Vilken betydelse har Grön Flagg i skolan? Slutrapport SKA2012, prioriterat utvecklingsområde

Transkript

1 Lund Vilken betydelse har Grön Flagg i skolan? Slutrapport SKA2012, prioriterat utvecklingsområde Verksamhetsbeskrivning Naturskolan är ingen skola med skolhus och elever. Det är ett sätt att arbeta. Naturskolan i Lund är en kommunal resurs - för både personal och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola - med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. Naturskolan hör organisatoriskt till Barn- och skolnämnd Lund Öster, men är en övergripande utvecklingsresurs för alla skolor och förskolor i kommunen. Val av prioriterat utvecklingsområde Flera lokala styrdokument uttrycker en vilja att kommunens skolor och förskolor ska erhålla utmärkelsen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Naturskolan samordnar detta arbete bl.a. genom att initiera och stödja lokala utvecklingsinitiativ, förmedla kontakter samt sprida erfarenheter. Som resultat av ett fördjupat samarbete med huvudmannen för Grön Flagg i Sverige, Håll Sverige Rent, arrangerade Naturskolan under 2011 flera nätverksträffar där pedagoger från Lund har fått utbyta erfarenheter med kollegor från de närliggande kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge och Lomma. Naturskolan har också medverkat vid många personalmöten vid skolor och förskolor för att informera om, och inspirera till att arbeta med, denna form av utmärkelse för hållbar utveckling. Mer om Grön Flagg (GF) I GF arbetar skolor och förskolor utefter en handlingsplan där fem konkreta mål ställs upp och minst fem aktiviteter beskrivs som ska genomföras för att nå de uppsatta målen. Arbetet bedrivs inom olika teman såsom konsumtion, klimat och energi eller närmiljö. Ett miljöråd ska finnas på förskolan eller skolan, där barn eller elevrepresentanter ingår, som beslutar om målen och aktiviteterna inom temat. Skolan eller förskolan ska i sin rapport också beskriva hur de kommer att arbeta för att synliggöra arbetet med miljö och hållbar utveckling externt. Syftet med GF är att ge barn och elever handlingskompetens för att kunna verka för en hållbar utveckling. Detta ville vi veta mer om Huvudfrågan för det vi ville undersöka var om det finns någon verklig vinst för skolor att jobba med utmärkelsen GF. Används den som ett redskap till ökad måluppfyllelse i skolan, eller är utmärkelsen kanske mest en kosmetisk fasad utåt? En följdfråga som också är intressant för oss är om Naturskolans stödinsatser haft någon betydelse för de enheter som valt att jobba med GF.

2 Metod Vi valde att även denna gång arbeta med kvalitativa intervjuer. En intervjuguide utarbetades. Intervjuerna spelades in och skrevs ut. Det insamlade/utskrivna materialet analyserades. Urval: Förra årets utvecklingsområde handlade om naturvetenskap i förskolan. Vi valde därför att detta år inrikta oss på enbart skolor. Tre personer på sex olika skolenheter, geografiskt jämnt fördelat på skolor tillhörande BSN Lund Stad och BSN Lund Öster, intervjuades: BSN Stad Vårfruskolan Ladugårdsmarkens skola Mårtenskolan BSN Öster Torna Hällestad skola Byskolan Genarps skola Tre centrala frågor i intervjuerna var: 1. Vilka faktorer har betydelse för att man arbetar med GF (hade betydelse för att man började; resp har betydelse för att man fortsätter)? I denna fråga ingår att försöka ta reda på om Naturskolans insatser haft någon betydelse för att enheten valt att jobba med GF. 2. Har utmärkelsearbetet en bred förankring på enheten eller sker det bara hos en mindre avgränsad grupp? Är det allmänt känt på enheterna vad GF står för? 3. Kan vi få konkreta exempel på hur man arbetar med GF i koppling med målen i Lgr11? Ytterligare frågor som vi hade förhoppning om att få besvarade i intervjuerna var: Vilka är anledningarna till att det finns så olika andel utmärkta enheter på de båda Barn- och skolförvaltningarna Lund Stad respektive Lund Öster? Arbetar man på olika sätt med GF och Skola för hållbar utveckling (SHUT) på enheter som har båda dessa utmärkelser? Den intervjuguide som användes bifogas rapporten (bilaga 1). De tre intervjuade personerna på varje enhet representerade tre olika kategorier: Elev, pedagog och rektor. Rektor ombads hjälpa oss välja ut en elev från miljörådet på skolan och en pedagog. Pedagogen skulle inte vara någon eldsjäl som var drivande i utvecklingsarbetet med GF, utan vara en vanlig lärare på skolan. På inrådan av utvecklingsledare Lars Persson ville vi denna gång försöka med gruppintervjuer. Vi lyckades få ihop till en gruppintervju med pedagoger och en gruppintervju med elever där fem respektive två av de sex enheterna var representerade. Resten kompletterades med enskilda intervjuer. Samtliga rektorer intervjuades enskilt då vi inte alls lyckades samla dessa till gruppintervju. Tidsplan I november 2011 inleddes arbetet med att utarbeta intervjuguiden. Kontakter med skolledare på berörda enheter började tas i december, och i januari 2012 inleddes intervjuarbetet. De kompletterande intervjuerna tog längre tid än beräknat, och det var inte förrän i april som allt insamlat material var sammanställt. Två tillfällen avsattes under våren 2012 för bedömning och analys av de insamlade uppgifterna.

3 Resultat Vi upplevde att gruppintervjuerna gav de deltagande mer utbyte, men det var svårare för oss att hålla tråden enligt intervjuguiden. Risken i en gruppintervju är att man mäter sig med övriga deltagare i intervjun och därför inte vill berätta om vad som fungerar mindre bra. Enskilda intervjuer ger större möjlighet att fördjupa sig i just denne persons tankar och erfarenheter. Allas trådar riskerar att inte följas i en gruppintervju. Följande resultat tyckte vi oss i alla fall kunna se: På de flesta skolorna nämns eldsjälar i personalen som både tagit initiativ till, och driver, utvecklingsarbetet med GF. Tydliga politiska mål ger skolor incitament att arbeta med utmärkelsen, vilket är en förklaring till varför andelen enheter med GF är betydligt större i BSN Lund Öster än i BSN Lund Stad. GF-arbetet är inte en integrerad del av det vardagliga arbetet på majoriteten av skolorna, utan det utförs vid särskilda tillfällen. GF upplevs vara mer konkret och hands-on, och lättare att synliggöra för både personal och elever, jämfört med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling vilken beskrivs som abstrakt och teoretisk. Eleverna har på flera skolor ingen aning om vilket tema eller vilka mål inom GF som skolan arbetar med. De vet heller inte när under skolarbetet de arbetar med GF, om det inte lyfts ut och påtalas vid särskilda tillfällen. Eleverna upplever på vissa skolor att miljörådet är ett bra sätt att få igenom sina idéer. Detta är dock inget generellt mönster. Det finns en medvetenhet om att GF kan vara ett verktyg för ökad måluppfyllelse, men det används oftast inte som ett sådant ännu. Långsiktighet är en framgångsfaktor. Analys: Används GF som ett redskap för ökad måluppfyllelse? För att få svar på denna fråga tittade vi bl.a. på hur väl förankrat arbetet med GF verkar vara på de skolor som vi intervjuat. På de flesta skolorna nämns eldsjälar som både tagit initiativ till, och driver, utvecklingsarbetet med GF. Detta kan tyda på att förankringen inte är så god som man säger att den är. När rektor lyfter, och långsiktigt förankrar frågan på skolan hos all personal, blir förutsättningarna bättre för att hitta ett arbetssätt som inte bygger på eldsjälar. Det ska ju ingå i den vardagliga verksamheten, det står ju både för skola och förskola att man ska jobba med det. Då kan man lika gärna jobba med det på det sättet. Det verkar självklart för denne rektor att man integrerar GF i övrigt vardagsarbete. På majoriteten av skolorna tycks emellertid inte GF vara naturligt integrerat i det vardagliga arbetet, utan det utförs vid särskilda tillfällen. Det finns dock en viss risk för feltolkning här, eftersom eleverna kanske inte alltid ser att GF ingår i det man gör till vardags. På en skola vittnar en elev om hur GF genom miljörådet lett till aktiviteter i den vardagliga undervisningen:

4 Miljörådet har nu ett uppdrag som heter Sätt klassen i rörelse. Då ska alla röra sig så mycket som möjligt och så får man poäng. T.ex. för att gå eller cykla till skolan, på gården osv. Både rektor, personal och elever känner i regel stolthet över att ha en flagga som symbol för att synliggöra sitt miljöarbete: Man ska klara en sorts krav i miljön för att få flaggan. En sån flagga vid matsalen. Flaggan är en symbol för det arbete som ligger bakom. Det är ett sätt att visa utåt att dessa frågor är prioriterade här på denna skola Det är ju ett varumärke! Det är ett sätt att berätta för föräldrar att det är något som vi värdesätter högt här. Det är därför vi har ekologisk mat här, bäst i kommunen. Det hänger ju ihop med GF. Innehållsmässigt har arbetet med GF utvecklats från att mest handla om sopsortering och skräpplockning till att omfatta fler dimensioner av hållbar utveckling. Enligt vårt insamlade material upplevs GF vara mer konkret och hands-on, och lättare att synliggöra för både personal och elever, än den mer abstrakta och teoretiska utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (SHUT). Detta uttrycks av både rektorer och pedagoger: GF för mig snurrar hela vägen ner. Pratar man kretslopp så arbetar man med det praktiskt. SHUT handlar mycket mer om att dokumentera, samla ihop vad man har gjort, titta på de mål man har satt, att man har utvecklat dem. Det är lite mer med det organisatoriska, det sociala. GF är mer konkret. Det tog ett tag innan jag fattade vad SHUT var, jag var kvar i den här konkreta världen innan jag förstod att det är mer. Jag tror att det handlar om att vi känner oss lite vaga i de olika punkterna, de olika målen när det gäller SHUT så blir det inte lika tydligt applicerbart för eleverna. Det vi jobbar med där går ju vissa saker hand i hand medan andra är lite annorlunda. Barnen ser ju inte vår organisation så det blir otydligt. Miljörådet är tydligt. Det blir nog mer subtilt med SHUT för GF ger lite mer att peka på. Eleverna vet att nu jobbar vi med det här temat i GF. Det blir mer begripligt för dem. Man kan se när de små gör det och man kan visa med dokumentation så blir det väldigt tydligt att det är detta vi gör. När jag började prata om den andra flaggan igår så såg de helt förvirrade ut allihop så du ska nog vara beredd på att de ser ut som om de inte riktigt vet men GF hade de pejl på. Uttalandet bekräftas av att elever som känner till GF, på frågan om de vet vad SHUT är, svarar: Nä Nej, jag vet inte, vi kanske kommer att hålla på med det också men vi har inte gjort det än. Eleverna från fyra av skolorna hade dock inte heller någon aning om vilket tema eller vilka mål inom GF som skolan arbetar med. Endast en av skolorna tycks ha hittat en riktigt bra modell för att synliggöra detta för eleverna. Vid analysen av det insamlade materialet insåg vi ganska snart vikten av att försöka skilja mellan åsikter om att GF är ett relevant redskap till ökad måluppfyllelse, och konkreta exempel på att det verkligen används som ett sådant.

5 Direkta uttalanden om att GF används som ett redskap till ökad måluppfyllelse i det vardagliga arbetet hittar vi t.ex. i gruppintervjun med pedagogerna. Där uttrycker samtliga pedagoger åsikten att GF och Lgr11 är en bra kombination: Miljön är jätteviktig, finns i Lgr 11. Intervjuaren gör då en metafor och ber pedagogerna fundera över om deras arbete med GF är som en släpvagn (ett påhäng, ej integrerat) eller som en lastbil (helt integrerat). Två av skolorna menar att det åtminstone delvis är integrerat: Integrerar i skolan, vi har lastbilen med loggan på, det är inte en släpvagn. Finns med, målen på GF finns på draksvansen i matsalen, alla arbetar med detta, inte alltid hela lastbilen. På en följdfråga om de har några exempel på detta från sina skolor får vi fyra mer eller mindre konkreta svar: Närmiljön, inga problem, karta, GPS, jfr skog och mark, kommer hela tiden tillbaka. Vi har formulerat målen i GF till Lgr11. Årstiderna, allt går bra att få in, snö, is, smälta, experiment. Idrott och hälsa är bra kopplat till GF...medan två är mer tveksamma: Tanken har inte varit automatiskt att GF och Lgr11 är kopplade och vi har inte gjort det. Vi har kanske haft med det utan att vi har varit medvetna om det tidigare. På en skola ser vi, genom att jämföra intervjuerna, att rektor och pedagog är överens om att man använder GF integrerat med Lgr11. Rektor säger: arbetet har blivit mer synligt i och med dokumentationen (av GF). Det blir också tydligt att vi följer Lgr 11. Pedagogen säger: Vi försöker knyta ihop GF-målen till Lgr11- mål och riktlinjer. Nu har vi t.ex. hälsa och motion. Då handlar det om att vi ska ut och gå med barnen, lägga in utelektioner lite mer i vår planering, vi vill få in mer utomhuspedagogik. Sedan har vi vårt växthus som vi odlar i. Det är mer medvetenhet nu. Vi kör olika teman. Vi lyfter vissa grejer beroende på temat. Vi tydliggör de olika sakerna. På samma skola finner vi bevis på att GF genom miljörådet bidragit till elevdemokratiskt arbete enligt Lgr 11 i följande ordväxling: Vad gör man för något i miljörådet? Man pratar om hur det ska bli bättre på skolan och sånt. Vad vi vill förbättra i vår klass. Vad är det som kan bli bättre och på vilket sätt bättre? Kanske om vi tycker att det är dåligt med maten eller mellisen eller vad vi har på skolgården. Man kan påverka genom miljörådet? Ja, så kan rektorn kolla upp det. Har ni tagit upp saker i miljörådet som sedan har blivit verklighet? Ja, det var rätt tomt nere på vår äng men så bad vi om stenar och stockar och så fick vi det.

6 Det är dock inget generellt mönster att eleverna upplever miljörådet som ett bra sätt att få igenom sina idéer. Man skulle kunna säga att på de skolor där GF fungerar bra, där utvecklar det också det elevdemokratiska arbetet. Indirekta tecken på att Grön Flagg används som ett redskap till ökad måluppfyllelse finner vi bland uttalanden som: Vi har en acceptabel nivå och jag kan ju se på andra skolor att vi har kommit längre och det är jag jätteglad för. Men sen är det att det ska in i undervisningen och det kan ta lite längre tid. Därför att man som lärare idag har väldigt många arbetsuppgifter och spär man då på att man ska tänka i de banorna så blir det mer. Där tänker de inte rätt för det ingår ju egentligen i läroplanen och kursplaner men här ska man ju visa att man har gjort det. Denne rektor visar vilja, och medvetenhet om att GF kan vara ett verktyg för ökad måluppfyllelse, men att det inte riktigt används som det ännu. Uttalandet antyder också det flera säger, nämligen att dokumentationen av GF upplevs som stressande. Många har löst det genom att ha en person eller liten grupp som sammanställer dokumentationen och rapporterar till Håll Sverige Rent. Samma rektor tror att det som har hänt sen man började med GF är att fler lektioner ägnas åt hållbar utveckling: Ja, det gör jag ju. Jag är övertygad om att de allra flesta klasserna jobbar mer med hållbar utveckling nu. Men vi har inte kopplat det till vårt Unikum. Detta bekräftar den intervjuade eleven på samma skola: Ja, att vi har blivit mer miljömedvetna. Att vi inte gör så många omiljövänliga saker på skolan som vi gjorde innan. Fröknarna får barnen att tänka så att det är bra för miljön. En annan rektor är tydlig med att GF kan kopplas till läroplanens mål, dock utan att ge något konkret exempel. Absolut, alla mål och sånt arbete kan man knyta till Lgr 11. Allt lärande sker inte i klassrum, vi måste erbjuda många mer praktiska moment, mer upplevelser. Då måste man bli bättre på att använda det man har runtomkring sig. Oavsett vilket ämne det är. Ser man GF som ett extra ok blir det kortlivat. Man måste se det som en tillgång. Uttalandet om en varierad undervisning med mer praktiska moment styrks av att en elev på samma skola också uttalar att tack vare GF får de arbeta med fler praktiska moment. Eleven vittnar också om att GF stärker det elevdemokratiska arbetet på skolan genom miljörådet: Vi brukar bestämma vilka miljömål som vi ska ha på vår drake där i matsalen. Då gör vi sådana där rosetter och så skriver vi upp mål. Sedan bestämmer vi tema för elevens valvecka, och så bestämmer vi och tar upp förslag på om vi vill ha mer träd på skolan och sånt. Eller om vi ska vara med i Earth Hour eller vara med i fågelmatartävlingen. Ytterligare en annan rektor säger flera saker som visar att skolan i fråga åtminstone rent teoretiskt har kopplat GF till läroplanen: Det är egentligen det som är GF, det man gör varje dag med eleverna. GF är mer innehållet än formen egentligen Sedan är det ju den här saken att egentligen är ju det ju rätt lätt att få

7 in GF i de olika teman i skolan, sådant som man redan gör När vi jobbade med energi så blev det olika temadagar kring det. Sedan när vi jobbade med skogen blev det också det. Samtidigt säger samma rektor emot sig själv i nästa andetag: Det har varit mer uttalat att nu arbetar vi med GF-temat än att det har gått in i ämnen man ändå arbetar med. Det har varit utöver annat arbete... Man har lyft upp detta, det har inte gått in i det vardagliga. Det här är en återkommande dubbeltydighet som försvårar tolkningen av hur GF verkligen används på skolorna. Å ena sidan blir GF-arbetet tydligt, och synligt för eleverna om man lyfter ut det och bedriver det vid särskilda tillfällen. Å andra sidan så vill man att det ska ingå i det vardagliga skolarbetet, men då riskerar det att bli osynligt för eleverna. Om eleverna inte är medvetna om vad GF är, så kan det alltså antingen bero på att skolan är bra på att integrera GF i vardagsarbetet, eller är dåliga på det. Vi förundras över varför det är så stor skillnad i andelen enheter som har utmärkelsen GF i de båda barn- och skolnämnderna. Kan det bero på att politikerna har uttalat en tydligare önskan om det i Lund Öster jämfört med politikerna i Lund Stad? En rektor på Öster svarar: Ja det tror jag. Fast ja det blir en inriktning och det är ett av målen som står att alla skolor och förskolor ska ha en certifiering. Politiskt är det nog helt rätt. Det är ett sätt att sätta fokus på saker och ting som gör att det kan bli en helhet. En annan rektor på Lund Öster styrker denna uppfattning: Vetskapen om att GF eller SHUT är ett politiskt mål påverkar också. Nu ska vi ha det! Det är också en fördel att det är många som har det här ute för då är det klart att man ska ha det. Det är tydligt uttalat här ute. Det bidrar till varför vi ska göra någonting. Det ger också en positiv utvecklingsspiral genom att skolor inspirerar varandra att arbeta med GF. En viss risk finns dock för att en skola som ännu inte har utmärkelsen kan känna en negativ press på sig för detta. Från rektorer på Lund Stad får vi kommentarer som på sätt och vis indirekt också styrker betydelsen av politiska incitament, då vi frågar om skolorna känt några krav från politiker om att de ska bli certifierade: Nej, nej, eftersom detta var så väl etablerat när jag kom hit och jag ser det hos pedagogerna att det är någon slags självklarhet. Det ifrågasätts aldrig. Det är något som vi har, det är något som vi fortsätter med. Nä, jag tror inte att de bryr sig alls! Elevernas tankar om vem som bestämmer att en skola ska arbeta med GF spretar åt olika håll: Tror att lärarna har bestämt att vi ska ha GF Kanske rektorn eller rektorns chef kan ha bestämt det Tror inte att det är lärare eller rektor det är nog kommunen som har bestämt - De som inte har GF tar kanske inte hand om miljön så kommunen tycker inte de förtjänar det

8 Vi tolkar det som att tydliga politiska mål kan ge incitament till rektor att börja arbeta med GF. En sådan yttre motivation är kanske inte tillräckligt för ett lyckat resultat, men den kan stärka och stödja eldsjälar bland personalen. Här har rektor en viktig funktion att dels ge eldsjälar utrymme, men också se till att skapa ett bredare engagemang, vilket uttrycks av två rektorer: Det behövs eldsjälar i initialskedet men det håller inte i längden att det drivs av en eldsjäl. Jag vet inte om man blir duktigare på att vara miljötänkande när man har en utmärkelse men det håller ju lite mer press på en att först skaffa den, hålla kvar den och utveckla den. Det är där jag känner att jag får vara den strategen som håller igång det. Att långsiktighet är en nyckel till ett framgångsrikt GF-arbete lyfts även av dessa rektorer: Jag tror att det här med att bara för att man har fått GF en gång så har man det alltid inte gäller är bra. Att man måste förvärva den varje år är bra, man måste lämna in en rapport, man måste ha ett levande arbete. Det tror jag är en otrolig framgångsfaktor. Det gör att man också håller det aktuellt, man prioriterar det arbetet. I och med att man måste göra ett arbete för att behålla GF så blir det ju en form av miljöcertifiering. Vi hittar sammanfattningsvis inte mycket i det relativt omfattande intervjumaterialet som direkt svarar på huvudfrågan: Används GF som ett redskap för ökad måluppfyllelse? 1. En anledning till detta kan vara att vi inte tillräckligt mycket fokuserat på huvudfrågan i intervjuerna. 2. Eftersom huvudfrågan är både omfattande och komplex har det varit svårt att hitta och ringa in kärnan i intervjusvaren. 3. Behoven tycks vara olika på olika skolor, och man är i olika faser. 4. Det har också varit en svårighet att personal och elever blandar ihop begreppen och ibland inte vet vilket som är Grön Flagg, Gröna skolgårdar, Håll Sverige Rent, WWF, Naturskolan och andra satsningar/resurser inom miljöområdet. Särskilt nära varandra ligger GF:s tema närmiljö och Gröna skolgårdar. Det gör att de lätt blandas ihop, men det kan samtidigt vara en möjlighet att integrera dem. Rektor har generellt bättre koll på vad som är vad, och lyckas ibland också integrera olika satsningar. Följdfrågan om Naturskolans betydelse för de enheter som valt att jobba med Grön Flagg har också varit svår att hitta konkreta svar på, bl.a. för att man på skolorna inte riktigt vet skillnaden mellan t.ex. Grön Flagg och Gröna skolgårdar. Vi har själva också missat en del eftersom vi inte tryckt på denna fråga i alla intervjuer. Naturskolans roll nämns i alla fall på några ställen spontant, och då är det positiva uttalanden. En skola menade att Naturskolan behövs för att hålla liv i det hela. Andra instämde: Det får fart när Naturskolan har kommit med nåt. Naturskolan har också bidragit till att vi utvecklas i vårt fortsatta arbete genom att personalen går kursen, läser på er hemsida Efter Naturskolans kurser får GF-arbetet en skjuts framåt. Då sker det något, Naturskolan är som inspirationssprutor.

9 Tema Energi mycket positivt med vårt deltagande under processen, enorm fördel. Önskar att det alltid kunde vara så! Ökar inspirationen till att göra andra saker än annars. Man blir så inspirerad av Naturskolan! Men sedan gäller det att ha tid och pengar samt förvaringsplats. Jaa, Naturskolan har väl inspirerat en del men viktigast har vår egen personal varit. Man kan dock fråga sig vilket värde dessa svar har, då intervjuaren kommer från Naturskolan. Vi ville också försöka ta reda på hur mycket de olika skolorna använder sig av Naturskolans webbplats, och de GF-rapporter som finns där. Några vittnade om att de inte hinner använda sig av denna resurs. Lärdomar inför framtiden Hur påverkar då dessa resultat och analys vår verksamhet framöver? Fick vi några lärdomar om hur vi på bästa sätt kan bidra till elevernas lärande? En slutsats är att Grön Flagg är ett relevant redskap för ökad måluppfyllelse även om det ännu inte används som ett sådant överallt. På de flesta enheterna menar rektor att utmärkelsearbete kan, och ska vara väl integrerat i den ordinarie verksamheten. Ett bra pedagogiskt ledarskap skapar förutsättningarna för ett lyckat ämnesövergripande arbete för lärande för hållbar utveckling. Indelningen i de teman som finns i Grön Flagg ger en stödjande struktur för ett sådant arbete. Naturskolans roll är att fortsätta det långsiktiga arbetet med att stödja och utbilda, och då kan vi peka på erfarenheterna från denna undersökning. Det är bra att vi återupptagit nätverksträffarna. Erfarenhetsutbyte behövs, och det gäller att i de sammanhangen lyfta goda exempel. En kommande nätverksträff kan t.ex. handla om olika modeller för att synliggöra arbetet för alla elever. Anna Ekblad, Eva Persson och Anders W. Kjellsson

10 Bilaga 1: Förslag till intervjufrågor Grön Flagg Vad är GF för dig? Hur har du kommit fram till det? Vilken bild av GF tror du att de andra på skolan har? Vem/ vilka på skolan arbetar med GF? Varför arbetar ni/ har GF på skolan? Hur började det? o Rektor o Naturskolan o Egna initiativ o Kollegor o Politiker, nämndmål Kan du ge exempel på hur ni arbetar med GF? o Kopplat till Lgr 11/läroplanen o Inspirerat av HSR o Naturskolans webbsida Har ditt arbete förändrats sedan du började arbeta med GF? Hur har arbetet förändrats i så fall? Har skolan någon annan miljöutmärkelse? Ex SHUT Finns det skillnader i arbetssätt beroende på utmärkelse?