PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV"

Transkript

1 PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2002 Statistik om informationssamhället 28 januari, 2003

2 2 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002 Inledning 3 Sammanfattning 4 Summary 5 Tillgång till olika typer av IT i hemmet 6 6 Fördelat på ålder 7 Fördelat på 8 Fördelat på sysselsättning 8 Användning av IT 9 Datorer 9 Kvinnor och män använder dator i ungefär samma utsträckning. 9 Ungdomar är de flitigaste datoranvändarna 9 Hälften använder dator varje dag 9 Datoranvändning i hemmet vanligast 10 Internet 11 Användning av Internet 11 Internet i hemmet 12 Vad köper man? 18 Betalning med konto/kreditkort? 19 Egen e-postadress 21 Egen hemsida 22 Tabeller 23 Kvalitetsdeklaration 56 Undersökningspopulation 56 Urval 56 Variabler 56 Mätning 56 Referenstid 56 Databeredning och bearbetning 56 Bortfall 57 Bedömning av undersökningens tillförlitlighet 57 Beräkningar av fel i skattningarna 58 Bilaga 1. EU-enkäten till individer: Frågeformulär 59 Bilaga 2. Intervjuarinstruktioner Datorvanor Vid förfrågningar kontakta: Peter Skatt, SCB, Anders Hintze, SCB,

3 3 Inledning Denna rapport visar att informationsteknik (IT), på ett eller annat sätt, är något som i stort sett alla använder. Ett exempel är mobiltelefoni och e-post som numera är en naturlig del av många människors liv. Det är också mycket vanligt att använda Internet för olika sysslor. I stort visar rapporten att Sverige redan är ett informationssamhälle även om det finns skillnader mellan olika gruppers tillgång till och användning och IT. Innehållsmässigt skiljer sig inte undersökningen som redovisas i denna rapport mycket från andra undersökningar som tidigare har genomförts i Sverige och andra länder. Den stora skillnaden mot tidigare är att motsvarande undersökning har genomförts i många andra länder på samma sätt och på samma gång. Detta möjliggör för första gången en jämförelse av officiell statistik om tillgång till och användning av olika typer av IT bland privatpersoner i olika länder. De deltagande länderna är, förutom Sverige, Danmark, Finland, Grekland, Italien, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. EU:s Statistikbyrå Eurostat har samordnat studien och också varit med och finansierat undersökningarna i de olika länderna. Under 2003 kommer en uppföljning av den undersökning som gjordes 2002 att göras och det är troligt att denna typ undersökningar blir årliga i EU:s medlemsländer. Denna rapport ska ses som en nationell rapportering av en EU-samordnad undersökning. Senare under 2003 kommer Eurostat att publicera en rapport där jämförelser görs mellan olika europeiska länder. Då kommer man kunna skapa sig en uppfattning om i vilken mån olika länder inom EU, samt EU i stort, kan kännetecknas som ett informationssamhälle för alla. Resultatredovisningen, som avser befolkningen i åldern år, är i föreliggande rapport är uppdelad i två delar, den första som innehåller en beskrivning av tillgång till TV i hemmet, mobiltelefon, dator samt Internet och en andra del som beskriver användning av datorer och Internet.

4 4 Sammanfattning Undersökningen, som avser befolkningen i åldern år, visar att praktiskt taget alla har tillgång till TV i hemmet och mobiltelefon. Det är också vanligt att ha tillgång till dator och Internet. En stor majoritet använder dator och Internet. Ungefär 95 procent av alla undersökta har tillgång till TV i hemmet och knappt 90 procent har mobiltelefon. Andelen med tillgång till TV är lika stor bland kvinnor som bland män och lika stor i alla åldrar. Mobiltelefon är något vanligare bland män än bland kvinnor. Kvinnor och män använder dator i ungefär samma utsträckning. Ungdomar är de flitigaste datoranvändarna, i åldern år använder praktiskt taget alla dator. I den äldsta åldersgruppen däremot är andelen datoranvändare bara något mer än en fjärdedel. Användning av Internet är nästan lika vanlig som användning av dator. Ungefär en tredjedel använder Internet varje dag. Det är vanligare att män använder Internet varje dag (42 procent) än att kvinnor gör det (30 procent). Bland både kvinnor och män är det vanligaste användningsområdet informationssökning, därefter kommer kommunikation och sedan köp och försäljning av varor och tjänster. Det är vanligast att köpa filmer och musik via Internet men nästan lika vanligt är köp av resor. Skillnaderna mellan kvinnor och män är betydande. Kvinnor köper framför allt kläder medan män främst köper filmer och musik. Under perioden januari mars 2002 köpte man i genomsnitt för kr. Kvinnor i genomsnitt för kr och män för kr. Resultatredovisningen i föreliggande rapport är uppdelad i två delar, den första som innehåller en beskrivning av tillgång till TV i hemmet, mobiltelefon, dator samt Internet och en andra del som beskriver användning av datorer och Internet. Redovisningen sker i de flesta fall med uppdelning på kön och ålder samt snivå. Skillnaderna mellan kvinnor och män är i de flesta fall små, däremot avviker åldersgruppen år från övriga.

5 5 Summary The survey, which covered the ages 16 to 74 years, shows that practically everyone have access to TV at home and mobile phone. It is also common to have access to computer and Internet. Approximately 95 percent of all have TV at home almost 90 percent have a mobile phone. An equal share of men and women have access to a TV. A mobile phone is a little more common among men. Women and men use computers to approximately the same extent. Young people are the most frequent computer users; in the age-group 16 to 24 years practically every-one uses a computer. In the oldest age group on the other hand the proportion of computer users is only slightly above one quarter. Use of the Internet is almost as common as use of computers. Approximately one third uses the Internet on a daily basis. Is more common for men to use the Internet every day (42 percent) than for women (30 percent). The most common purpose to use the Internet for both women and men is information search. The second most common purpose is communication. Purchase of goods and services is the third purpose. Films and music are the most common types of goods to buy over the Internet. The difference between women and men is substantial. Women buy clothes and men buy films and music. During the period January to March 2002 the average sum spent on shopping over the Internet is SKR. For women the average sum was and for men SKR. The results of the survey are accounted for in two parts access to TV, mobile phone, computer and Internet use of computer and Internet The results are in most cases presented distributed by gender, age, level of education and occupation.

6 6 Tillgång till olika typer av IT i hemmet Ungefär 95 procent av alla i åldern år har tillgång till TV i hemmet. Motsvarande andel som har tillgång till digital-tv är cirka 21 procent. Ungefär 71 procent har tillgång till en stationär dator och cirka 19 procent en bärbar dator i hemmet. Endast knappt 6 procent har tillgång till en så kallad handdator, t.ex. en Palm eller en IPAQ, hemma. När det gäller mobiltelefon har knappt 90 procent tillgång till denna typ av telefoni. Ungefär 22 procent av alla i åldern år har en mobiltelefon som det går att surfa på Internet antingen via endast mobiltelefonen eller genom att koppla mobiltelefonen till en bärbar dator. Eftersom endast hälften av urvalet till undersökningen som redovisas i denna rapport tillfrågats om tillgång till någon typ av mobiltelefon redovisas dessa andelar endast totalt och uppdelat på kön. I undersökningen har också en fråga ställts om den svarande har tillgång till ett fordon med ett elektroniskt navigationssystem. En mycket liten andel, 1,9 procent, har svarat att så är fallet. Eftersom denna andel är så liten redovisas den inte nedbruten på några bakgrundsinformation som t.ex. kön eller ålder. Diagram 1 Andel med tillgång till TV och dator i hemmet samt generell tillgång till mobiltelefon. Befolkningen i åldern år TV Mobiltelefon Stationär dator Mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst digital-tv Bärbar dator Handdator Fördelat på kön Procent Det är ingen skillnad i graden av tillgång till TV mellan kvinnor och män. Knappt 20 procent av kvinnorna och cirka 24 procent av männen har dock tillgång till digital-tv. Inte heller är Det någon skillnad i tillgång till stationär dator i hemmet mellan kvinnor och män. I båda grupperna har cirka 70 procent tillgång till stationär dator i hemmet och cirka 20 procent har tillgång till bärbar dator. Det är dock stor skillnad i tillgång till så kallade handdator, t.ex. Palm eller ipaq, mellan könen. Cirka 3 procent av kvinnorna har tillgång till handdator och cirka 8 procent av männen har tillgång till handdator. Av kvinnorna har cirka 87 procent tillgång till mobiltelefon medan motsvarande siffra för männen är cirka 92 procent. Motsvarande andelar som har en mobiltelefonen som det går att surfa på Internet med, antingen via endast mobiltelefonen eller genom att koppla mobiltelefonen till en bärbar dator är för kvinnor cirka 14 procent och för män cirka 29 procent.

7 7 Diagram 2 Andel med tillgång till TV och dator i hemmet samt generell tillgång till mobiltelefon. Befolkningen i åldern år fördelat på kön TV Mobiltelefon Stationär dator Digital-TV Män Kvinnor Bärbar dator Mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst Handdator Procent Fördelat på ålder Det framträder inga stora skillnader i tillgång till TV generellt respektive TV med digital mottagning om människor i olika åldrar studeras. I stort sett alla har tillgång till TV medan tillgången till digital-tv är minst vanligt bland de i åldern år. Tillgång till stationär dator och bärbara datorer är vanligaste bland yngre människor och avtar med stigande ålder. Handdatorer är inte vanligt överhuvudtaget men dock minst vanligt bland de i åldern år, cirka 1 procent av dessa har tillgång till handdator. Diagram 3 Andel med tillgång till dator i hemmet. Befolkningen i åldern år fördelat på ålderskategorier år år år år år år Stationär dator Stationär dator Bärbar dator Bärbar dator år år Procent Procent

8 8 Fördelat på Det är ingen skillnad i tillgång till TV bland människor med olika ar, i stort sett alla i dessa grupper har tillgång till TV. Tillgång till olika typer av datorer är betydligt vanligare bland människor med eftergymnasial i jämförelse med andra typer av ar. Detta är mest markant när det gäller bärbara datorer. Tre gånger så många bland de med eftergymnasial har till exempel tillgång till bärbar dator som de med förgymnasial. Diagram 4 Andel med tillgång till dator i hemmet. Befolkningen i åldern år fördelat på skategorier Förgymnasial utb. utb. Stationär dator Bärbar dator Eftergymnasial utb Procent Fördelat på sysselsättning I stort sett alla studerande, förvärvsarbetande och pensionärer har tillgång till TV. Det är dock vanligast att förvärvsarbetande har tillgång till digital-tv. Tillgång till dator i hemmet är minst vanligt bland pensionärer, i denna grupp inkluderas förutom ålderspensionärer också andra typer av pensionärer, t.ex. förtidspensionärer. Drygt en tredjedel i denna grupp har tillgång till stationär dator i hemmet. Motsvarande andel för studerande och förvärvsarbetande är cirka 80 procent. Bärbar dator har endast cirka 6 procent av pensionärerna tillgång till medan motsvarande andel för studerande och förvärvsarbetande är cirka 25 resp. 22 procent. Så kallade handdatorer, t.ex. Palm eller ipaq, är vanligast bland förvärvsarbetande och studerande. I båda dessa grupper har dock mindre än 10 procent tillgång till sådana datorer. Pensionärer har i mycket liten utsträckning tillgång till handdator. Diagram 5 Andel med tillgång till dator i hemmet. Befolkningen i åldern år fördelat på olika sysselsättningar Studerande Stationär dator Bärbar dator Pensionärer Procent

9 9 Användning av IT Datorer Kvinnor och män använder dator i ungefär samma utsträckning. Tre fjärdedelar av befolkningen i åldern år använder dator Skillnaden mellan kvinnor (74 procent) och män (78 procent) är inte statistiskt säkerställd. Vid föregående undersökning som avsåg september och oktober år 2001 ingick inte personer äldre än 64 år. Eftersom äldre personer använder dator och Internet i betydligt mindre utsträckning än andra är det viktigt att beakta denna skillnad vid jämförelser med föregående undersökning. Av befolkningen i åldern år använde 73 procent dator hemma år Motsvarande andel år 2001 var 74 procent. Denna skillnad är inte statistiskt säkerställd. Ungdomar är de flitigaste datoranvändarna I åldern år använder 97 procent dator. Användningen är hög även i övriga åldersgrupper utom i den äldsta (65 74 år) där andelen datoranvändare är 28 procent. I gruppen med eftergymnasial uppgår andelen datoranvändare till 93 procent för att sjunka till 56 procent i gruppen med förgymnasial. En uppdelning efter sysselsättning visar att studerande är de flitigaste datoranvändarna med 98 procent och pensionärerna med 31 procent de som använder dator i minst omfattning. Hälften använder dator varje dag Bland kvinnor använder 47 procent dator varje dag och bland män är andelen 56 procent. 22 procent av männen och 26 procent av kvinnorna använder inte dator alls. Diagram 6 Andel personer efter hur ofta man använde dator. Befolkningen i åldern år fördelad på kön och ålder Ålder och kön Samtliga Kvinnor Män år år varje dag varje vecka varje månad mer sällan inte alls år år 0% 20% 40% 60% 80% 100%

10 10 Datoranvändning i hemmet vanligast Två tredjedelar i de undersökta åldrarna använder dator hemma, något större andel bland män (70 procent) än bland kvinnor (63 procent). Knappt hälften använder dator i arbetet (också). Även där är andelen för män (48 procent) högre än för kvinnor (42 procent). Det är vanligt att man använder dator både hemma och i arbetet eller i skolan. Användningen varierar naturligtvis i olika grupper. Studerande använder oftare än andra dator i skolan och pensionärer använder i första hand dator hemma. Diagram 7 Andel personer efter var man använde dator. Befolkningen i åldern år fördelad på kön och ålder Ålder och kön Samtliga Kvinnor Män år hemma på jobbet i skolan annan plats år år år Procent

11 11 Internet Användning av Internet Det är nästan lika vanligt att använda Internet (71 procent) som dator (76 procent). Användningen bland kvinnor (68 procent) är något lägre än bland män (73 procent). Ungdomar i åldern år är de flitigaste Internetanvändarna (97 procent) medan andelen i åldersgruppen år är 20 procent. Ungefär en tredjedel av alla använder Internet varje dag. Män i större utsträckning (42 procent) än kvinnor (30 procent). Ungdomar i åldern år, personer med eftergymnasial samt studerande använder alla till 50 procent Internet medan andelen för personer i åldern år är 5 procent. Användning av Internet varje vecka men inte varje dag är något vanligare bland kvinnor än bland män. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Det är däremot skillnaden i andelen som använder Internet varje månad men inte varje vecka. Där ligger andelen för kvinnor på 7 procent och andelen för män på 4 procent. Att inte använda Internet är vanligare bland kvinnor (33 procent) än bland män (27 procent). Det är ovanligt bland unga och bland studerande att inte använda Internet, 3 procent av ungdomar i åldern år och 4 procent bland studerande använder aldrig Internet. För personer i åldern år använder 80 procent aldrig Internet. Diagram 8 Andel personer efter hur ofta man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad på kön och ålder Ålder och kön Samtliga Kvinnor Män år år varje dag varje vecka varje månad mer sällan aldrig år år 0% 20% 40% 60% 80% 100%

12 12 Diagram 9 Andel personer efter hur ofta man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad på snivå Förgymnasial Eftergymnasial varje dag varje vecka varje månad mer sällan aldrig 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 10 Andel personer efter hur ofta man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter sysselsättning Studerande Pensionär varje dag varje vecka varje månad mer sällan aldrig Annan sysselsättning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Internet i hemmet Ungefär 60 procent använder Internet hemma. Eftersom det totalt är ungefär 70 procent som använder Internet av samtliga i den undersökta åldersgruppen (16 74 år) innebär det att 10 procent enbart använder Internet på arbetet, i skolan eller på annan plats. Internetanvändning är vanligare bland män än bland kvinnor både i hemmet och på arbetet, i skolan är det däremot tvärtom dvs. något större andel kvinnor än män som använder Internet. Naturligtvis är det också så att en stor andel av de studerande (81 procent) använder Internet i skolan, men nästan lika stor andel (77 procent) av de studerande använder Internet hemma.

13 13 Diagram 11 Andel personer efter var man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad på kön och ålder Ålder och kön Samtliga Kvinnor Män år hemma på jobbet i skolan annan plats år år år Procent Diagram 12 Andel personer efter var man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter snivå Utbildningsnivå Förgymnasial hemma på jobbet i skolan annan plats Eftergymnasial Procent

14 14 Diagram 13 Andel personer efter var man använde Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter sysselsättning Studerande Pensionär hemma på jobbet i skolan annan plats Annan sysselsättning Internet till vad Procent Det är vanligast att använda Internet för informationssökning, totalt är det nära 70 procent som använder Internet för detta ändamål, men det är nästan lika vanligt att använda Internet för kommunikation. Kvinnor använder Internet för dessa bägge ändamål i något mindre utsträckning än män. De grupper som i störst utsträckning använder Internet för dessa bägge ändamål är ungdomar och studerande. Studerande är (naturligtvis) den grupp som i störst utsträckning använder Internet för distans. Att använda Internet för köp och försäljning av varor och tjänster är vanligast i åldersgruppen år och mer vanligt bland män än bland kvinnor. Kvinnor och män utgör lika stor andel av den undersökta åldersgruppen, men för alla användningsområden utom ett är det en majoritet av män bland användarna. Undantaget är distans där i stället kvinnorna är något fler. Till informationssökning har vi räknat: att söka information om varor och tjänster, tjänster med anknytning till resor och inkvartering, distans, tjänster med anknytning till hälso- och sjukvård, att lyssna på webbradio, att titta på webb- TV, att lyssna på eller ladda ner musik att spela eller ladda ner spel samt att läsa nättidningar. I begreppet kommunikation ingår: att skicka och te emot e-post, Internettelefoni, videokonferens samt att chatta. I köp av varor och tjänster ingår: finansiella tjänster, köp och beställning av varor och tjänster samt försäljning av varor och tjänster. Myndighetskontakter innebär: att hämta information från myndigheters hemsidor, att ladda ner myndigheters formulär och blanketter samt att skicka formulär och blanketter till myndigheter.

15 15 Diagram 14 Andel personer efter vad man använde Internet till. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön och ålder Samtliga Kvinnor Män år kommunikation informationssökning myndighetskontakter köp och försäljning år år år Procent Diagram 15 Andel personer efter vad man använde Internet till. Befolkningen i åldern år fördelad efter snivå Förgymnasial kommunikation informationssökning myndighetskontakter köp och försäljning Eftergymnasial Procent

16 16 Diagram 16 Andel personer efter vad man använde Internet till. Befolkningen i åldern år fördelad efter sysselsättning Studerande Pensionär kommunikation informationssökning myndighetskontakter köp och försäljning Annan sysselsättning Hur mycket köper man för? Procent Något mer än var femte person handlade på Internet under perioden januari till och med mars Andelen är högre bland män (27 procent) än bland kvinnor (19 procent). Drygt en tredjedel av de som handlade köpte för belopp i intervallet kr. Belopp i detta intervall är vanligast i alla de studerade grupperna. För åldersgruppen år är dock skillnaden gentemot nästa intervall kr, liten. Genomsnittsbeloppet man handlade för var ungefär kr. Högre för män (5 700 kr) än för kvinnor (4 100 kr). Genomsnittsbeloppet varierar från i åldersgruppen år till i åldern år. Beräkningar av genomsnitten påverkas avsevärt av att några få personer handlat för mycket höga belopp. Detta gäller i särskilt stor utsträckning vid beräkningar för delgrupper. Av de som över huvud taget handlade via Internet var 60 procent män och 40 procent kvinnor. Kvinnor handlade i genomsnitt för lägre belopp än män, endast i det lägsta beloppsintervallet var andelen kvinnor (49 procent) ungefär lika stor som andelen män (51 procent). I alla andra intervall dominerade män. Eftersom denna fråga hade en annorlunda utformning år 2001 är inga jämförelser möjliga.

17 17 Diagram 17 Andel personer efter hur mycket man köpt för via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön Samtliga -499 kr kr kr Kvinnor kr kr kr Män kr kr Procent Diagram 18 Andel personer efter hur mycket man köpt för via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter ålder år -499 kr kr år kr kr kr år kr kr år kr Procent

18 18 Vad köper man? Det är det vanligast att handla filmer och musik och därnäst kom resor och logi. För kvinnor är det vanligast att handla kläder och sportartiklar medan män köper filmer och musik. För ungdomar är det vanligaste inköpet biljetter, medan åringarna i första hand köper resor och logi. För samtliga grupper gäller att det är minst vanligt att handla matvaror via Internet. Fler män än kvinnor handlar via Internet inom nästan alla grupper av varor/tjänster, undantagen är matvaror och kläder/sportartiklar. Kraftig dominans av män kan noteras för datorer, programvaror och elektronisk utrustning inkl kameror där andelen män överstiger 80 procent. Åldersgruppen år står för en dominerande del av köpen av alla typer av varor/tjänster. Skillnaden gentemot åringarna, som i befolkningen är ungefär lika många, är markant. Andelen i denna senare grupp som handlat via Internet är för alla grupper av varor/tjänster hälften så stor eller mindre. Diagram 19 Andel personer efter vad man köpte via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön matvaror filmer, musik Kvinnor böcker, tidningar kläder, sportartiklar Undervisningsmtrl programvaror datorer elektronisk utr Män aktier, finansiella tjänster resor, logi biljetter Procent

19 19 Diagram 20 Andel personer efter vad köpt via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter ålder år matvaror filmer, musik år böcker, tidningar kläder, sportartiklar Undervisningsmtrl programvaror datorer år elektronisk utr aktier, finansiella tjänster resor, logi biljetter år Procent Betalning med konto/kreditkort? Vid köp av varor och tjänster via Internet finns vanligen möjlighet att betala genom att ange kontonummer för konto- eller kreditkort. Det är ett bekvämt sätt för det säljande företaget att få in betalningen men upplevs av vissa som riskabelt. En fråga om man uppgett sitt konto/kreditkortsnummer vid betalning, ingick därför i undersökningen. Av de som köper och betalar varor/tjänster via Internet är det något mer än en femtedel (23 procent) som uppger sitt konto/kreditkortsnummer vid betalningen. Andelen är högre för män (26 procent) än för kvinnor (17 procent) och lägre för ungdomar i åldern år (18 procent) än för personer i åldern år (29 procent). De grupper som i minst utsträckning uppger konto/kreditkortsnumret är personer med förgymnasial och studerande (i stor utsträckning samma personer). Där ligger andelen betalningar där man uppgav konto/kreditkortsnumret på 15 procent.

20 20 Diagram 21 Andel personer efter hur man betalat det man köpt via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön Samtliga använt Internet för köp av varor och tjänster Kvinnor Män uppgett kontokortsnummer vid betalning Procent Diagram 22 Andel personer efter hur man betalat det man köpt via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter ålder år år använt Internet för köp av varor och tjänster år uppgett kontokortsnummer vid betalning år Procent Diagram 23 Andel personer efter hur man betalat det man köpt via Internet. Befolkningen i åldern år fördelad efter snivå Förgymnasial Eftergymnasial använt Internet för köp av varor och tjänster uppgett kontokortsnummer vid betalning Procent

21 21 Egen e-postadress Nära 60 procent av alla i åldern år har en egen privat e-postadress. Andelen är högre för män (63 procent) än för kvinnor (54 procent). Den högsta andelen finns bland ungdomar och studerande där nära 90 procent av alla har en egen e-postadress. Andelen är lägst bland personer i åldern år. Noterbart är dock att av de personer i denna ålderskategori som använder Internet har över 90 procent en egen e-postadress. I åldersgruppen år är motsvarande andel 78 procent. Diagram 24 Andel personer efter om man har egen e-postadress. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön Män Kvinnor Samtliga Procent Diagram 25 Andel personer efter om man har egen e-postadress. Befolkningen i åldern år fördelad efter ålder år år år år Procent

22 22 Egen hemsida En egen hemsida på Internet är ovanligt, totalt är andelen sex procent av samtliga i åldern år. Andelen är dubbelt så hög bland män som bland kvinnor. Den högsta andelen finns bland ungdomar och studerande och den lägsta bland äldre och pensionärer. Diagram 26 Andel personer efter om man har egen hemsida. Befolkningen i åldern år fördelad efter kön och ålder Samtliga Kvinnor Män år år år år Procent

23 23 Tabeller Tabell T1.1 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Absoluta tal 25 Tabell T1.2 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Relativ andel av totalt 25 Tabell T1.3 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Relativ andel av samtliga 26 Tabell T2.1 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Absoluta tal 26 Tabell T2.2 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Relativ andel av totalt 27 Tabell T2.3 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Relativ andel av samtliga 27 Tabell T3.1 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Absoluta tal 28 Tabell T3.2 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Relativ andel av totalt antal 28 Tabell T3.3 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Relativ andel av samtliga 28 Tabell A1.1 Använt dator och hur ofta. Absoluta tal 29 Tabell A1.2 Använt dator och hur ofta. Relativ andel av totalt 30 Tabell A1.3 Använt dator och hur ofta. Relativ andel av samtliga 31 Tabell A2.1 Använt dator och var. Absoluta tal 32 Tabell A2.2 Använt dator och var. Relativ andel av totalt 33 Tabell A2.3 Använt dator och var. Relativ andel av samtliga 34 Tabell A3.1 Använt Internet och hur ofta. Absoluta tal 35 Tabell A3.2 Använt Internet och hur ofta. Relativ andel av totalt 36 Tabell A3.3 Använt Internet och hur ofta. Relativ andel av samtliga 37 Tabell A4.1 Använt Internet och var. Absoluta tal 38 Tabell A4.2 Använt Internet och var. Relativ andel av totalt 39 Tabell A4.3 Använt Internet och var. Relativ andel av samtliga 40 Tabell A5.1 Använt Internet och till vad. Absoluta tal 41 Tabell A5.2 Använt Internet och till vad. Relativ andel av totalt 42

24 24 Tabell A5.3 Använt Internet och till vad. Relativ andel av samtliga 43 Tabell A6.1 Använt Internet och belopp man beställt/köpt varor och tjänster för. Absoluta tal 44 Tabell A6.2 Använt Internet och belopp man beställt/köpt varor och tjänster för. Relativ andel av totalt 45 Tabell A6.3 Använt Internet och belopp man beställt/köpt varor och tjänster för. Relativ andel av samtliga 47 Tabell A7.1 Använt Internet och vilka varor/tjänster man beställt/köpt. Absoluta tal 48 Tabell A7.2 Använt Internet och vilka varor/tjänster man beställt/köpt. Relativ andel av totalt 49 Tabell A7.3 Använt Internet och vilka varor/tjänster man beställt/köpt. Relativ andel av samtliga 51 Tabell A8.1 Använt Internet totalt och för köp av varor/tjänster samt betalt med kontokort. Relativ andel av totalt 52 Tabell A8.3 Använt Internet totalt och för köp av varor/tjänster samt betalt med kontokort Relativ andel av samtliga 53 Tabell A9.1 Egen e-postadress och egen hemsida. Absoluta tal 54 Tabell A9.2 Egen e-postadress och egen hemsida. Relativ andel av totalt 54 Tabell A9.3 Egen e-postadress och egen hemsida. Relativ andel av samtliga 55

25 25 Tabell T1.1 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Absoluta tal snivå Antal Alla typer Tillgång till TV Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär Tabell T1.2 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Relativ andel av totalt snivå Andel (%) Tillgång till TV, andel (%) Alla typer Digital mottagning Digital mottagning Samtliga 100 0,3 94,5 0,9 21,4 1,5 Kvinnor 100 0,3 94,5 1,3 18,4 2,0 Män 100 0,4 94,5 1,2 24,3 2, år 100 6,1 93,6 6,1 20,9 4, år 100 3,8 93,9 3,8 24,4 2, år 100 4,3 95,6 4,3 21,5 2, år 100 8,0 93,7 8,0 12,2 3,7 Förgymnasial 100 0,6 94,4 1,8 21,2 3, ,2 94,6 1,2 24,4 2,3 Eftergymnasial 100 0,7 94,4 1,7 16,2 2,5 Studerande 100 9,1 91,5 8,8 17,3 4, ,2 95,2 2,3 23,9 2,0 Pensionär 100 6,7 94,2 6,7 14,2 3, ,1 91,3 15,5 18,9 7,2

26 26 Tabell T1.3 Tillgång till TV, totalt och med möjlighet till digital mottagning. Relativ andel av samtliga snivå (%) Tillgång till TV, andel (%) Alla typer Digital mottagning Samtliga 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 49,7 49,7 42,7 Män 50,3 50,3 57, år 11,4 11,2 11, år 38,4 38,1 43, år 37,8 38,3 38, år 12,4 12,3 7,1 Förgymnasial 28,4 28,3 28,2 45,7 45,7 52,1 Eftergymnasial 26,0 25,9 19,7 Studerande 10,2 9,9 8,2 68,7 69,2 76,7 Pensionär 16,1 16,0 10,6 5,0 4,8 4,4 Tabell T2.1 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Absoluta tal Stationär Tillgång till dator Bärbar snivå Alla typer Handdator Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär

27 27 Tabell T2.2 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Relativ andel av totalt, % Stationär Tillgång till dator Bärbar snivå Alla typer Handdator Samtliga 100 0,3 75,4 1,5 71,4 1,6 19,2 1,4 5,6 0,8 Kvinnor 100 0,3 74,0 2,1 69,6 2,2 17,5 1,9 2,9 0,8 Män 100 0,4 76,9 2,1 73,2 2,2 20,9 2,0 8,3 1, år 100 6,1 86,0 6,3 81,0 6,2 23,3 4,5 5,3 2, år 100 3,8 85,7 3,8 80,6 3,8 21,9 2,5 7,9 1, år 100 4,3 75,8 4,1 72,3 4,1 20,1 2,5 4,9 1, år 100 8,0 32,7 5,6 31,6 5,5 4,8 2,2 0,9 1,0 Förgymnasial 100 0,6 59,0 3,3 57,1 3,3 10,7 2,1 2,7 1, ,2 77,8 2,2 74,1 2,3 16,6 2,0 4,9 1,2 Eftergymnasial 100 0,7 89,2 2,2 82,4 2,6 33,3 3,2 10,0 2,0 Studerande 100 9,1 89,0 8,7 83,0 8,5 24,9 5,1 4,2 2, ,2 82,5 2,4 78,2 2,4 22,1 1,8 6,9 1,1 Pensionär 100 6,7 37,9 5,2 36,4 5,1 5,7 2,1 1,5 1, ,1 72,2 13,7 67,8 13,2 12,6 5,8 3,8 3,3 Tabell T2.3 Tillgång till dator, totalt och av olika typer. Relativ andel av samtliga snivå, % Tillgång till dator Alla typer Stationär Bärbar Handdator Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 49,7 48,7 48,5 45,3 25,3 Män 50,3 51,3 51,5 54,7 74, år 11,4 13,0 12,9 13,8 10, år 38,4 43,6 43,3 43,7 53, år 37,8 38,0 38,3 39,5 33, år 12,4 5,4 5,5 3,1 2,0 Förgymnasial 28,4 22,2 22,7 15,8 13,6 45,7 47,1 47,4 39,3 39,9 Eftergymnasial 26,0 30,7 30,0 44,9 46,5 Studerande 10,2 12,1 11,9 13,2 7,6 68,7 75,1 75,2 78,8 84,6 Pensionär 16,1 8,1 8,2 4,7 4,4 5,0 4,8 4,7 3,3 3,4

28 28 Tabell T3.1 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Absoluta tal Kön Alla typer Mobiltelefon Vanlig Med Internetåtkomst Samtliga Kvinnor Män Tabell T3.2 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Relativ andel av totalt antal Kön, % Alla typer Mobiltelefon Vanlig Med Internetåtkomst Samtliga 100 0,3 89,3 1,6 57,7 2,6 21,9 2,1 Kvinnor 100 0,3 86,6 2,4 60,5 3,7 14,4 2,5 Män 100 0,4 92,0 1,9 55,0 3,7 29,2 3,2 Tabell T3.3 Tillgång till mobiltelefon resp. mobiltelefon med möjlighet till Internetåtkomst. Relativ andel av samtliga Kön, % Mobiltelefon Alla typer Vanlig Med Internetåtkomst Samtliga ,3 57,7 21,9 Kvinnor ,6 60,5 14,4 Män ,0 55,0 29,2

29 29 Tabell A1.1 Använt dator och hur ofta. Absoluta tal januari mars 2002 Varje dag Använt dator Varje vecka snivå Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär A1.1 Forts. snivå Använt dator Ej använt dator och sysselsättninlängd Varje månad Konfidens- Mer sällan Antal Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär

30 30 Tabell A1.2 Använt dator och hur ofta. Relativ andel av totalt, % januari mars 2002 Varje dag Använt dator Varje vecka snivå Samtliga 100 0,3 76,2 1,4 51,3 1,7 18,9 1,4 Kvinnor 100 0,3 74,0 2,0 47,0 2,4 19,9 2,0 Män 100 0,4 78,3 1,9 55,7 2,3 17,9 2, år 100 6,1 96,6 6,2 61,1 6,2 29,3 5, år 100 3,8 89,4 3,8 61,7 3,6 21,2 2, år 100 4,3 72,5 4,0 51,7 3,6 15,8 2, år 100 8,0 27,9 5,2 9,2 3,1 11,9 3,5 Förgymnasial 100 0,6 56,2 3,2 32,0 3,1 18,1 2, ,2 79,0 2,1 51,6 2,6 20,9 2,2 Eftergymnasial 100 0,7 93,1 1,8 72,0 3,0 16,3 2,5 Studerande 100 9,1 98,3 9,0 63,5 7,7 31,7 5, ,2 83,7 2,3 60,0 2,4 17,8 1,8 Pensionär 100 6,7 31,0 4,7 11,0 3,0 13,5 3, ,1 73,6 13,7 37,9 9,8 25,5 8,3 A1.2 Forts. snivå, % Använt dator Ej använt dator och sysselsättninlängd Varje månad Konfidens- Mer sällan Antal Samtliga 100 0,3 4,2 0,7 1,4 0,4 24,2 1,4 Kvinnor 100 0,3 5,1 1,2 1,6 0,6 26,5 2,0 Män 100 0,4 3,3 0,9 1,2 0,6 21,9 1, år 100 6,1 5,0 2,3 1,0 1,1 3,7 2, år 100 3,8 4,6 1,3 1,8 0,8 10,7 1, år 100 4,3 3,7 1,2 1,0 0,6 27,8 2, år 100 8,0 3,6 2,1 1,9 1,4 73,3 7,4 Förgymnasial 100 0,6 4,6 1,6 1,2 0,8 44,3 3, ,2 4,4 1,1 1,5 0,7 21,6 2,1 Eftergymnasial 100 0,7 3,3 1,2 1,4 0,8 6,7 1,7 Studerande 100 9,1 2,7 1,8 0,0 0,1 2,1 1, ,2 4,3 0,9 1,4 0,5 16,5 1,7 Pensionär 100 6,7 3,6 1,8 1,7 1,2 70,1 6, ,1 7,4 4,6 2,8 2,7 26,4 8,9

31 31 Tabell A1.3 Använt dator och hur ofta. Relativ andel av samtliga, % januari mars 2002 Använt dator Ej använt dator Varje dag Varje vecka Varje månad Mer sällan Antal snivå Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 49,7 48,3 45,5 52,4 60,7 55,7 54,4 Män 50,3 51,7 54,5 47,6 39,3 44,3 45, år 11,4 14,4 13,5 17,6 13,5 8,0 1, år 38,4 45,1 46,2 43,0 41,9 48,1 17, år 37,8 36,0 38,1 31,6 33,7 26,9 43, år 12,4 4,6 2,2 7,8 10,8 17,1 37,7 Förgymnasial 28,4 20,9 17,7 27,1 31,0 23,6 52,0 45,7 47,3 45,9 50,5 48,2 49,9 40,8 Eftergymnasial 26,0 31,7 36,4 22,4 20,7 26,6 7,2 Studerande 10,2 13,2 12,6 17,2 6,6 0,3 0,9 68,7 75,5 80,2 64,6 70,6 70,2 46,9 Pensionär 16,1 6,5 3,4 11,5 14,0 19,6 46,6 5,0 4,8 3,7 6,7 8,9 9,9 5,5

32 32 Tabell A2.1 Använt dator och var. Absoluta tal januari mars 2002 Använt dator Hemma På jobbet snivå Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär A2.1 Forts. snivå I skolan Använt dator På annan plats Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär

33 33 Tabell A2.2 Använt dator och var. Relativ andel av totalt, % januari mars 2002 Använt dator Hemma På jobbet snivå Samtliga 100 0,3 76,2 1,4 66,6 1,6 45,0 1,7 Kvinnor 100 0,3 74,0 2,0 63,3 2,3 42,4 2,3 Män 100 0,4 78,3 1,9 69,9 2,2 47,7 2, år 100 6,1 96,6 6,2 83,7 6,4 21,8 4, år 100 3,8 89,4 3,8 79,5 3,8 57,4 3, år 100 4,3 72,5 4,0 62,3 3,9 53,8 3, år 100 8,0 27,9 5,2 24,3 4,9 1,4 1,2 Förgymnasial 100 0,6 56,2 3,2 48,3 3,3 20,8 2, ,2 79,0 2,1 67,8 2,4 46,7 2,6 Eftergymnasial 100 0,7 93,1 1,8 84,5 2,5 68,6 3,1 Studerande 100 9,1 98,3 9,0 88,0 8,7 0,0 0, ,2 83,7 2,3 72,8 2,4 65,6 2,4 Pensionär 100 6,7 31,0 4,7 27,8 4,5 0,0 0, ,1 73,6 13,7 63,0 12,7 0,0 0,0 A2.2 Forts., % snivå I skolan Använt dator På annan plats Samtliga 100 0,3 17,3 1,2 18,3 1,3 Kvinnor 100 0,3 18,4 1,8 16,6 1,8 Män 100 0,4 16,3 1,7 19,9 1, år 100 6,1 56,0 6,0 42,6 5, år 100 3,8 20,0 2,4 24,0 2, år 100 4,3 8,3 1,7 9,8 1, år 100 8,0 1,2 1,1 4,2 2,0 Förgymnasial 100 0,6 17,8 2,1 15,5 2, ,2 14,8 1,8 17,1 2,0 Eftergymnasial 100 0,7 21,4 2,7 23,5 2,8 Studerande 100 9,1 87,3 8,6 44,9 6, ,2 10,8 1,4 16,0 1,6 Pensionär 100 6,7 1,4 1,0 6,9 2, ,1 15,2 6,3 32,9 9,2

34 34 Tabell A2.3 Använt dator och var. Relativ andel av samtliga, % januari mars 2002 Använt dator Hemma På jobbet I skolan På annan plats snivå Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 49,7 48,3 47,2 46,8 52,9 45,2 Män 50,3 51,7 52,8 53,2 47,1 54, år 11,4 14,4 14,3 5,5 36,7 26, år 38,4 45,1 45,8 49,0 44,3 50, år 37,8 36,0 35,4 45,2 18,1 20, år 12,4 4,6 4,5 0,4 0,9 2,8 Förgymnasial 28,4 20,9 20,6 13,1 29,1 24,0 45,7 47,3 46,5 47,3 38,9 42,6 Eftergymnasial 26,0 31,7 32,9 39,6 32,0 33,4 Studerande 10,2 13,2 13,5 0,0 51,4 25,0 68,7 75,5 75,1 100,0 42,9 59,9 Pensionär 16,1 6,5 6,7 0,0 1,3 6,1 5,0 4,8 4,7 0,0 4,4 9,0

35 35 Tabell A3.1 Använt Internet och hur ofta. Absoluta tal januari mars 2002 Använt Internet Varje dag Varje vecka snivå Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär A3.1 Forts. snivå Använt Internet Ej använt Internet och sysselsättninlängd Varje månad Konfidens- Mer sällan Antal Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär

36 36 Tabell A3.2 Använt Internet och hur ofta. Relativ andel av totalt, % januari mars 2002 Använt Internet Varje dag Varje vecka snivå Samtliga 100 0,3 70,6 1,5 36,0 1,6 26,5 1,6 Kvinnor 100 0,3 67,7 2,1 30,1 2,3 27,8 2,2 Män 100 0,4 73,4 2,0 41,9 2,4 25,3 2, år 100 6,1 96,7 6,2 50,2 6,0 36,8 5, år 100 3,8 85,1 3,8 44,6 3,3 31,7 3, år 100 4,3 64,7 3,9 33,3 3,1 23,3 2, år 100 8,0 19,7 4,4 4,7 2,2 11,2 3,4 Förgymnasial 100 0,6 50,0 3,1 22,0 2,7 20,9 2, ,2 72,9 2,2 36,0 2,5 28,5 2,4 Eftergymnasial 100 0,7 88,9 2,1 51,3 3,3 29,3 3,1 Studerande 100 9,1 96,4 8,8 49,2 6,8 41,3 6, ,2 78,6 2,4 41,3 2,3 28,2 2,1 Pensionär 100 6,7 21,5 4,0 6,0 2,2 11,0 2, ,1 65,5 12,9 32,0 9,0 24,3 8,1 A3.2 Forts. snivå, % Använt Internet Ej använt Internet och sysselsättninlängd Varje månad Konfidens- Mer sällan Antal Samtliga 100 0,3 5,7 0,9 2,1 0,5 29,6 1,4 Kvinnor 100 0,3 7,2 1,3 2,5 0,8 32,5 2,1 Män 100 0,4 4,3 1,1 1,7 0,7 26,8 2, år 100 6,1 7,4 2,8 2,3 1,6 3,3 1, år 100 3,8 6,3 1,5 2,2 0,9 15,1 2, år 100 4,3 5,6 1,4 2,1 0,9 35,6 3, år 100 8,0 2,5 1,7 1,4 1,2 80,3 7,6 Förgymnasial 100 0,6 5,5 1,7 1,7 1,0 50,1 3, ,2 5,6 1,2 2,5 0,9 27,3 2,2 Eftergymnasial 100 0,7 6,2 1,6 1,7 0,9 11,3 2,0 Studerande 100 9,1 4,5 2,4 0,8 1,0 4,2 2, ,2 6,5 1,1 2,4 0,7 21,5 1,9 Pensionär 100 6,7 2,8 1,5 1,5 1,1 78,7 6, ,1 6,5 4,3 2,1 2,4 35,1 10,0

37 37 Tabell A3.3 Använt Internet och hur ofta. Relativ andel av samtliga, % januari mars 2002 Använt Internet Ej använt Internet Varje dag Varje vecka Varje månad Mer sällan Antal snivå Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 49,7 47,7 41,5 52,0 62,5 58,4 54,6 Män 50,3 52,3 58,5 48,0 37,5 41,6 45, år 11,4 15,6 15,8 15,7 14,7 12,5 1, år 38,4 46,3 47,6 45,8 42,6 40,5 19, år 37,8 34,7 35,0 33,2 37,2 38,9 45, år 12,4 3,5 1,6 5,2 5,5 8,1 33,6 Förgymnasial 28,4 20,1 17,3 22,3 27,0 23,7 48,0 45,7 47,2 45,7 49,1 44,8 55,5 42,1 Eftergymnasial 26,0 32,7 37,0 28,6 28,1 20,8 9,9 Studerande 10,2 14,0 14,0 15,9 8,0 3,9 1,5 68,7 76,5 78,9 72,9 78,5 79,2 49,8 Pensionär 16,1 4,9 2,7 6,6 7,8 11,8 42,7 5,0 4,6 4,4 4,6 5,7 5,1 5,9

38 38 Tabell A4.1 Använt Internet och var. Absoluta tal januari mars 2002 Använt dator Hemma På jobbet snivå Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär A4.1 Forts. snivå I skolan Använt dator På annan plats Samtliga Kvinnor Män år år år år Förgymnasial Eftergymnasial Studerande Pensionär

39 39 Tabell A4.2 Använt Internet och var. Relativ andel av totalt, % januari mars 2002 Använt dator Hemma På jobbet snivå Samtliga 100 0,3 70,6 1,5 59,4 1,7 37,4 1,6 Kvinnor 100 0,3 67,7 2,1 55,5 2,3 34,2 2,2 Män 100 0,4 73,4 2,0 63,3 2,3 40,5 2, år 100 6,1 96,7 6,2 77,0 6,4 16,6 4, år 100 3,8 85,1 3,8 72,8 3,7 47,9 3, år 100 4,3 64,7 3,9 54,0 3,7 44,9 3, år 100 8,0 19,7 4,4 18,4 4,3 1,1 1,1 Förgymnasial 100 0,6 50,0 3,1 42,2 3,3 14,9 2, ,2 72,9 2,2 60,5 2,5 37,9 2,6 Eftergymnasial 100 0,7 88,9 2,1 76,3 2,9 61,2 3,3 Studerande 100 9,1 96,4 8,8 77,4 8,3 0,0 0, ,2 78,6 2,4 66,3 2,4 54,5 2,4 Pensionär 100 6,7 21,5 4,0 20,0 3,9 0,0 0, ,1 65,5 12,9 55,5 11,9 0,0 0,0 A4.2 Forts., % snivå I skolan Använt dator På annan plats Samtliga 100 0,3 11,9 1,0 14,3 1,2 Kvinnor 100 0,3 12,9 1,6 12,2 1,6 Män 100 0,4 10,9 1,4 16,3 1, år 100 6,1 51,4 5,8 37,4 5, år 100 3,8 11,9 1,9 19,5 2, år 100 4,3 3,8 1,1 6,0 1, år 100 8,0 0,5 0,7 2,3 1,5 Förgymnasial 100 0,6 15,2 1,8 13,0 2, ,2 9,6 1,5 13,2 1,7 Eftergymnasial 100 0,7 12,4 2,1 17,5 2,5 Studerande 100 9,1 80,9 8,2 34,3 5, ,2 4,4 0,9 12,9 1,5 Pensionär 100 6,7 0,9 0,8 3,5 1, ,1 9,9 5,1 27,5 8,4

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2004 Statistiska centralbyrån 2004 Use of computers and the Internet by private persons in 2004

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2005 Statistiska centralbyrån 2005 Use of computers and the Internet by private persons in 2005

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008 Statistiska centralbyrån 2008 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet

Privatpersoners användning av datorer och Internet Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2003 Statistiska centralbyrån 2004 Use of computers and the Internet by private persons in 2003

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 mling avs Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007 Statistiska centralbyrån 2007 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009

Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 Statistiska centralbyrån 2010 Use of computers and the Internet by private persons in 2009

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Statistiska centralbyrån 2013 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN IT BLAND INDIVIDER

LEVNADSFÖRHÅLLANDEN IT BLAND INDIVIDER LEVNADSFÖRHÅLLANDEN IT BLAND INDIVIDER Privatpersoners användning av datorer och internet 2013 Privatpersoners användning av datorer och internet 2013 Statistiska centralbyrån 2014 Use of computers and

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012

Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Privatpersoners användning av datorer och internet 2012 Statistiska centralbyrån 2013 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Statistik om Informationssamhället

Statistik om Informationssamhället PRIVATPERSONERS ANVÄNDNING AV DATORER OCH INTERNET 2001 Statistik om Informationssamhället 2002-02-18 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2001 Sammanfattning...2 Inledning...3 Resultat...4

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2011

Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 Statistiska centralbyrån 2012 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12

Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Tonårsekonomi 2009 En undersökning om tonåringars fickpengar, konsumtion och sparande Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-11-12 Sammanfattning Tonåringars ekonomi är sämre nu än. De har idag omkring

Läs mer

Julhandeln på internet i Sverige 2013-12-22

Julhandeln på internet i Sverige 2013-12-22 Julhandeln på internet i Sverige 2013 2013-12-22 E-julklappar för 4,2 miljarder kronor PostNord har låtit TNS SIFO fråga 2000 konsumenter om de har e-handlat julklappar i år. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och internet 2011

Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 mling avs Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 Privatpersoners användning av datorer och internet 2011 Statistiska centralbyrån 2012 Use of computers and the Internet by private persons

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster

Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster FORSKNINGSRAPPORT Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Anne Engström Maria Ek Styvén Åsa Wallström Esmail Salehi-Sangari Medborgarperspektiv på kommunala e-tjänster Delrapport i projektet Kundfokus

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är 1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin Januari 2015 TNS Sifo 2014 1531264 Innehåll Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Sammanfattning av 2014 års resultat... 4 3. Metod

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan

Läs mer

Internetanvändningen i Sverige 2016

Internetanvändningen i Sverige 2016 Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Bas, samtliga (st) 1002 502 500 165 290 332 212 498 50 47 118 289 243 420 300 27 104 247 218 199 137 64 17 16 696 300 6 500

Bas, samtliga (st) 1002 502 500 165 290 332 212 498 50 47 118 289 243 420 300 27 104 247 218 199 137 64 17 16 696 300 6 500 Total Kön Ålder Sysselsättning Utbildning Hushållets bruttoinkomst per månad Tillgång till InternetKvot i hemmet Man Kvinna 5-4 5-44 45-64 65 år + Heltids Egen ArbetslösStuder Annat Grund Gymna Univ. Ingen

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016

Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016 Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016 I denna andra utgåva av Zmarta Groups lånebarometer presenteras unik statistik och insikter kring marknaden för konsumtionskrediter i Sverige. Rapporten är baserad

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. eeurope 2005: benchmarkingindikatorer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.11.2002 KOM(2002) 655 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET eeurope 2005: benchmarkingindikatorer MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Svenskarna och internet 2015

Svenskarna och internet 2015 Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007

Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) NA/AKM 20--09 (20-10-03, diagram och tabell är uppdaterad med korrigerade AKU-data jan-aug 20) Ny redovisning av Arbetskraftsundersökningen (AKU) från oktober 20 I budgetproposition

Läs mer

Utvalda delar för Integritetsforum 2012-03-28

Utvalda delar för Integritetsforum 2012-03-28 Post- och telestyrelsen onsumentundersökning om Internetsäkerhet PS-ER-01: 01-0-1 Per Nellevad Utvalda delar för Integritetsforum 01-0-8 1 akgrund & syfte Ett av PS mål är att verka för en säker elektronisk

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt 2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) % Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva

Läs mer

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är

Läs mer

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå Befolkning 2013 Sysselsättning 2012 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Hög utbildning skyddar mot arbetslöshet Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik uppgick antalet 18 64-åriga sysselsatta

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Undersökning om Stureplanerna

Undersökning om Stureplanerna Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i

Läs mer