 Föreskrift 82/011/2000 YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab

Läs mer

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3. Planen för genomförande av inlärning

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3. Planen för genomförande av inlärning Grundexamen inom maskin- och metallbranschen; Plåtslagare/Svetsare, Verkstadsmekaniker Examensdel: 2.1.1 Grundläggande arbete i Montering och Automation, 15 kp Årskurs 1 Krav på yrkesskicklighet Den studerande

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2014

YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2014 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2014 Föreskrift 15/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:20 Föreskrifter och anvisningar 2014:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TAPETSERING OCH INREDNING KOMPETENSOMRÅDET FÖR TAPETSERING TAPETSERARE KOMPETENSOMRÅDET FÖR INREDNING INREDARE FÖRESKRIFT 88/011/2014 OPETUSHALLITUS

Läs mer

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående

Läs mer

Föreskrift 33/011/2002. Grunder för fristående examen

Föreskrift 33/011/2002. Grunder för fristående examen Föreskrift 33/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002 Föreskrift 33/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:25. ISBN 978-952-13-5868-5 (hft.) ISBN 978-952-13-5869-2 (pdf)

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:25. ISBN 978-952-13-5868-5 (hft.) ISBN 978-952-13-5869-2 (pdf) Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:25 ISBN 978-952-13-5868-5 (hft.) ISBN 978-952-13-5869-2 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 16/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 16/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 16/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTALLATÖR AV HUSHÅLLSMASKINER 2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTALLATÖR AV HUSHÅLLSMASKINER 2004 FÖRESKRIFT 16/011/2004

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen

Läs mer

FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 54/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 FÖRESKRIFT 54/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PERIOPERATIV VÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

FÖRESKRIFT 53/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 53/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 53/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2005 FÖRESKRIFT 53/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Föreskrift 22/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001 Föreskrift 22/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 2001

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Grundexamen inom båtbyggnad/båtbyggare Examensdel: 2.2.1 Byggande av båtar i armerad plast 30 kp + Modul: Byggande av båtar i armerad plast 1, 15 kp, Byggande av båtar i armerad plast 2, 15 kp. Den studerande

Läs mer

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 43/011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 FÖRESKRIFT 43/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker, Plåtslagare-svetsare Karis

Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker, Plåtslagare-svetsare Karis Läroplan 2010- Axxell Utbildning Ab Grundexamen inom maskinoch metallbranschen Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker, Plåtslagare-svetsare Karis Läroplanen är uppgjord enligt

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010

Läs mer

FÖRESKRIFT 21/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 21/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 21/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR STALLMÄSTARE 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR STALLMÄSTARE 2005 FÖRESKRIFT 21/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 26 /011/2002

FÖRESKRIFT 26 /011/2002 FÖRESKRIFT 26 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BOKBINDARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BOKBINDARE 2002 FÖRESKRIFT 26 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 31/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 31/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 31/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR DATORÖVERMONTÖR 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR DATORÖVERMONTÖR 2006 FÖRESKRIFT 31/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Grundexamen inom hantverk och konstindustri/artesan-finsnickare Examensdel: 2.1.1 Kundinriktad tillverkning 15 kp + Modul 1: Projektkunskap, 10 kp, Modul 2: Kundbetjäning och försäljning, 5 kp Krav på

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR FÖRESKRIFT 42/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift

Läs mer

Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen

Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen Föreskrift 66/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILFÖRSÄLJARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR BILFÖRSÄLJARE 2002 Föreskrift 66/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 50/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 50/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 50/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRÄNARE 2007 FÖRESKRIFT 50/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE Föreskrift 53 /011/2002 SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE 2002 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE EXAMENSGRUNDER Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 8/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM VATTENFÖRSÖRJNING 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM VATTENFÖRSÖRJNING 2006 FÖRESKRIFT 8/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 61 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 61 /011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 61 /011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PSYKIATRISK VÅRD 2002 FÖRESKRIFT 61 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

4.1.1 Idrottsinstruktion

4.1.1 Idrottsinstruktion 1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper

Läs mer

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRÖNSEKTORN UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BLOMSTER-

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP /

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 Föreskrift 49/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1580-6

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013

YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013 Föreskrift 22/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:32 Föreskrifter och anvisningar 2013:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Föreskrift 39/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010 GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR AUTOMATIONSTEKNIK OCH UNDERHÅLL AUTOMATIONSMONTÖR UNDERHÅLLSMONTÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

ledande leverantör av erbjuder ett brett sortiment som hjälper industrin att effektivisera processer inom MRO Maintenance, Repair

ledande leverantör av erbjuder ett brett sortiment som hjälper industrin att effektivisera processer inom MRO Maintenance, Repair TOOLS Momentum kursprogram 2014 Utbildningar inom: Rullningslager Transmissioner Tätningar Pneumatik Service av fläktar Service av pumpar Kursprogram 2014 Rätt produkt, rätt monterad och underhållen medför

Läs mer

Mästare2015 Klädsömnad 307 SVE

Mästare2015 Klädsömnad 307 SVE Semifinaluppgift Mästare2015 Klädsömnad 307 SVE Skapare: Virpi Lahti och Sisko Latva-Karjanmaa Namn: Esiliina / Förkläde Läroanstalt: Koulutuskeskus Sedu Päiväys: 2.12.2014 1 Innehållsförteckning 1 Dokument

Läs mer

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller Bilaga 1 Arbetsbok för riskbedömning på arbetspaltser FYSIKALISKA RISKFAKTORER (F) Företag: Datum: SHM Arbetarskyddsavdelningen IDENTIFIERING AV FAROR Mål för bedömning Utfört av Moment som granskas: Faror

Läs mer

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010

GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET

Läs mer

FÖRESKRIFT 31 /011/2003

FÖRESKRIFT 31 /011/2003 FÖRESKRIFT 31 /011/2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2003 1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA

Läs mer

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009

Läs mer

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010 GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HEMARBETSSERVICE, HEMVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR RENGÖRINGSSERVICE, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT

Läs mer

FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 9/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM FASTIGHETSFÖRMEDLING 2005 FÖRESKRIFT 9/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015) Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen i logistik 2014 Kompetensområdet för transportservice, chaufför Kompetensområdet för transportservice, busschaufför Kompetensområdet för transportservice,

Läs mer

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN

LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN LÖNESYSTEMET FÖR TJÄNSTEMÄNNEN I MEDIEBRANSCHEN Utbildningsguide 2008 Medieförbundet Mediernas Centralförbund Tjänstemannaunionen TU VAAL VKL TU 2 VAAL VKL TU 3 FÖRORD Förbunden har kommit överens om minimilönesystem

Läs mer

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, elektronikmontör, ICT-montör, 2014

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, elektronikmontör, ICT-montör, 2014 Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom datateknik och datakommunikationsteknik, elektronikmontör, ICT-montör, 2014 Föreskrift 84/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt

Läs mer

FÖRESKRIFT 28/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 28/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 28/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖRSNÄR 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KÖRSNÄR 2002 FÖRESKRIFT 8/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR Föreskrift 16/011/2003 YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2003 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2003 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 200 ISBN 952-13-1763-9

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012

YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Föreskrift 7/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2001

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2001 Föreskrift 20/011/2001 YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002

Läs mer

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 7/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 FÖRESKRIFT 7/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Föreskrift 68/011/2002. Grunder för fristående examen

Föreskrift 68/011/2002. Grunder för fristående examen Föreskrift 68/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR ARBORIST 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR ARBORIST 2003 Föreskrift 68/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående

Läs mer

GRUSSKOPOR SNÖSKOPOR

GRUSSKOPOR SNÖSKOPOR GRUSSKOPOR Grusskopa 400 400 1400 155 365 Grusskopa 600 600 1700 215 455B Grusskopa 850 850 1800 335 655C Grusskopa 1000 1000 2100 365 655C Grusskopa 1300 1300 2300 450 855C - För lastning och lossning

Läs mer

PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet

PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina AiHe-projektet Personlig tillämpning i samband med fristående examina verktyg för aktörerna

Läs mer