Vårdval att flytta makten till patienterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval att flytta makten till patienterna"

Transkript

1 Vårdval att flytta makten till patienterna ann lindgren anders morin juni 008

2 Vårdval Produktion: Svensk Information Tryck: Edita Västra Aros Omslagsbild: Johnér Bildbyrå/Plattform Foto: Peter Korpi och Mattias Ahlm

3 Vårdval Vårdval att flytta makten till patienterna

4 Vårdval Innehåll förord 5 vårdval i praktiken Patientens nya makt 6 Vårdval Halland: Antal listade patienter avgör 8 Skrea Strand: Fick patienter på en månad 11 Amadeuskliniken: Växer med unga och äldre patienter 14 Bäckagård: Känner av konkurrensen 15 Oskarström: Ökar tillgängligheten 16 Intervju: Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande 17 Intervju: Anette Henriksson, ekonomidirektör 18 Vårdval Stockholm: Vårdresurserna fördelas efter patienternas val 19 Edsbergs Vårdcentral: Bra om vårdval blir obligatorisk i alla landsting 23 Familjeläkarna i Satlsjöbaden: Tryggt med samma läkare 24 Carema Husläkare i Rågsved: Viktigt att attrahera och behålla läkare 26 Intervju: Anders Olsson, projektledare för Vårdval Stockholm 28 Intervju: Håkan Wittgren, chef för Praktikertjänsts Hälso- och sjukvård 30 Intervju: Jörgen Månsson, tf chef Carema Primärvård 31 möjligheter och risker Hur fungerar vårdval? 32 Vårdvalssystem kan utveckla sjukvården 34 Vilka risker finns det med vårdvalssystem? 36 Vad bör beslutas nationellt och vad bör beslutas på landstingsnivå? 38 Konkurrens är nyckeln fri etablering är A och O 40 Konkurrens på så lika villkor som möjligt 41 Hur påverkas de anställdas arbetsförhållanden av övergång till vårdvalssystem? 42 Hur bör en primärvårdsmarknad transformeras från monopol till konkurrens? 43 hur ska vårdvalssystemen utvecklas i framtiden? Sammanfattning av den oberoende expertrapporten Hur kan valfrihet, 45 mångfald och konkurrens bidra till hälso- och sjukvårdens kvalitet? Nya upphandlingsformer för att kombinera valfrihet och kostnadskontroll 49 inom öppen specialistvård? bilagor Expertrapport: Hur kan valfrihet, mångfald och konkurrens bidra till 51 hälso- och sjukvårdens kvalitet? Faktasammanställning med mera Vårdval Halland 79

5 Vårdval 5 Förord Vårdval har blivit ett nyckelord och håller på att förändra den svenska hälso- och sjukvården. Landstinget i Halland var först med att införa vårdval inom primärvården Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland har gjort det från och med Grundtanken i valmodellerna är att invånarna ska fritt få välja vårdenhet och när de gjort sitt val utgår en viss årlig ersättning från landstinget till vårdgivaren baserat på patientens ålder. Barn och äldre ersätts mest. Är man inte nöjd med sitt val kan man byta till en annan vårdcentral. Vårdgivaren måste vara godkänd från kvalitetssynpunkt och acceptera det vårdåtagande landstinget specificerar. Vårdvalssystem har enligt Svenskt Näringsliv förutsättningar att främja tillgänglighet, kompetens och helhetssyn hos vårdgivarna till nytta för effektiviteten i vården. Samtidigt kan effektiva privata vårdföretag göra sig gällande. Risk för tillkortakommanden finns dock även i vårdvalssystem. Alla organisatoriska modeller i sjukvården har sina för- och nackdelar och någon optimal modell som med en gång löser alla problem gives icke. Men vårdval har en inneboende dynamik då patienten har full valfrihet som gör att drivkrafterna hos vårdgivaren väsentligen blir rätt. Denna skrift om vårdval består väsentligen av tre delar. Den första delen innehåller en beskrivning av vårdvalssystemen i Halland och Stockholm och intervjuer med vårdgivare som verkar i de systemen, där de förmedlar sina erfarenheter så här långt. Även tjänstemän i de bägge landstingen, som har nyckelroller, intervjuas liksom i något fall en ansvarig politiker. Författare till denna del är kommunikationskonsulten Ann Lindgren. Den andra delen behandlar möjligheter och risker i vårdvalssystem och hur vårdvalssystem kan bidra till att utveckla sjukvården. Här diskuteras också frågor om hur fri etablering kan förenas med landstingens sjukvårdsansvar gentemot sin befolkning, vårdvalssystem i glesbygd, hur konkurrenssnedvridning undviks, hur en marknad kan transformeras från monopol till konkurrens samt om vikten, enligt Svenskt Näringsliv, av att vissa beslut när det gäller vårdval fattas på nationell nivå. Författare är Anders Morin på Svenskt Näringsliv. Den tredje delen behandlar hur man i framtiden kan utveckla vårdvalssystemen. Denna del utgörs till största delen av en sammanfattning av en oberoende expertrapport. Expertrapporten handlar bl a om vilka möjligheter för vårdens utveckling som kan realiseras genom ökad valfrihet och en bättre redovisning av vårdens resultat, inklusive pay-for-performance, dvs ersättning efter uppnådda resultat. I expertrapporten diskuteras även hur vårdvalsmodellerna skulle kunna utvecklas till att omfatta större kroniska sjukdomsgrupper, som t ex diabetes. Författare till expertrapporten är professor Johan Calltorp, docent Soffia Gudbjörnsdottir, ekonomidirektör Anette Henriksson och distriktsläkare Anders Lindman. Expertrapporten i sin helhet återfinns som bilaga 1 i denna skrift. Ett mindre avsnitt i den tredje delen handlar om att det kan behövas nya upphandlingsformer för att kombinera valfrihet och kostnadskontroll inom öppen specialistvård. Här diskuteras hur ett mer aktivt utnyttjande av prismekanismen kan användas för att främja effektiv fördelning av besök mellan vårdgivare, kostnadskontroll och valfrihet (författare Anders Morin). I en särskild bilaga ges en faktasammanställning av några resultat för sjukvården i Halland (bilaga 2). Till detta arbete har en referensgrupp varit knuten. Den har huvudsakligen gett synpunkter på delarna ett och två ovan. Den har bestått av Christer Andersson, vice VD Aleris, professor Johan Calltorp, ekonomidirektör Anette Henriksson, Landstinget i Halland, Anne-Sophie Sjöberg, ordf i Vårdföretagarna, direktör Elisabet Wallin, Stockholms Läns Landsting och Lena Östman, ordf i Södertälje-Nykvarn-Salems sjukvårdsområde. Stockholm i juni 2008 Anders Morin Ansvarig för välfärdspolitiska frågor Svenskt Näringsliv

6 6 Vårdval Halland och Stockholm: Vårdval i praktiken Text: Ann Lindgren Patientens nya makt Vårdval har blivit ett nyckelord och håller på att förändra den svenska hälso- och sjukvården. Landstinget i Halland var först med att införa valfrihet inom primärvården Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland har gjort det från och med Gotland har beslutat att införa vårdval med fri etablering och rätt för invånarna att lista sig hos en läkare eller på en vårdcentral. Arbete med att utforma valfrihetssystem pågår i andra landsting bland annat i Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Landstinget i Östergötland. Modeller med kundval, patientval eller vårdval kommer att spridas över landet. Grundtanken i valmodellerna är att invånarna ska fritt få välja vårdenhet och när de gjort sitt val utgår en viss årlig ersättning baserat på patientens ålder. Barn och äldre ger mest. Är man inte nöjd med sitt val kan man byta till en annan vårdcentral. Tydligt är att landstingen kommer att utforma sina egna vårdvalsmodeller. I till exempel Västra Götaland ska patienterna inte behöva betala någon patientavgift alls när de besöker hemmacentralen. Nytt är också att gynekologer och barn- och ungdomsmedicinare ska finnas vid vårdcentralerna. Kravet för en vårdgivare i Västra Götaland att få etablera sig är att man har minst tre allmänläkare på heltid i tjänst samt sjukgymnast, psykolog och distriktssköterska. Ingen vårdcentral kommer i fortsättningen att få neka en patient att lista sig. Regeringens utredare om patientens rätt, Toivo Heinsoo, föreslog i sitt delbetänkande i april 2008, att det ska bli obligatoriskt för alla landsting att införa vårdval och fri etableringsrätt för vårdgivare inom primärvården. I en motion till intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress 2007 skrev den borgerliga alliansens ombud från Stockholms läns landsting: Vårdval inom primärvården kommer att

7 Vårdval 7 stärka patientens rättigheter i vården och öka valfriheten och på så sätt stärka patientmakten i vården. Ett syfte bakom vårdval är också att öka mångfalden inom primärvården. I Stockholms läns landsting och i Landstinget Västmanland drivs nära hälften av primärvården i privat regi. Men i hälften av Sveriges regioner och landsting drivs bara 6-15 procent av primärvården i privat regi visar en rapport från Socialstyrelsen. I en undersökning som gjorts 2008 av Synovate på uppdrag av Vårdföretagarna anser en majoritet av 267 slumpvis utvalda kommun- och landstingspolitiker att andelen privata utförare bör öka till Bland s-v-mp-politiker är det dock bara vara femte som anser att andelen bör öka. Vårdföretagarnas egen uppfattning är, inte oväntad, att marknaden för privata vårdgivare bör ökas. Målet, enligt organisationen, är att andelen privata utförare ska öka från dagens ca tio procent till 50 procent. Ett delmål är att de inom fem år, det vill säga 2012, ska utgöra 25 procent av marknaden. Åsa Vilbäck, läkare vid Universitetssjukhuset i Örebro skrev ett uppmärksammat inlägg i Dagens Medicin med anledning av debatten kring konkurrens inom sjukvården. Den medicintekniska utvecklingen löper fram med älgsteg, men sjukvårdens organisation haltar. Det finns inget sjukvårdens Ikea eller McDonald s. Och det är ett mycket större problem än vi låtsas om. Det leder till död, ohälsa, medicinska misstag, vårdköer, sjukskrivningar, lidande och resursslöseri. Regeringen anser att fler privata aktörer bidrar till en utveckling av vårdkvaliteten och effektiviteten. Socialdemokraternas företrädare i sjukvårdfrågor, Ylva Johansson, ställer sig också bakom vårdvalsidén och att det bör finnas en mångfald av vårdgivare inom primärvården. Frågan är varför införandet av vårdval leder till politisk strid på ett håll, som i Stockholms läns landsting, medan det har blivit en framgångsmodell över blockgränsen, som i Landstinget Halland? I Stockholm har den rödgröna oppositionen sagt att den ska riva upp Vårdval Stockholm om den vinner valet Men sjukvården i Stockholm har nästan alltid varit föremål för ett politiskt slagfält, både lokalt och på riksplanet. Något annat är inte att vänta heller i valrörelsen inför riks- och landstingsvalen 2010.

8 8 Vårdval Vårdval halland Antal listade patienter avgör Halland med nära invånare införde Vårdval Halland i januari Beslutet om den nya modellen fattades i bred politisk enighet. Endast sju av 64 ledamöter i landstingsfullmäktige röstade emot. När Vårdval Halland startade hade landstinget 25 egna vårdcentraler och 15 privata. Nu finns 24 egna och 23 privata. Det har därmed kommit till åtta nya privata vårdgivare. Invånarna har fått lista sig hos vilken vårdgivare de vill, offentlig eller privat. Den invånare som inte gör ett aktivt val blir automatisk listad vid närmaste vårdgivare. För vårdgivarna är det viktigt att få många listade patienter eftersom landstinget tilldelar resurser efter antalet patienter och deras ålder. För äldre och barn under sju år ges högre ersättning. Ett krav är också att vårdgivarna ska klara av de flesta av primärvårdens uppgifter. De ska till exempel tillhandahålla barnhälsovård (BVC). För mödrahälsovård och ungdomsmottagning får de särskild ersättning. Vid behov av tolk ges också ersättning, ett belopp som har höjts Förutom vårdpengen för varje listad patient får vårdcentralen den vanliga avgiften som patienten betalar vid besök eller receptförskrivning. Vilken yrkesgrupp inom vårdcentralen som ska finnas och sköta behandlingen bestämmer varje vårdgivare över. Det är upp till vårdgivaren att använda alla kompetenser för att på bästa sätt möta patienternas behov. Många vårdcentraler har sedan modellen infördes knutit till sig specialistläkare som till exempel ortopeder, sjukgymnaster, dietister och naprapater. Modellen har också lett till ökade öppettider. Om en patient går till en annan vårdcentral, läkare, sjukgymnast eller till vårdgivare i ett annat landsting får den vårdgivare där patienten är listad hos betala. Alla vårdenheter måste ta emot akut sjuka patienter, oavsett varifrån de kommer. För patienter som inte är listade där får de särskild ersättning. Ingen får heller säga nej till att lista en ny patient. Det går också att byta vårdcentral om man är missnöjd med sin vårdgivare, dock högst fyra gånger per år. Den vårdgivare som inte uppfyller landstingets krav för verksamheten får avdrag på sin ersättning. Exempelvis minskar den om vårdgivarens patienter fått för mycket vård på sjukhus. Riktlinjen är att 80 procent av en listad patients vård ska ske inom närsjukvården. Vidare görs avdrag med kronor för vårdgivare som inte deltar i det nationella kvalitetsregistret för diabetes. närsjukvård prioriteras Ett syfte med den nya modellen har varit att erbjuda en närsjukvård som ska vara det naturliga förstahandsvalet istället för att söka vård på sjukhusen. Grundstenarna för Vårdval Halland är: Valfrihet Fler specialister i den nära vården Konkurrens om kvalitet istället för om pris Mätbara mål av kvalitet Uppföljning av resultat Större frihet för medarbetare att utforma vården Lika ersättning oberoende av driftsform Hälso- och sjukvårdspeng som följer invånarnas val Ersättning för viss vård utan läkarinsatser t ex mödravård ackreditering krävs För att få etablera sig som vårdgivare krävs en ackreditering av landstinget. Grundläggande krav är kompetens, kvalitetssystem, ekonomisk stabilitet med mera. En ackrediterad vårdgivare sluter sedan överenskommelse med en lokal nämnd om åtagandet gentemot invånarna, var vårdenheten ska lokaliseras och vilka särskilda uppdrag som

9 Vårdval 9 I Halland finns inte bara öppna landskap utan även ett vårdvalssystem som är öppet för såväl privata som offentliga vårdgivare. Det är antalet listade patienter som avgör tilldelningen av resurser. ska gälla utöver åtagandet till exempel mödrahälsovård eller ungdomsmottagning. Särskild ersättning ges också vid stöd och handledning av personal vid särskilda boenden, läkarinsatser vid kommunens korttidsboenden, handledning och tjänstgöring för läkare under utbildning. I åtagandet ingår: Vård till de patienter som valt vårdgivaren Råd om egenvård och hälsa Barnhälsovård Rehabilitering Hemsjukvård Utfärdande av intyg Jour- och beredskapstjänstgöring Samverkan med andra viktiga aktörer för patienten Handledning vid utbildning av vårdpersonal Uppföljnings- och utvecklingsarbete Att snarast och senast inom tre månader ta emot nya invånare som väljer vårdenheten Den ersättning som varje vårdcentral får för listad patient är bestämd efter ålder. Så här ser den ut 2008: 0 6 år 2,0 poäng kronor 7 64 år 0,6 poäng kronor år 2,0 poäng kronor 80 år 3,0 poäng kronor En rad utvärderingar, ledarkommentarer i tidningar och nyhetsartiklar har gjorts beträffande Vårdval Halland. Huvudsakligen är de positiva jämfört med exempelvis dem som gällt Vårdval Stockholm. Tidningen Sunt Förnuft som ges ut av Skattebetalarnas förening skriver bland annat: I Halland får 77 procent av patienterna träffa en läkare samma dag som de söker och 97 procent av patienterna inom en vecka. Makten har flyttats över från politiker, tjänstemän och läkare till patienterna. Tidningen avslutar: Ökad konkurrens kommer att leda till effektiviseringar och vård av högre kvalitet. Det visar exemplet Halland. svenska mästare i vård Svenska Dagbladet har rubriken för en ledare i oktober 2007: Det är i Halland man ska vara risig och ledarens text fortsätter: Halmstad vinner allsvenskan, inte i fotboll men i att ge vård blir det borgerliga Hallandlandstinget svenska mästare. I Halland får 97 procent av patienterna träffa läkare inom en vecka och 77 procent samma dag som de söker vilket är bäst i landet. Vårdval Halland har gett patienterna mer att säga till om. Vårdvalet i Halland får också högsta betyg av PRO, Pensionärernas Riksorganisation, i en utvärdering av de olika vårdvalsmodellerna. Rätten för patienten att själv få välja kan stärka även de äldres ställning. Framför allt anser PRO det är bra

10 10 Vårdval att ersättningen till vårdcentralen ges i fast form och att äldre patienter ersätts mest. Vidare anser man att ersättningen helt eller till största delen ska ges i form av fast ersättning som varierar med ålder och även med vårdtyngd. Risken är annars menar PRO att vårdgivare försöker välja bort olönsamma och äldre patienter som ta längre tid. Den kritik som förts fram mot Vårdval Halland är att de landstingsdrivna vårdcentralerna som ligger i socialt tunga områden och i glesbygdsområden har fått det sämre ekonomiskt genom det nya ersättningssystemet. De tappar patienter som tidigare varit automatiskt listade hos dem därför att de bor i området. En del av dessa patienter har i stället valt att lista sig vid andra vårdenheter, ofta i närheten av sina arbetsplatser. Sju vårdcentraler har tvingats vidta åtgärder för att få ekonomin i balans. En sådan vårdcentral är Andersberg som 2007 redovisade ett underskott på 2,4 miljoner kronor. ersättning av vårdtyngd Om hänsyn ska tas till om en vårdcentral ligger i ett socioekonomiskt tungt område utreds nu i Halland. Framför allt försöker man att hitta ett mått för ekonomisk ersättning av vårdtyngd. Det som diskuteras är en kombination av diagnos och patientens ålder. Efter åtta månader gjordes en uppföljning av Landstinget Halland som helhet och av varje vårdcentral. De variabler som mättes var tillgänglighet, täckningsgrad (80 procent av invånarnas hälso- och sjukvård ska tillgodoses vid den valda vårdcentralen och/eller dess samverkande aktörer inom vården), medicinska resultat, kvalitet, läkemedelsrekommendationer och hälsofrämjande arbete. Resultat för hela Halland blev: 77 procent av patienterna tas emot samma dag. 97 procent av patienterna får träffa läkare inom sju dagar. Fem vårdenheter hade inte rapporterat besökstillgänglighet. Samtliga vårdenheter har telefontid under vardagarna. Vid uppföljningen framkom det också att utbudet av specialister har ökat och att många vårdenheter har beteendevetare exempelvis psykologer och psykoterapeuter. En senare uppföljning gjord av landstinget och som presenterades våren 2008 visade brister i: Tillgänglighet. Bara 13 av 46 vårdenheter erbjuder alltid läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Målet är att alla enheter ska göra detta. Täckningsgrad. I genomsnitt tar enheterna inom Vårdval Halland hand om 67 procent av besöken i den öppna hälso- och sjukvården. Målet är 80 procent. Läkemedel. Stora skillnader mellan vårdenheterna när det gäller kostnadseffektiv förskrivning, läkemedelsgenomgångar och deltagande i opartisk läkemedelsutbildning. 1 Vidare konstateras att själva uppföljningen av Vårdval Halland måste bli betydligt bättre. Alla 47 vårdenheter måste rapportera in alla resultat komplett och i tid. Vid den senaste uppföljningen var det sju enheter som inte alls gjorde det och ett antal som inte lämnade in svaren i tid. En extern utvärdering görs av forskare vid IHE Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund. Den ska pågå fram till 2010 och avlämna två rapporter per år. 4 Se också bilagan Faktadel vårdval Halland på sidan 79 1 Under de första fyra månaderna 2007 konstaterades en betydande ökning av antibiotikaförskrivningen gentemot små barn (0 4 år). Ökningen ledde till analys och diskussioner i läkarkåren hur antibiotika ska användas. För perioden jan april 2008 har förskrivningen gått ner i stort i motsvarande grad. Halland ligger nu i mitten av landstingen när det gäller antibiotikaförskrivningen till invånarna, både när det gäller små barn och sett till befolkningen som helhet.

11 Vårdval 11 Fick patienter på en månad Familjeläkarna startade sin mottagning vid stranden i Skrea utanför Falkenberg i juni De hade då noll patienter. Efter en månad hade listat sig. Mottagningens motto är: hög tillgänglighet och kontinuitet. Cindy Forsén med sin Caspian, 3 månader, är på besök hos Familjeläkarna. De är två av i dag listade patienter vid mottagningen. På stranden med vidunderlig utsikt över havet ligger Familjeläkarnas nystartade mottagning Skrea Strand. Den finns en trappa upp i en fastighet som en gång var ett danshak. På nedre botten är det numera restaurang, disco och servering på stranden. Mottagningens inredning och färgsättning är långt ifrån vad man brukar träffa på i traditionella vårdcentraler. Möbleringen är sparsam eller avskalad som det kallas i inredningsmagasin. Stora fönster, vita väggar, mörka träslag på skrivbord, lätta soffor och stolar i modern design och färger. Själva kallar de sig också Sveriges vackraste vårdcentral I entrén möts man av en hotelliknande reception belägen i ett stort rum med panoramafönster mot havet. Detta är också väntrummet. I soffan sitter paret Lennart och Barbro Runnheden, båda mycket ungdomliga för att vara i 80-årsåldern. De bor ca en mil utanför Falkenberg och när deras gamle privatläkare slutade valde de Familjeläkarna i Skrea. Det var när Vårdval Halland hade införts. Det är jättebra här. Man kan få komma hit inom ett par timmar. Men då är det inte alltid säkert att jag får träffa min doktor. Men de andra är bra också så det gör ingenting och vid planerade besök får jag alltid träffa Mats, säger Barbro Runnheden som under sitt yrkesverksamma liv varit mellanstadielärare. Lennart kallas in till doktorn och kommer tillbaka efter en liten stund med ett recept i handen. Penicillintabletter i tio dagar för halsen och hostan, berättar Lennart. Han har haft lastbilsåkeri. Paret har två barn men inga barnbarn. De tycker mycket om barn och är sedan sju år tillbaka mormor och morfar i en skola. En dag i veckan är de där och går runt och hjälper till. Vi rycker in där det behövs. Vi hjälper t ex invandrarbarn att lära sig svenska. De har så mycket fint inom sig men har det inte lätt med språket, berättar de. Något som håller dem igång och betyder mycket socialt är kören. En gång i veckan träffas de 26 deltagarna i kören. Medelåldern är 79,4 år.

12 12 Vårdval Att sjunga i kör är väldigt stimulerande. Det ger social gemenskap och är bra för hela kroppen även för huvudet. Vi börjar alltid med gymnastik innan vi börjar sjunga. Familjeläkarnas mottagning på stranden i Skrea öppnade i juni Den ägs av de två allmänläkarna Mats Perkmar och Christer Andersson som också sedan tidigare driver vårdcentralen Söderbro. Inom kort kommer de också att öppna en särskild BVC- mottagning. Hur många miljoner de investerat i det gamla danshaket Skreabaren från 1948, beläget vid stranden, vill de inte berätta. Men uppenbarligen är det stora belopp då hela andra våningen renoverades och förvandlades till en modern, välutrustad vårdcentral. noll patienter från start Mats Perkmar berättar: Vi startade med noll patienter och jobbade sedan varenda dag. Under sommaren öppnade vi Strandakuten som var öppen 8 17 varje dag och tog emot ca 750 turister. Efter en månad hade patienter listat sig. Vårt motto är: hög tillgänglighet och kontinuitet. Sedan dess har mottagningen vuxit med ca 250 nya patienter varje månad och uppgår till sammanlagt ca I dag har Skrea ca 25 medarbetare varav är fem läkare. Ytterligare en läkare är på väg att rekryteras. Där finns laboratorium, diabetessjuksköterska, psykolog, barnavårdsmottagning med drop-in samt föräldragruppsträffar en gång i månaden. Flertalet av patientbesöken består av barn och äldre. Varje läkare har ca patienter listade och tar i genomsnitt emot patienter per dag. Ett samarbete med en ortopedklinik kommer att inledas. Patienter ska inte behöva vänta i åtta månader för att träffa en ortoped. Vi ska också inleda ett samarbete med en hudläkare. En stor del av Skreas patienter är äldre och med hög ålder som riskfaktor kan en del av patienterna komma att drabbas av Alzheimer eller andra demenssjukdomar. Hos Familjeläkarna finns en särskild distriktssköterska som gör minnesutredningar som t ex blodprovstagningar och minnestester. Ofta görs minnesundersökningarna i patientens hem eftersom miljön är välkänd och patienten mindre stressad. I verksamhetsuppdraget ingår också för Familjeläkarna att gå rond en gång i veckan i ett av Falkenbergs äldreboenden. Dessvärre är det vanligt i Sverige att många äldre åker in och ut från sjukhusens akutmottagningar. Vårdval Halland har som målsättning att 80 procent av all vård ska ske inom primärvården. Äldre ska inte behöva ligga i timmar på en akutmottagning i väntan på vård. Därför ingår också boenden för äldre i vårdgivarnas ansvar. Mats Perkmar har tidigare arbetat för landstinget och därefter varit privat vårdgivare inom Praktikertjänsts ram. Mats Perkmar startade Familjeläkarna i juni I dag har mottagningen 25 medarbetare varav fem läkare.

13 Vårdval 13 Barbro och Lennart Runnheden är nöjda med den hjälp de får hos Familjeläkarna i Skrea. I dag har Lennart problem med halsen och får medicin mot sin hosta. Fördelarna med att driva vårdcentraler helt privat är: Man har ett stort inflytande och en enkel organisation. Vi har heller inte haft några svårigheter att rekrytera personal, även sådan som varit anställd av landstinget. Vid lunchtid träffar vi några av medarbetarna vid det stora bordet i personal/konferensrummet med enastående utsikt över havet. Karin, distriktssköterska, berättar: Jag läste i tidningen att de skulle starta och ringde. Inom landstinget kände vi att tåget började gå och då gällde det att våga gå ut på banan. Skillnaden är att här är allt så enkelt. Korta beslutsvägar och större möjligheter att påverka arbetstiden. Vi får själva ta ansvar och lösa problemen. Dessutom är lönen ca kronor högre i månaden. Ann-Marie, sekreterare: Här förekommer inte en massa tjafs. Inget ska dras i långbänk. Alla får ta sitt ansvar. Camilla, distriktssköterska: Blev tillfrågad och tackade ja. Skillnaden mellan landstinget och här är de korta beslutsvägarna. Patienterna är våra kunder vilka vi ska vara rädda om. Visst fanns det en avundsjuka när jag berättade att jag skulle sluta men även rädsla hos kollegorna inom landstinget om deras framtid. Lena, studerande till läkarsekreterare: Patienterna verkar så nöjda och trygga här. De får gå till samma läkare och tycker att de får ett bra bemötande. Läkarna går också hem till patienterna. Jag kommer alla gånger att vilja jobba privat när jag är klar med mina studier. Utsikt från Familjeläkarnas nystartade mottagning vid Skrea strand. utvärderingen av familjeläkarna söderbro och skrea visar: Täckningsgrad 74,5 procent Telefontillgänglighet och tidsbokning alla vardagar samt under sommaren också lördagar och söndagar. Förutom specialister i allmänmedicin tillgång till barnmedicinsk kompetens, sjuksköterskor med inriktning mot diabetes, astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Samverkar också med specialister i närområdet.

14 14 Vårdval Växer med unga och äldre patienter Amadeuskliniken växer åt alla åldrar. Antalet listade barn ökar som en följd av en satsning på barnsjuksköterskor. Och en distriktssköterska gör det möjligt att också besöka allt fler äldre i hemmet. Jag älskar att vara doktor, säger Pia Jildenheim, en av fem läkare vid Amadeuskliniken. Här undersöker hon Inger Lindkvist som går regelbundet på mottagningen. Den privata Amadeusklinken har tre läkare som ägare, alla med full mottagning, samt två anställda kollegor. Amadeuskliniken har funnits i ca fem år och har två mottagningar. Omkring patienter finns listade och antalet medarbetare är ca 25. Nyligen har man expanderat och kunnat flytta över sina listade BVC-patienter från den landstingsdrivna vårdcentralen Bäckagård till den egna kliniken. Antalet listade barn ökar, inte minst tack vare två uppskattade och kompetenta barnsjuksköterskor. Planer finns på att anställa ytterligare en läkare och en rad tjänster kommer att upphandlas som t ex kurator, barnpsykolog, sjukgymnastik, vaccinationssköterska. Vid kliniken finns också en distriktssköterska som är utbildad i hälso- och kostfrågor. I uppdraget ingår vidare att ge vård till patienter i livets slutskede. De gamla ska inte behöva åka in och ut på akuten. Vi ska kunna behandla dem på plats i deras hem eller på äldreboenden. Patienterna är uppenbarligen nöjda med mottagningen. Jag går regelbundet och tar prover efter ha haft hjärtflimmer. Pia Jildenheim är min och min mans doktor och vi tycker hon är jättebra. Här känner man av värme, glädje och empati. Av all personal bemöts man så positivt, säger Inger Lindkvist. Pia Jildenheim har lång erfarenhet som läkare. Hon har arbetat både i privat och offentlig regi runt om i landet bland annat vid landstingsdrivna vårdcentraler och som stafett- eller hyrläkare. Jag älskar att jobba som doktor! Positivt anser hon är att landstingets administratörer har blivit mer lyhörda och klarsynta. Det är nytt folk och det är en stor skillnad mot för tio år sedan. uppföljningen hösten 2007 visar: Täckningsgrad 68 procent Telefontillgänglighet och tidsbokning alla vardagar Övriga kompetenser förutom specialister i allmänmedicin: öron-näsa-halsläkare, gynekolog, barnläkare, specialist i idrottsmedicin och psykiater.

15 Vårdval 15 Känner av konkurrensen Bäckagård är en vårdcentral som drivs av landstinget med i dag listade patienter. Vårdcentralen känner av konkurrensen från nya privata vårdgivare och kämpar med att locka nya medarbetare och behålla patienterna. Vårdcentralen Bäckagård drivs av landstinget och har förutom läkarmottagning, distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och barnavårdscentral. Tidigare skötte man BVC åt bl a Amadeuskliniken, men de startar nu egen sådan verksamhet. Detta innebär förstås ett visst tapp för oss, säger verksamhetschefen Mats Aili som också är allmänläkare och barnläkare. Förutom att Bäckgården förlorar en del av sin BVC lämnar de två övriga läkarna vid vårdcentralen för att börja arbeta vid den privata Citykliniken, centralt i Halmstad. Mats Aili blir då kvar som ende läkare, men rekrytering av nya läkare pågår, vilket i dagens läge inte är lätt, trots att Bäckagård är en attraktiv vårdcentral med ett attraktivt läge. Det är svårare att konkurrera om lönerna eftersom landstinget har en ram över hur höga de får vara. Vi kan heller inte rekrytera på samma villkor som de privata. Ca patienter varav många äldre, men även barnfamiljer, finns listade vid Bäckagård. En del yngre patienter har däremot lämnat för att istället lista sig hos de privata vårdgivarna. Det är givetvis bekymmersamt anser Mats Aili. Han är i grunden positiv till Vårdval Halland men tycker att det är för mycket fokus på ekonomi så här i början och att villkoren är olika för landstingsdrivna och privata vårdcentraler. De privata slipper offentlig insyn och behöver inte öppet redovisa sina ekonomiska resultat. Men vi är som är landstingsdrivna kan inte ha några affärshemligheter. Allt vad vi gör är offentligt vilket jag också tycker är bra, säger Mats Aili. Har då verksamheten ändrats på något sätt sedan Vårdval Halland infördes? Vi har lärt oss att fokusera bättre, öka tillgängligheten och prioritera patienterna. Om fem år tror Mats Aili att de privata vårdgivarna kommer att vara uppköpta av de Mats Aili är i dag ensam läkare kvar på den landstingsdrivna vårdcentralen Bäckagård. Men nyrekrytering pågår. stora vårdföretagen. Vården kommer att bedrivas dels av landstinget och dels av 2 3 stora företag. När det gäller lönerna i landstingets närsjukvårdsenheten säger Landstingets ekonomichef Annette Henriksson följande: Alla vårdenheter inom Vårdval Halland får samma ersättning oavsett offentlig eller privat drift. Det är sedan upp till alla företag/landstinget som producerande koncern att besluta om vilken lönestrategi företaget/landstinget ska ha. För vårdenheter inom landstinget är det Styrelsen för närsjukvården Landstinget Halland som antar lönepolitiska riktlinjer, som respektive verksamhetschef har att förhålla sig till. uppföljningen av verksamheten vid bäckagård visar: Täckningsgrad 71 procent Telefontillgänglighet och tidsbokning alla vardagar Övriga kompetenser förutom specialister i allmänmedicin: barnläkare, distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, barnsjuksköterska, kurator, barnpsykolog och undersköterska med inriktning på laboratorieverksamhet.

16 16 Vårdval Ökar tillgängligheten Vårdcentralen Oskarström drivs av landstinget och har tappat 400 patienter. Nu ökar vårdcentralen tillgängligheten, höjer kvaliteten och fräschar upp lokalerna. Magnus Tenfält tycker att de landstingsdrivna vårdcentralerna har en nackdel av att allt är offentligt medan de privata inte behöver redovisa sin ekonomi. Drygt en mil nordost om Halmstad ligger vårdcentralen Oskarström i ett blandat upptagningsområde med både villor och hyreshus. Den landstingsdrivna vårdcentralen är, enligt verksamhetschefen allmänläkaren Magnus Tenfält, medelstor med ca listade patienter. Sammanlagt arbetar där knappt 30 personer varav fem är läkare. Oskarström har ett stort utbud av vårdtjänster. Förutom läkar- och distriktssköterskemottagning finns BVC, psykolog, sjukgymnastik, arbetsterapi, kurator och provtagningslaboratorium. Vårdval Halland har inneburit ett tufft år för Oskarström. Många av deras yrkesverksamma patienter har valt att lista sig hos andra vårdgivare i Halmstad. Netto har Oskarström tappat 400 patienter. Hur har då Oskarström försökt att möta konkurrensen och attrahera nya patienter? Vi har ökat tillgängligheten, höjt kvaliteten och fräschat upp våra lokaler. Genom barnavårdscentralen hoppas vi också att föräldrarna ska vilja lista sig hos oss, säger Magnus Tenfält. Vårdcentralen har också hållit öppet hus och förbättrat presentationen av verksamheten och medarbetare i informationsbroschyren. Magnus Tenfält har inte haft någon tanke på att öppna eget. Jag har inte haft något behov av att lämna min anställning. Jag har den frihet jag önskar när det gäller att bedriva verksamheten. De ekonomiska spelreglerna är lika för offentliga och privata vårdgivare. Men då offentlighetsprincipen gäller för landstingsdrivna vårdcentraler är villkoren ur konkurrenssynvinkel inte lika, anser Magnus Tenfält. Varenda siffra i en landstingsdriven vårdcentrals balansräkning är offentlig handling. Konkurrerande privata vårdgivare kan till exempel gå in och se vilka löner vi betalar ut och ta del av andra uppgifter. Allt är tillgängligt. På den privata sidan är detta inte möjligt. Därför anser jag inte att vi har full konkurrensneutralitet. uppföljningen av vårdcentralens verksamhet visar: Täckningsgrad 72 procent Telefontillgänglighet vardagar utom fredagar Tillgång till övrig kompetens förutom specialister i allmänmedicin: distriktssköterska, sjuksköterska med inriktning på diabetes, astma, KOL, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, barnhälsovårdspsykolog, biomedicins analytiker, undersköterska och ortoped

17 Vårdval 17 Ge sjutton i detaljerna Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande (m) Den allmänna uppfattningen tycks vara att det fria vårdvalet i Halland har förbättrat tillgängligheten. Däremot kan det vara svårt för invånarna att jämföra de olika vårdcentralernas kvalitet. Information till invånarna och medicinsk utvärdering är A och O. Vi arbetar för fullt med att hitta metoder och indikatorer för att kunna utvärdera och göra relevanta jämförelser mellan de olika vårdgivarna, säger Mats Eriksson. Vårdval Halland är den första stora organisationsförändringen i landstinget Halland på 20 år. Släpp läkarna loss, det är vår Mats Eriksson travesterar på Hasse och Tages visa men vill understryka att devisen omfattar alla medarbetare inom vården. Förändringen har frigjort energi som inte fått komma ut i det gamla systemet. släpp loss kreativiteten Massor av kreativitet har nu släppts loss och det har getts möjligheter att vara driftig. Vi politiker ska ge sjutton i att peta i detaljer. Vår viktigaste uppgift är fånga upp invånarnas behov i dag och deras kommande behov. Mats Eriksson anser inte att ersättningsnivåerna ska utformas efter socioekonomiska variabler. Däremot ska vi hitta ett sätt att mäta vårdtyngd vid olika diagnoser, säger han. Vårdgivarna i socialt utsatta områden måste anpassa och förändra sin verksamhet till behoven. Mats Eriksson drar en parallell till att inga banker ville etablera sig i Angered, en socialt tung stadsdel i Göteborg. Men en bank vågade och tog bort många av de traditionella tjänster som banken brukade erbjuda sina kunder i andra områden t ex aktierådgivning, kapitalplacering. Banken har sedan gått bra. På samma sätt måste vårdgivare anpassa sin verksamhet efter önskemål och behov hos patienterna. Man måste förtjäna sina patienter, menar Mats Eriksson. För att patienterna ska kunna välja måste det också finnas öppna och begripliga jämförelser mellan vårdenheterna. Numera betygsätts allt, från telefoner till bilverkstäder. Det är märkligt att dröjt så länge innan vårdens resultat öppnas upp. Men nu kommer denna öppna redovisning och snart kommer vi också vilja bestämma över vilken kirurg som ska operera oss. Hälso- och sjukvård genom entreprenad anser han är sämre för invånarna och patienterna. Så snart upphandlingsavtalet är påskrivet behöver entreprenören under avtalsperioden egentligen inte göra mer än vad som står i avtalet. I vår modell måste vårdgivaren hela tiden anpassa sin verksamhet för ett behålla eller locka till sig nya patienter. En av målsättningarna i Vårdval Halland är att 80 procent av vården ska ske inom primärvården. Patienterna ska inte behöva söka sig till sjukhusen. När modellen infördes 2007 var siffran 66 procent och ligger i början av 2008 på en spännvidd mellan 59 och 78 procent. specialister som konsulter En fördel i vår modell är att vårdgivarna stimuleras till att handla upp specialistkompetens från sjukhusen eller andra kliniker. Specialisterna kan arbeta som konsulter åt mottagningarna, säger Mats Eriksson. En förutsättning för förändringen i landstinget är att det går att arbeta och resonera sig fram över blockgränserna, menar Mats Eriksson. Det har tagit en hel tankemöda att ta fram vår modell. Men tjänstemännen och vi förtroendevalda jobbar nära varandra. Vi har t ex inga politiska sekreterare. Hur vi uppträder mot varandra har stor betydelse för att genomföra förändringar. Det råder också en tradition av samarbete i Halland och det politiska klimatet är annorlunda än exempelvis i Stockholm. Halland har haft borgerligt styre ända sedan 1864 då landstingen bildades.

18 18 Vårdval Det är patienterna som bestämmer Anette Henriksson, Ekonomidirektör Anette Henriksson har just avslutat ett anförande om Vårdval Halland inför en besökande grupp m-politiker från Örebro. Mats Perkmar från Skrea/ Söderbro i Falkenberg hade också medverkat. När han berättade inför gruppen att nu köper vid en MR (magnetröntgenkamera) trodde de inte sina öron. Vilken entusiast, vilken drivkraft hos en läkare, tyckte de. De senaste åren har en stor del av Anette Henrikssons arbetstid ägnats åt utvecklingen av Vårdval Halland, som hon är projektledare för. Uppdraget har fått stor uppmärksamhet och av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer utsågs Anette Henriksson till Årets kommunalekonom målet är bättre vård Till Halland kommer ständigt en ström av besökare från landsting och andra representanter från vårdsverige. Det finns kritiska röster som hävdar att enda syftet med Vårdval Halland är privatisering av vården. Det spelar ingen roll om vården bedrivs privat eller av landstinget. Det är patienterna och invånarna som bestämmer. De väljer vårdenhet och dessa kan inte säga nej. Målsättningen för Vårdval är bättre vård, högre tillgänglighet och kontinuitet. Vårdgivarna får ersättning efter ålder på patienterna, högst för små och gamla invånare. Om vårdcentralerna inte får tillräckligt många invånare som väljer dem får de anpassa sin verksamhet och sitt arbetssätt, menar Anette Henriksson. Alla vårdenheter måste jobba ihop sina patienter. Är då risken inte stor för att de privata vårdenheter marknadsför sina kliniker som vilken vara som helst? Vi har inte sett några snedsteg i marknadsföringen. Det vanliga har varit även de landstingsdrivna att de bjudit in till Öppet hus eller visat upp sig på webben. Anette Henriksson tror att på sikt kommer det bli allt vanligare att vårdenheterna marknadsför sina olika behandlingsmetoder. Detta blir ett sätt för dem att profilera sig. För att invånarna ska kunna välja måste den medicinska informationen och resultaten bli lätttillgängliga. Ett nytt enhetligt datasystem erbjuds nu till alla vårdgivare. Därmed kommer också patienternas journaler och sjukdomshistoria bli tillgängliga för varje enskild vårdgivare. Vårdenheterna behöver inte skaffa egna ITlösningar eller konsulter. Vi sköter alla uppgifter centralt och frigör tid för dem att ägna sig åt vården. Dessutom underlättar det för dem att bemöta patienters krav på att få en rad undersökningar och prover gjorda. Läkarna kan argumentera med att allt detta är redan undersökt eller gjort på dig Den främsta kritiken mot Hallandsmodellen har gällt utformningen av ersättningsnivåerna. Tidigare har vårdcentraler i så kallade tunga eller socioekonomiskt belastade områden fått högre anslag. Nu får alla vårdenheter exakt samma ersättning oavsett mottagningen ligger i ett välbärgat eller socialt tungt område. Vi är definitivt emot att stämpla områden, att stigmatisera människor genom att de bor på en viss plats, har små inkomster eller annan hudfärg. Vi har däremot höjt ersättningen för besöken som kräver tolk. Personal vid de landstingsdrivna vårdenheterna som går med underskott är oroliga för sina jobb. Ofta finns det en förklaring till varför en vårdcentral tappar invånare. Det kan handla om bemötande och bristande tillgänglighet. Någon eller några av personalen kan vara orsaken till att invånarna väljer bort den vårdenheten. Därför gäller det för verksamhetschefen att vara uppmärksam på sådana förhållanden och dokumentera. Detta har vi fört fram i en konstruktiv debatt med facket bland annat när vi pratade om LAS, säger Anette Henriksson.

19 Vårdval 19 Vårdval Stockholm Vårdresurserna fördelas efter patienternas val Inför att Vårdval Stockholm skulle införas vid årsskiftet 2007/2008 ansökte 80 nya husläkare om att få öppna mottagning. Inom andra områden ville 20 starta barnavårdscentraler, 11 mödravårdscentraler, 42 fotsjukvård och 11 logopedmottagningar. Alla sökande som vill öppna husläkarmottagning har inte uppfyllt kriterierna för att få bedriva vård men sedan årsskiftet har eller kommer 40 nya vårdcentraler att öppnas, varav 26 i förorter eller kranskommuner. Alla ska drivas av privata aktörer. I Tensta, Rinkeby och Kista beräknas sju nya vårdcentraler öppnas. Två vårdcentraler, Serafen och Vallentunadoktorn, har knoppats av från landstinget. Sammantaget har Stockholms län i dag 179 godkända vårdcentraler varav 83 är landstingsdrivna och 96 i privat regi. Efter tre månader med det nya systemet hade invånare listat sig på nya mottagningar. Vårdval Stockholm innebär fri etableringsrätt med vilket menas att de vårdgivare som söker och får auktorisation från landstinget har rätt att välja var han eller hon vill öppna mottagning. För att få auktorisation krävs att vårdgivaren åtar sig att följa den så kallade Regelboken. Kontrakten gäller tills vidare med ett års uppsägning. en fast och rörlig del Villkoren är lika, oavsett driftsform. Ersättningen till vårdgivaren består av två delar. En del är fast och bygger på antal listade patienter. Den andra delen är rörlig och bestäms med utgångspunkt från vårdgivarens åtaganden. Tanken bakom Vårdval Stockholm är att invånarna i länet ska få större möjlighet att välja vårdgivare och att tillgängligheten ska öka. Invånarna väljer vilken mottagning de vill gå till. Ingen mottagning kan säga nej till en patient. Är patientlistan full ska personen sättas upp på väntelista. Längst kötid på listan gäller, att bo nära ger ingen förtur. Finns inte plats inom tre månader ska patienten meddelas och få alternativ. Alla mottagningar är I Vårdval Stockholm är det inte politikerna som styr vilka mottagningar som ska få finnas och var det är patienttillströmningen.

20 20 Vårdval Det nya med Vårdval Stockholm är att vårdresurserna fördelas efter patienternas val. skyldiga att ta emot en patient tillfälligt, även om personen inte har listat sig. Det nya med Vårdval Stockholm är egentligen inte patienternas valfrihet. Möjligheterna att göra val har funnits i många år. Nytt är istället att vårdresurserna fördelas efter patienternas val. Mottagningar där många listar sig och som får många besök får också större inkomster och kan utvecklas. Illa fungerande mottagningar får färre patienter och sämre resurser. Valet står mellan att förbättra sig eller stänga. patienterna styr Tidigare varierade ersättningarna mellan vårdcentralerna. Två vårdcentraler i områden med i stort sett samma sociala problem kunde få helt

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Granskning. Ett år med vårdval

Granskning. Ett år med vårdval Vi får inte bli överkörda Vårdvalet skulle öka tillgängligheten och ge patienterna makt att välja vård. Nu finns det över 200 nya privata vårdcentraler, men det är inte Vårdförbundets grupper som äger

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Hantering av avknoppningar

Hantering av avknoppningar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0712-1381 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsen Hantering av avknoppningar Ärendet Landstingsfullmäktige har den 12 juni 2007 fattat beslut om Ökad

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna?

Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Vårdcentraler och husläkarmottagningar i vårdvalssystemet vilka är företagarna? Studie av företagen som etablerar sig i vårdval Halland, Stockholm, Kronoberg, respektive Västmanland Rapport 0076 Vårdcentraler

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL 2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning).

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Regler för sjukresor 1

Regler för sjukresor 1 Regler för sjukresor 1 Färdsätt Egenavgift Villkor Utbetalning Innehållsförteckning Snabbguide... 2 Kollektivtrafik t ex buss eller tåg. Egen bil 25 kr* 40 kr* Se sidan 8-9. Se sidan 8-9. Bilresor under

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14 SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Närvarolista Pensionärsrådet Beslutande Namn Knut Magnusson, ordf (SPF) John Wallén (SPF) Käthe Wirenstedt, ersättare (SPF) Herman Henriksson (PRO) Ragnar Olsson

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Ersättningsmodeller i Primärvården

Ersättningsmodeller i Primärvården Skapat den Senast ändrad den Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2010-04-06 2010-06-106 Utredning 2.0 Per Malmquist Sara Pettersson Ersättningsmodeller i Primärvården VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Bilaga Ersättning 2014

Bilaga Ersättning 2014 Diarienr1 (14) Bilaga Ersättning 2014 Utgångspunkten för ersättningen är att det skall råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Landstingsstyrelsens förvaltning 2007-03-01 Personaldirektören Utvecklingsdirektören Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag Sammanfattning Landstinget behöver för sin

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Regel: Listning inom hälsoval

Regel: Listning inom hälsoval Regel: Listning inom hälsoval Syfte Fastställa vilka regler och principer som gäller för medborgarens val i hälsoval. Mål Alla ansvariga för listning i primärvården känner till och följer de regler och

Läs mer

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014 Primärvårdsforum Fjällstugan 6 november 2014 Dagens program Ny patientlag 1177 Förebyggande folkhälsoarbete Systematiskt förbättringsarbete Frågor och svar Ansökningsprocessen Justeringar i förfrågningsunderlaget

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Vården på webben. Projektinformation

Vården på webben. Projektinformation Vården på webben Projektinformation Skola Rektor Lärare Assistent Skoltaxi Skolvärdinna Förs. kassa Vårdbidrag LASS Bilstöd Bilanpassn. företag Hjälpcentral Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelstekniker Hjälpmedelsleverantör

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer