Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Hagbyskolan. Särskola (Träningsklass)

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Hagbyskolan Särskola (Träningsklass) 1

2 Innehållsförteckning VERKSAMHETENS NAMN... Fel! Bokmärket är inte definierat. Särskola... 1 Sammanfattning av läsåret 2009/ Grundfakta om verksamheten... 3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning... 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag... 6 Elevers ansvar och inflytande... 6 Skola och hem... 7 Övergång och samverkan... 7 Samverkan med omvärlden... 7 Kunskaper... 7 Normer och värden... 9 Hälsa och livsstil Frånvaro Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sammanfattning av läsåret 2009/2010 Under läsåret 09/10 harsärskolan (träningskolan) arbetat med elevernas möjlighet att ta ansvar samt utöva inflytande över verksamheten. Arbetet/förhållningssättet har gått ut på att utsätta elever för situationer där eleverna får möjlighet att ta ansvar för sina tillhörigheter och/eller sina arbetsuppgifter. Pedagogerna upplever att de som personal behöver bli bättre på att ge eleverna den tid de behöver för att målet ska uppnås. En viktig faktor som personalen upplever är att ha tålamod i sitt förhållningsätt mot eleverna. Under läsåret har arbetet med att utveckla elevernas Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen fortsatt. Målet är att elevernas IUP ska kunna fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Vid personalmöten har en del av arbetslaget planerat och utvärderat verksamheten gemensamt. Under utvecklingssamtalen har vi försökt att lägga större fokus på elevernas lärande genom att tydligare koppla samtalet till styrdokumenten. Ett av målen med den individuella utvecklingsplanen var under det här läsåret att göra vårdnadshavare mer delaktiga i upprättandet av IUP. Inför utvecklingssamtalen har vårdnadshavarna fått kursplanernas strävandemål hemskickade. Lärarna har också i god tid före utvecklingssamtalen skickat hem IUP. Under samtalen har sedan målen diskuterats. Det har varit ett led i att hitta samverkan med vårdnadshavaren och informera om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Att arbeta med IUP utifrån detta perspektiv kommer att fortsätta även under nästa läsår. Personalen och föräldrar upplever att de har en större inblick i elevens kunskapsutveckling För att öka kontinuiteten för eleverna följer och stöttar samma personal en elev vid alla situationer under skoldagen. Detta ger en ökad trygghet för eleverna. Läraren ska säkerställa att planeringen håller den kvalité som krävs. Särskolan vill förbättra kontinuiteten för eleverna genom att lärarna tar ansvar för att det finns en delaktighet i planeringen av andra vuxna och att den personal som följer och stöttar eleven tar ansvar för genomförandet samt har en förståelse om varför upplägget ser ut på ett specifikt sätt. Beträffande trygghet och arbetsro når vi målen genom den höga personaltäthet vi har samt genom individualisering, strukturerat arbetssätt, flexibel lokalanvändning. Detta upplever vi ger eleverna trygghet och arbetsro i skolan. För att öka kontinuiteten för eleverna följer och stöttar samma personal en elev vid alla situationer under skoldagen. Vår erfarenhet säger att det ger en ökad trygghet för eleverna. Grundfakta om verksamheten Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Hagbyskolan är en skola med sammanlagt 338 elever. De verksamheter som finns på skolan är förskoleklass,grundskola år1 till år 6, fritidshem samt obligatorisk särskola (träningsklass). Särskolan på Hagby omfattar formen av träningsskola. Det finns två klasser med elever från årskurs I skrivandets stund finns det 10 elever på särskolan. Många av våra elever har autistiska drag eller diagnosen autism. Verksamheten tar emot elever från hela Linköpings kommun. Dessutom tar vi emot elever från andra kommuner som saknar den särskoleform som vår verksamhet består av. I dagsläget har vi två elever från andra kommuner. Personalen besår av 2,5 årsarbetare lärare samt 4,71 å.a elevassistenter. Vi har dessutom två personliga assistenter till två av våra elever. De har sin anställning på annat håll än i skolan. Fyra av våra elever har fritidshemsverksamhet(skolbarnomsorg 6-12 år) i samma lokaler på 3

4 eftermiddagen s.k sär fritids. Fem av våra elevassistenter arbetar i denna eftermiddagsverksamhet på skolan som bara består av våra elever. Lokalerna på Hagbyskolan består av 10 fristående lokaler och särskolan med särfritids nyttjar en av dessa lokaler. Hagbyskolans leds av två rektorer. Madelene Zerne ansvarar för f-klass, grundskola och fritidshem. Zlatko Jankovic ansvarar för särskolan samt närliggande förskolor. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever Kommunsnitt 18 21,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt Andel lärare (heltidstjänster) med specialpedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt

5 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Jan Lönesamtal Medarbetarsamtal Individuell utvecklingsplan Okt Kvalitetsredovisning Mål och utv.planer Styrdokument Skollag Läroplan Kursplaner,Allmänna råd Linköpings kommuns verksamhetsuppdrag Juli April Bilden beskriver Hagbyskolans systematiska kvalitetsarbete, som ger underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. Kärnan för verksamheten är som bilden visar skolans styrdokument. Kvalitetsredovisningen bygger på det dagliga arbetet i verksamheterna och personalen utvärderar regelbundet verksamheten för att ständigt förbättra det pedagogiska arbetet. Skolan är organiserad i arbetslag som leds av en arbetslagsledare, som i sin tur leder arbetslagslagen mot en ökad måluppfyllelse. Arbetslaget ser vilka förbättringar som behöver göras och ledaren driver det gemensamt med de övriga i arbetslaget. En övergripande utvärdering och analys görs av arbetslagen i slutet av läsåret. En del av utvärderingarna är resultat och analys av elevernas individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtalen, föräldraenkät, samt används Skolverkets självvärderingsmaterial BRUK som stöd till läsårets satta mål av arbetslaget. Utifrån utvärderingen och analysen skrivs nya Mål och utvecklingsplaner. Rektor samlar ihop arbetslagens analyser och Mål- och utvecklingsplaner. Tillsammans med arbetslagen utvärderas skolans resultat och måluppfyllelse som leder fram till skolans Kvalitetsredovisning. I skolans kvalitetsarbete är medarbetarsamtalen direkt knutna till skolans Mål- och utvecklingsplan. Individuella utvecklingsplaner för den enskilda medarbetaren upprättas utifrån skolan/medarbetarens utvecklingsbehov. Lönesamtalen som varje medarbetare får, utgår från denna kvalitetscykel för att summera varje medarbetares prestation. Dessa rutiner görs kända för medarbetaren minst 1 ggr per år och då framför allt under medarbetarsamtalet. För föräldrar gör dessa rutiner kända på första föräldramötet under höstterminen för att tydligöra föräldrars inverkan på kvalitetsredovisningen. Elev- och föräldraenkäter Utvärdering och analys Mål och utvecklingsplaner 5

6 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning Pedagogerna har gett möjlighet till eleverna genom sitt arbetsätt att göra aktiva val för att kunna påverka och ha inflytande över sin situation Diskussioner i grupper kring kunskapssyn, målformulering och olika former av bedömning tillsammans med grundskolan. Vårdnadshavare mer delaktiga i upprättandet av IUP Utveckla arbetslagsarbetet Alla personalkategorier involverade i målarbetet Utveckling av metoder Arbetat med vår kunskapssyn i arbetslaget Skolverkets material om kunskap och bedömning i särskolan har använts. Har fortsatt att utveckla vårt sätt att jobba med IUP och utvecklingssamtal. Vi introducerade gemensamma planeringar i en del av arbetslaget som ett led i detta. Särskolan har lagt större fokus vid ämnesområdet kommunikation för att ge eleverna ökad möjlighet att kunna uttrycka sig och att kunna göra aktiva val Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag Elevers ansvar och inflytande I personalgruppen arbetar vi ständigt med vår egen förmåga att ge eleverna tid och möjlighet att ta ansvar i olika situationer. För att öka elevernas möjlighet till inflytande i olika situationer organiserar vi undervisningen så att eleverna tränar sin förmåga att göra val. Under läsåret 09/10 har särskolan (träningskolan) arbetat med elevernas möjlighet att ta ansvar samt utöva inflytande över verksamheten. Arbetet/förhållningssättet har gått ut på att utsätta elever för situationer där eleverna får möjlighet att ta ansvar för sina tillhörigheter och/eller sina arbetsuppgifter. Pedagogerna upplever att de som personal behöver bli bättre på att ge eleverna den tid de behöver för att målet ska uppnås. En viktig faktor som personalen upplever är att ha tålamod i sitt förhållningsätt mot eleverna. Personalen upplever att om tid ges till eleven att fullfölja sin uppgift så kommer resultaten sakta men säkert. Att processer tar tid i träningskoleverksamheten är en faktor som alla aktörer är väl medvetna om. Pedagogerna har gett möjlighet till eleverna genom sitt arbetsätt att göra aktiva val för att kunna påverka och ha inflytande över sin situation. Under året har de använt sig av väljatavlor där eleverna kunnat välja mellan två eller flera aktiviteter, detta har gällt både lektioner och rastaktiviteter. Personalens upplevelser är att eleverna har utvecklat sin förmåga att göra aktiva val samt att eleverna verkar vara mer tillfreds och motiverade när de själva valt vad de vill göra. Detta arbete kommer de att fortsätta med under nästkommande läsår. Pedagogerna ser detta som ett viktigt mål att arbeta mot utifrån ett framtida vuxenliv. 6

7 Skola och hem Ett av målen med den individuella utvecklingsplanen var att under det här läsåret att göra vårdnadshavare mer delaktiga i upprättandet av IUP. Inför utvecklingssamtalen har vårdnadshavarna fått kursplanernas strävandemål hemskickade. Lärarna har också i god tid före utvecklingssamtalen skickat hem IUP. Under samtalen har sedan målen diskuterats. Det har varit ett led i att hitta samverkan med vårdnadshavaren och informera om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Att arbeta med IUP utifrån detta perspektiv kommer att fortsätta även under nästa läsår. Enligt den föräldraenkät som har skickats ut till föräldrarna så är de mycket nöjda med skolan. Personalen och föräldrar upplever att de har en större inblick i elevens kunskapsutveckling. I det dagliga arbetet finns elevernas kontaktböcker som en informations- och kommunikationskanal mellan skola och hem. Kontaktboken kan ses som ett redskap att användas i undervisningen och för att främja samarbetet mellan elevens vårdnadshavare och skolans personal. Övergång och samverkan Träningsklasslärarna i kommunen träffas regelbundet för att finna olika vägar till samverkan. Detta är till gagn för eleverna när de byter skola eller klass. I kommunen finns också praktiksamordnare och SYV vars arbete riktar sig till särskolans elever. En framgångsfaktor har varit särskolans arbete med kunskap och bedömning tillsammans med grundskolan. Lärarna har betonat det samarbetet med skolan som oerhört värdefullt i olika sammanhang. Diskussionerna i grupperna kring till exempel kunskapssyn, målformulering och olika former av bedömning hjälpte dem i deras fortsatta arbete. Även om personalen i särskolan arbetat i många år med individuella utvecklingsplaner har detta inneburit delvis till ett nytt sätt att tänka på. Synen på formativ bedömning har gjort att fokus sätts på elevens lärandeprocess. Samverkan med omvärlden I vår verksamhet rör vi oss regelbundet ute i samhället. Vi använder oss av kollektivtrafiken samt nyttjar bibliotek och simhall frekvent. För särskolans del är detta ett viktigt mål att arbeta mot utifrån ett framtida vuxenliv. Kunskaper Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Särskolan arbetar utifrån träningsskolans kursplaner som innehåller fem ämnesområden. Kommunikation, verklighetsuppfattning, vardagsaktivitet, motorik och estetisk verksamhet. Inom det estetiska området har de bland annat haft tillgång till grundskolans musiklärare där alla elever i träningsklasserna har haft musik lektioner samtidigt. Inom ämnesområdet motorik 7

8 har flertalet av eleverna besökt kommunens simhall varannan vecka. Särskolan har erbjudit eleverna idrott i skolans idrottssal samt specialidrott i form av bad i varmbassäng, ridning och stretching/massage. Inom ämnesområdet vardagsaktivitet har de besökt dagliga verksamheter, rört oss i skolans närmiljö. De har varit i affärer, bibliotek och åkt buss till centrum. De har använt undervissningskök på närliggande skola för hemkunskapsundervisning och även köket på Hagbyskolan. I ämnesområdet verklighetsuppfattning har eleverna arbetat med olika teman bland annat skogen djur och fåglar. Eleverna ges också tillfälle att inom ämnesområdet arbeta med att jämföra, generalisera, sortera och arbeta med kvalitet och kvantitet. I träningsklasserna arbetar de inom ämnesområdet kommunikation med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att eleverna ska få fler möjligheter att förstå och lära. De har också en hög personaltäthet för att kunna motsvara enskilda elevers behov och för att kunna individualisera undervisningen. Härigenom har de möjlighet att i undervisningen utgå från elevens intressen och personlighet, vilket möjliggör en hög måluppfyllelse hos eleverna. Genom tydliga ramar och struktur i verksamheten skapas en trygghet och en förutsägbarhet under skoldagen. Under läsåret har arbetet med att utveckla elevernas IUP med skriftliga omdömen fortsatt. Målet är att elevernas IUP ska kunna fungera som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Vid personalmöten har en del av arbetslaget planerat och utvärderat verksamheten gemensamt. Under utvecklingssamtalen har vi försökt att lägga större fokus på elevernas lärande genom att tydligare koppla samtalet till styrdokumenten. De insatser som görs i särskolan är framför allt utveckling av metoder. Båda träningsklasserna arbetar med individualiserad anpassad undervisning efter varje elevs behov. De använder sig av alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Det innebär att de använder tecken som stöd samt bilder och foton i kommunikationen med eleverna. Eleverna har individuella scheman med bilder, foton eller text. I undervisningen används datorn som hjälpmedel och även sociala berättelser. Dessutom arbetar särskolan med olika teman under året. Särskolan har under höstterminen arbetat med kunskap och bedömning tillsammans med grundskolan. Lärarna har betonat det samarbetet med skolan som oerhört värdefullt i olika sammanhang. Diskussionerna i grupperna kring till exempel kunskapssyn, målformulering och olika former av bedömning hjälpte dem i deras fortsatta arbete. Även om personalen i särskolan arbetat i många år med individuella utvecklingsplaner har detta inneburit delvis till ett nytt sätt att tänka på. Synen på formativ bedömning har gjort att fokus sätts på elevens lärandeprocess. Personalen upplever tillsammans med föräldrar att fokus sätts på vad eleven kan, och kan utveckla. Det är väldigt viktigt för just våra elever att det upplyses, istället för vad de inte kan. Personalen beskriver en AHA-upplevlse att ha detta fokus i samtal med föräldrar, utifrån deras IUP. Citat: - Vi upplever att föräldrarna känner sig mer stolta än förut. Förutom detta arbete tillsammans med grundskolan har särskolans lärare haft träffar tillsammans med särskolepersonal som handlat om kunskap och bedömning. Främst talade de om vad kunskap är? i ett särskoleperspektiv. Analys och bedömning av måluppfyllelse En förutsättning för träningsklassens arbete mot trygghetsmålet är att det finns en relativ hög personaltäthet. Det ger särskolan chans att genomföra en individualisering, strukturerat arbetsätt och flexibel lokalanvändning för att ge eleverna trygghet och arbetsro. På en arbetsplats där många vuxna arbetar tätt tillsammans i samma lokaler krävs det att man är sammanpratad. För särskolan har ordet sammanpratad betytt att det har varit viktigt att prata om läroplanen och dess uppdrag. Framför allt i vilka normer och värderingar är det som styr oss utifrån uppdraget och vilka likheter/skillnader det är på mina personliga normer och 8

9 värderingar. Att prata om det tydligt och på ett konkret sätt gör att det appliceras på våra elever när vi bemöter dem dagligen. Personalens egen vision har varit en framgångsfaktor i detta arbete som de alltid kan luta sig mot. Personalen upplevelse över att de tillsammans åstadkommer något har varit påtaglig. Det tror jag är en framgångsfaktor som gör att våra elever har en större chans till god måluppfyllelse i Hagbyskolans träningsklass. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse För att öka kontinuiteten för eleverna följer och stöttar samma personal en elev vid alla situationer under skoldagen. Detta ger en ökad trygghet för eleverna. Läraren ska säkerställa att planeringen håller den kvalité som krävs. Särskolan vill förbättra kontinuiteten för eleverna genom att lärarna tar ansvar för att det finns en delaktighet i planeringen av andra vuxna och att den personal som följer och stöttar eleven tar ansvar för genomförandet samt har en förståelse om varför upplägget ser ut på ett specifikt sätt. Under nästa läsår vill särskolan arbeta mer med: Utveckla arbetet i arbetslaget. Aktualisera värdegrundsfrågor. Utveckla formerna för utvecklingssamtal. Utveckla den pedagogiska miljön. Gemensam planering i arbetslaget. Observationer som underlag för planering samt för utvärdering av verksamheten. Normer och värden Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen Resultat och måluppfyllelse Trygghet och arbetsro Eleverna i våra träningsklasser saknar förmåga att delta i skolans attitydundersökning. Vi upplever att eleverna känner trygghet i skolan och att de oftast har arbetsro i skolan. Lärarna upplever att i föräldrasamtalen uttrycks det att föräldrarna känner en trygghet med skolan. Analys och bedömning av måluppfyllelse Trygghet och arbetsro Vi bedömer att vi når målen genom den höga personaltäthet vi har samt genom individualisering, strukturerat arbetssätt och flexibel lokalanvändning. Detta ger eleverna trygghet och arbetsro i skolan. För att öka kontinuiteten för eleverna följer och stöttar samma 9

10 personal en elev vid alla situationer under skoldagen. Vår erfarenhet säger att det ger en ökad trygghet för eleverna. Lärarna tar ansvar för att personalen gemensamt planerar skolarbetet. Den personal som följer och stöttar eleven tar ansvar för genomförandet. På en arbetsplats där många vuxna arbetar tätt tillsammans i samma lokaler krävs det att man är sammanpratad. För särskolan har ordet sammanpratad betytt att det har varit viktigt att prata om läroplanen och dess uppdrag. Framför allt i vilka normer och värderingar är det som styr oss utifrån uppdraget och vilka likheter/skillnader det är på mina personliga normer och värderingar. Att prata om det tydligt och på ett konkret sätt gör att det appliceras på våra elever när vi bemöter dem dagligen. Personalens egen vision har varit en framgångsfaktor i detta arbete som de alltid kan luta sig mot. Personalen upplevelse över att de tillsammans åstadkommer något har varit påtaglig. Det tror jag är en framgångsfaktor som gör att våra elever har en större chans till god måluppfyllelse i Hagbyskolans träningsklass. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Trygghet och arbetsro En hög personaltäthet är en förutsättning för att eleverna i träningsskolan ska känna sig trygga och få arbetsro i skolan. Funktionshindren kräver individualiserad undervisning och att eleverna har tillgång till personligt stöd under hela skoldagen i alla situationer. Genom god föräldrasamverkan via exempelvis kontaktböcker skapas förutsättningar för en trygg skoltid. I träningsskolan har eleverna tillgång till egna arbetsplatser som möjliggör enskilt arbete. Vi utnyttjar alla befintliga lokaler för att tillfredsställa elevernas behov av enskildhet och arbetsro. Den personal som följer och stöttar eleven tar ansvar för genomförandet. För att öka kontinuiteten för eleverna följer och stöttar samma personal en elev vid alla situationer under skoldagen. Detta ger en ökad trygghet för eleverna. Läraren ska säkerställa att planeringen håller den kvalité som krävs. Särskolan vill förbättra kontinuiteten för eleverna genom att lärarna tar ansvar för att det finns en delaktighet i planeringen av andra vuxna och att den personal som följer och stöttar eleven tar ansvar för genomförandet samt har en förståelse om varför upplägget ser ut på ett specifikt sätt. Hälsa och livsstil I träningsskolans timplan ingår ämnesområdet motorik c:a 4 h i veckan per årskurs. Dessutom finns tid för specialgymnastik utlagda för vissa elever. En aktivitet som enligt personal och föräldrar ger god effekt är när klasserna åker till badhuset. Det simhallen erbjuder passar våra elever väldigt bra utifrån deras behov. Eleverna får också undervisning i hemkunskap där de får lära sig hela processen från basvara till tillagning. Detta är extra viktigt för våra elever eftersom många av dom är selektiva i sin kostintag. Särskolans temaarbeta om jorden och hur den används till att så saker är också en del av detta arbete. Att vara ute och promenera är en daglig aktivitet som förekommer i träningsklassens verksamhet. Personalen har ett syfte att få promenaden till en positiv handling, för att få in 10

11 den dagliga rörelse som våra och alla andra barn behöver. Målet är med detta beteende är att det även ska följa med våra elever i vuxenlivet. Frånvaro Finns ej någon ogiltig frånvaro att redovisa. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagbyskolans Likabehandlingsplan har reviderats utifrån nya lagbestämmelser och en ny årlig plan har upprättats efter utvärderingen av Friendsenkäten samt föräldraenkäten som genomförts under vårterminen. Den presenterades på nytt vid skolstart för personal, föräldraråd och elever. Ordningsregler diskuteras i klasserna och skickas sedan hem till föräldrarna. Friends presenterar sitt förebyggande arbete i alla klasser under septembermånad. Årsplanering Friendsgruppen planerar Friendsåret under en arbetsdag i början av höstterminen. Andra veckan på höst terminen skickas en broschyr med information om Friends hem till alla vårdnadshavare och elever på skolan. Under september besöker Friendsgruppen alla klasser på skolan och berättar om Friends och hur vi tillsammans arbetar mot kränkande behandling. På höstens första personalmöte berättar Friendsgruppen om Friends och vårt arbete på skolan. Detta för att skolans personal ska vara uppdaterad i arbetet mot kränkande behandling och ny personal ska bli informerad. I april följer Friensgruppen upp Hagbyskolans Likabehandlingsplan. Den utvärderas och ny årlig plan upprättas Friendsåret utvärderas och avslutas under en arbetsdag i slutet av terminen. 11