Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete för Läsåret Gyttorpskolan Nyckeln till framtiden Nora kommun

2 ARBETSGÅNG FÖR KVALITETSARBETET 2 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING.2 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2 LOKALER, PERSONAL OCH BARN.. 2 ARBETSMILJÖ..2 ARBETET OCH PEDAGOGIK INSATSER/FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET...4 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE FÖR LÄSA SKRIVA MED KONTROLLSTATIONER 4 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE NYANLÄNDA ELEVER...5 UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE ELEVHÄLSOTEAMENS ARBETE.. 5 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN..5 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLAN FÖR TRYGGHET OCH STUDIERO..6 KVALITETSREDOVISNING FÖR SKOLA..7 1

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts av arbetslaget på Gyttorpskolan. Enskilda lärare har stått för sammanställningen som sedan har analyserats i arbetslaget tillsammans med rektor. Elever och vårdnadshavare har medverkat. Rektor ansvarar för de övergripande uppgifterna och sammanställningen. Kvalitetsarbetet redovisas läsårsvis. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Under förra periodens systematiska kvalitetsarbete gjorde vi en granskning av skolans läromedel i matematik. I den nya läroplanen Lgr 11 är de fem förmågorna mycket tydligare framskrivna än de var i den tidigare läroplanen Lpo 94. Kunskapskraven för godtagbara kunskaper och betyg utgår från dessa förmågor och eleverna måste ges förutsättningar att utveckla dem. För att göra det lättare att förstå och använda förmågorna har vi i årets kvalitetsarbete fortsatt fokusera på matematikämnet. Har vi identifierat vilka förmågor som skall utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som skall bedömas. Bakgrund till vårt andra mål är att Gyttorpskolan och Gyttorpskolans fritidshem under våren 2011 fick utmärkelsen Årets teknikutbildning 2011 från Teknikföretagarna. Teknikpriset var på kronor. Projektet startades med en utbildning i arbetslaget och gemensamma diskussioner om teknik. Arbetslaget fick en gemensam plattform att stå på. Året prioriterade målområde har varit att granska elevernas medvetenhet om vad teknik är. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Gyttorpskolan är en F-6 skola med knappt 100 elever, varav ca 18% har annat modersmål. Fritidshemmet på Gyttorpskolan är integrerat i verksamheten och ingår i det dagliga samarbetet. Fritids har mellan 40 och 45 barn inskrivna. På Gyttorpskolan finns en fritidsgård som är öppen vid två tillfällen i veckan. Gyttorpskolans lokaler ligger i stort sett i markplan och är lättillgängliga ur ett handikapperspektiv. En hörselslinga är installerad i delar av skolan och vi har ett gott samarbete med hörselpedagog och hörseltekniker. Personaltätheten beräknas efter nyckeltal som är gemensamma för Nora kommuns skolor. Personalen består av 11 pedagoger med uppdrag som förskollärare, fritidspedagog, elevassistent, klasslärare, resurslärare och lärare i svenska som andraspråk. Vår administrativa personal som vi delar med andra rektorsområden har sin placering på Lärkesskolan. Under året har vi haft resursförstärkning kring barn i behov av stöd. Rektor har även ansvar för Dalkarlsberg fritidshem/förskola, Gyttorp och Södra Haga förskolor. Arbetsmiljö Under höstterminen fanns två utvecklingspedagoger som tillsammans med rektor ansvarade för skolan och fritidshemmets utvecklingsfrågor, två IT-pedagoger som ansvarade för hemsidan och övriga IT-frågor på Gyttorpskolan resp Dalkarlsberg 2

4 förskola/fritidshem. Pga av kommunens besparingskrav upphörde uppdraget som utvecklingspedagog och IT-pedagog från vårterminen. Det innebar att det pedagogiska utvecklingsarbetet, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor nu får behandlas på de gemensamma arbetsplatsmötena. Skolans lokala samverkansgrupp som består av rektor och facklig företrädare behandlar främst arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Ett kalendarium upprättas varje termin för våra olika mötestillfällen och mötena protokollförs. Gyttorpskolans arbetslag har gemensam tid tillsammans varje vecka. Vi har organiserat mötena till gemensam konferens där fritidspedagogerna deltar, personalen turas om att arbeta på fritids, resp arbetslagsmöte där fritidspedagogerna och rektor deltar vid behov. Rektor deltar alltid vid de gemensamma konferenserna. Vi strävar efter att avsätta tid för fler pedagogiska diskussioner i arbetslaget för att se helheten och öka måluppfyllelsen på vår skola. Vi försöker prioriterat arbetslagsmöten för att ge större utrymme för de pedagogiska samtalen. Var sjätte onsdagseftermiddag ägnas åt pedagogiska diskussioner inom skolan eller kommunövergripande. Under läsåret har de pedagogiska diskussionerna främst berört kunskapsbedömningar. Varje månad deltar all pedagogisk personal i Olweus studiegrupp då vi utvecklar förhållningssätt och gemensamma rutiner. Arbete och pedagogik Gyttorpskolan har visionen att vara en Hälsofrämjande skola och ingår i Nätverket för Hälsofrämjande skolutveckling. Vårt dagliga arbete ska genomsyras av elevinflytande och vi har ett råds system där alla elever är med aktivt i ett råd i syfte att öka delaktigheten, gemenskapen och samhörigheten på vår skola. Råden är med och påverkar olika delar av skolans verksamhet och ansvarar för skolans gemensamma miljö, traditioner och aktiviteter. Genom råden bygger vi upp en vi-känsla där eleverna har inflytande och ansvar. Råden är också en del av skolans entreprenörskap. Eleverna är med och planerar friluftsdagar, planerar och genomför avslutningar, den årliga Nobelfesten planeras och genomförs av flera av råden, skoltidningen Krutstänk mm. På Gyttorpskolan ser vi entreprenörskap som en social process där det finns möjligheter att upptäcka, utveckla och förverkliga sina idéer. Genom att ge barnen utrymme för nyfikenhet och upptäckarglädje stimulerar man självkänslan och motivationen att våga satsa på sina tankar och visioner. Vi ser arbetslaget och elevernas kreativa förmågor som värdefulla resurser. Genom att utveckla egenskaperna nyfikenhet och kreativitet inom arbetet för entreprenörskap hos personal och elever är vi på god väg mot målet att utveckla verksamheten enligt ledorden våga vilja växa. Alla klasser på Gyttorpskolan har i stor utsträckning arbetat med kommunens kulturpedagoger i de estetiska ämnena bild, dans, drama, media och musik. Samarbetet ger eleverna en ökad möjlighet att befästa sina kunskaper och arbetssättet har uppskattats mycket av både vuxna och barn. Gyttorpskolan har en frivillig skolkör. Vi samarbetar med svenska kyrkan. Skolkören bjuder in till ett uppskattat Luciafirande i Viker kyrka. Årets kompetensutbildningen har till större delen ägnats åt implementeringen av de nya styrdokumenten och då framförallt bedömarkompetensen. Skolverkets hemsida, filmer, litteratur och konferenser har använts. Från höstterminen 2012 ska betyg sättas i åk 6. Under våren har deltagandet i kurser, ämnesbryggor och träffar i Nätverket för Hälsofrämjande skola minskat/upphört pga av kommunens besparingskrav på vikarier. 3

5 En av våra lärare har gått ICDP-utbildningen, nivå 1 som all vår personal i skolor och förskolor ska gå. Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande program som uppmärksammar det positiva samspelets avgörande betydelse. Elevhälsans personal håller i utbildningen. Insatser/förändringar under året Gyttorpskolan har fått del av medel från Kulturrådets bidrag Skapande skola i vårt teknikarbete. Alla elever på skolan har besökt gruvområdet Pershyttan och utforskat äldre tekniska system. Tekniska museer som Childrens house och Nobelmuseet med Fiffiga huset har besökts av skolans elever. Under året har det vid ordinarie personals frånvaro varit svårigheter att få vikarier och efter höstens besparingskrav att vikariekostnader skulle minskas, minskade även tillgången på timvikarier. Det har inneburit att klasser har fått slås samman och resurstid omfördelas. Gyttorpskolan har haft ett produktionskök där alla måltider tillagats men från vårterminen 2012 har tillagningen gjorts i det nya produktionsköket i Pershyttan. Anledningen till förändringen är att köket på skolan är för undermåligt som produktionskök. Till att börja med var både elever och personal missnöjda med kvalitén på den mat som serverades. Matrådet på skolan, rektor, kostchef och produktionschef hade ett antal möten där eleverna hade möjlighet att framföra sina synpunkter. Under senare delen av våren har maten förbättrats. Norabostäder har påbörjat underhåll av Gyttorpskolan. lilla huset men det kvarstår stora yttre underhållsbehov av puts och målning av fasad. Under året har vi vid ett flertal tillfällen haft klotter på skolans fasad. Saneringsföretag har försökt att få bort klottret men fasaden är trots det mycket ful. (Karlsängskolans personal har erfarenhet av att klotter och skadegörelse minskade på deras skola när övervakningskameror sattes upp.) Inne i skolans lokaler finns det fuktskador och rappning släpper. Strax före skolavslutningen regnade det in i två klassrum. Gyttorpskolan är i stort behov av underhåll. Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer Under våren 2012 har arbetet med barn som har läs- och skrivsvårigheter påbörjats efter riktlinjerna Överenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun med kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fastställd arbetsgång. Kartläggningen startar redan i förskolan med bedömning av samspel, kommunikation, språkförståelse, ordförråd och uttal. Under skolåren görs regelbunden kontroll av elevernas läs- och skrivförmåga. Varje år görs en bedömning av elevernas avkodningsförmåga. Under våren har avkodningstesten H4 genomförts på alla elever på Gyttorpskolan. Det fanns totalt 7 elever i åk 1-6 på Gyttorpskolan som inte kom upp i den avkodningshastighet som testen visar för resp ålder. För de elever har åtgärdprogram upprättats och extra stöd har satts in. Under nästa läsår kommer berörda lärare få fortbildning i testmaterialet DLS Diagnos för Läs och skriv, screeningmaterial och IL-basis test för kartläggning av stödbehov gällande läs- och skrivinlärning för skolår 1-3 av Elevhälsans specialpedagoger. 4

6 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Gyttorpskolan har under läsåret tagit emot nyanlända elever som inte har svenska som modersmål. Vi har följt riktlinjerna i Gemensam överenskommelse för likvärdig utbildning av nyanlända elever i Nora kommun. På skolan arbetar en behörig lärare i svenska som andraspråk, 50% med de elever som behöver stöd i sin undervisningen. Ca 18% av eleverna på Gyttorpskolan har annat modersmål än svenska. Under året har vi haft modersmålsundervisning på somaliska, sorani, arabiska och del av året i engelska. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete På Gyttorpskolan bildar resurslärare, specialpedagog och rektor skolans stödteam. Teamet träffas en gång i månaden för att se över de insatser som har gjorts och se över nya behov. Ca 10 elever som har behov av stöd har fått det med skolans egna resurser och åtgärdsprogram finns upprättade. Rektor och Elevhälsans personal som består av specialpedagog, skolsköterska, kurator och psykolog träffas varje månad i ett möte, Elevhälsateam (EHT). Rektor lyfter de ärenden till EHT när arbetslagets ordinarie resurser är otillräckliga eller när det krävs flera samverkande professioner för att tillgodose elevens behov. Under höstterminen var vår specialpedagogtjänst vakant. Tjänsten tillsattes under vårterminen. Elevhälsan har inte genomfört några elevutredningar på skolan under det här läsåret. Elevhälsans specialpedagog har fått uppdraget att göra en pedagogisk elevutredning under nästa hösttermin. Under läsåret har vi haft samarbete med Resursen och haft ett antal Resursmöten. Vi har också haft ett samarbete med Länsmottagningen barn och ungdomspsykiatrin i Örebro. Gyttorpskolans hela arbetslag och rektor har haft handledning av Elevhälsans psykolog och kurator i materialet Vilse i skolan hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt av Ross W. Greene. Delar av arbetslaget har även haft enskild handledning. Inför nästa läsår fortsätter handledningen tillsammans med Elevhälsans specialpedagog och kurator kring barn som förbryllar. Uppföljning av likabehandlingsplanen Gyttorpskolan arbetar med förebyggande åtgärder för att motverka mobbning enligt Olweusprogrammet. Vi arbetar med åtgärder på skolnivå, klassnivå och individnivå. All pedagogisk personal på skolan träffas i Olweusmöten en gång i månaden med fokus på mobbning och värdegrunds relaterade frågor. 5

7 Alla klasser har Olweusmöten där arbetar vi med att medvetandegöra eleverna kring sitt beteende mot andra och stärka elevernas identitet och gruppkänsla. Eleverna i åk 3-6 fyller årligen i en mobbningsenkät för att kartlägga läget på skolan. (Enkäten som genomfördes våren 2011 är redovisad i tidigare kvalitetsredovisning men rapporteras även här. Enkäten som genomfördes våren 2012 är inte färdigbearbetad och kommer att redovisas i 2012/13 års systematiska kvalitetsarbete.) Olweusenkäten år 2011 genomfördes av 49 elever. Resultatet visar att det totalt sett är en minskning av mobbning på Gyttorpskolan. Tidigare år visade enkäten att det var en viss ökning hos flickorna och årets enkätsvar visar att det inte har förekommit någon mobbning mot flickorna. Det fanns en liten ökning bland pojkarna. Resultatsvaren visar att ingen har blivit mobbad ett år eller mer på Gyttorpskolan. Eleverna vänder sig till vuxna i skolan, till vuxna hemma och jämnåriga om mobbningsproblem. Skolans trygghetsteam har regelbundna träffar och rutiner för dokumentation. Under läsåret har trygghetsteamet arbetat med några fall av kränkande behandling i nära samarbete med klasslärare och föräldrar. Under våren har trygghetsteamet haft veckovisa avstämningar både på individ och på klassnivå. De utsatta eleverna upplever nu sin situation bättre. Vi ser en tendens att de elever som utsätter andra elever för kränkningar och andra tråkigheter verkar gå över till ny elev när det första är löst. Under året har skolans likabehandlingsplan reviderats. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero Under det här läsåret har Förskoleklassen på Gyttorpskolan varit med i ett föräldraprojekt. Forskning har visat att ett gott samarbete mellan hem och skola är av stort värde för att barn ska lyckas och känna sig trygga. Föräldrar är viktiga. Den inställning och attityd som föräldrar har till skolan är av stor betydelse för barnens utveckling. I projektet ingick ett hembesök, på ca 45 min med syfte att bygga upp en bra relation med barn och förälder, ett lära känna samtal. Hembesöket var frivilligt men i stort sätt alla familjer tackade ja till hembesöket. Det har visat sig att föräldrar som ställer frågor om skolan påverkar barns intresse för skolan till det bättre. En samverkan där både skola och hem har höga förväntningar ger positiva effekter för barnen. Utvärderingen av projektet visade att hembesöket var mycket uppskattat, både av barn och av föräldrar. Det upplevdes trevligt, roligt, ja, det var perfekt. Det blev mer personligt och barnen tyckte det var kul att ha sin fröken på besök. Läraren upplevde att hembesöket var positivt och att hon lärde känna barnen fortare. Besöket blev mer personligt och under läsåret samtalade barnen och hon ofta om hembesöket. Olweusenkäten mäter enbart mobbning så därför genomför vi varje termin en kartläggning med alla klasser för att mäta trygghet och trivsel på skolan. Syftet är att kartlägga trivsel och trygghet både i inomhus och utomhusmiljö. Undersökningen visar hur det ser ut för flickor resp pojkar, vilka aktiviteter och vilka platser de gillar/ogillar. Både höstens och vårens enkätsvar visar att de flesta eleverna har roligt på rasterna och vårens enkät visar en positiv ökning. Pojkarna väljer innebandyplan resp fotboll ingen av flickorna har uppgivit det i svaren. Flickorna väljer kompisgungan och klätterställningarna. I vårens svar från pojkarna ser vi att de nu även anger kompisgungan och 6

8 klätterställningarna. Flickorna väljer inte fotbollsplan men i någon utsträckning innebandyplan. På frågan om det Finns någon plats på skolgården där du inte känner dig trygg? visar höstens enkätsvar att det då fanns elever som inte var trygga när de äldre eleverna kom ut. Framför allt vid innebandyplan. I vårens enkätsvar är det ingen elev som uppger att de är otrygga vid innebandyplan. Däremot fanns det elever i vårens enkätsvar som upplever sig otrygga bakom skolans cykelställ. Vi kan se en viss tendens i svaren att några elever känner sig otrygga i korridoren men vårens svar visar att fler elever känner sig trygga även där. Under det här läsåret bestämde vi att inga klasser ska vara i korridorerna under rasterna utan eleverna har haft tillgång till sina klassrum. Rasten är i första hand till för utevistelse och under året har vi haft fler rastvärdar som har haft uppsikt. Under våren har vi även gjort en språkbruksenkät på Gyttorpskolan för att mäta om eleverna upplever att det förekommer mycket svordomar/könsord på skolan. I en jmf med år 2010 kan vi se i enkätsvaren att det förekommer svordomar/könsord på skolan och att det framförallt har ökat hos de yngre eleverna. Det har blivit bättre i skolbussen, i matsalen och i omklädningsrummen. På skolan pratar vi mycket om hur och vad vi säger till varandra och även bett föräldrarna om hjälp i detta arbete. Olweusenkäten och Gyttorpskolans trivselenkät och språkbruksenkät hjälper oss i vårt arbete att skapa en tryggare skola. I arbetet med att öka tryggheten bland eleverna på skolan träffas eleverna i åldersblandade råd var fjärde vecka. Frågor angående trivsel och trygghet tas också upp i utvecklingssamtalen. Det har inte förekommit något otillåten frånvaro/skolk från skolan under läsåret. Vi uppmanar eleverna att lämna in sina mobiltelefoner till klasslärare under skoldagen med syfte att förhindra ev. kränkningar. Kvalitetsredovisning för skola Granskning av prioriterade mål Nationella mål Resultat årskurs 3 Resultaten från de nationella proven i årskurs 3 ger en indikation på barnens kunskapsnivå. Resultaten visas för kommunen som helhet och på skolnivå. Antal godkända i % är av de som genomfört provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i statistiken.) Av de tolv elever som går i i åk 3 har tio elever på Gyttorpskolan genomfört de nationella proven. I matematik har 3 elever nått måluppfyllelsen. Av de sju elever som inte har nått måluppfyllelsen är sex av dessa elever godkända i sex av sju delprov. I svenska har åtta elever uppnått måluppfyllelsen. Av de två elever som inte har nått måluppfyllelsen i svenska är eleverna godkända i sju resp sex delprov av åtta möjliga. Årets nationella prov i åk 3 visar en minskad måluppfyllelse mot tidigare år men vi gör trots den bedömningen att de elever som genomfört de nationella proven kommer nå kunskapskraven för sin årskurs. 7

9 En av eleverna som inte genomförde de nationella proven är utrikesfödd och har varit i Sverige en kortare period. Det finns åtgärdsprogram upprättat och ett ökat resurstöd från skolans stödteam och elevhälsans specialpedagog till de elever som inte klarade måluppfyllelsen. Planeringen är att de elever som inte genomfört proven kommer att göra det i åk 4. Årskurs Ma och Sv p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt Årskurs Antal godkända i % 2012 Antal G i % 2011 Förändring i % antal G 2011 till 2012 Skola Antal Antal Sv/p Sv/f Sv/tot Ma/p Ma/f Ma/tot Sv Ma Sv Ma p f Järntorget Gyttorp Lärke Ås Järnboås Totalt i % Resultat årskurs 6 Resultaten från de nationella proven i årskurs 6 ger en indikation på barnens kunskapsnivå. Resultaten visas för kommunen som helhet och på skolnivå. Antal godkända i % är av de som genomfört provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i statistiken.) Det går nio elever i åk 6 på Gyttorpskolan och av dem har åtta elever genomfört det nationella proven. Den elev som inte genomfört de nationella proven är utrikesfödd och har varit i Sverige en kortare period. Det är första gången som det nationella provet görs i åk 6. Årets måluppfyllelse är hög. Både i matematik och i engelska har alla åtta elever uppnått måluppfyllelsen. I svenska har sju elever uppnått måluppfyllelse i de fyra delproven och en elev har uppnått måluppfyllelsen i tre av de fyra delproven. En jämförelse kan göras med tidigare år då det nationella provet gjordes i åk 5. Den visade då 100% måluppfyllelse i svenska och engelska och 87% i matematik. Årskurs 6 nationella prov Ma, Sv, En p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt År 6 Antal elever per kön 2012 Antal godkända i % Antal godkända i % flickor 2012 Antal godkända i % totalt 2012 pojkar 2012 Skola Pojkar Flickor Sv Ma En Sv Ma En Sv Ma En Jtg Gy , Lä Ås Jbs Tot % Resultat svenska kunskaper efter årskurs 1 och matematik efter skolår 4 Här redovisas höstens bedömning av läs- och skrivfärdigheter (svenska) efter årskurs 1 och resultat från matematiken efter årskurs 4. 8

10 Årskurs 1 och 4, p=pojkar, f=flickor, G=godkänt Totalt antal G 2012 Totalt antal G 2011 Ämne År Antal p Antal f % p % f Antal p Antal f % p % f Sv Ma Kommentar till resultaten: Under året har grundskolorna i Nora fått metodstöd av två matematik och svenskutvecklare. Projektet har finansierat inom ramen för statsbidraget för åtgärder som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa-skriva-räkna. De har arbetat mot de lägre åldrarna. Projektet finansierades fram till vårterminens slut. 82% av eleverna i åk 4 har uppnått kunskapskraven i matematik mot 50% tidigare läsår. De elever som inte nått kravnivån har olika form av stöd och åtgärdsprogram finns upprättat. En av dessa elever är utrikesfödd och har varit i Sverige en kortare period. Utvecklingsmål 1 Arbetslaget är medvetet om hur de olika förmågorna i kursplanerna används i undervisningen. Under förra periodens systematiska kvalitetsarbete gjorde vi en granskning av skolans läromedel i matematik. Läromedelsföretagen har idag inte några skyldigheter att se till att de läromedel de säljer överensstämmer med läroplanen. Det ansvaret ligger på skolorna och den enskilde läraren. I den nya läroplanen Lgr 11 är förmågorna mycket tydligare framskrivna än de var i den tidigare läroplanen. Kunskapskraven för godtagbara kunskaper och betyg utgår från dessa förmågor och eleverna måste ges förutsättningar att utveckla dem. Lärarna på skolan har fått en insikt om vikten av att använda alla förmågorna som finns i kursplanerna som verktyg, inte bara i matematik utan i alla ämnen. Göran Svanelids artikel i Pedagogiska magasinet från november 2011 tar upp just detta. Han drar slutsatsen att läraren ska fokusera på de fem förmågorna när de planerar sin undervisning, gör sin bedömning och i utvecklingssamtalen. Han menar att om lärarna i alla ämnen fokuserar på de fem förmågorna kommer eleverna lättare nå målen. I Lgr 11 har förmågorna blivit synligare, och har vi identifierat vilka förmågor som skall utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som skall bedömas. För att göra det lättare att förstå och använda förmågorna har vi fokuserat på ett ämne när vi diskuterat och medvetandegjort oss de olika förmågorna. Det ämne vi fokuserat på är matematik. Koppling till läroplaner / och eller lagrum för tex Resursen/Elevhälsan Ur kursplanen i matematik Lgr 11: Genom undervisning i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och 9

11 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kortfattad tolkning av förmågorna: Begreppsförmåga Utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Procedurförmåga Utveckla förmågan att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Kommunikationsförmåga Utveckla förmågan att använda matematiska uttryckningsformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Resonemangsförmåga Utveckla förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Problemlösningsförmåga Utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Frågeställning Är arbetslaget medveten om hur de olika förmågorna i kursplanerna används i undervisningen? Granskning/metod För att kunna arbeta och nå vårt kvalitetsmål delade vi upp målet i 3 steg. Steg 1 och 2 redovisades i 2011-års kvalitetsredovisning. Tanken med steg 3 var att medvetandegöra förmågorna och diskutera i arbetslaget hur vi kan se till att förmågorna är verktyg och en naturlig del i undervisningen. Detta gjorde vi genom att se Skolverkets olika ämnesfilmer samt bedömningsfilmerna inför de nationella proven i matematik åk 6. I arbetslaget har vi även läst relevant litteratur och fört diskussioner om hur man naturligt får in förmågorna i undervisningen. Vi har också diskuterat proven i matematik för åk 6 och hur de är poängsatta utefter de olika förmågorna. Avslutningsvis diskuterade vi THE BIG 5 som Göran Svanelid skriver om i sin artikel. Resultat Efter att ha arbetat med detta mål en längre tid känner vi nu i arbetslaget oss medvetna om vikten av de olika förmågorna och vikten av att se förmågorna som en naturlig del i undervisningen. På frågan till arbetslaget om alla är medvetna om hur de olika förmågorna i kursplanerna används i undervisningen svarade alla att de nu är medvetna. Analys Det har varit bra att dela upp kvalitetsmålet i flera steg eftersom det känns som vi hunnit med och haft tid att ta till oss de olika stegen. Arbetslaget känner sig nu medvetna om de olika förmågorna men det är viktigt att fortsätta vårt arbete var och en för sig så att förmågorna blir/är en naturlig del i undervisningen, bedömningen och i utvecklingssamtalen. Bedömning och måluppfyllelse Vi har uppnått vårt mål och alla i arbetslaget känner nu sig medvetna om de olika förmågorna och vikten av att de är en naturlig del i undervisningen. 10

12 Lärdomar Vi har fått en insikt om betydelsen av att använda alla förmågorna som verktyg, inte bara i matematik utan i alla ämnen. Vi inser värdet av att fokusera på de fem förmågorna när vi planerar vår undervisning, i bedömningar och i utvecklingssamtalen. I Lgr 11 är förmågorna synligare och har vi identifierat vilka förmågor som skall utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som skall bedömas. Utvecklingsmål 2 Eleverna är medvetna om vad teknik är. Bakgrund till vårt andra mål. Under våren 2011 fick Gyttorpskolan och Gyttorpskolans fritidshem utmärkelsen Årets teknikutbildning 2011 från Teknikföretagarna. Teknikpriset var på kronor. Projektets mål var dels att låta lärarna fortbilda sig inom teknikämnet och dels genom olika pedagogiska strategier låta barnen utveckla kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Under våren 2011 har vi framförallt kompetensutbildat oss inom teknikämnet. Lärare och elever har ställts inför olika tekniska problem och försökt hitta lösningar för att medvetandegöra sig om vad teknik är. Ett av målen är att utforska äldre tekniska system och komma med nya tekniska lösningar. Kulturreservatet Pershyttan i Nora är en unik gruvindustri med en rad tekniska begrepp som vi kommer att besöka. Material har köpts in till skolan för att göra det enklare att lyfta tekniken i olika sammanhang. Koppling till läroplaner / och eller lagrum för tex Resursen/Elevhälsan Ur kursplanen i teknik Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Identifiera problem och behov som kan lösa s med teknik och utarbeta förslag till lösningar, Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformar, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö och Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Frågeställning Är eleverna medvetna om vad teknik är? Granskning/metod Alla elever får se gamla tekniska saker som idag har utvecklats och ser ut på annat sätt. Alla klasser har besökt Pershyttans gruvområde. Arbetar med teknik i olika klasser. Förskoleklass arbetar med att öva på att följa olika ritningar för bygga olika konstruktioner. 1an har vikt pappersflygplan och kastat. De har också ett projekt där de tittar på teknik förr och nu. Åk 4 i Noras grundskolor har ett gemensamt teknikprojekt som avslutas med en utställning på Smégården. Kulturpedagogerna deltar i projektet. Detta projekt 11

13 innebar att eleverna gruppvis fick forska hur hemmets tekniska utrustning har utvecklats från förr och till idag. De har arbetat fram material: Hur man tvättade förr och fram till dagens tvättmaskin. Mobiltelefonen förr och idag. Hur låset och nycklar har utvecklats. Hur man lagade mat förr, från öppen eld till dagens mikro och induktionshäll. Hur cykeln har utvecklats från enhjuling till dagens olika snabba cyklar. De har även arbetat med hur framtidens tekniska utrustning för hemmet skulle kunna se ut. Det vill säga hur skulle deras tekniska pryl kunna se ut i framtiden. Hur skulle tvättmaskinen, spisen, cykeln, mobilen och nyckeln kunna vara i framtiden? 5-6an arbetar med kamera, ta kort, föra in på datorer och redigera. De provar också att vika pappersflygplan efter ritning, testar och förbättrar dem. Diskussioner/reflektioner i arbetslaget Elevenkät. höst och vår. Frågeställning, Vad är teknik för dig? Resultat/analys I svaren på elevenkäten kan vi se en mer teknisk medvetenhet. Man har angivit fler tekniska saker. Det kom också fram tankar kring den tekniska utvecklingen förr och nu. Utvärdering som lärare har gjort efter arbetsområden visade på mer medvetenhet hos eleverna. Eleverna har börjat tänka mer på hur tekniken används i vardagen. Bedömning och måluppfyllelse Vi har delvis nått målet. Lärdomar Personalen har blivit mera medveten om teknikämnet genom arbetet med detta mål. Både när det gäller att se tekniken och lyfta fram det vi gör i ämnet. Arbetslaget har fått mer idéer om vad man kan göra inom teknikämnet. Vi kan se att vi behöver vara tydligare i vårt teknik arbete i klasserna så eleverna får ord och begrepp kopplat till ämnet. Framtida utvecklingsområden Under nästa läsår vill vi få syn på språket och vi kommer att granska elevernas skrivkompetens. Nora Ann-Kristin Andersson rektor 12