Statistik om Informationssamhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik om Informationssamhället"

Transkript

1 PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2001 Statistik om Informationssamhället

2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2001 Sammanfattning...2 Inledning...3 Resultat...4 Tillgång till dator och Internet i hemmet 4 Typ av uppkoppling till Internet i hemmet 6 Skäl till att inte ha tillgång till dator i hemmet 8 Hur ofta används datorn i hemmet 9 Generell användning av Internet 10 Användning av Internet för att beställa varor eller tjänster 11 Tillgång till dator och Internet i arbetet 15 Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning 17 Kvalitetsdeklaration...18 Bilaga 1. Frågor som ställts i telefonintervjun...21 Bilaga 2. Instruktioner som givits i samband med telefonintervjun...24

3 2 av 26 Sammanfattning Var tredje använder dator dagligen i hemmet Av den undersökning som Statistiska centralbyrån genomförde i september 2001 framgår att privatpersoners användning av datorer och Internet är mycket utbredd. Bland annat använder en av tre i åldern år dator i hemmet dagligen och knappt 30 procent använder dator i hemmet veckovis. En ökning har skett i jämförelse med 2000 både när det gäller hur ofta användning sker samt hur stor andel som använder dator i hemmet. Ungefär tre fjärdedelar använde dator i hemmet vid något tillfälle under 2001 i jämförelse med ungefär två tredjedelar under Män är mer frekventa datoranvändare än kvinnor Frekvent datoranvändning i hemmet är mindre vanligt bland kvinnor än bland män, t.ex. så använder cirka 24 procent av kvinnorna i åldern år dator i hemmet dagligen medan motsvarande andel för män är cirka 39 procent. Tre av fyra använder Internet unga människor använder Internet mest Ungefär tre fjärdedelar av alla i befolkningen i åldern år använder Internet i hemmet eller på annan plats. Kvinnor använder Internet i något mindre utsträckning än män, andelarna är cirka 73 procent respektive cirka 79 procent. Vid en jämförelse av åldersgrupper så visar det sig att hela 95 procent av de i åldern år använder Internet. Med högre ålder minskar användningen och endast cirka 56 procent av alla i åldern år använder Internet. Mer än hälften skulle kunna tänka sig att rösta via Internet Av intresse inför det kommande valet är att en majoritet av befolkningen i åldern år, 55 procent, kan tänka sig att rösta via Internet i allmänna val, vilket är en lika stor andel som i undersökningen som genomfördes Detta indikerar att det finns ett brett intresse för att använda Internet som hjälpmedel i val till riksdag, landstings- och kommunalfullmäktige samt folkomröstningar. En av fyra e-handlar Stort intresse finns också för att beställa varor eller tjänster via webbsidor eller e-post. Ungefär en fjärdedel av befolkningen i åldern år gjorde under 2001 en sådan beställning. Det totala beloppet som de i åldern år beställde för var cirka 5,5 miljarder kr. Eftersom undersökningen genomfördes i september 2001 och de svarande ombads göra en bedömning för hela 2001 ska beloppet ses som en mycket grov uppskattning. Av intresse är dock att exakt samma fråga ställdes vid samma tidpunkt Ökningen mellan 2000 och 2001 var ungefär 700 miljoner kronor eller cirka 15 procent.

4 3 av 26 Inledning I denna rapport presenteras resultat från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning av privatpersoners användning av dator och Internet som genomfördes i september och början på oktober De som har varit med i undersökningen är i Sverige folkbokförda individer i åldern år exklusive intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt de som vistas utomlands. Som mätinstrument har SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) använts. AKU är en telefonintervjuundersökning som genomförs varje månad. Utöver de ordinarie frågorna i denna undersökning har också frågor om datorvanor ställts. Knappt telefonintervjuer har genomförts. De svarande har genom viktning räknats upp så att de motsvarar befolkningen. Detta innebär att det går att ge en uppskattning av hur många i åldern år som totalt använder datorer och Internet. År 2000 gjordes en liknande undersökning vid samma tillfälle som publicerades av SCB i publikation IT i hem och företag. Jämförelser mellan resultaten från undersökningen 2001 och undersökningen 2000 presenteras i denna rapport. I undersökning som genomfördes 2000 ställdes avsevärt färre frågor vilket gör att alla frågor inte går att jämföra. Jämförelser med andra länder har inte varit möjligt i denna rapport eftersom andra länders statistikbyråer i allmänhet inte regelbundet gör undersökningar om privatpersoners användning av datorer och Internet och om de gör sådana undersökningar så används inte samma frågor och metodik. Under andra kvartalet 2002 kommer dock en europeiskt harmoniserad undersökning om människors användning av Internet och datorer att genomföras. SCB kommer att genomföra den svenska delen av denna undersökning som samordnas av EU:s statistikbyrå Eurostat vilket kommer ge möjlighet till jämförelser med andra länder. Rapporten är skriven av Anders Hintze, e-post: tfn , på programmet Forskning och informationsteknik, Avdelningen för ekonomisk statistik vid Statistiska centralbyrån.

5 4 av 26 Resultat Tillgång till dator och Internet i hemmet Totalt hade i september 2001 cirka 80 procent av alla i befolkningen i åldern år tillgång till en dator i hemmet. Motsvarande andel var ett år tidigare cirka 76 procent. I definitionen av tillgång till dator i hemmet ingår stationära och bärbara datorer. Även bärbara datorer som används både på en arbetsplats samt i hemmet ingår. Olika typer av speldatorer som kopplas till TV:n eller hålls i handen, t.ex. Sony Playstation eller Nintendo ingår inte. Även små handhålla datorer som exempelvis Palm Pilot, Psion och mobiltelefoner exkluderas. Datoriserad utrustning i hemmet som diskmaskiner och videobandspelare definieras inte heller som datorer Det är i praktiken inte är någon skillnad i tillgång till dator i hemmet mellan könen, bland kvinnor har 79 procent denna tillgång och bland män 80 procent. De åldrar som har mest frekvent tillgång till dator i hemmet är åringar samt åringar. I båda dessa grupper är tillgången cirka 90 procent. Anmärkningsvärt är att endast cirka tre fjärdedelar av alla i åldern år hade tillgång till dator hemma. Denna grupp är tillsammans med åringar de två åldersgrupper som har minst tillgång till dator i hemmet. I jämförelse med i september 2000 har samtliga åldersgruppers, förutom de i åldern år, tillgång till dator i hemmet ökat. Att åringars tillgång inte har ökat mellan 2000 och 2001 kan eventuellt indikera en mer stabil nivå bland unga människor. Diagram 1. Tillgång till dator i hemmet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt 100% 89% 90% 75% 75% 70% 81% 77% 87% 84% 83% 79% 67% 59% 80% 76% 50% 25% 0% år år år år år år Totalt Stora skillnader framträder när en jämförelse görs av arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares tillgång till dator i hemmet. Bland högre tjänstemän har i stort alla, cirka 93 procent, tillgång till dator i hemmet medan motsvarande andel för arbetare var cirka 72 procent. Skillnaden är inte lika markant när andel lägre tjänstemän, cirka 87 procent, och andelen företagare, cirka 84 procent, studeras. I jämförelse med år 2000 har arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares tillgång till dator i hemmet ökat. Minst är ökningen bland högre tjänstemän vilket antagligen kan förklaras av tillgången till dator i hemmet bland högre tjänstemän redan 2000 var på en hög nivå, över 90 procent.

6 5 av 26 Diagram 2. Tillgång till dator i hemmet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare 100% 75% 72% 69% 87% 83% 93% 91% 84% 78% 50% 25% 0% Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare Cirka 70 procent av alla i åldern år har tillgång till Internet i hemmet vilket innebär att nästan alla som har tillgång till dator i hemmet, cirka 80 procent, också har en uppkoppling mot Internet. Om olika åldersgrupper jämförs är det de i åldern år och de i åldern år som i störst utsträckning, cirka 78 procent, har tillgång till Internet i hemmet. Den enda grupp där tillgången till Internet i hemmet inte ökade mellan 2000 och 2001 är bland de i åldern år. Diagram 3. Tillgång till Internet i hemmet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt 100% 75% 78% 78% 63% 57% 71% 68% 78% 72% 73% 67% 56% 70% 65% 50% 48% 25% 0% år år år år år år Totalt

7 6 av 26 Om arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagares istället studeras framgår att högre tjänstemän är den grupp som i störst utsträckning, cirka 84 procent, har tillgång till Internet i hemmet. Detta innebär att nästan alla högre tjänstemän som har tillgång till dator i hemmet, 93 procent, också har tillgång till Internet i hemmet. I jämförelse med 2000 har tillgången till Internet i hemmet ökat i samtliga grupper. Diagram 4. Tillgång till Internet i hemmet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare 100% 75% 61% 56% 78% 74% 84% 81% 75% 67% 50% 25% 0% Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare Typ av uppkoppling till Internet i hemmet En av frågorna i undersökningen handlade en av frågorna om vilken typ av uppkoppling till Internet som människor har i hemmet. Svarsalternativen var totalt tre; Via modem och vanlig telefonlinje, På annat sätt, samt Vet ej. När frågorna konstruerades gjordes valet att inte fråga om bredband eftersom det inte finns någon vedertagen definition av detta begrepp. Vissa anser att en bredbandsuppkoppling innebär en dataöverföringshastighet på minst 2 Mbit/s medan andra menar att hastigheten ska var minst 5 Mbit/s. Det går också att diskutera om bredband innebär att uppkopplingen hastighet ska var lika snabb både till och från den uppkopplade datorn. En alternativ lösning skulle kunna vara att fråga om olika tekniker som används för uppkopplingen, t.ex. via kabel-tv eller ISDN 1, och på sätt få en uppskattning av uppkopplingshastigheten. Även i detta fall har ett val gjorts att inte fråga om dessa tekniker. Den första anledningen är att samma teknik kan innebära olika uppkopplingshastighet, t.ex. så är dataöverföringshastigheten för ISDN beroende av hur många kanaler som kunden abonnerar på. Det andra skälet är att många antagligen har mycket svårt att ge information om vilken typ av teknik som de använder för att få tillgång till Internet i hemmet eftersom någon annan familjemedlem har beställt och installerat uppkopplingen. Resultaten från undersökningen visar också att 1 Integrated Services Digital Network

8 7 av 26 cirka personer, motsvarande 1 procent, av alla i befolkningen i åldern år inte vet vilken typ av uppkoppling till Internet som de har i hemmet trots att frågan endast haft svarsalternativen Via modem och vanlig telefonlinje, På annat sätt samt Vet ej. Undersökningen visar att hela 82 procent av de som har Internet i hemmet är anslutna via modem och vanlig telefonlinje, dvs. en uppringd analog förbindelse. Ungefär 17 procent eller cirka personer har någon annan typ anslutning. Män har endast i marginellt större utsträckning än kvinnor tillgång till annan uppkoppling än via modem och vanlig telefonlinje, andelarna är 19 respektive 16 procent. När det gäller tillgång till Internet på annat sätt än via modem och vanlig telefonlinje är denna typ av uppkoppling vanligast bland de i åldern år där knappt en tredjedel har denna möjlighet. Generellt sett är uppkoppling via modem och vanlig telefonlinje relativt sett till annan typ av uppkoppling vanligare ju äldre en person är. När det gäller arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare är det dock i praktiken inga skillnader i typ av uppkoppling till Internet i hemmet. Vid en jämförelse mellan 2000 och 2001 framgår att andelen som har annan uppkoppling än via vanlig telefonlinje och modem har ökat från 7 till 17 procent. Detta indikerar att snabbare alternativ och även fasta uppkopplingar med tiden blir allt mer populära. Om en jämförelse görs mellan olika åldersgrupper är ökningen störst bland de i åldern år. I denna grupp hade 2000 ungefär 7 procent annan typ av uppkoppling än via modem och vanlig telefonlinje medan motsvarande andel 2001 var 24 procent. Diagram 5. Typ av anslutning till Internet 2001 och 2000 fördelat på åldersklasser och totalt Totalt/ % 7% Totalt/ % 17% år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ år/ % 88% 93% 84% 93% 84% 92% 80% 83% 67% 92% 76% 4% 10% 6% 14% 6% 15% 8% 20% 17% 32% 7% 24% 0% 25% 50% 75% 100% Via modem och v anlig telefonlinje På annat sätt vet ej

9 8 av 26 Skäl till att inte ha tillgång till dator i hemmet I undersökningen fick de som inte hade tillgång till dator i hemmet ange flera olika skäl till att de inte hade dator hemma. Knappt en tredjedel av de som inte har dator i hemmet anger att ett av skälen till detta är att de inte har något behov av en dator i hemmet. Andelen som inte har tillgång dator i hemmet p.g.a. att de inte har behov av datorer i hemmet ökar med tilltagande ålder, knappt 40 procent av åringarna anger detta som ett skäl. Motsvarande andel för åringar är cirka 13 procent. Drygt en fjärdedel anger som ett skäl att de inte är intresserade av datorer. Bland dessa är äldre människor i majoritet, t.ex. så anger ungefär 38 procent av åringarna respektive ungefär 17 procent av åringarna detta som ett skäl till att inte ha dator i hemmet. Knappt en fjärdedel anser att ett skäl är att datorer är för dyra. Bland de som anser att datorer är för dyra är yngre människor överrepresenterade, t.ex. anser knappt hälften av alla i ålder år att kostnaden är ett bidragande skäl till att de inte har tillgång till dator i hemmet. Motsvarande siffra för de i åldern år är endast drygt 10 procent. Skäl som till liten del bidrar till att människor inte har tillgång till dator i hemmet är tillgång till dator på arbete, cirka 13 procent anger detta som ett skäl, och att datorer är krångliga att använda, cirka 3 procent anger detta som ett skäl. Diagram 6. Skäl till att inte ha dator i hemmet 2001 Jag har inte behov av att använda en dator Jag är inte intresserad av datorer Datorer är för dyra 27% 24% 30% Jag har tillgång på arbetet eller på annat sätt Av andra skäl 13% 10% Datorer är för krångliga att använda 3% 0% 25% 50% 75% 100% Diagram 7. Andel som anser att det är för dyrt att ha dator i hemmet fördelat på åldersklasser år 48% år år år 32% 31% 36% år 18% år 11% 0% 25% 50% 75% 100%

10 9 av 26 Hur ofta används datorn i hemmet Cirka en tredjedel av alla i åldern år, eller drygt 1,6 miljoner människor, använder dator i hemmet dagligen. Motsvarande andel 2000 var cirka 29 procent. Om andelen för 2001 istället beräknas för de som har tillgång till dator i hemmet är den dagliga användningen ännu större, knappt 40 procent. Knappt 30 procent angav att de använder dator i hemmet veckovis och cirka 13 procent angav att de använder dator i hemmet månadsvis. Ungefär en 26 procent bland de i åldern år använder slutligen aldrig dator i hemmet. Av dessa är det knappt en fjärdedel som inte använder dator fast de har tillgång till dator i hemmet. Det är betydligt vanligare bland män att använda dator i hemmet dagligen, knappt 40 procent anger att så är fallet medan motsvarande andel bland kvinnor är ungefär en fjärdedel. Det är också vanligare att använda dator i hemmet dagligen bland yngre människor än bland äldre människor. Ungefär 53 procent av åringarna gör detta medan motsvarande andel bland åringar är cirka 21 procent. Markant är att högre tjänstemän i dubbelt så stor utsträckning som arbetare använder dator i hemmet, här är andelarna 42 respektive 21 procent. Diagram 8. Hur ofta datorn användes i hemmet 2001 och 2000 fördelat på kvinnor och män samt totalt 100% 75% 50% aldrig månadsvis eller mer sällan veckovis 25% dagligen 0% Män 2000 Män 2001 Kvinnor 2000 Kvinnor 2001 Totalt 2000 Totalt 2001

11 10 av 26 Diagram 9. Hur ofta datorn användes i hemmet 2001 fördelat på åldersgrupper, arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Egna företagare 36% 27% 12% 25% Högre tjänstemän 42% 37% 11% 10% Lägre tjänstemän 31% 36% 15% 18% Arbetare 21% 25% 16% 38% år 21% 22% 14% 43% år 25% 30% 18% 27% år 29% 35% 15% 21% år 35% 31% 11% 23% år 44% 21% 7% 28% år 53% 29% 7% 11% 0% 25% 50% 75% 100% dagligen veckovis månadsv is eller mer sällan aldrig Generell användning av Internet Ungefär tre fjärdedelar av alla i befolkningen i åldern år använder Internet i hemmet eller på annan plats. Kvinnor använder i något mindre utsträckning Internet än män, andelarna är cirka 73 procent respektive cirka 79 procent. Vid en jämförelse av åldersgrupper så visar det sig att hela 95 procent av de i åldern 16 till 19 år använder Internet. Med högre ålder minskar användningen och endast cirka 56 procent av alla i åldern år använder Internet. Två grupper som i stor utsträckning använder Internet är högre och lägre tjänstemän. I dessa grupper är andelarna cirka 95 procent respektive cirka 87 procent. Företagare och arbetare är använder Internet i mindre utsträckning än tjänstemän. Andelarna är här cirka 73 procent respektive cirka 61 procent. Vid en jämförelse med år 2000 har användning av Internet generellt ökat med drygt 10 procent. En ökning har skett både bland män respektive kvinnor, olika åldersgrupper, högre och lägre tjänstemän, företagare och arbetare. Ökningen har relativt sett varit störst bland grupper som i liten utsträckning använder Internet, t.ex. människor över 54 år och arbetare.

12 11 av 26 Diagram 11. Användning av Internet 2001 och 2000 fördelat på kvinnor och män samt totalt Totalt 2000 Totalt 2001 Kv innor 2000 Kv innor 2001 M än 2000 M än % 76% 63% 73% 72% 79% 0% 25% 50% 75% 100% Diagram 12. Användning av Internet 2001 fördelat på åldersgrupper, arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Högre tjänstemän Lägre tjänstemän 87% 95% Arbetare 61% Egna f öretagare 76% år 56% år år år år år 69% 78% 85% 88% 95% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Användning av Internet för att beställa varor eller tjänster I undersökningen ställdes en fråga om hur mycket de svarande totalt privat kommer att beställa för via webbsidor eller e-post under år Denna fråga innebär att de svarande fram till och med i september 2001, när undersökningen genomfördes, ska komma ihåg hur mycket de har beställt för under året samt också göra en prognos över hur mycket de kommer att beställa för under resten av året. En sådan ansats kan ge upphov till olika fel, t.ex. kan det vara svårt att komma ihåg åtta månaders konsumtion eller att det kan vara svårt att uppskatta hur mycket som den svarande kommer beställa för via webbsidor

13 12 av 26 eller e-post inför jul. Det sistnämnda är bland annat beroende av kännedom om vilka varor som kommer att finnas tillgängliga på Internet, priser och leveransvillkor. En indikation på problemen med att besvara frågan är att en förhållandevis stor andel har därför svarat Vet ej på denna fråga. Resultaten från frågan ska mot bakgrund av ovanstående ses som en mycket grov uppskattning av privatpersoners handel via Internet år Om konsumtionen av varor och tjänster som beställts via webbsidor eller e- post studeras med den utgångspunkt som presenteras ovan framgår att cirka en fjärdedel av alla i befolkningen i åldern år e-handlar. Av intresse är att motsvarande andel 2001 var cirka 21 procent vilket indikerar att e- handeln har ökat måttligt. Ungefär 21 procent av kvinnorna beställde under 2001 via webbsidor eller e-post medan motsvarande andel för männen är cirka 29 procent. Om olika åldersgrupper jämförs är det framför allt de i åldern år som e- handlade I denna grupp e-handlade drygt en tredjedel medan motsvarande andel i den grupp som e-handlar minst, de i åldern år, är cirka 10 procent. Också högre och lägre tjänstemän, företagare och arbetare e-handlade i olika stor utsträckning under Mest e-handlar högre tjänstemän, cirka 39 procent i denna grupp uppger att de under 2001 beställde varor eller tjänster via webbsidor eller e-post. Minst e-handlar arbetare, där motsvarande andel var cirka 17 procent. Tabell 1. Privatpersoner konsumtion via Internet 2001 redovisat i miljoner kr och andel i procent som beställer via Internet samt befolkningen i Sverige i tusental fördelat på olika åldersgrupper Konsumtion via Internet i miljoner kr Andel som beställer via Internet i procent Befolkningen i Sverige i tusental Total andel som beställer via webbsidor eller e-post kr kr kr kr kr eller mer kr år ,0 4,1 5,7 7,2 6,4 2,0 1, år ,4 2,5 4,9 9,1 11,7 3,3 2, år ,3 2,6 4,7 8,0 10,8 4,4 3, år ,0 1,7 3,4 7,3 7,8 3,0 3, år ,7 2,0 1,9 4,0 5,4 2,6 2, år 416 9,5 0,7 1,3 1,8 2,7 1,6 1,4 891 Totalt ,6 2,1 3,3 6,0 7,4 3,0 2,

14 13 av 26 Tabell 2. Privatpersoner konsumtion via Internet 2001 redovisat i miljoner kr och andel i procent som beställer via Internet samt befolkningen i Sverige i tusental fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Konsumtion via Internet i miljoner kr Andel som beställer via Internet i procent Befolkningen i Sverige i tusental Total andel som beställer via webbsidor eller e-post kr kr kr kr kr eller mer kr Ej möjliga att klassificera enligt nedan ,7 2,5 3,5 5,5 5,4 1, Arbetare ,4 1,2 2,3 3,4 4,8 2 0, Lägre tjänstemän ,7 1,7 3,7 5,5 7,3 2,9 3, Högre tjänstemän ,9 1 4,5 7,5 9,6 4,9 7,7 577 Egna företagare ,3 0,9 1,1 2,7 4,6 2,2 6,3 378 Totalt ,6 1,6 3,1 4,8 6,1 2,5 2, Totalt beställdes för cirka 5,5 miljarder kr via webbsidor eller e-post av människor i åldern år. I jämförelse med 2000 är detta en ökning med cirka 700 miljoner kr. Hur mycket som beställs via webbsidor eller e-post måste dock sättas i relation till den hushållens totala konsumtionsutgifter som under 2000, som är den senaste tillgängliga uppgiften, i löpande priser var ungefär miljarder kr. Vid en jämförelse mellan dessa två konsumtionsuppgifter ska uppmärksammas att hushållens totala konsumtionsutgifter också innefattar människor som är yngre än 16 år respektive äldre än 64 år. Olika grupper i samhället, t.ex åringar i jämförelse med åringar eller arbetare jämfört med tjänstemän, har olika storlek med avseende på hur många människor som finns i dessa olika grupper. Detta har givetvis inverkan på hur mycket olika grupper beställer för totalt via webbsidor eller e-post. Handel via Internet per capita redovisas inte eftersom endast en liten del av varje grupp beställer via webbsidor eller e- post och ett sådant mått därför vore olämpligt. I stället redovisas nedan hur mycket som beställs för via Internet, hur stor andel som beställer samt hur stor befolkningen är i respektive grupp. Om en studie görs av endast de som beställer via webbsidor eller e-post i åldern år framgår att genomsnittet för dessa personer under år 2001 är cirka kr vilket är en liten minskning i jämförelse med För lägst genomsnittsbelopp beställer yngre människor, dvs. de under 35 år. De som är i åldersspannet år ligger på en högre nivå, ungefär kr i genomsnittligt belopp. Konsumtionen skiljer sig också mellan arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare. Bland de arbetare som beställer via Internet är den genomsnittliga beloppet drygt kr. Motsvarande siffra för lägre och högre tjänstemän är större, cirka kr respektive kr. Värt att notera är att egna företagare relativt sett till de andra grupperna beställer för en stor summa pengar, i genomsnitt ungefär

15 14 av kr. Vad denna stora skillnad jämfört med andra grupper beror på är svårt att säga. Möjliga förklaringar kan vara att egna företagare som beställer via Internet är vana användare, t.ex. genom att man använder Internet för att sköta sina affärer, och därför också har nära till att använda denna kanal för privata inköp. Diagram 16. Olika åldersgruppers privata genomsnittliga konsumtion via handel över Internet under år 2001 i kr, av de som beställer via webbsidor eller e-post Kronor år år år år år år Diagram 17. Arbetares, lägre och högre tjänstemäns samt egna företagares privata genomsnittliga konsumtion via handel över Internet under år 2001 i kr, av de som beställer via webbsidor eller e-post Kronor Arbetare Lägre tjänstemän Högre tjänstemän Egna företagare Om människor kan tänka sig att rösta via Internet Ungefär 55 procent av personerna mellan 16 och 64 år skulle föredra att rösta via Internet i val till riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om möjlighet fanns. Knappt 40 procent skulle inte föredra att rösta via Internet. Resterande andel, cirka 6 procent, vet inte om de skulle föredra att rösta via Internet. Detta är samma resultat i undersökningen som gjordes år Redan då var detta en hög andel som nu alltså bekräftas i den undersökning som genomförts år Kvinnor är 2001 något mindre positiva till att rösta via Internet än män. Ungefär 54 procent av kvinnorna och 55 procent av männen skulle föredra att rösta via Internet. Det finns stora skillnader i inställning till att rösta via Internet beroende på ålder. De som är mest positiva till att rösta via Internet är mellan 20 och 34 år. I denna åldersgrupp uppger cirka två tredjedelar att de skulle föredra att rösta via Internet om möjlighet fanns. Av de personer som är äldre än 54 år är andelen positiva mindre. Bland dessa uppger bara

16 15 av 26 drygt en tredjedel att de skulle föredra att rösta via Internet. Tjänstemän, både högre och lägre skulle föredra att rösta via Internet i större utsträckning än arbetare och egna företagare. Gruppen tjänstemän har högst andel som skulle föredra att rösta via Internet, drygt 60 procent, medan motsvarande andel bland arbetare är knappt hälften. Diagram 18. Hur stor andel i olika grupper som 2001 föredrog att rösta via Internet i val till riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om möjlighet fanns Egna företagare Högre tjänstemän Lägre tjänstemän Arbetare 51% 63% 62% 49% år 35% år år år år år Kv inna Man Totalt 48% 60% 67% 64% 56% 54% 55% 55% 0% 25% 50% 75% 100% Tillgång till dator och Internet i arbetet Av totalt drygt 4,2 miljoner sysselsatta är det cirka 3,2 miljoner eller ungefär 77 procent som på ett enkelt sätt har tillgång till dator på sin arbetsplats. I detta fall räknas tillgång till dator som om den svarande enkelt kan få tillgång till en dator på sin arbetsplats. Denna dator behöver inte vara en personlig dator utan kan vara en dator som används av ett mindre antal personer, t.ex. delas av arbetsgruppen. Med tillgång till dator menas dock inte en enstaka gemensam dator, exempelvis på ett företagsbibliotek, som ett stort antal arbetstagare delar på. Skillnaden i tillgång är mest markant både 2001 och 2000 om lägre och högre tjänstemän jämförs med arbetare och egna företagare. I stort sett alla tjänstemän, både lägre och högre, har tillgång till dator. När det gäller arbetare är det 2001 dock bara knappt 60 procent och 2000 ungefär hälften som hade tillgång till dator. Även egna företagare uppvisare en relativt låg andel med knappt 70 procent 2001 och ungefär 65 procent 2000.

17 16 av 26 Diagram 19. Tillgång till dator i arbetet 2001 och 2000 fördelat på arbetare lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Egna företagare 65% 69% Högre tjänstemän Lägre tjänstemän 98% 98% 93% 94% Arbetare 51% 57% 0% 25% 50% 75% 100% Cirka 67 procent av de sysselsatta har tillgång till Internet via en dator på arbetet. Motsvarande andel som har tillgång till dator på arbete är cirka 77 procent. Detta innebär att nästan alla som har tillgång till dator i arbetet också har tillgång till Internet. Även här är skillnaden störst om lägre och högre tjänstemän jämförs med arbetare och egna företagare. Till exempel så har cirka 96 procent av alla högre tjänstemän tillgång till Internet via en dator på sin arbetsplats medan motsvarande andel för arbetare är 41 procent. Värt att notera är att bland arbetare har endast ungefär 73 procent av de som har tillgång till dator på arbetet också tillgång till Internet. Bland högre tjänstemän är denna andel 98 procent. Generellt har tillgången till Internet ökat via dator på arbetet i samtliga grupper om en jämförelse görs mellan 2000 och Ökningen är störst i gruppen arbetare där ungefär fler individer, motsvarande en ökning på ungefär 10 procentenheter, fått tillgång till Internet via dator på arbetet. Diagram 20. Tillgång till Internet i arbetet 2001 och 2000 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Egna företagare 55% 62% Högre tjänstemän Lägre tjänstemän 94% 96% 80% 87% Arbetare 31% 41% 0% 25% 50% 75% 100%

18 17 av 26 Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning Av de knappt en miljon i åldern år som studerar i en allmän grundutbildning, deltar i yrkesinriktade studier, eller studerar svenska för invandrare är det nästan fyra femtedelar som har tillgång till en dator med en anslutning till Internet inom ramen för denna utbildning. Män och kvinnor har i lika stor utsträckning sådan tillgång. Tillgången är störst bland yngre studerande där nästan alla har denna tillgång medan motsvarande andel bland de som är över 45 år och studerar är knappt hälften. Anmärkningsvärt är att cirka fyra femtedelar av arbetare som deltar i en utbildning har tillgång till en dator med en anslutning till Internet när endast ungefär hälften av de högre tjänstemännen deltar i en utbildning har sådan tillgång. Detta resultat står i stark kontrast till övriga resultat som presenterats i denna rapport. En eventuell förklaring kan vara att högre tjänstemän i mindre utsträckning än arbetare deltar i utbildningar där det är nödvändigt med datorstöd eftersom de redan har denna kompetens. Av undersökningen som presenteras här går det dock inte att utläsa om så skulle vara fallet. Vid en jämförelse med år 2000 går det att generellt konstatera att tillgång till en dator med en anslutning till Internet inom ramen för en utbildning ökat. Ökningen mellan 2000 och 2001 är cirka åtta procentenheter. Diagram 21. Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning % % 0% 25% 50% 75% 100% Diagram 22. Tillgång till Internet inom ramen för en utbildning 2001 fördelat på arbetare, lägre och högre tjänstemän samt egna företagare Egna företagare 59% Högre tjänstemän 52% Lägre tjänstemän 60% Arbetare 82% 0% 25% 50% 75% 100%

19 18 av 26 Kvalitetsdeklaration Undersökningspopulation Undersökningspopulationen består av individer i åldern år som är folkbokförda i Sverige, exklusive personer intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt de som vistas utomlands. Urval Urvalsramen för undersökningen är SCB:s register över totalbefolkningen. Vid urvalsdragningen sker en indelning i strata med hjälp av information om boende, län, kön, medborgarskap och sysselsättningsstatus. Ett systematiskt urval dras sen i varje stratum. Urvalet är en del av Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) ordinarie urval. AKU genomförs en gång per månad med ett nettourval om cirka individer. Detta urval består av rotationsgrupper varav en del förnyas varje månad. I de rotationsgrupper som tillkommer görs förstagångsintervjuer. Dessa intervjuer är mer omfattande och därför tillåts ej frågor utöver de ordinarie AKU-frågorna, dvs. frågor om dator- och Internetanvändning. Utöver detta exkluderas individer som är intagna på anstalt, långvarigt sjuka samt vistas utomlands. Total har frågor ställts till fyra av AKU:s rotationsgrupper och urvalsstorleken blir då individer. En mer detaljerad beskrivning av urvalsförfarandet finns på SCB:s webbplats: Variabler Undersökningens variabler har fokuserat på tillgång till och användning av datorer och Internet. Vidare inhämtas i samband med AKU ett antal uppgifter om de svarande, t.ex: A Den näringsgren den intervjuade arbetar inom B C D Yrke Socioekonomisk grupp Fackförbundstillhörighet E Utbildning Utöver de i telefonintervjuerna insamlade variablerna finns från registret över totalbefolkningen (RTB) ett antal variabler. De viktigaste av dessa är: A Ålder B C D E Kön Län, kommun Civilstånd Födelseort

20 19 av 26 Mätning Uppgifterna hämtas in via datorstödda telefonintervjuer i samband med AKU:s ordinarie datainsamling. Frågorna om datorvanor har ställts till intervjupersonen efter det att de ordinarie AKU-frågorna avslutats. Totalt genomfördes intervjuer. Till sin hjälp har intervjuarna haft intervjuarinstruktioner. Referenstid Datainsamlingen har skett under september och början på oktober år 2001 och uppgifterna i undersökningen avser om inte annat anges denna tidpunkt. Databeredning och bearbetning Intervjuerna görs med datorstöd. Kontroller av uppgifternas rimlighet och konsistens finns inlagda i datorprogrammet och görs direkt vid intervjutillfället. Bearbetningar för att få fram resultat från undersökningen har gjorts i PC med hjälp av statistikprogrammet SAS. Bortfall Urvalet till undersökningen är individer. Av dessa har individer valt att inte besvara de ordinarie AKU-frågorna. De resterande individerna har blivit ombedda att besvara frågorna om tillgång till och användning av datorer och Internet. Av dessa individerna har individer valt att besvara AKU-frågorna men ej frågorna om datorer och Internet. Antalet genomförda telefonintervjuer blev till slut stycken. Tabell A Urval och bortfall Urval/Svarande Bortfall Bortfall i procent Urval AKU totalt Urval AKU där frågor om datorer och Internet funnits med Antal som endast besvarat AKU-frågorna ,8% Antal som besvarat AKUfrågorna och frågorna om datorer och Internet ,8% Totalt ,6% Utöver detta bortfall förekommer det att de svarande inte velat svara på vissa frågor. Detta bortfall är i allmänhet försumbart. Bedömning av undersökningens tillförlitlighet Ett antal olika felkällor påverkar undersökningsresultatens tillförlitlighet. De olika felkällor som påverkar resultaten i dessa undersökningar är: 1. Täckningsfel. Ett sådant kan delas upp i övertäcknings- och undertäckningsfel. Övertäckningsfel innebär att urvalet innehåller individer som ej uppfyller de definierade populationskriterierna. De individer som är inte tillhör populationen går att vid ett senare tillfälle plocka bort från urvalet. Undertäckningsfel är allvarligare och innebär att urvalet inte innehåller delar av populationen som är tänkt att undersökas.

21 20 av 26 I undersökningen om befolkningens dator- och Internetanvändning i Sverige år 2000 är effekten av ett täckningsfel är litet då urvalsramen är Registret för totalbefolkningen, RTB, vilket håller en hög kvalitet. 2. Urvalsfel. Detta fel beror på att resultaten endast baseras på ett urval av individer. Urvalsfelet i denna undersökning bör vara litet då antalet svarande är och bortfallsfrekvensen är cirka 24 procent. Vid nedbrytning av svaren på exempelvis regional nivå ökar dock urvalsfelet. 3. Bortfallsfel. I undersökningen har antagits att de som inte svarat i den del av undersökningen som handlade om människors användning av datorer och internet, om de deltagit i undersökningen, skulle ha svarat på samma sätt som de svarande inom samma stratum med avseende på fördelningen mellan olika svarsalternativ. Om så icke är fallet kan en felkälla finnas i detta. Ett sådant fel ökar i storlek om bortfallet är betydande. Bortfallsfelet i undersökningen bör vara litet eftersom cirka 24 procent är en relativt en låg bortfallsfekvens. 4. Bearbetningsfel. Med denna typ av fel menas fel som uppstår i samband med datorbearbetning av undersökningens resultat. Bearbetningsfelet i denna undersökning bedöms som litet. 5 Mätfel. I undersökningar kan mätfel ha uppkommit genom att intervjupersonen eller företaget missförstått frågan. Språkbruket på dataområdet är flytande och förändras över tiden. Detta innebär att olika individer, eller företag, kan mena samma sak men ändå svara på olika sätt. En annan möjlighet är att olika individer även kan svara samma sak men mena olika saker. Utöver detta kan en systematisk över- eller underskattning ske på vissa frågor. Svårigheter av dessa slag skall inte överdrivas men förekommer i alla undersökningar. Indikationer på vilka frågor som varit svåra att besvara har förts vidare från intervjuarna till ansvarig utredare. Den fråga som framför allt uppmärksammats i detta sammanhang är frågan där de svarande ska ge information om hur mycket han/hon handlat för via Internet år Denna fråga kan vara svår eller känslig att besvara eftersom en beloppsuppgift efterfrågas och inga svarsalternativ ges. Det också troligt att vissa svarande över- eller underskattar beloppet p.g.a. av den långa tidsperioden. Beräkningar av fel i skattningarna En urvalsundersökning är alltid behäftad med en osäkerhet i resultaten. Den beror på de felkällor som beskrivits ovan. Osäkerheten som beror på slumpmässiga fel i urvalsundersökningar har tagits hänsyn till vid författandet av denna publikation. Detta har skett genom att endast skillnader eller likheter som är statistiskt säkerställda kommenteras i den löpande texten.

22 21 av 26 Bilaga 1. Frågor som ställts i telefonintervjun 1. Har du tillgång till dator i hemmet - med dator menas genomgående i alla frågor en persondator eller PC Ja Nej, någon dator finns inte i hemmet Nej, dator finns men jag har inte tillgång till den (Gå till fr 4) 2. Varför har du inte tillgång till dator i hemmet för att (Om Nej, någon dator finns inte i hemmet fr 1) (flera svarsalternativ tillåtet) 2.1 Datorer är för krångliga att använda 2.2 Jag inte har behov av att använda en dator i hemmet 2.3. Jag har tillgång på arbetet eller på annat sätt 2.5 Jag inte är intresserad av datorer 2.6 Datorer är för dyra 2.7. Av andra skäl Gå till fr 4 3. Hur ofta använder du normalt din dator i hemmet dagligen veckovis månadsvis eller mer sällan aldrig vet ej 4. Har du tillgång till dator i arbetet (om sysselsatta) Ja/Nej

23 22 av 26 Har du tillgång till en dator med anslutning till Internet? 5 I hemmet? Ja/Nej (om Ja fr 1) 6 På arbetet? Ja/Nej (om Ja fr 4) 7 Genom en utbildning du deltar i Ja/Nej (om studerande) 8. Vilken typ av anslutning till Internet har du i hemmet? (om Ja fr 5) Via modem och vanlig telefonlinje/ På annat sätt/ vet ej 9. Använder du Internet Ja/Nej(Om Nej gå till fr 13) 10. Använder Du Internet för att beställa varor och tjänster t ex. programvaror, biljetter eller livsmedel för privat bruk via webbsidor eller e-post? Ja/Nej 11. Hur mycket beställde Du för privat under den förra veckan via webbsidor eller e-post? (Om Ja fr 10) (öppet svarsalternativ)/vet ej 12. Nu vill vi att Du försöker uppskatta ungefär hur mycket Du privat kommer att beställa för under hela år 2001 via webbsidor eller e-post. (Om Ja fr 10) (öppet svarsalternativ)/vet ej

24 23 av Skulle Du föredra att rösta via Internet i val till riksdag, landstings- eller kommunfullmäktige och i folkomröstning om möjlighet fanns? Ja/Nej

25 24 av 26 Bilaga 2. Instruktioner som givits i samband med telefonintervjun Intervjuarinstruktioner Datorvanor 2001 Generella instruktioner Svarsalternativ med kursiv stil läses ej upp. Frågespecifika instruktioner Fråga 1 Med dator menas persondator/pc, exempelvis en dator av märket Dell, Compaq, IBM eller Apple/Macintosh. Bärbara datorer, dock ej små handhålla datorer som exempelvis Palm Pilot, Psion och liknande, ska räknas som dator. Bärbara datorer som används både på arbetet och i hemmet ska följaktligen inkluderas. I begreppet dator inkluderas inte, olika typer av speldatorer som kopplas till TVn eller hålls i handen, t.ex. Sony Playstation eller Nintendo. Även mobiltelefoner ska exkluderas. Datoriserad utrustning i hemmet som diskmaskiner och videobandspelare definieras inte heller som dator Frågealternativet Nej, dator finns men jag har inte tillgång till den innebär att en dator finns i hemmet men att respondenten exempelvis inte kan använda den för att den alltid används av någon annan. Ett annat exempel kan var om respondenten av någon anledning inte har tillåtelse att använda datorn i hemmet. Fråga 2 Flera svarsalternativ får anges. Fråga 3 Se frågan Fråga 4 Med tillgång menas i detta fall om respondenten enkelt kan få tillgång till en dator på sin arbetsplats. För definition av dator se fråga 1. Denna dator behöver inte vara en personlig dator utan kan vara en dator som används av mindre antal personer, t.ex. delas av arbetsgruppen. Med tillgång till dator menas dock inte en gemensam dator, exempelvis på ett företagsbiblioteket, som 200 arbetstagare delar på.

26 25 av 26 Fråga 5 Se frågan Fråga 6 Se fråga 4 för definition av tillgång till dator på arbetet. Fråga 7 Den studerande ska enkelt kunna få tillgång till en dator med anslutning till Internet i en datorsal eller liknande. För definition av dator se fråga 1. Att det endast finns en gemensam dator med anslutning till Internet på skolan eller utbildningsanstalten, t.ex. på skolbiblioteket som alla studenter delar på, definieras dock inte som tillgång till dator med anslutning till Internet. Fråga 8 Men modem och vanlig telefonlinje menas ett digitalt/analogt modem samt en analog telefonlinje. Hastigheten för dataöverföring är vanligen 56,6 kbps (kilobyte per second), dock förekommer också lägre hastigheter. I begreppet modem och vanlig telefonlinje innefattas inte anslutningar av typen ISDN, ASDL, kabeltvnät samt mobil dataöverföring. Dessa anslutningar ska registreras under svarsalternativet På annat sätt. Under detta svarsalternativ ska även andra typer av anslutningar som ej är via modem och vanlig telefonlinje som t.ex. bredbandsanslutning till ett lokalt nätverk i en bostadsrättsföreningen. Fråga 9 Se frågan Fråga 10 Med beställning menas att varan eller tjänsten beställs via webbsidor eller e- post. Vare sig betalningen eller leveransen behöver ske elektroniskt. Med privat menas sådana göromål som är privat karaktär, oavsett från vilken plats detta sker. Exempel på sådana platser är arbetsplatsen, i hemmet, hos bekanta, Internetcaféer och bibliotek. En av de vanligaste typerna av beställning bör vara att respondenten beställer via ett formulär (blankett) på en webbsida på Internet. På detta formulär väljs bl.a. vilken vara eller tjänst som beställs samt köparens adressuppgifter och hur betalningens ska ske.

27 26 av 26 Fråga 11 Det räcker om respondenten gör en uppskattning på denna fråga i tiotals eller hundratals kronor. En av de vanligaste typerna av beställning bör vara att respondenten beställer via ett formulär (blankett) på en webbsida på Internet. På detta formulär väljs bl.a. vilken vara eller tjänst som beställs samt köparens adressuppgifter och hur betalningens ska ske. Med förra veckan menas förra kalenderveckan. Om respondenten intervjuas onsdag vecka 38 vill vi ha en uppskattning av beställningar som gjordes vecka 37. Fråga 12 Att för respondenten uppskatta värdet, i kr, av allt som han eller hon har beställt/kommer att beställa via webbsidor eller e-post är under år 2000 givetvis mycket svårt. Det är därför okej med en mycket grov uppskattning. Se i övrigt fråga 11. Fråga 13 Syftet med frågan är att utröna om respondenten skulle kunna tänka sig att rösta via Internet om samma skydd för att väljares anonymitet garanterades som i befintliga val.

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Fakta om undersökningen

Fakta om undersökningen Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern

Läs mer

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning

Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110. Innehållsförteckning Enheten för demokratistatistik 2015-03-06 1(10) Europaparlamentsval, valdeltagandeundersökningen 2014 ME0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare

Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare Rapporttitel Avsnittstitel Allmänhetens energieffektivisering och kännedom om energi- och klimatrådgivare SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Statistiska Centralbyrån 0 Allmänhetens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Rapport till Upphandlingsmyndigheten 29 april 2016

Rapport till Upphandlingsmyndigheten 29 april 2016 -research Rapport till Upphandlingsmyndigheten SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 25 och den intervjuades 600 företagare/företagsledare

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Statistiska centralbyrån 2008 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

IT bland individer. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) LE0108. Innehåll

IT bland individer. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) LE0108. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) IT bland individer 2011 LE0108 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Arbetsmiljöundersökningen 1999

Arbetsmiljöundersökningen 1999 Arbetsmiljöundersökningen 1999 AM0501 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Arbetsmiljö A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Pressinformation från SCB

Pressinformation från SCB 1(6) Pressinformation från SCB 2003-02-13 kl. 13:00 Nr 2003:044: Arbetskraftsundersökningen i januari 2003: ARBETSLÖSHETEN 5,1 PROCENT Antalet arbetslösa ökade mellan december 2002 och januari i år. Det

Läs mer

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) NA/AKM 20--09 (20-10-03, diagram och tabell är uppdaterad med korrigerade AKU-data jan-aug 20) Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 20 I budgetproposition

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157

Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157 Post- och telestyrelsen Marknadsundersökning 2002 T-23157 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN... 1 MÅLGRUPPER OCH URVAL... 1 FRÅGEFORMULÄR... 1 FÄLTARBETE... 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika 60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka

Läs mer

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program

Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Sökaktivitet inom olika arbetsmarknadspolitiska program Petra Nilsson 20 maj 2011 Working Paper 2011:1 Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Population. Antal tänder. Urval

Population. Antal tänder. Urval Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består

Läs mer

Pressinformation från SCB

Pressinformation från SCB 1(9) Pressinformation från SCB 2004-09-13 AKU augusti 2004 Arbetskraftsundersökningen i augusti 2004: Trendbrott på arbetsmarknaden? För första gången sedan november 2002 ökar inte antalet arbetslösa jämfört

Läs mer

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie

Jämförande studie AKU och Af Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik 2015 En jämförande studie Förfrågningar: Daniel Samuelsson, +46 8 506 949 78 daniel.samuelsson@scb.se Enheten för

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras?

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras? F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Statistiska centralbyrån 2013 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Arbetsmarknadsläget i oktober 2002; 2002-11-14 Kl 13.00 Nr 2002:278 Oförändrad arbetslöshet Både antalet arbetslösa och antalet sysselsatta låg i oktober 2002 kvar på samma nivå som i september. Detta

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

Registerbaserad hushållsstatistik

Registerbaserad hushållsstatistik Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Detta pressmeddelande publiceras direkt på SCB:s webbplats: www.scb.se Arbetsmarknadsläget i augusti 2002 Arbetslösheten har minskat varje månad sedan årets början Den minskning av antalet arbetslösa

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Statistiska centralbyrån 2010 Use of computers and the Internet by private persons in 2009

Läs mer

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105 Enheten för demokratistatistik 2011-04-14 1(10) Allmänna val, valdeltagandeundersökningen 2010 ME0105 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(18) Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2013 BO0406 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Internetanvändningen i Sverige 2016

Internetanvändningen i Sverige 2016 Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Statistiska centralbyrån 2005 Use of computers and the Internet by private persons in 2005

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Extra övningssamling i undersökningsmetodik HT10 till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp Författad av Karin Dahmström 1. Utgå från en population bestående av 5 personer med följande

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Statistiska centralbyrån 2013 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014 AM0502

Arbetsorsakade besvär 2014 AM0502 BV/DEM 2014-10-10 1(12) Arbetsorsakade besvär 2014 AM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Statistiska centralbyrån 2004 Use of computers and the Internet by private persons in 2003

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Statistiska centralbyrån 2007 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer