Analyser av transporter med farligt gods. Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober

Transkript

1 Analyser av transporter med farligt gods Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober

2 Analyser av transporter med farligt gods Mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober 2015 Kund Trafikverket Stockholms stad Konsult WSP Analys & Strategi Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Christian Nilsson christian.nilsson@wspgroup.se Sandra Samuelsson sandra.samuelsson@wspgroup.se Ole Jansson ole.jansson@trafikverket.se i

3 Sammanfattning Under maj och oktober 2015 har det utförts mätningar av farligt gods på omkring 15 platser i Stockholmsregionen. De genomförda mätningarna visar att det med hög noggrannhet går att mäta antalet transporter med farligt gods och identifiera vad lasterna innehåller. Mätningarna har genomförts genom att detektera fordon skyltade med farligt gods, och genom farlighetsnumret och UN-numret identifiera vilken typ av last transporten innehåller. Analyserna visar att transporterna till största delen utförs mellan morgonens och eftermiddagens högtrafikperioder på vardagar. På lördagar och helgdagar utförs ungefär en tredjedel så många transporter som under vardagar. Det är ett fåtal fordon som står för många passager, totalt identifierades knappt unika fordon och passager under mätperioden i maj. Under mätperioden i oktober identifierades knappt unika fordon och passager. 58 av dessa fordon stod för passager, vilket innebär att det är 3 % av det totala antalet fordon som står för mer än hälften av passagerna. Flest passager noteras på de stora lederna; Norra länken, Essingeleden och Södra länken. På dessa vägar är upp till 5 % av antalet tunga transporter (fordon över 3,5 ton) transporter av farligt gods. På vägar som leder till/från innerstaden och i Söderort är andelen transporter med farligt gods lägre, upp till 1 % av antalet tunga fordon är transporter av farligt gods. Gemensamt för samtliga mätpunkter är att de vanligaste lasterna är bensin och diesel. Mätningarna utfördes under två perioder med ungefär ett halvårs mellanrum. De genomförda analyserna visar att det är små skillnader mellan mätperioderna beträffande vilket gods som transporteras, antal passager per dag, tidpunkt på dygnet då transporten sker och rutter som används. ii

4 Innehåll 1 INLEDNING 1 2 GRUNDFÖRSTÅELSE OM FARLIGT GODS Regelverk för transporter med farligt gods Klassificering av farligt gods Skyltning av transporter med farligt gods 5 3 MÄTMETOD OCH MÄTPUNKTER 6 4 RESULTAT FRÅN MÄTNING I OKTOBER Passager med farligt gods Typ av farligt gods 10 5 JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTNINGARNA Passager med farligt gods Typ av farligt gods 15 6 FÖRDJUPANDE ANALYSER Påverkan efter att Norra länken öppnat Andel farligt gods Målpunkter Rutter och laster 21 REFERENSER 32 BILAGA 1 DETEKTERADE UN-NUMMER OCH DESS BESKRIVNING 33 BILAGA 2 FÖRDELNING ÖVER DYGNET 36 BILAGA 3 FÖRDELNING AV FARLIGT GODS BASERAT PÅ ÄMNE 39 BILAGA 4 FÖRDELNING AV FARLIGT GODS BASERAT PÅ KLASS 48 BILAGA 5 ÄMNEN PÅ DE MEST TRAFIKERADE RUTTERNA 53 iii

5 1 Inledning Kartläggning av transporter med farligt gods är viktigt ur ett planeringsperspektiv för att på så sätt undvika olyckor och minska dess konsekvenser om det mot förmodan skulle inträffa. Vid planering av bland annat bostadsexploatering är det relevant att veta vad för typ av farligt gods som transporteras i området kring de tänkta nya bostäderna. Detta för att veta vilka säkerhetskrav som behövs för att minimera olycksrisker. Jämfört mot tidigare analyser av farligt gods är detta en mer omfattande undersökning. I denna studie undersöks om det går att mäta antalet transporter med farligt gods ute på vägarna och identifiera dess innehåll. Rapporten syftar även till att öka kunskapen om transporter med farligt gods i Stockholms innerstad. Analysen görs på data från kameror som har registrerat antalet passager av transporter med farligt gods på omkring 15 plaster i Stockholmsregionen. Mer information om mätmetoden finns i Kapitel 3. Analysen är avgränsad till vägtransporter och baseras på mätningar utförda i maj och i oktober Analysera har valts att utgår från mätningen i oktober eftersom denna månad inte har några röda dagar och representerar en normalmånad bättre än maj. 1

6 2 Grundförståelse om farligt gods I detta kapitel förklaras grunderna kring transporter med farligt gods. Det beskrivs vilka regelverk, vilka skyltar som ska användas samt hur farligt gods klassificeras. Kapitalet fokuserar på de delar som berör denna analys, det vill säga klassificering och skyltning. Om inget annat nämnas är informationen i kapitlet hämtad från Transport av farligt gods Väg och järnväg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering, Sveriges Kommuner och Landsting (2012) och Urbana stråk Farligt gods, WSP (2015). 2.1 Regelverk för transporter med farligt gods Vägtransporter av farligt gods, både internationella och nationella, måste följa regelverket ADR som står för European Agreemeent Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road. ADR-S är den svenska upplagan vilket innehåller de svenska föreskrifterna, vad som gäller vid internationella och nationella transporter av farligt gods i Europa samt vad som gäller vid nationella transporter av farligt gods i Sverige. Transporter med farligt gods regleras även av Lagen om transport av farligt gods samt att andra regler som inte är direkt kopplade till farligt gods kan påverka transporterna av farligt gods, så som Arbetsmiljölagen, Miljöbalken och Trafikföreskrifter. För att minska risken att en olycka inträffar och dess konsekvenser om olyckan inträffar finns det lokala trafikföreskrifter för att styra vägvalen för transporterna med farligt gods. I Stockholmsområdet är de rekommenderade vägarna för transporter med farligt gods i huvudsak de stora leder, se alla rekommenderad primära och sekundära vägar i Figur 1. Figur 1 Rekommenderade vägar för transporter farligt gods i Stockholmsområdet. Ett generellt förbud mot transporter med farligt gods gäller i hela Stockholms innerstad. Det är dock tillåtet att transportera farligt gods kortast lämpliga väg om leverantören eller mottagaren ligger i området. Hos Länsstyrelsen kan dispens sökas, vilket görs främst för drivmedelsstationer. I Figur 2 ses alla vägar i Stockholm med restriktioner för transporter med farligt gods. Värt att notera är att Södra länken både är en primär väg för transporter med farligt 2

7 gods och en väg med restriktioner. Södra länken har restriktioner mellan 07:00 och 19:00 då tunnelkategori B gäller, vilket innebär att ämnen som kan leda till en stor mycket explosion inte får transporteras där under den tiden. Alla vägtunnlar kategoriseras med A, B, C, D eller E. Kategori A innebär inga restriktioner, kategori B innebär minst stränga restriktioner och kategori E innebär totalförbud mot transporter med farligt gods (undantag UN 2919 och ). I Stockholms stad är det, utöver Södra länken, Blekholmstunneln, Klaratunneln och Söderledstunneln som har restriktioner där alla har tunnelkategori E. Figur 2 Vägar i Stockholm med restriktioner för transporter med farligt gods. 2.2 Klassificering av farligt gods I en fullständig klassificering av det farliga godset finns följande uppgifter: Klass Varningsetiketter UN-nummer Officiell transportbenämning Förpackningsgrupp Klassificeringskod Farlighetsnummer Miljöfarligt I denna analys finns endast tillgång till informationen på de orangefärgade skyltarna för transporter med farligt gods, därför ligger fokus i denna rapport på klass, UN-nummer och farlighetsnummer som kan avläsas från skyltarna. Farligt gods delas in i nio olika klasser efter dess farliga egenskaper. Alla klasser med dess konsekvenser vid eventuell olycka ses i Tabell 1. Det finns farligt gods som har flera farliga egenskaper och då finns både en primärfara och en sekundärfara, det kan även vara flera sekundära faror. Den primära 1 UN 2919 och 3331 avser radioaktivt ämne, transporterat enligt särskild överenskommelse. 3

8 faran är den dominerade faran och den faran som bestämmer vilken klass det farliga godset tillhör. Tabell 1 Klasser för farligt gods och dess konsekvenser vid eventuell olycka. Urbana stråk Farligt gods, WSP (2015) ADR Klass Beskrivning Konsekvenser vid eventuell olycka Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 4 Brandfarliga fasta ämnen mm. Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Klass 6 Giftiga ämnen och smittförande ämnen Klass 7 Radioaktiva ämnen Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, etc. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton. Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, etc.), brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar som rymmer maximalt 50 ton. Kiseljärn (metallpulver), karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, bekämpnings-medel, etc. Medicinska preparat, instrument, brandvarnare. Vanligtvis små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Orsakar tryckpåverkan, brännskador och splitter. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med 200 m radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvens-områden. Splitter och annat kan vid stora explosioner orsaka skador på uppemot 700 m. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals m. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, värmestrålning eller giftig rök. Konsekvensområden för brännskador utbreder sig vanligtvis inte mer än omkring 30 m från en pöl. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc. Brand, strålning och giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider som kommer i kontakt med brännbart organiskt material. Konsekvensområden för tryckvågor uppemot 120 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska effekter, mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsade till närområdet. Personskador kan uppkomma på längre avstånd. Utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till kontakt med själva olycksfordonet eller dess omedelbara närhet. Varje ämne och föremål som tillhör farligt gods har ett specifiket UN-nummer. UN-numret består av fyra siffror och är ett identifieringsnummer. Exempel på UN-nummer är 1202 som är diesel och 1203 som är bensin. En lista på alla UN-nummer och dess benämning för alla typer av farligt gods som har identifierats i denna analys ses i Bilaga 1. Farlighetsnumret som tilldelas det farliga godset består av 2-3 siffror. Första siffran står för den dominerade faran vilket är samma sak som klassen och de 4

9 andra siffrorna står för de sekundära farorna. Om andra siffran är noll har godset endast en farlig egenskap. Om istället andra siffran är samma som första så är det en förstärkning av faran. Till exempel så har bensin farlighetsnummer 33, medan diesel har farlighetsnummer 30 vilket innebär att bensin är mer brandfarligt än diesel. 2.3 Skyltning av transporter med farligt gods Fordon som transporterar farligt gods ska ha orangefärgade skyltar (ADRskyltar) både fram och bak på fordonet. Fordonen behöver även andra etiketter och märkningar för att ge information om vilka faror som finns med det farliga godset. Undantag finns för små mängder då fordonen inte behöver ha några skyltar, etiketter eller märkningar. För små mängder finns tre typer av mängdbegränsningar: Begränsad mängd, vilket är en mängdbegränsning per innerförpackning. Reducerad mängd, vilket är en ännu mindre mängdbegränsning per innerförpackning. Värdeberäknad mängd, vilket är en mängdbegränsning per fordon. Storleken på mängdbegränsningen beror på vilket eller vilka ämnen som transporteras. ADR-skylten kan antingen vara onumrerad eller numrerad. Ett fordon med endast onumrerad skyltar innebär styckegodstransporter. På de numrerade skyltar finns ett övre nummer som är farlighetsnumret och ett undre nummer som är UN-numret. Ett exempel på en numrerad ADR-skylt ses i Figur 3. Figur 3 Ett exempel på en numrerad ADR-skylt. Skylten visar farlighetsnummer 33 och UN-nummer 1203 som betyder att godset är mycket brandfarligt och ämnet är bensin. Styckegodstransporter både som kollin och styckegodscontainrar ska skyltas med en onumrerad ADR-skylt både fram och bak på fordonen. Tankbilar och bulktransporter med endast ett ämne får skylta antingen med numrerade skyltar både fram och bak på fordonet eller med onumrerade skyltar fram och bak samt numrerade skyltar på båda sidorna. Tankbilar med flera ämnen måste skylta med onumrerade skyltar fram och bak samt numrerade skyltar på båda sidorna vid respektive tank. För tömda transporter som inte blivit rengjorda gäller samma skyltning som när de var fyllda. 5

10 3 Mätmetod och mätpunkter Mätningarna som ligger till grund för analysen nedan utfördes av Trafikverket genom att registrera passager av transporter med farligt gods med hjälp av kameror på utvalda vägar. Mätningarna genomfördes genom att detektera fordon med orangefärgade skyltar fram på fordonet. Den orangefärgade skylten fram lästes av och skyltens benämning identifierades. De orangefärgade skyltarna på sidorna av fordonet lästes också av med en sidokamera. Detekteringen av fordon med farligt gods gjordes i det yttersta körfältet, som i princip alla transporter med farligt gods använder. Mätpunkterna för registrering av passager med farligt gods listas i Tabell 2 och deras geografiska plats visas i Figur 4. Under maj samlades data in från mätpunkterna I oktober utvidgades mätningen genom att lägga till fyra nya mätpunkter i Söderort (mätpunkt 13-16) samt en ytterligare delmätpunkt vid Norrtull (vägen mot Norrtälje, vilket beror på en delöppning av Norra länken). Vid jämförelser mellan mättillfällena analyserades data utifrån mätpunkterna som användes i maj för att få jämförbarhet. Insamlingen av rådata skedde utan avbrott i hela maj 2015 samt mellan 28 september och 26 oktober 2015 (hädanefter benämns oktober 2015) för mätpunkterna 1-12 i tabellen och kartan nedan. För de nya mätpunkterna i Söderort (13-16) samlades rådata in mellan 12 oktober och 25 oktober För dessa mätpunkter har rådata räknas upp för att representera hela den långa mätperioden i oktober Värt att notera är att det var olika antal mätdagar i maj och oktober. I maj var det 31 mätdagar, varav 12 helgdagar/röda dagar och 1 klämdag och i oktober var det 29 mätdagar, varav 8 helgdagar. Från kamerorna fås rådata om varje passage med farligt gods. För varje passage fås information om vart lastbilen har passerat, datum, tidpunkt, IDnummer 2 och nummer från ADR-skyltarna på lastbilen. Tabell 2 Mätpunkter. Mätpunkt Plats Mätpunkt Plats 1 Roslagsvägen/E18 9 Danvikstull 2 Roslagstull (tunnel) 10 Skansbron 3 Norrtull (tunnel) 11 Johanneshovsbron 4 Lidingövägen (Stadion) 12 Södra länken 5 Klarastrandsleden 13 Huddingevägen 6 Tranebergsbron 14 Örbyleden 7 Essingeleden 15 Nynäsvägen 8 Centralbron 16 Magelungsvägen 2 Innan analysarbetet påbörjades krypterades samtliga registreringsnummer till ett unikt ID-nummer. Utifrån det datamaterial som analyserna baseras på är det är inte möjligt att i efterhand spåra vem som gjort transporten. 6

11 Figur 4 Karta över placering av mätpunkter. 7

12 4 Resultat från mätning i oktober 2015 I detta kapitel redovisas resultat från mätningen i oktober (28/9-26/10) Passager med farligt gods Fördelning mellan platser Total registrerades passager med farligt gods under oktober Vid de nya mätpunkterna i Söderort gjordes mätningen under en kortare period, men om dessa räknas upp för att omfatta samma mätperiod som för övriga mätpunkter blir det passager under oktober Fördelningen av antal passager mellan de olika mätpunkterna visas i Figur 5. Flest passager registrerades på Essingeleden, Södra länken och vid Norrtull. Av alla registrerade passager passerade cirka 66 % någon av dessa tre mätpunkter. Figur 5 Andel passager vid de olika mätpunkterna 3 under oktober Fördelning mellan dagar I Figur 6 ses antalet passager för respektive dag i oktober 2015 totalt för alla mätpunkter. I genomsnitt registrerades det 665 passager per dag på en vardag och 225 passager per dag under en lördag eller söndag. Generellt gjordes det ungefär tre gånger så många passager med farligt gods under en vardag jämfört med en lördag eller söndag. Figur 6 Antal passager 4 respektive dag i oktober 2015 för alla mätpunkter. Blåa staplar visar vardagar och röda staplar visar helger. 3 För exakt placering av mätpunkterna se Figur 4. 8

13 Antal passager per fordon Av de registrerade passagerna var det unika fordon, det vill säga att i genomsnitt var det 8 passager per fordon under oktober. Spridningen var dock stor, vilket framgår i Figur 7. En mer detaljerad beskrivning av de fordonen som passerade 1-10 gånger under oktober 2015 finns i Figur 8. Drygt hälften av fordonen (56 %) har endast observerats en gång under mätperioden. En majoritet av passagerna görs av ett fåtal fordon, 58 stycken vilket är 3 % av totalt antal unika fordon, stod för 59 % av det totala antalet passager. De 58 fordonen gjorde alla över 50 passager under oktober, varav 33 fordon även hade över 100 passager, 13 fordon även hade över 200 passager och 7 fordon även hade över 300 passager. Figur 7 Antal passager per fordon under oktober Figur 8 Antal passager per fordon för 1-10 passager under oktober Uppräknade siffror för mätpunkt

14 Fördelning över dygnet I Figur 9 visas fördelningen över dygnet av totalt antal passager med farligt gods. För vardagar sker flest passager mitt på dagen mellan 09:00 och 14:00, även innan förmiddags rusningsperiod vid 05:00-06:00 är det många passager med farligt gods. På eftermiddagen ses även en liten ökning efter rusningsperiod mellan 18:00-20:00. Under helgerna sker flest passager på morgonen mellan 07:00 och 09:00. Vid Skansbron, Johanneshovsbron, Centralbron och Lidingövägen passerade inga transporter med farligt gods alls på helgerna/röda dagarna under mätperioden. Fördelning över dygnet för de olika mätpunkterna ses i Bilaga 2. Figur 9 Fördelning av antalet passager över dygnet i oktober Typ av farligt gods I denna analys har det farliga godset kategoriserats både på såväl ämne som klass. Vid kategorisering på ämne har det farliga godset kategoriserats baserat på ADR-skyltens undre nummer (UN-nummer), det vill säga i stort sätt ämne, ibland även skillnad på i vilken form ämnet är i. Vid kategorisering på klasser har klassificeringen enligt rapporten Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering (Sveriges kommuner och landsting, 2012) använts. ADR-skyltens första siffra i övre numret har använts för klassindelning. En lastbil kan innehålla flera laster med farligt gods. Till exempel kan en lastbil transportera både bensin och diesel, vilket då är två laster oavsett storlek. Totalt var det laster under oktober 2015, vilket innebär att det var 1,2 laster per fordonspassage i genomsnitt. En tom ADR-skylt fram på lastbilen betyder att lastbilen har styckegods eller flera laster. Lastbilen ska då även ha ADR-skyltar på sidan av lastbilen för varje gods. Om inga ADR-skyltar på sidan har registrerats så har godset kategoriserat som Styckegods: endast tom ADR-skylt fram. Om en sidoskylt har registrerats men att ADR-numret inte har kunnat identifieras har godset kategoriserat som Ej identifierad. 10

15 Fördelning baserat på ämne I Figur 10 visas fördelningen av farligt gods baserat på ämne för samtliga mätpunkter. Endast ämnen som är minst 0,5 % av totalen visas i figuren. Fördelningen av farligt gods baserat på ämne för de olika mätpunkterna visas i Bilaga 3. De vanligaste ämnena är diesel och bensin. Många av transporterna med farligt gods är styckegods (19,7 %) vilket innebär att det inte är möjligt kartlägga det farliga godset fullt ut eftersom lasten inte är specificerad. Figur 10 Fördelning av farligt gods baserat på ämne i oktober Endast ämnen som är minst 0,5 % av totalen visas. Siffrorna under staplarna avser UNnumret följt av beskrivningen på ämnet. Fördelning baserat på klass I Figur 11 visas fördelningen av farligt gods baserat på klass för samtliga mätpunkter. Fördelningen av farligt gods baserat på klass för de olika mätpunkterna visas i Bilaga 4. Den vanligaste klassen var klass 3. Bensin och diesel är de ämnena som utgör den största delen i klass 3 där de står för 88 % av lasterna i klass 3. Figur 11 Fördelning av farligt gods baserat på klass i oktober

16 5 Jämförelse mellan mätningarna I detta kapitel görs en jämförelse mellan resultatet från mätning i maj 2015 och mätningen i oktober Jämförelsen görs för mätpunkterna som användes vid mätningen i maj 2015, det vill säga de tillkommande mätpunkterna i oktober tas bort från resultatet i detta kapitel för att få en tydligare jämförelse. 5.1 Passager med farligt gods Fördelning mellan platser Total registrerades respektive passager med farligt gods under maj respektive oktober Fördelningen av antal passager mellan de olika mätpunkterna visas i Figur 12. Flest passager registrerades på Essingeleden, Södra länken och vid Norrtull. Fördelningen mellan de olika platserna är i stort sätt samma mellan de olika mättillfällena. De största skillnaderna är vid Norrtull och Roslagstull där andel passager har ökat med cirka 2 procentenheter respektive minskat med cirka 4 procentenheter. Detta beror troligtvis på en av delöppningarna av Norra länken som skedde15 juni Figur 12 Andel passager vid de olika mätpunkterna 6 i maj och i oktober Beräknat på samma mätpunkter som mätningen i maj. 6 För exakt placering av mätpunkterna se Figur 4. 12

17 Fördelning mellan dagar I Figur 13 visas antalet passager för varje dag i maj 2015 för mätpunkterna 1-12 (se Figur 4). För oktober 2015 visas antalet passager per dag för de mätpunkter som är jämförbara med mätningen i maj i Figur 14. I maj var antalet passager som lägst under första-maj-helgen (1-3 maj). Även Kristi Himmelfärdsdagen (14 maj) sticker ut något där antalet passager minskar något jämfört med andra torsdagar i maj. Samma gäller även för 15 maj som är klämdag, vilket har färre passager jämfört med andra fredagar. Antal passager per dag ligger ungefär på samma nivåer i maj och oktober. I maj var det i genomsnitt 542 passager på en vardag vilket kan jämföras med passager på en vardag i oktober. Generellt gjordes det ungefär tre gånger så många passager med farligt gods under en vardag jämfört med en lördag, söndag eller helgdag. Figur 13 Antal passager respektive dag i maj Blåa staplar visar vardagar och röda staplar visar helger och helgdagar. Figur 14 Antal passager respektive dag i oktober 2015 för mätpunkterna som är jämförbara med mätningen i maj. Blåa staplar visar vardagar och röda staplar visar helger och helgdagar. 7 Beräknat på samma mätpunkter som mätningen i maj. 13

18 Antal passager per fordon Av de registrerade passagerna i maj var det unika fordon, och av de registrerade passagerna i oktober var det unika fordon. Detta betyder att det i både maj och oktober i genomsnitt var 7 passager per fordon. I Figur 15 och Figur 16 ses att fördelningen mellan antal passager per fordon i stort sätt oförändrad mellan maj och oktober. Figur 15 Jämförelse av fördelningen av antal passager per fordon mellan maj och oktober Figur 16 Jämförelse av fördelningen av 1-10 passager per fordon mellan maj och oktober Beräknat på samma mätpunkter som mätningen i maj. 14

19 Fördelning över dygnet I Figur 17 ses fördelningen av passagerna med farligt gods över vardagsdygnet i maj och oktober Fördelningen över dygnet är likvärdig mellan maj och oktober. Jämförelse av fördelningen över dygnet för de olika mätpunkterna ses i Bilaga 2. Figur 17 Jämförelse av fördelningen över vardagsdygnet mellan maj och oktober Typ av farligt gods I denna analys har det farliga godset kategoriserats både på såväl ämne som klass. Vid kategorisering på ämne har det farliga godset kategoriserats baserat på ADR-skyltens undre nummer (UN-nummer), det vill säga i stort sätt ämne, ibland även skillnad på i vilken form ämnet är i. Vid kategorisering på klasser har klassificeringen enligt rapporten Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering (Sveriges kommuner och landsting, 2012) använts. ADR-skyltens första siffra i övre numret har använts för klassindelning. En lastbil kan innehålla flera laster med farligt gods. Till exempel kan en lastbil transportera både bensin och diesel, vilket då är två laster oavsett storlek. Totalt var det laster under oktober 2015, vilket innebär att det var 1,2 laster per fordonspassage i genomsnitt. En tom ADR-skylt fram på lastbilen betyder att lastbilen har styckegods eller flera laster. Lastbilen ska då även ha ADR-skyltar på sidan av lastbilen för varje gods. Om inga ADR-skyltar på sidan har registrerats så har godset kategoriserat som Styckegods: endast tom ADR-skylt fram. Om en sidoskylt har registrerats men att ADR-numret inte har kunnat identifieras har godset kategoriserat som Ej identifierad. 15

20 Fördelning baserat på ämne Totalt var det laster under maj 2015 och i oktober var det laster, vilket innebär att det var 1,3 laster per fordonspassage i genomsnitt både i maj och i oktober. I Figur 19 ses fördelningen av farligt gods baserat på ämne för maj och oktober Fördelningen av farligt gods baserat på ämne är mycket lika mellan maj och oktober, vanligast är transporter av fordonsbränsle. I Bilaga 3 ses fördelningen av farligt gods baserat på ämne för de olika mätpunkterna. Figur 18 Jämförelse av fördelningen av farligt gods baserat på ämne mellan maj och oktober Siffrorna under staplarna avser UN-numret följt av beskrivningen på ämnet. Fördelning baserat på klass Fördelningen av farligt gods baserat på klass för maj och oktober 2015 ses i Figur 19. Fördelningen är väldigt lika, där klass 3 är den dominerade klassen. I Bilaga 4 ses fördelningen av farligt gods baserat på klass för de olika mätpunkterna. Figur 19 Jämförelse av fördelningen av farligt gods baserat på klass mellan maj och oktober Beräknat på samma mätpunkter som mätningen i maj. 16

21 6 Fördjupande analyser I detta kapitel redovisas fördjupande analyser. De analyser som har gjorts är: Påverkan på transporter av farligt gods efter att Norra länken öppnat för trafik. Andel transporter med farligt gods av tung trafik. Analyser kring målpunkter och rutter samt vilka typer av laster som transporteras. 6.1 Påverkan efter att Norra länken öppnat Efter Norra länkens öppnande 30 november 2014 finns det andra vägar att transportera farligt gods till och från Loudden och Värtahamnen. Detta har inneburit att de lokala trafikföreskrifterna ändrats så att Vallhallavägen och Lidingövägen (de delar som tillhör Stockholms stad, fram till Värtan) ingår i den förbudszon för transporter med farligt gods som gäller för hela Stockholms innerstad. För att utvärdera hur mycket Lidingövägen påverkas av Norra länkens öppnande har det gjorts en jämförelse mellan en tidigare mätning som utfördes i maj 2014 och mätningen som utfördes i maj I Figur 20 visas en jämförelse mellan sista veckan (utom måndag) i maj 2014 respektive 2015 av antal passager av lastbilar med farligt gods vid Lidingövägen. Det är tydligt att antalet passager med farligt gods minskat markant jämfört med Totalt har 95 % av de tidigare passagerna (maj 2014) med farligt gods på Lidingövägen försvunnit till maj Figur 20 Jämförelse av antal passager vid Lidingövägen i maj 2014 mot maj

22 6.2 Andel farligt gods I Tabell 3 ses hur stor andel av trafiken som var transporter med farligt gods vid de olika mätpunkterna. Flödena för total trafik och tung trafik är till största del beräknade på data från trängselskattportalerna. För vissa av mätstationerna finns endast data under trängselskattperioden, i dess fall är värdena är markerade med fotnot 11 i tabellen. För de mätpunkter där det inte finns några trängselskattsportaler har flödena beräknats på data från Stockholms stad mätstationer, värdena är markerade med fotnot 13 i tabellen. Centralbron och Södra länken saknar andel tung trafik av total trafik på grund av att mätstationerna har tagits bort. I genomsnitt var det cirka 2 % av den tunga trafiken (> 3,5 ton) som var transporter med farligt gods. På de stora lederna ligger andelen lastbilar med farligt gods av tung trafik på 2 % - 5 %, medan i innerstaden och Söderort är det upp till 1 %. Tabell 3 Flöden av olika trafikslag i oktober Mätpunkt Plats 10 (fordon/vardagsdygn eller Flöde 6:00-18:59) Andel tung trafik (> 3,5 ton) av total trafik Andel lastbilar med farligt gods av tung trafik 1 Roslagsvägen/E % 2,4% 2 Roslagstull (tunnel) % 2,8% 3 Norrtull (tunnel) % 4,7% 4 Lidingövägen (Stadion) % 2,0% 5 Klarastrandsleden % 11 0,6% 11 6 Tranebergsbron % 11 5,4% 11 7 Essingeleden % 2,2% 8 Centralbron Danvikstull % 11 0,8% Skansbron % 11 0,6% Johanneshovsbron % 11 0,2% Södra länken Huddingevägen % 13 0,5% 14 Örbyleden % 13 0,9% 15 Nynäsvägen % 13 0,8% 16 Magelungsvägen % 13 0,3% 10 För exakt placering av mätpunkterna se Figur Flöde endast mellan kl och 18: Flöde på Essingeleden strax norr om Drottningholmsvägen. 13 Värden från Stockholm Stad, årsmedeldygn. 18

23 6.3 Målpunkter Målpunkterna för transporter med farligt gods analyseras genom att studera sista detekteringen av ett fordon på rutter där restiden mellan två mätpunkter varit under 30 minuter. Tidsperioden 30 minuter har valts för att om tiden går över 30 minuter så har fordonet sannolikt stannat någonstans på vägen för att lasta på eller lasta av 14. Målpunkterna har analyserat på data från mätningen i oktober En transport definieras i denna analys som ett fordon som har åkt på en specifik rutt vid ett specifikt tillfälle. Målpunkt i innerstaden De transporter som har målpunkt i innerstaden antas vara de transporter som har sista detekteringen i någon av mätpunkterna som leder in till innerstaden, på Lidingövägen eller på Centralbron (se Tabell 4 för alla mätpunkter som antas ingå). Under oktober 2015 var det 590 transporter med farligt gods som hade målpunkt i Stockholms innerstad av totalt transporterna, vilket motsvarar ungefär 6 %. I Tabell 4 ses hur transporter med farligt gods som hade målpunkt i Stockholms innerstad fördelar sig mellan de olika mätpunkterna. Tabell 4 Passager med målpunkt i Stockholms innerstad under oktober Antal Andel av totalt Mätpunkt passager målpunkt i med målpunkt Plats 15 Totalt antal passager med antal passager Riktning innerstaden i innerstaden 2 Roslagstull (tunnel) Mot norra innerstaden % 4 Lidingövägen (Stadion) Mot norra innerstaden % 5 Klarastrandsleden Mot norra innerstaden % 6 Tranebergsbron Mot norra innerstaden % 8 Centralbron Mot norra innerstaden % 8 Centralbron Mot södra innerstaden % 9 Danvikstull Mot södra innerstaden % 10 Skansbron Mot södra innerstaden % 11 Johanneshovsbron Mot södra innerstaden % Målpunkt utanför innerstaden De transporter som har målpunkt utanför innerstaden antas vara de transporter som har sista detekteringen i någon av mätpunkterna som leder ut från innerstaden, på Roslagsvägen/E18, vid Norrtull, på Essingeleden, i Södra länken, på Huddingevägen, på Nynäsvägen, på Örbyleden eller på Magelungsvägen (se Tabell 5 för alla mätpunkter som antas ingå). Under oktober 2015 var det transporter med farligt gods som hade målpunkt utanför Stockholms innerstad av totalt transporter, vilket är ungefär 94 %. Av Tabell 4 framgår hur transporter med farligt gods som hade målpunkt utanför Stockholms innerstad fördelar sig mellan de olika mätpunkterna. 14 Maximal restid mellan två mätpunkter är runt 20 minuter i normaltrafik. 15 För exakt placering av mätpunkterna se Figur 4. 19

24 Mätpunkt Tabell 5 Passager med målpunkter utanför Stockholms innerstad under oktober Antal Plats 16 Totalt antal passager med Riktning passager målpunkt i innerstaden Andel av totalt antal passager med målpunkt i innerstaden 1 Roslagsvägen/E18 Mot Stockholm (Söder) % 1 Roslagsvägen/E18 Mot Danderyd (Norr) % 2 Roslagstull (tunnel) Ut från innerstaden (Norr) % 3 Norrtull (tunnel) Mot Lidingö (Öster) % 3 Norrtull (tunnel) Mot Norrtälje (Öster) % 3 Norrtull (tunnel) Mot Sundsvall (Väster) % 3 Norrtull (tunnel) Mot Helsingborg (Väster) % 4 Lidingövägen (Stadion) Mot Lidingö % 5 Klarastrandsleden Mot Pampas (Söder) % 5 Klarastrandsleden Mot E4 (Norr) % 6 Tranebergsbron Väster % 6 Tranebergsbron Väster % 6 Tranebergsbron Väster % 7 Essingeleden Norr % 7 Essingeleden Söder % 9 Danvikstull Söder % 10 Skansbron Söder % 11 Johanneshovsbron Söder % 12 Södra länken Väster % 12 Södra länken Öster % 13 Huddingevägen Mot Stockholm % 13 Huddingevägen Mot Huddinge % 14 Örbyleden Mot Farsta % 14 Örbyleden Mot Enskede % 15 Nynäsvägen Mot Stockholm % 15 Nynäsvägen Mot Farsta % 16 Magelungsvägen Mot Skogås % 16 Magelungsvägen Mot Farsta % 16 För exakt placering av mätpunkterna se Figur 4. 20

25 6.4 Rutter och laster En rutt definieras i denna analys där restiden mellan två mätpunkter varit under 30 minuter. Tidsperioden 30 minuter har valts för att om tiden går över 30 minuter så har fordonet sannolikt stannat någonstans på vägen för att lasta på eller lasta av eftersom maximala restiden mellan två mätpunkter är runt 20 minuter i normaltrafik. En transport definieras i denna analys som ett fordon som har åkt på en specifik rutt vid ett specifikt tillfälle. Rutter och laster har analyserats på data från mätningen i oktober I detta kapitel har inte rådata för mätpunkterna i Söderort räknas inte upp, så för dessa punkter finns endast data för två veckor. Mest trafikerade rutter Analyserna visar att 70 % transporterna med farligt gods av totalt transporterna under oktober 2015 sker på 13 specifika rutter som går i stråket Roslagsvägen Norrtull Essingeleden Tranbergsbron - Södra länken - Nynäsvägen. I Figur 21 ses de 13 mest trafikerade rutterna och dess antal fordon under hela mätperioden. De flesta transporterna med farligt gods detekteras endast vid Essingeleden och Södra länken. Gemensamt för rutterna i Figur 21 är att de dominerade lasterna är bensin och diesel samt styckegods transporter. Andra ämnen som är vanligt förekommande (över hundra laster på dessa rutter) är flygfotogen (UN 1863), metan eller naturgas i kyld eller flytande form (UN 1972), väska med förhöjd temperatur (UN 3257), etanol- och bensinblandning (UN 3475), flytande miljöfarligt ämne (UN 3082) och komprimerad metan eller naturgas (UN 1971). I Bilaga 5 ses alla ämnen som transporteras på dessa rutter under oktober Figur 21 De mest trafikerade rutterna av transporter med farligt gods under oktober Siffrorna vid rutterna visar antal transporter under hela mätperioden för respektive rutt och riktning. 21

26 Laster för fordon som hade över 100 passager I avsnitt 5.1 redovisades att det är ett fåtal fordon som står för väldigt många antal passager. Totalt var det 33 unika fordon som hade över 100 passager under hela mätperioden i oktober, vilket tillsammans transporterade laster (51 % av totala antalet laster). De största lasttyper för dessa fordon är bensin och diesel, följt av flygfotogen. Alla ämnen som transporterades av dessa fordon ses i Tabell 6. Tabell 6 Lasttyper för fordon som hade över 100 passager under hela mätperioden i oktober. Lasttyp Beskrivning Antal laster Andel laster UN 1203 Bensin ,3% UN 1202 Diesel ,2% UN 1863 Flygfotogen 473 4,7% UN 3475 Etanol- och bensinblandning 374 3,7% UN 1971 Metan eller naturgas (komprimerad) 300 3,0% UN 1972 Metan eller naturgas (kyld, flytande) 299 3,0% UN 3257 Vätska (förhöjd temperatur) 281 2,8% Styckegods Styckegods 191 1,9% UN 3082 Oxiderande fast ämne (frätande) 104 1,0% Ej identifierad Ej kunnat läsa av skylten 29 0,3% UN 1230 Metanol 1 0,01% UN 2503 Zirkoniumtetraklorid 1 0,01% UN 3123 Giftig vätska (vattenreaktiv) 1 0,01% UN 1303 Vinylidenklorid 1 0,01% Totalt antal laster för fordon med över 100 passager % 22

27 Laster för fordon som endast hade en passage Många fordon passerade enbart en gång under mätperioden, och det bedömdes vara av intresse att se om dessa laster skiljer sig från de som passerar många gånger. Drygt hälften av alla fordon (56 %) detekterades enbart vid en mätpunkt under mätperioden. Av dessa passerade hälften av fordonen endast vid Essingeleden. Många fordon passerade även endast vid Södra länken eller endast vid Norrtull, 12 % respektive 11 %. Totalt var det unika fordon som endast hade en passage under hela mätperioden i oktober, vilket tillsammans transporterade laster (10 % av totala antalet laster). Av alla fordon som endast hade en passage under mätperioden i oktober var den mest förekommande lasttypen styckegods som stod för 54 %. Lasttyper med över 10 stycken laster för dessa fordon visas i Tabell 7. Detta skiljer som mot de fordon som hade mest transporter (Tabell 6), där styckegods inte noterats någon gång. Tabell 7 Lasttyper för fordon som endast hade en passage under hela mätperioden i oktober. De lasttyper med över 10 stycken laster visas endast i tabellen. Lasttyp Beskrivning Antal laster Andel laster Styckegods Styckegods ,1% UN 1203 Bensin ,8% UN 1202 Diesel 93 8,9% UN 3257 Vätska (förhöjd temperatur) 19 1,8% UN 3082 Miljöfarligt ämne (flytande) 19 1,8% UN 1972 Metan eller naturgas (kyld, flytande) 16 1,5% UN 1971 Metan eller naturgas (komprimerad) 15 1,4% UN 1170 Etanol eller etanollösning 14 1,3% UN 1866 Hartslösning 12 1,2% Övriga ,2% Totalt antal laster för fordon med en passage % 23

28 Rutter via Essingeleden Av de totalt registrerade transporterna med farligt gods under oktober var det 38 % (4 016 transporter) som under rutten passerade vid Essingeleden. Detta innebär att Essingeleden är den mest trafikerade punkten av farligt gods. Den vanligaste typen av registrering är endast enskild registrering vid Essingeleden, vilket står för 53 % av alla transporter som färdas via Essingeleden. Av de transporter som passerar Essingeleden är det många transporter som även passerar Södra länken (31 %) och/eller Norrtull (18 %). I Tabell 8 ses de tio vanligaste rutterna som passerar Essingeleden. Tabell 8 De 10 vanligaste rutterna via Essingeleden under oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Essingeleden Enbart Essingeleden norrut % Enbart Essingeleden söderut % Södra länken - Essingeleden % Essingeleden - Södra länken 246 6% Norrtull - Essingeleden 216 5% Essingeleden - Norrtull 144 4% Nynäsvägen - Södra länken - Essingeleden 75 2% Roslagsvägen/E18 - Norrtull - Essingeleden 70 2% Norrtull - Essingeleden - Södra länken 68 2% Roslagsvägen/E18 - Norrtull - Essingeleden - Södra länken 55 1% Övriga rutter via Essingeleden 371 9% Totalt antal transporter via Essingeleden % Av de fordon med farligt gods som har första registreringen av sin rutt vid Essingeleden och även har passerat fler mätpunkter (508 fordon) har 49 % sin sista registrering vid Södra länken, 29 % vid Norrtull och 9 % vid Roslagsvägen/E18. Av de fordon med farligt gods som har sista registreringen av sin rutt vid Essingeleden och även har passerat fler mätpunkter (1 062 fordon) har 59 % sin första registrering vid Södra länken och 21 % vid Norrtull. Värt att notera att det är fler som har Essingeleden som målpunkt på rutten än vice versa. 24

29 Rutter via Södra länken Av de totalt registrerade transporterna med farligt gods under oktober var det 35 % (3 657 transporter) som under rutten passerade vid Södra länken. Den vanligaste typen av registrering är enskild registrering vid Södra länken, vilket står för 46 % av alla transporter via Södra länken. Av de transporter som passerar Södra länken är det många transporter som även passera Essingeleden (35 %), Tranebergsbron (11 %) och/eller Norrtull (10 %). I Tabell 9 ses de tio vanligaste rutterna som passerar Södra länken. Tabell 9 De 10 vanligaste rutterna via Södra länken under oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Södra länken Enbart Södra länken söderut % Enbart Södra länken norrut % Södra länken - Essingeleden % Essingeleden - Södra länken 246 7% Södra länken - Tranebergsbron 181 5% Tranebergsbron - Södra länken 173 5% Nynäsvägen - Södra länken - Essingeleden 75 2% Norrtull - Essingeleden - Södra länken 68 2% Södra länken - Nynäsvägen 64 2% Roslagsvägen/E18 - Norrtull - Essingeleden - Södra länken 55 2% Övriga rutter via Södra länken % Totalt antal transporter via Södra länken % Av de fordon med farligt gods som har första registreringen av sin rutt vid Södra länken och även har passerat fler mätpunkter (1 027 fordon) har 62 % sin sista registrering vid Essingeleden, 18 % vid Tranebergsbron och 9 % vid Norrtull. Av de fordon med farligt gods som har sista registreringen av sin rutt vid Södra länken och även har passerat fler mätpunkter (719 fordon) har 35 % sin första registrering vid Essingeleden, 24 % vid Tranebergsbron och 16 % vid Roslagsvägen/E18. 25

30 Rutter via Norrtull Av de totalt registrerade transporterna med farligt gods under oktober var det 25 % (2 664 transporter) som under rutten passerade vid Norrtull. Den vanligaste typen av registrering är endast enskild registrering vid Norrtull, vilket står för 63 % av alla transporter som färdas via Norrtull. Av de transporter som passerar Norrtull är det många transporter som även passerade Essingeleden (27 %), Södra länken (14 %) och/eller Roslagsvägen/E18 (9 %). I Tabell 10 ses de tio vanligaste rutter som passerar Norrtull. Tabell 10 De 10 vanligaste rutterna via Norrtull under oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Norrtull Enbart Norrtull mot Sundsvall % Enbart Norrtull mot Lidingö % Enbart Norrtull mot Helsingborg % Norrtull - Essingeleden 216 8% Essingeleden - Norrtull 144 5% Enbart Norrtull mot Norrtälje 140 5% Roslagsvägen/E18 - Norrtull - Essingeleden 70 3% Norrtull - Essingeleden - Södra länken 68 3% Roslagsvägen/E18 - Norrtull - Essingeleden - Södra länken 55 2% Södra länken - Essingeleden - Norrtull 44 2% Övriga rutter via Norrtull % Totalt antal transporter via Norrtull % Av de fordon med farligt gods som har första registreringen av sin rutt vid Norrtull och även har passerat fler mätpunkter (436 fordon) har 51 % sin sista registrering vid Essingeleden, 25 % vid Södra länken och 15 % i Söderort. Av de fordon med farligt gods som har sista registreringen av sin rutt vid Norrtull och även har passerat fler mätpunkter (333 fordon) har 44 % sin första registrering vid Essingeleden, 26 % vid Södra länken och 16 % i Söderort. 26

31 Rutter via Söderort Till Söderort räknas mätpunkterna Huddingevägen, Nynäsvägen, Örbyleden och Magelungsvägen. Vid jämförelse mot andra analyser är det viktigt att notera att data för dessa punkter finns bara för två veckor och är därmed inte är direkt jämförbart mot de andra mätpunkterna. Totalt registrerades transporterna med farligt gods under oktober som hade en rutt via någon av mätpunkterna i Söderort. Den vanligaste typen av registrering är endast enskild registrering vid någon av mätpunkterna i Söderort, vilket står för 60 % av alla transporter som färdas i Söderort. De mest förekommande delpunkterna utanför Söderort för de transporter som har passerat Söderort är Södra länken (27 %), Essingeleden (19 %) och Norrtull (10 %). I Tabell 11 ses de tio vanligaste rutterna via Söderort. Tabell 11 De 10 vanligaste rutterna via Söderort under två veckor i oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Söderort Enbart Nynäsvägen mot Stockholm % Enbart Nynäsvägen mot Farsta % Enbart Örbyleden mot Farsta 92 7% Enbart Huddingevägen mot Huddinge 87 7% Enbart Huddingevägen mot Stockholm 84 6% Nynäsvägen - Södra länken - Essingeleden 75 6% Enbart Örbyleden mot Enskede 72 6% Södra länken - Nynäsvägen 64 5% Nynäsvägen - Södra länken 45 3% Essingeleden - Södra länken - Nynäsvägen 26 2% Övriga rutter via Söderort % Totalt antal transporter via Söderort % Av de fordon med farligt gods som har första registreringen av sin rutt i Söderort och även har passerat fler mätpunkter (257 fordon) har 39 % sin sista registrering vid Essingeleden, 23 % vid Södra länken och 20 % vid Norrtull. Av de fordon med farligt gods som har sista registreringen av sin rutt i Söderort och även har passerat fler mätpunkter (221 fordon) har 33 % sin första registrering vid Södra länken, 29 % vid Norrtull och 22 % vid Essingeleden. 27

32 Huddingevägen Totalt registrerades det 225 transporter via Huddingevägen. För transporter som passerar Huddingevägen var det 70 % av transporter som endast passerar denna punkt. De vanligaste relationerna med Huddingevägen är Essingeleden (8 %), Södra länken (5 %) och Örbyleden (5 %). De tio vanligaste rutterna via Huddingevägen ses i Tabell 12. Det var 22 transporter med farligt gods som hade sin första registrering vid Huddingevägen och även passerade fler mätpunkter. Det var 30 transporter med farligt gods som hade sin sista registrering vid Huddingevägen och även passerade fler mätpunkter. Tabell 12 De 10 vanligaste rutterna via Huddingevägen under två veckor i oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Huddingevägen Enbart Huddingevägen mot Huddinge 87 39% Enbart Huddingevägen mot Stockholm 84 37% Huddingevägen mot Huddinge - Huddingevägen mot Stockholm 6 3% Huddingevägen - Essingeleden 5 2% Huddingevägen - Örbyleden 5 2% Norrtull - Essingeleden - Södra länken -Huddingevägen 5 2% Tranebergsbron - Huddingevägen 3 1% Örbyleden - Huddingevägen 3 1% Essingeleden - Huddingevägen 2 1% Huddingevägen - Tranebergsbron 2 1% Övriga rutter 23 10% Totalt antal transporter via Huddingevägen % 28

33 Örbyleden Totalt registrerades det 280 transporter via Örbyleden. För transporter som passerar Örbyleden var det 59 % av transporter som endast passerar denna punkt. De vanligaste relationerna med Örbyleden är Essingeleden (23 %), Norrtull (17 %) och Södra länken (13 %). De tio vanligaste rutterna via Örbyleden ses i Tabell 13. Det var 52 transporter med farligt gods som hade sin första registrering vid Örbyleden och även passerade fler mätpunkter. Det var 60 transporter med farligt gods som hade sin sista registrering vid Örbyleden och även passerade fler mätpunkter. Tabell 13 De 10 vanligaste rutterna via Örbyleden under två veckor i oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Örbyleden Enbart Örbyleden mot Farsta 92 33% Enbart Örbyleden mot Enskede 72 26% Norrtull - Essingeleden - Örbyleden 13 5% Örbyleden - Essingeleden - Norrtull 13 5% Essingeleden - Örbyleden 12 4% Örbyleden - Essingeleden 10 4% Örbyleden - Södra länken 9 3% Norrtull - Örbyleden 7 3% Södra länken - Örbyleden 6 2% Huddingevägen - Örbyleden 5 2% Övriga rutter 41 15% Totalt antal transporter via Örbyleden % 29

34 Nynäsvägen Totalt registrerades det 773 transporter via Nynäsvägen. För transporter som passerar Nynäsvägen var det 52 % av transporter som endast passerar denna punkt. De vanligaste relationerna med Nynäsvägen är Södra länken (39 %), Essingeleden (21 %) och Norrtull (9 %). De tio vanligaste rutterna via Nynäsvägen ses i Tabell 14. Det var 245 transporter med farligt gods som hade sin första registrering vid Nynäsvägen och även passerade fler mätpunkter. Det var 157 transporter med farligt gods som hade sin sista registrering vid Nynäsvägen och även passerade fler mätpunkter. Tabell 14 De 10 vanligaste rutterna via Nynäsvägen under två veckor i oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Nynäsvägen Enbart Nynäsvägen mot Stockholm % Enbart Nynäsvägen mot Farsta % Nynäsvägen - Södra länken - Essingeleden 75 10% Södra länken - Nynäsvägen 64 8% Nynäsvägen - Södra länken 45 6% Essingeleden - Södra länken - Nynäsvägen 26 3% Norrtull - Essingeleden - Södra länken -Nynäsvägen 20 3% Nynäsvägen - Södra länken - Essingeleden - Norrtull 18 2% Tranebergsbron - Södra länken - Nynäsvägen 10 1% Nynäsvägen - Södra länken - Tranebergsbron 9 1% Övriga rutter % Totalt antal transporter via Nynäsvägen % 30

35 Magelungsvägen Totalt registrerades det 51 transporter via Magelungsvägen, vilket är minst av de fyra punkterna i Söderort. För transporter som passerar Magelungsvägen är största delen (88 %) transporter som endast passerar denna punkt. Alla rutter förbi Magelungsvägen ses i Tabell 15. Tabell 15 Alla rutter via Magelungsvägen under två veckor i oktober Rutt Antal transporter Fördelning mellan rutter som går via Magelungsvägen Enbart Magelungsvägen mot Farsta 23 45% Enbart Magelungsvägen mot Skogås 22 43% Nynäsvägen - Magelungsvägen 2 4% Huddingevägen - Magelungsvägen 1 2% Magelungsvägen - Huddingevägen 1 2% Södra länken - Essingeleden - Magelungsvägen 1 2% Södra länken - Nynäsvägen - Magelungsvägen 1 2% Totalt antal transporter via Magelungsvägen % 31

36 Referenser Transport av farligt gods Väg och järnväg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011 Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering, Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 Urbana stråk Farligt gods, WSP,

37 Bilaga 1 Detekterade UN-nummer och dess beskrivning Tabellen nedan visar alla typer av farligt gods som registrerades under mätningarna i maj och oktober I tabellen ses det farliga godsets UNnummer, farlighetsnummer, beskrivning, antal laster i maj respektive oktober. Procentsiffrorna inom parentes visas andel av totala antalet laster i maj respektive oktober. UNnummer Farlighetsnummer Beskrivning Antal i maj Antal i oktober Tomt Tomt Styckegods (21,25%) (19,67%) 0102 Tomt Detonerande stubin (rörstubin) - 1 (0,01%) Luft (komprimerad) 1 (0,01%) Ammoniak (vattenfri) 2 (0,01%) 6 (0,03%) Klortriflourmetan (köldmetan R 13) 1 (0,01%) Fotogen 4 (0,03%) Dimetyler 2 (0,01%) 2 (0,01%) Väte (komprimerad) 9 (0,06%) 8 (0,04%) Syre (kyld, flytande) 26 (0,17%) 6 (0,03%) Svaveldioxid 31 (0,20%) 42 (0,21%) Aceton 18 (0,12%) 16 (0,08%) penten 1 (0,01%) Amylformiater 5 (0,03%) eller 33 Butanoler 7 (0,04%) 6 (0,03%) eller 33 Butylacetater 5 (0,03%) 6 (0,03%) eller 33 Etanol eller etanollösning 61 (0,39%) 136 (0,69%) Etylacetat 3 (0,02%) 6 (0,03%) butanon 1 (0,01%) eller 33 Finkelolja 1 (0,01%) Dieselbränsle, dieselolja eller eldningsolja, lätt eller gasolja (27,25%) (28,93%) Bensin (28,64%) (27,62%) Används inte längre 1 (0,01%) Isobutanol 5 (0,03%) 3 (0,02%) Isopropanol 4 (0,03%) 8 (0,04%) Metanol 9 (0,06%) 6 (0,03%) eller 33 eller tomt Färg eller färgrelaterat material 15 (0,10%) 66 (0,34%) eller 33 Råolja 1 (0,01%) eller 33 Petroleumdestillat eller petroleumprodukter 11 (0,07%) 38 (0,19%) 1300 Terpentinersättning (lacknafta) 3 (0,02%) Vinylidenklorid (stabiliserad) 1 (0,01%) 1 (0,01%) eller 33 Xylener 2 (0,01%) 3 (0,02%) 33

38 UNnummer Farlighetsnummer Beskrivning Antal i maj Antal i oktober Kol eller kimrök 2 (0,01%) Natriumklorat 12 (0,08%) 6 (0,03%) eller 88 Frätande vätska 6 (0,04%) 8 (0,04%) Myrsyra 1 (0,01%) Klorvätesyra (saltsyra) 11 (0,07%) 10 (0,05%) Hypokloritlösning 1 (0,01%) 3 (0,02%) Fenolsulfonsyra (flytande) 1 (0,01%) Fosforsyralösning 1 (0,01%) 1 (0,01%) Natriumhydroxidlösning (natronlut) 21 (0,13%) 36 (0,18%) Svavelsyra (med över 51% syra) 43 (0,28%) 70 (0,36%) Används inte längre 1 (0,01%) Används inte längre 1 (0,01%) eller 33 Flygfotogen för turbinmotor 452 (2,90%) 486 (2,48%) eller 33 eller tomt Hartslösning 33 (0,21%) 33 (0,17%) Används inte längre 1 (0,01%) Metylkorid och metylenklorid (blandning) 2 (0,01%) Etylakrylat (stabiliserad) 2 (0,01%) Ammoniumnitrat 3 (0,02%) 3 (0,02%) Argon (kyld, flytande) 3 (0,02%) 10 (0,05%) Helium (kyld, flytande) 2 (0,01%) Kolvätegasblandning (kondenserad) 37 (0,24%) 73 (0,37%) Insekticid (gas, giftig) 1 (0,01%) Metan eller naturgas (komprimerad) 431 (2,77%) 487 (2,48%) Metan eller naturgas (kyld, flytande) 400 (2,57%) 626 (3,19%) Kväve (kyld, flytande) 147 (0,94%) 152 (0,77%) Trifluormetan (köldmedium R 23) - 2 (0,01%) eller 33 Alkoholer 68 (0,44%) 120 (0,61%) eller 33 eller tomt Brandfarlig vätska 35 (0,22%) 14 (0,07%) Väteperoxid (vattenlösning) 7 (0,04%) 4 (0,02%) Epiklorhydrin 2 (0,01%) 5 (0,03%) Används inte längre 2 (0,01%) Används inte längre 2 (0,01%) Används inte längre 1 (0,01%) Används inte längre 1 (0,01%) Koldioxid (kyld, flytande) 71 (0,46%) 102 (0,52%) Vätejodid (jodväte, vattenfri) 1 (0,01%) Formaldehyd (lösning) 2 (0,01%) 2 (0,01%) Fenol (smält) 25 (0,16%) 29 (0,15%) Metyl-tert-butyleter 1 (0,01%) 2 (0,01%) 34

39 UNnummer Farlighetsnummer Beskrivning Antal i maj Antal i oktober Ammoniumnitrat (flytande) 1 (0,01%) 3 (0,02%) Svavel (smält) 2 (0,01%) 53 (0,27%) Etanolamin eller etanolaminlösning 3 (0,02%) Järntriklorid (lösning) 6 (0,04%) 6 (0,03%) Ammoniaklösning 20 (0,13%) 52 (0,26%) Bisulfiter (vattenlösning) 1 (0,01%) 8 (0,04%) eller 88 Aminer eller polyaminer (flytande, frätande) 3 (0,02%) 4 (0,02%) Batterier (våta, fyllda med syra) 20 (0,13%) 20 (0,10%) Svavelsyra eller batterisyra (flytande) 1 (0,01%) eller 338 Brandfarlig vätska (flytande) 2 (0,01%) Miljöfarligt ämne (flytande) 411 (2,64%) 446 (2,27%) Metallpulver (brandfarligt) 10 (0,06%) 15 (0,08%) Organisk peroxid typ F (Flytande, temperaturkontrollerad) 2 (0,01%) 3 (0,02%) Metallhydrider (brandfarliga) 1 (0,01%) Självupphettade fast ämne (frätande, oorganiskt) 1 (0,01%) Används inte längre 1 (0,01%) Tributylfosfan 1 (0,01%) Vätska, förhöjd temperatur (mellan 60 C och 100 C) Vätska, förhöjd temperatur (vid eller över 100 C men under flampunkt) 6 (0,04%) 2 (0,01%) 311 (2,00%) 703 (3,58%) eller 88 Frätande sur oorganisk vätska 27 (0,17%) 27 (0,14%) eller 88 Frätande sur organisk vätska 1 (0,01%) eller 88 Frätande basisk oorganisk vätska 4 (0,03%) 11 (0,06%) eller 88 Frätande basisk organisk vätska 15 (0,10%) 10 (0,05%) eller 33 Kolväten (flytande) 141 (0,91%) 131 (0,67%) Natriumborhydrid och natriumhydroxid (lösning) Ammoniumnitrat, emulsion eller suspension eller gel (flytande) 1 (0,01%) - 2 (0,01%) Propionsyra 1 (0,01%) Krotonsyra (flytande) 1 (0,01%) tomt 1-hydroxybensotriazolmonohydrat 1 (0,01%) Etanol- och bensinblandning (med mer än 10 % etanol) 484 (3,11%) 449 (2,29%) 3575 Finns ej 1 (0,01%) - 35

40 Bilaga 2 Fördelning över dygnet Fördelning över dygnet för mätpunkter som är samma för mätningen i maj och oktober 2015 Observera att mätpunkten vid Norrtull fanns med i mätningen både i maj och i oktober, men att i oktober lades ytterligare den delmätpunkt till (vägen mot Norrtälje, vilket beror på en delöppning av Norra länken). I diagrammet nedan ses resultatet för de tre delmätpunkter vid Norrtull som fanns i maj även för mätningen i oktober. 36

41 37

42 Fördelning över dygnet för mätpunkter som endast fanns för mätningen i oktober 2015 Observera att mätpunkten vid Norrtull fanns med i mätningen både i maj och i oktober, men att i oktober lades ytterligare den delmätpunkt till (vägen mot Norrtälje, vilket beror på en delöppning av Norra länken). I diagrammet nedan ses det totala resultatet för alla delmätpunkter vid Norrtull för mätningen i oktober. 38

43 Bilaga 3 Fördelning av farligt gods baserat på ämne Fördelning av farligt gods baserat på ämne för mätningen i maj 39

44 40

45 41

46 42

47 Fördelning av farligt gods baserat på ämne för mätningen i oktober 43

48 44

49 45

50 46

51 47

52 Bilaga 4 Fördelning av farligt gods baserat på klass Fördelning av farligt gods baserat på klass för mätpunkter som är samma för mätningen i maj och oktober 2015 I diagrammen visar siffran i parentes efter maj respektive oktober i legenden det genomsnittliga antalet laster per dag. Observera att mätpunkten vid Norrtull fanns med i mätningen både i maj och i oktober, men att i oktober lades ytterligare den delmätpunkt till (vägen mot Norrtälje, vilket beror på en delöppning av Norra länken). I diagrammet nedan ses resultatet för de tre delmätpunkter vid Norrtull som fanns i maj även för mätningen i oktober. 48

53 49

54 50

55 Fördelning av farligt gods baserat på klass för mätpunkter som endast fanns i mätningen för oktober 2015 Observera att mätpunkten vid Norrtull fanns med i mätningen både i maj och i oktober, men att i oktober lades ytterligare den delmätpunkt till (vägen mot Norrtälje, vilket beror på en delöppning av Norra länken). I diagrammet nedan ses det totala resultatet för alla delmätpunkter vid Norrtull för mätningen i oktober. 51

56 52

57 Bilaga 5 Ämnen på de mest trafikerade rutterna 53