Granskning. Ett år med vårdval

Transkript

1 Vi får inte bli överkörda Vårdvalet skulle öka tillgängligheten och ge patienterna makt att välja vård. Nu finns det över 200 nya privata vårdcentraler, men det är inte Vårdförbundets grupper som äger dem. Det visar en ny rapport. 34

2 Landstingen gör som förr satsar på stora enheter och Tillväxtverket som har varnat för att breda uppdrag och tuff priskonkurrens försvårar för de mindre företagen. Ett fåtal landsting har satsat på flera olika vårdvalsuppdrag och till exempel lagt ut mödravårdscentraler och barna vårdscentraler som egna uppdrag. I de landstingen har både sjuksköterskor och barnmorskor startat egna vårdföretag. På uppdrag av Vårdförbundet har hon skrivit en rapport om läget efter att det obligatoriska vårdvalet/hälsovalet infördes. Landstingens uppdragsbeladislav kosa Dagens vårdval, som bygger på stora vårdcentraler, lockar inte sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker att starta eget. Vårdförbundet måste påverka regionalt för att förändra vårdvalsuppdragen, anser Ann Johansson. Nu måste vi vara på! Vi får inte bli överkörda, anta en offerroll och säga att det inte är någon idé. skrivningar har granskats och nyckelpersoner inom Vårdförbundet har intervjuats, både centralt och på de lokala avdelningarna. Rapporten visar att landstingen i sina vårdvalsuppdrag gör som förr satsar på stora enheter. De vill ha vårdcentraler som innefattar allt som de vanliga landstingsägda vårdcentralerna alltid har gjort. Det har fått till följd att ytterst få sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor har startat eget. Kritiken i Vårdförbundets rapport får stöd från både Konkurrensverket Ann Johansson skulle vilja se flera sådana uppdrag och nämner att till exempel distriktssköterskemottagningar och hemsjukvård skulle lämpa sig väl för det. Dessutom skulle specialistsjuksköterskemottagningar för diabetiker och astma/kolpatienter också kunna vara egna vårdvalsuppdrag. Då tror jag att betydligt fler av Vårdförbundets medlemsgrupper skulle vilja starta eget. Min erfarenhet är att man gärna vill, men att det ska vara något som ligger inom det egna kunskapsområdet, säger Ann Johansson. Det finns inga formella hinder för till exempel en sjuksköterska eller biomedicinsk analytiker att etablera sig som ägare till en vårdcentral. Att så få tar chansen har andra orsaker: Det finns andra mer subtila hinder Många fler privata mottagningar e 223 nya har startats. e 45 procent fler i Västra Götaland, störst ökning i landet. e 63 procent är privata i Västmanland, mest i landet. e 0 nya har bara Gotland och Norrbotten. Källa: Konkurrensverket e35

3 som handlar om gamla hierarkier inom vården och som gör att en läkare kanske inte accepterar att bli anställd av en privat vårdgivare som är sjuksköterska, säger Ann Johansson. Hon tycker att det är viktigt att våga prata om de här maktstukturerna som hindrar sjuksköterskor att starta eget. Men förmodligen kommer det att dröja många år innan de har förändrats så att sjuksköterskor och andra vågar ta för sig mer och driva även stora enheter. Tills dess handlar det mer om att arbeta för att vårdvalsuppdragen förändras. Vårdförbundets avdelningar bör bevaka de här frågorna regionalt för att kunna vara med och påverka och se till att det framöver inte bara blir breda och stora uppdrag. Stockholms läns landsting, som redan har flera olika vårdvalsuppdrag, kommer snart med flera nya (se faktaruta). Vårdförbundets ordförande Anna- Karin Eklund säger att det är viktigt att se vilka möjligheter som finns för Vårdförbundets grupper. Valmöjligheten i vården är här för att stanna, det är den verklighet som vi ska arbeta i och vi ska ta vara på de möjligheter som det ger oss. Hon håller med om att det är viktigt att vara med och driva på så att det blir flera mindre vårdvalsuppdrag, men vill också att Vårdförbundet ska arbeta för att kvalitetskraven förbättras. Privata vårdcentraler Andel män Andel kvinnor Anställda 30% 70% Vi ska visa på betydelsen av specifik kunskap, att det blir bättre resultat när patienter som har diabetes eller astma tas om hand av sjuksköterskor med specialistkompetens. Det är viktigt att vi tar plats i det nya systemet och visar att vår kunskap behövs. Rapporten visar också att man kan ifrågasätta vad begreppet tillgänglighet Ägare/delägare 80% 20% Verksamhetschefer 56% 44% Källa: Tillväxtverkets kartläggning av vårdvalet i Halland, Västmanland och Kronoberg. egentligen innebär. Förtroendevalda inom Vårdförbundet pekar på att tillgängligheten visserligen har ökat inom primärvården, men tyvärr är det mest fokuserat på telefontillgänglighet och läkartider. Det skulle få fler att starta eget: e Särskilda vårdvalsuppdrag för till exempel distriktssköterskemottagningar, hemsjukvård, bvc, mvc och specialistsjukvård. e Sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor måste få rätt att skriva remisser. e På sikt: förändra de hierarkier och makstrukturer som gör att sjuksköterskor inte startar egen verksamhet. Fakta. Vårdvalsuppdragen Det vanligaste vårdvalsuppdraget är ett så kallat allmänmedicinskt uppdrag som innebär en primärvårdscentral. Ibland ingår även barnhälsovård och mödrahälsovård. Tre landsting har flera fristående vårdvalsuppdrag utöver vårdcentral: Uppsala: Barnavårdscentral, barnmorskemottagning och medicinsk fotvård. Skåne: Barnhälsovård och rehabilitering, mödrahälsovård införs under Stockholm: Barnhälsovård, mödrahälsovård samt flera specialistområden: logoped, ögonbottenfotografering, fotsjukvård, läkarinsatser i särskilda boenden, tandvård för barn, kataraktoperationer, höft- och knäoperationer, psykiatri. Stockholm har dessutom planer på att införa fler vårdval inom olika specialistområden, till exempel allergimottagning, hudsjukvård, reumatologi och öron-näsa-hals. 36

4 lars nyman Åsikten är att tillgänglighetsbegreppet är för snävt. Det är inte säkert att den tillgänglighet som Vårdförbundets grupper främst arbetar med har ökat. Det skulle kunna vara öppna mottagningar på bvc eller möjlighet till akuta hembesök av distriktssköterska. Jag kan tycka att det tidigare var distriktssköterskan, barnavårdscentralen och mödrahälsovården som var det väsentliga i primärvården och läkaren var mindre viktig. Nu har det hänt något, det styrs allt mer mot att läkaren blir viktigast. Distriktssköterskor och sjuksköterskor kan uppleva att de hamnar lite vid sidan av, säger Ann Johansson. En viktig fråga när landstingen börjar utvidga vårdvalet till att omfatta specialistmottagningar är rätten att skriva remisser. Sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor behöver dels förskrivningsrätt för olika slags hjälpmedel/läkemedel och dels remitteringsrätt till olika instanser för att de ska kunna fungera som självständiga egna företagare. Det kan gälla remiss för hemsjukvård, medicinsk fotvård eller till specialistmottagningar. R TEXT HELENA MIRSCH ILLUSTRATION ladislav kosa Lästips. Rapport från Tillväxtverket: Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg? Granskat. Ann Johansson har utrett effekten av vårdvalet för Vårdförbundets medlemsgrupper. Kräver biomedicinska analytiker För att få driva en vårdcentral i Örebro län måste det finnas en biomedicinsk analytiker. Det är det enda landsting som ställer specifika krav på sådana specialistkunskaper. De flesta andra landsting har bara kravet att det ska finnas läkare som är specialister i allmänmedicin och att det ska finnas distriktssköterskor. Varje landsting har en så kallad uppdragsbeskrivning där de har skrivit ner vad som krävs för att få starta en mottagning. Där står bland annat vilka kompetenser som krävs när en vårdcentral ska bemannas. I Örebro län har landstinget specificerat bemanningskraven mer än på andra håll. Förutom allmänläkare och distriktssköterska ställs även krav på att det ska finnas: e biomedicinsk analytiker e sjukgymnast e psykosocial kompetens e specialistmottagning för diabetes e specialistmottagning för astma/kol e bvc med barnsjuksköterska/ distriktssköterska e mvc med barnmorska Enhetschefen för hälsovalet Örebro, Eva Frantz, tycker att det är viktigt att ställa specifika krav på kompetens. Biomedicinsk analytiker är ju en Bemanningskrav. Vårdcentraler i Örebro måste ha biomedicinska analytiker. egen profession. Det är en yrkesgrupp med en kompetens och utbildning som sjuksköterskor och andra inte har. Det är viktigt att de vårdcentraler som arbetar på uppdrag åt landstinget har personal med rätt kompetens. Alla vårdcentraler i Örebro län har inte en egen biomedicinsk analytiker anställd, utan några samverkar med andra vårdcentraler eller har avtal med sjukhuset. Ytterst handlar det om patientsäkerhet och det tycker jag att man ska värna om, säger Eva Frantz. R HELENA MIRSCH helena.mirsch@vardforbundet.se De tog chansen att starta eget. colourbox e 37

5 De äger sin arbetsplats Vårdvalet banade vägen. De två sjuksköterskorna Eva Karlsson och Marie Rooth grep chansen och startade eget, tillsammans med sina arbetskamrater läkarna. "Även om vi arbetar mer än tidigare är vi inte tröttare" Det var vårdvalssystemet, infört i Jönköpings län den 1 juni i fjol, som öppnade dörren för Aroma. Vårdcentralen har fyra ägare. Marie Rooth och Eva Karlsson är de två sjuksköterskorna i ägargruppen, Roland Lundgren och Carina Bergström de två läkarna. En alldeles utmärkt konstellation. Den är vår styrka, vi är två professioner som tillför våra olika perspektiv på verksamheten, tycker Eva Karlsson. Ingen av dem är chef över den andra, och det är aldrig omröstning om besluten. Hittills har de i alla fall fattats i konsensus. Ytterligare en läkare är anställd, och i mars hoppas de på att ha en ST-läkare på plats. För det är en av idéerna att locka till sig AT- och ST-läkare för att förhoppningsvis trygga läkarförsörjningen. Samtidigt finns det moln på himlen: Hur fort orkar vårdcentralen växa? När listningen startade hoppades Aroma att få patienter. Vid starten hade de Men redan ett halvår senare är antalet upp i omkring Än har vi inte slagit i taket, försäkrar Marie Rooth, men är ändå lite orolig för framtiden. Reglerna säger att vårdcentralen måste ta emot alla som vill lista sig. Blir antalet patienter mycket större måste vårdcentralen expandera. Men var och hur? De båda är överens om att den nuvarande storleken är optimal och önskar sig att landstinget kunde ge dem möjlighet att bestämma över expansionstakten. Det skulle gynna små vårdcentraler med kvalitet i den lilla skalan, säger Eva Karlsson. Vårdcentralens ersättning bygger på en fast peng per listad patient (hur stor varierar med åldern). Dessutom påverkas ersättningen av vilken kvalitet vårdcentralen erbjuder. Den ska mätas efter olika parametrar, som varierar år för år, men det finns ingen prestationsersättning i form av att räkna antalet besök. Jag tycker om ersättningssystemet. Det ger oss möjlighet att ge vård av hög kvalitet till alla, säger Eva Karlsson. De är nöjda med ersättningen det går runt. Vi var väl inställda på att få arbeta utan lön den första tiden. Men vi kan ta ut lön. Och även om vi arbetar mer än tidigare är vi inte tröttare, säger Eva Karlsson. Hon har lång erfarenhet av att arbeta i vården, och berättar om ett nittiotal med en väl fungerande, landstingsdriven vårdcentral som kring millennieskiftet förbyttes i en verksamhet där läkarna försvann och ersattes av hyrläkare. Utvecklingen gick åt fel håll, säger hon. Tankarna på att starta eget hade grott, men blev mer konkreta när Marie läste annonsen i Vårdfacket (Vårdfokus tidigare namn) om Förändringskrafts inspirationskväll för drygt två år sedan. Förändringskraft var Vårdförbundets projekt för att hjälpa medlemmar att starta eget. Inspirationskvällen följdes av en 38

6 Startade eget. Eva Karlsson och Marie Rooth tog chansen när vårdvalet öppnade för privatdriven verksamhet. De slipper landstingets överbyggnad men är noga med att ha kollektivavtal med bland andra Vårdförbundet. tredagarskurs och beslutet att starta eget stärktes ytterligare. Vi skaffade oss bra kontakter. Inte minst Nyföretagarcentrum har hjälpt oss mycket, säger Marie Rooth. Bitarna föll på plats och lokalen med den passande adressen Lasarettsgatan 17 blev Aromas. Två lokaler slogs ihop (socialtjänstens och en där fastighetsägarens arkitekter suttit) och blev dagens vårdcentral med 14 anställda tre läkare, sju sjuksköterskor, två administratörer, en lokalvårdare och en kurator på deltid. Labb och diabetessjuksköterska finns också i lokalerna, men är inhyrda från landstinget. Ägarna satsade själv mycket tid på att inreda lokalen, allt från att måla väggarna till att se till att utrustningen kom på plats. Vi har satsat mycket på att den tekniska utrustningen ska vara tipptopp, säger Eva Karlsson. Företaget är anslutet till Vårdföretagarna, så kollektivavtal finns. Alla anställda är med i facket, vilket betyder att man har kollektivavtal med fyra olika förbund. Lönerna ligger bra till. Och även om företaget gått ut och annonserat är de flesta av dem som arbetar på Aroma gamla arbetskamrater till Eva och Marie. Men själva har de lämnat Vårdförbundet. Jag frågade vad de hade för mig, vad jag kunde få ut av ett medlemskap i Vårdförbundet som egen företagare, men fick inga bra svar. Så jag bestämde mig för att gå ur, berättar Marie Rooth. Hon och Eva Karlsson önskar sig att förbundet hade ett bättre koncept också för egenföretagare som medlemmar. De kände till Viam, men upplevde 39

7 att den verksamheten hade upphört; därför hittade de ingen plats för sig själva i Vårdförbundets organisation. Men stödet till egna företagare finns kvar, dock i annan form. R TEXT KAJ NYMAN FOTO VERONIKA SVENSSON Mer för företagare: Fliken: Min profession Kontakt företagare: Kristina Malm Janson kristina.malm.janson@vardforbundet.se Nöjda patienter. Arne Norén, en av listade patienter, får blodtrycket mätt av Marie Rooth. Reglerna för vårdval i Jönköpings län e Invånarna får fritt välja vårdcentral inom Jönköpings län. Vårdcentralen ska erbjuda vård inom tre månader. e Av ersättningen är 86 procent fast vårdpeng utifrån patientens ålder (85 procent) och socioekonomiska faktorer (15 procent), som fastställs med hjälp av CNI, Care Need Index. För den som är 80 år eller äldre betalas tolv gånger mer än för åldrarna år. e Återstående 14 procent av ersättningen styrs av åtta olika faktorer. e Vårdcentralen behåller patientavgiften men får ingen annan besöksbaserad ersättning. e I åtagandena ingår bland annat hemsjukvård, platser för AT- och ST-läkare samt verksamhetsförlagd utbildning för undersköterskor och sjuksköterskor. Utmaning att nå privatanställda I vårdvalets spår har privatvården formligen exploderat i Stockholm. För Vårdförbundet är det en utmaning att nå fram, särskilt på företag utan kollektivavtal. det inte finns något kollektivavtal här behöver jag inte vara med i Vårdförbundet. Det har min arbets- Eftersom givare sagt. Det är en inte helt ovanlig replik Ulla Althin, ordförande för Vårdförbundet i Stockholm, får höra när hon har en medlem på tråden som just har skickat in en utträdesansökan. Ibland lyckas jag övertyga henne om att det just därför är extra viktigt att stanna kvar som medlem. Men inte alltid, suckar Ulla Althin. Hon tror att många medlemmar som tidigare arbetat åt kommun eller landsting lite aningslöst tror att det är lika tryggt och välordnat på den nya arbetsplatsen. Men så ser verkligheten inte alltid ut. Ulla Althin berättar om ett samtal med en medlem alldeles nyligen. Medlemmen visade upp anställningsavtalet med sin nya, privata arbetsgivare. Visserligen var lönen lite högre än den hon hade haft förut, men semestern var kortare, övertidsersättningen hade hon avtalat bort och kompetensutvecklingen skulle ske på fritiden. Ulla Althin kunde bara konstatera att Vårdförbundet inte kunde göra något. Det enda råd jag hade var att hon kunde säga upp sig för att komma ur knipan och det gjorde hon faktiskt, berättar Ulla Althin. Den privata vården har växt kraftigt sedan vårdvalet kom. Vårdförbundet har nu medlemmar på 637 privata företag. Där finns 26 procent av medlemmarna. De flesta privata företag har kollektivavtal, men man känner till minst 38 företag som är utan avtal. Hur många oorganiserade arbetsgivare med oorganiserade sjuksköterskor eller barnmorskor det finns är omöjligt att hålla reda på. De tre regionala skyddsombuden söker upp medlemmar på företag utan kollektivavtal. Det har de laglig rätt till, och statsbidragen täcker än så länge hela kostnaden. Även till andra arbetsplatser bjuder Vårdförbundet in sig själva. Det är sällan något problem att få komma, vi har hittills inte fått nej. Vi har väl en viss respekt med oss trots allt, säger Ulla Althin. Facklig tid finns i landstinget, kommunerna och några av de större privata koncernerna. Men på de små företagen är det omöjligt att få till facklig tid. Avdelningen ersätter därför några förtroendevalda för förlorad arbetsförtjänst när de bedriver upp sökande arbete på dessa arbetsplatser. Att värva studenter har varit rätt framgångsrikt. Men när studenterna är färdiga med sina studier och har börjat arbeta lämnar många förbundet. Ulla Althin berättar att avdelningen har försökt bjuda in till lunchsamtal för att prata med de nya och hjälpa dem att bygga nätverk. Tyvärr har det inte gått så bra. De nya sjuksköterskorna har helt enkelt inte tid att gå ifrån för att träffa oss. Så nu funderar vi över andra sätt att nå dem, säger Ulla Althin. R KAJ NYMAN kaj.nyman@vardforbundet.se 40