Forskning och Forskning och Utvecklingsprojekt 2011 utvecklingsprojekt 2012

Transkript

1 Forskning och Forskning och Utvecklingsprojekt 2011 utvecklingsprojekt 2012 Sammanställt Sammanställt av: av: Mia Pless Mia Pless Utvecklingschef Utvecklingsche FoU-chef Habilitering och Hjälpmedel hjälpmedel Februari 2013

2 Innehåll Forskning och utveckling inom Habilitering och hjälpmedel...4 Forskningsprojekt...5 Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie... 5 Att identifiera barns fungerande ur ett ICF-CY perspektiv: professionellas syn på vardagssituationer viktiga för barn och ungdomar... 5 Faktorer som är underlättande och hindrande för evidensbaserad praktik erfarenheter från personal vid Habilitering och hjälpmedel... 6 Innehåll i fördefinierade sökord I multiprofessionell elektronisk patientjournal... 6 Förändring i dokumentation i habiliteringsplaner efter utbildning i ICF/ ICF-CY - en dokumentanalys... 7 Genetiska effekter av autism - en populationsbaserad fall-kontrollstudie... 7 Parenting Young Children ett föräldrautbildningsprogram som vänder sig till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och som har yngre barn, ej fyllda sju år... 8 Unga vuxna med kognitiva svårigheter uppväxta med föräldrar som har liknande svårigheter och yrkesverksammas sociala representationer av de ungas uppväxt och insatser i familjerna... 9 Utvecklingsprojekt...9 Alternativ till alternativ telefoni... 9 Användbara strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK - En interventionsstudie av sjukgymnasters kommunikation Att få diagnosen utvecklingsstörning i vuxen ålder Evidensbaserad praktik Utbildning och stöd vid implementering av arbetssättet vid Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län Förändringar i ljudperception hos ensidigt döva före och efter applikation av benförankrad hörapparat Habiliteringsinsatser för barn och vuxna i Enköping Habiliteringsplaner i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie Intervention i grupp för syskon till barn med funktionsnedsättningar - om dess effektivitet i klinisk verksamhet "Life-skills" hos ungdomar som går i gymnasiesärskolan - förberedelse inför vuxenblivande

3 Med data- och tv-spel hitta metod att träna på sociala färdigheter för unga/vuxna med diagnoser inom autismspektrumtillstånd (AST) Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern På vilket sätt kan styrketräning av höftabduktorerna påverka gången hos personer med bilateral spastisk CP? Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Studiecirkelmaterial om mat o kost för unga vuxna med funktionsnedsättning SUF-Kunskapscentrum. Samverkan-Utveckling-Föräldraskap. Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering Utveckling och prövning av en intervention för barn till föräldrar drabbade av förvärvad hjärnskada. En pilotstudie Vad skolpersonal behöver kunna om alternativ kompletterande kommunikation (AKK) för att elever med rörelsehinder och komplex kommunikationsproblematik ska fungera i skolarbetet?...21 Publikationer

4 Forskning och utveckling inom Habilitering och hjälpmedel Under 2012 bedrevs åtta forskningsprojekt och 18 utvecklingsprojekt vid Habilitering och hjälpmedel. Av medarbetarna har c:a hälften kandidatexamen, c:a 15 procent magister-/masterexamen och c:a 5 procent licentiat-/doktorsexamen vilket innebär utbildning för vetenskapliga arbetssätt. Ett aktivt FoU arbete med hög kvalitet är en förutsättning för att genomföra förvaltningens uppdrag. Habilitering och hjälpmedels uppdrag är att vara en länsövergripande specialistfunktion som ska tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i Uppsala län. Habilitering och hjälpmedel ska utifrån individuella behov erbjuda insatser i ett livs perspektiv. Insatserna ska ske i nära samverkan med brukaren, dennes nätverk och övriga samverkanspartners. De övergripande målen är: Habilitering och hjälpmedel ska bidra till fungerande vardagsliv, god livskvalitet och delaktighet i samhället. Verksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande, kostnadseffektivitet, bra service och väl utvecklad samverkan med brukare och intressenter. Forskning innebär ett systematisk sökande efter ny kunskap för nya användningsområden och med publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter som mål. Utveckling innebär systematisk tillämpning av redan känd kunskap med mål att förbättra pågående verksamhet och spridning av information om detta på lämpligt sätt. FoU är ett paraplybegrepp för det vetenskapliga område som sträcker sig från utveckling av verksamhet till brukarnära forskning, företrädesvis i tidsbegränsade projekt och med tonvikt på införande av evidensbaserad praktik. I FoU-bokslutet redovisas de forskningsprojekt och utvecklingsprojekt samt publikationer som förvaltningens medarbetare under år 2012 arbetat med. Faktaruta 2012 Antal anställda: 275 Sjukfrånvaro: 4.11 % Budget: 173 mkr. Antal brukare/patienter: Antal besök: Antal tolkuppdrag:

5 Forskningsprojekt Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie Huvudansvarig: Pehr Granqvist, docent, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, och Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet Medverkande: Lene Lindberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Lydia Springer, klinisk psykolog, Habilitering och hjälpmedel. Lena Palm Samuelsdotter, samordnare funktionshinderfrågor, Socialstyrelsen, Tommie Forslund, doktorand, Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet Bakgrund: Det finns få studier om barns anknytningsmönster då mamman har ett intellektuellt funktionshinder (IF). Syfte: Projektet syftar till att ge kunskap om anknytningskvaliteten hos barn till mödrar med IF. Vidare, tydliggöra i hur stor utsträckning eventuella anknytningsskillnader beror på mödrarnas IF respektive riskfaktorer som inte har en självklar koppling till IF. Metod: I projektet kommer anknytningstryggheten hos barn-mödrapar vid förekomst av IF hos modern att jämföras med en matchad jämförelsegrupp av barn-mödrapar där föräldern inte har IF, 30 barn-mordyader, i varje grupp. Standardiserade tester, strukturerade observationer, internationellt validerade frågeformulär kommer att användas vid datainsamlingen. Resultat: Studien förväntas leda till ny kunskap om anknytningen hos barn till mödrar med IF samt belysa kontextens och den personliga bakgrundens betydelse för variationer i anknytning inom denna grupp. Slutsatser: Inga ännu. Finansiering: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Att identifiera barns fungerande ur ett ICF-CY perspektiv: professionellas syn på vardagssituationer viktiga för barn och ungdomar Huvudansvarig: Margareta Adolfsson, doktorand, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping högskola. margareta.adolfsson@hlk.hj.se Medverkande: Mats Granlund, Hälsohögskolan, Jönköpings högskola, Mia Pless, FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, mia.pless@lul.se Bakgrund: Barns fungerande är komplext och de deltar i många vardagssituationer, problemet är att veta vilka som är speciellt viktiga. Syfte: att belysa professionellas syn på vilka vardagssituationer som är viktiga för barn och ungdomars delaktighet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur vardagssituationerna korrelerar med begreppet Delaktighet såsom det definieras i WHO:s barn- och ungdomsversion av Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF-CY. Metod: En blandad design med flera olika metoder användes. Professionella beskrev utifrån en öppen fråga de vardagssituationer de ansåg vara viktiga att kartlägga och 5

6 angav vilka kategorier i komponenten Aktiviteter och delaktighet de ansåg viktiga att kartlägga som vardagssituationer. Resultat/diskussion/slutsatser: Elva kategorier ur ICF-CY:s kapitel d3-c9 I komponenten Aktiviteter/delaktighet framkom för professionella såsom viktiga vardagssituationer för barn och ungdomar. Situationerna kunde delas i två åldersgrupper, vilka sen kan utgöra grund code sets för utveckling av kartläggning av barnens/ungdomarnas fungerande i dessa vardagssituationer. Resultaten behöver trianguleras med föräldrarnas och barnens syn på vilka vardagssituationer de ser som viktiga. Finansiering: FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv- och Socialvetenskap, samt MURINET, Multidiciplinary Research Network on Health and Disability in Europe, VI European Framework Programme, Faktorer som är underlättande och hindrande för evidensbaserad praktik erfarenheter från personal vid Habilitering och hjälpmedel Huvudansvariga: Pless, M. FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, associerad forskare, Uppsala universitet mia.pless@lul.se Sonnander, Karin. Professor, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet Bakgrund: De insatser som erbjuds brukare och patienter ska vid vetenskaplig prövning ha visat sig ha god evidens. När de sen anpassas i klinisk verksamhet benämns detta Evidens-Baserad Praktik (EBP). Många studier avseende läkare och sjuksköterskor har visat att det finns hindrande och underlättande faktorer för EBP t ex brist på tid. Syfte: Syftet är att belysa hur personal i en multiprofessionell verksamhet som Habilitering och hjälpmedel beskriver hindrande och underlättande faktorer, efter att ha fått utbildning och stöd för arbetssätt vid evidensbaserad praktik (EBP). Metod: Olika kurser skapades och genomfördes under åren till stöd för att utveckla arbetssättet. Deltagare i studien var all personal som 2011 besvarade en webbenkät om EBP och mer specifikt frågan: Vad uppfattar du som de viktigaste underlättande respektive hindrande faktorerna för att lära sig och att införa evidensbaserad praktik? 146 personal deltog i studien. Svaren analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: på väg. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget Innehåll i fördefinierade sökord i multiprofessionell elektronisk patientjournal Huvudansvarig: Terner, Annika, doktorand, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. annika.terner@pubcare.uu.se Medverkande: Sonnander, Karin, professor och Lindstedt, Helena, lektor, båda vid Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Pless, Mia, FoUchef, Habilitering och hjälpmedel, associerad forskare Uppsala universitet. 6

7 Bakgrund/syfte: Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Syftet är att undersöka innehåll i sökord som används i den multiprofessionella elektroniska patientjournalen. Metod: Kvalitativ induktiv innehållsanalys ska användas för att kategorisera de fördefinierade sökord som olika personal inom Landstinget Uppsala län använder under en ettårs period. Totalt handlar är det 3596 sökord som ska analyseras. Resultat: kommer. Finansiering: Landstinget Uppsala län Förändring i dokumentation i habiliteringsplaner efter utbildning i ICF/ ICF-CY - en dokumentanalys Huvudansvarig: Nina Klang, doktorand, Örebro universitet och högskoleadjunkt Mälardalens högskola. Medverkande: Mats Granlund, professor, Högskolan Jönköping. Mia Pless, FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, associerad forskare, Uppsala universitet, mia.pless@lul.se Bakgrund: Dokumentation i elektronisk patientjournal måste vara tydlig och lätt att förstå då det multiprofessionella teamets, barnets och föräldrarnas perspektiv av barnets fungerande i sin vardag beskrivs. Idag vet vi inte säkert hur den struktur och språk som finns i barn och ungdomsversionen av Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder, hälsa (ICF-CY) kan påverka dokumentationen. Syfte: att belysa hur information dokumenteras i habiliteringsplaner före och efter att personalen fått utbildning i att använda ICF-CY, samt vilka förändringar som sker. Metod: text i habiliteringsplaner (n=146), för 73 barn och ungdomar och deras familjer analyserades. Text delades först in i analysenheter där meningsbärande enheter identifierades, som sen länkades till den mest precisa ICF-CY kategorin/koden. För att underlätta länkningen skapas ett kodningsschema. Personal (n=151) som i sina landsting (n=6) dokumenterar i habiliteringsplaner, hade tidigare deltagit i en 2-dagars utbildning i att använda ICF-CY. Resultat: Information i texterna kunde länkas till koder i alla ICF-CY komponenter. Antalet koder i komponenten Aktiviteter/delaktighet, som text kunde länkas till efter utbildning var fler. Antalet koder text kunde länkas till på nivå 3 och nivå 4 var också fler efter utbildning, vilket innebär att beskrivningarna av individens fungerande i sin miljö var mer preciserade/detaljerade. Tre förändringsmönster i dokumentation identifierades efter utbildning i att använda ICF-CY. Diskussion/ slutsatser: kommer... Finansiering: FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv- och Socialvetenskap, samt Norrbacka Stiftelsen Genetiska effekter av autism - en populationsbaserad fall-kontrollstudie Huvudansvarig: Christina Hultman, professor, Emma Flordahl Thelander, projektledare, båda Inst. för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet. 7

8 Medverkande: Tina Granat, psykolog, fil. lic, Habilitering och hjälpmedel Bakgrund: Sårbarheten för psykiatriska störningar formas sannolikt under en individs hela livsspann. Ärftliga faktorer och ogynnsamma omgivningsfaktorer samspelar och påverkar inte bara själva insjuknandet utan även symptomgrad, debutålder och prognos. Med hjälp av moderna biomedicinska metoder har man hittat genetiska faktorer som har kunnat kopplas till en rad olika sjukdomar. Syftet: är att kartlägga genetiska men även miljömässiga riskfaktorer som kan medverka till uppkomsten av bland annat autism. Metod: Personer födda mellan 1960 och 1996 vårdade med autism kontaktas. De som tackar ja till att delta möter en forskningssjuksköterska som genomför en intervju om hälsa och blodprovstagning. Resultat: kommer. Finansiering: Vetenskapsrådet och inom ramen för verksamhet. Parenting Young Children ett föräldrautbildningsprogram som vänder sig till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och som har yngre barn, ej fyllda sju år. Huvudansvarig: Mikaela Starke, docent, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Medverkande: Lisbeth Mensas, doktorand, FoU Sjuhärad Välfärd, Pernilla Nylén, verksamhetsutvecklare, IFO/FH Västra Hisingen Göteborg, Sandra Melander, metodutvecklare, SUF-kunskapscentrum Karin Jöreskog, fil dr och föreståndare för Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala Universitet, Lena Chirico, enhetschef för FoU-stöd, Regionförbundet Uppsala län Bakgrund: I såväl forskning som praktik har det framkommit behov av kompetensutveckling samt metodutveckling för yrkesverksamma samt utveckling av strukturerade former av utbildning till föräldrar med omfattande svårigheter i sin föräldraförmåga. Syfte: Att pröva och utveckla föräldrautbildningsprogrammet till en svensk kontext och undersöka om de föräldrar som får ta del av PYC upplever att de förbättrar föräldraförmågan avseende interaktion med och omvårdnad av barnet. Projektet avser också undersöka om PYC är kompetens- och kunskapsutvecklande för de yrkesverksamma. Metod: Kvantitativa metoder i form av självskattingsformulär används till både föräldrar och yrkesverksamma och därtill görs kvalitativa mätningar via strukturerade intervjuer med föräldrarna och via fokusgruppsintervjuer av de yrkesverksamma. Projektet planeras pågå till Resultat:...kommer Finansiering: Kommittén för rättighetsfrågor, Västra Götalandsregionen samt Arvsfonden. 8

9 Unga vuxna med kognitiva svårigheter uppväxta med föräldrar som har liknande svårigheter och yrkesverksammas sociala representationer av de ungas uppväxt och insatser i familjerna Huvudansvarig: Mikaela Starke, lektor, fil dr, socionom, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. mikaela.starke@socwork.gu.se Medverkande: Lydia Springer, psykolog, SUF-Kunskapscentrum, Centrum för funktionshinder, Habilitering och hjälpmedel. Marie Gustavsson Holmström, FoUkoordinator, fil dr, Linköpings Universitet. Syfte: Syftet är att undersöka unga vuxna kvinnor och män med kognitiva svårigheter och deras erfarenheter av att växa upp med förälder/föräldrar som har liknande svårigheter, de ungas erfarenhet av och föreställningar om yrkesverksammas närvaro i familjen under uppväxten och i deras nuvarande vardag, yrkesverksammas förståelse av barns behov och uppväxtförhållanden, samt föreställningar om det egna arbetet i familjer där barn och föräldrar har en utvecklingsstörning. Metod: Intervju av unga kvinnor och män med diagnostiserad utvecklingsstörning, eller diagnostiserad neuropsykiatrisk åkomma, eller svagbegåvning, som haft tät kontakt med sin biologiska familj där minst en förälder har liknande svårigheter. Intervjuerna genomförs med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, yrkesverksamma medverkar i fokusgruppsintervjuer. Resultat: Preliminära resultat efter datainsamling, visar två teman: Positiva upplevelser av familjelivet under deras uppväxt, speciellt minnena av deras mor och farföräldrar. Erfarenheter av att ha blivit mobbade och trakasserad utanför familjemiljön. Slutsats: Projektet ska pågå i tre år. Finansiering: FoU-verksamheten, Västra Götalandsregionen, Avdelningen för funktionshinder och delaktighet. Utvecklingsprojekt Alternativ till alternativ telefoni Huvudansvarig: Anette Winberg, projektledare, Habilitering och hjälpmedel, anette.winberg@lul.se Medverkande: Malena Persson, förskrivare (HC), Kennet Fredriksson, datatekniker (HC), Katarina Stedt, logoped/hjälpmedelskonsulent (HMC), Daniel Johansson, datatekniker (HMC), Marianne Lundström, synpedagog (SC), Peter Kölerud, datatekniker/datapedagog (SC), Miriam Langeskär, teckenspråks-/dövblindtolk Bakgrund/syfte: Personer som är döva, dövblinda, har en grav hörselnedsättning eller tal-/språkskada använder alternativ telefoni som hjälpmedel för att ringa och har möjlighet att få produkter, som t ex bild- och texttelefoner, förskrivna som hjälpmedel. Regeringens syfte med projektmedlen är att stimulera användningen av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation. Man vill stimulera landstingens 9

10 hjälpmedelsverksamhet så att den snabba generella teknikutvecklingen av konsumentprodukter i större utsträckning kommer brukarna till del och utgör en del av utbudet av tekniska hjälpmedel. Metod: (Övergripande) Ökat mått av valfrihet hos brukarna, Statens medel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, De bild- och texttelefonitjänster som idag erbjuds av Post- och telestyrelsen ska i ökad utsträckning göras tillgängliga via både förskrivna terminaler och konsumentprodukter. (Specifik) Kartläggning av minst 4 konsumentprodukter har genomförts och tillvägagångssättet finns dokumenterat. Minst två workshops, där brukare testat konsumentprodukter, har genomförts. Minst två konsumentprodukter har förskrivits som hjälpmedel och dokumenterats som fallstudier. En checklista för att testa konsumentprodukter finns. Information om stödinsatser och tekniksupport som brukare kan behöva vid användning av konsumentprodukter finns. Projektet avslutas: Landstinget i Uppsala län beviljades medel som ett av sju landsting för att genomföra försöken. Redovisning av erfarenheter och resultat till HI 1 oktober Finansiering: Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Kommunikationsmyndigheten PTS (Postoch telestyrelsen) Användbara strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK - En interventionsstudie av sjukgymnasters kommunikation Huvudansvarig: Helena Tegler, logoped, Habilitering och hjälpmedel, helena.tegler@lul.se Medverkande: Niklas Norén, lektor, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och forskare vid Institutionen för neurovetenskap; Logopedi, Uppsala universitet. Bakgrund: Att kommunicera med personer som har omfattande kommunikationssvårigheter ställer höga och annorlunda krav på omgivningen. En person med svårförståeligt eller uteblivet tal kan kommunicera med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det finns ett urval av strategier som den talande personen kan använda för att optimera kommunikationen. Syfte: har varit att undersöka om sjukgymnaster på habiliteringen ändrade sitt kommunikativa beteende efter en fem timmar lång kommunikationsutbildning, samt att prova en inlärningsmodell i åtta delmoment. Metod: I studien ingick sex habiliteringssjukgymnaster som interagerade med var sitt barn/ungdom som till följd av cerebral pares kommunicerar med alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) i form av kommunikationskartor. Interaktionen videofilmades vid tre separata tillfällen: en inspelning före utbildning, en inom två veckor efter utbildningen samt en sista filmning tre månader efter avslutad utbildning. Analys av videomaterialet gjordes med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Analysformuläret KOMMUNIKATIV som användes för att analysera sjukgymnasternas kommunikation kompletterades med samtalsanalys, Conversation Analysis där interaktionen mellan individerna analyserades. Utöver det besvarade sjukgymnasterna en enkät. Utbildningen baserades på aktuell forskning och 10

11 omfattande kunskap om och praktisk träning av miljömodifierande strategier, responsiv kommunikationsstil samt AKK-modell i form av att pekprata. Resultat: KOMMUNIKATIV påvisade en statistiskt signifikant förändring efter avslutad utbildning. Det fanns en fortsatt mätbar, men inte signifikant, förändring vid en tremånaders uppföljning. Sjukgymnasterna möjliggjorde, efter utbildning, att i större utsträckning sörja för att barnet/ungdomen kunde kommunicera med sin kommunikationskarta. De pekpratade i större utsträckning och var mer lyhörda för barnets/ungdomens kommunikation. Ett av tio påståenden i KOMMUNIKATIV försämrades, sjukgymnastens förmåga att förtydliga sig. Samtalsanalysen visade att barnet/ungdomen efter utbildning av sjukgymnasterna uttryckte sig i längre fraser. Interaktionsmönstret ändrades från att före utbildning vara mer sjukgymnaststyrt till att barnet/ungdomen efter utbildning kunde införa nya ämnen och gör reparationer. Samtalsanalysen visade hur sjukgymnasterna bland annat använde röstmodifiering i interaktion med barnen/ungdomarna. Användning av den modifierade röstkvaliteten får olika konsekvenser beroende på kontext. Slutsats: Fem timmar kommunikationsutbildning enligt åttastegsmodellen ger statistiskt signifikant kommunikativt beteende hos deltagarna. Med ett förändrat kommunikativt beteende hos sjukgymnasterna kan de AKK-användande barnen och ungdomarna uttrycka sig mer nyanserat. Åttastegs-modellen såsom den provades i studien har två fördelar. Dels har varje deltagare en individuell målsättning baserad på en förmätning, dels innehåller modellen ett aktivt lärande vilket förhoppningsvis befäster den nya kunskapen. Undersökningsledaren finner att interventionsutbildningen med åttastegsmodellen med fördel kan användas i flera sammanhang. Finansiering: Utvecklingsmedel från landstingets riktade FoU-medel, samt inom ramen för verksamhetsbudget Att få diagnosen utvecklingsstörning i vuxen ålder Huvudansvarig: Helena Andreasson, kurator, Habilitering och hjälpmedel. Helena.Andreasson@lul.se Medverkande: Masterprogrammet, Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Uppsala universitet Bakgrund: Vid Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län har det uppmärksammats att många remisser och ansökningar inkommit med förfrågningar och önskemål om utredning och eventuell diagnossättning kring utvecklingsstörning för vuxna. Har utredningstrycket verkligen ökat? Syfte: Syftet med studien är att nå fördjupad förståelse kring hur det kan vara att få diagnosen utvecklingsstörning i vuxen ålder. Metod: Studien har en explorativ design med intervju av 5-7 personer som ska ha fått diagnosen utvecklingsstörning som vuxna, alltså efter 18 års ålder, medan det inte finns någon övre åldersgräns. Varje intervju tar ca 1,5 2 timmar. Resultaten kommer att analyseras med hjälp av innehållsanalys. Resultat: kommer.. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget 11

12 Evidensbaserad praktik Utbildning och stöd vid implementering av arbetssättet vid Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län Huvudansvarig: Mia Pless, FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, associerad forskare, Uppsala universitet. Medverkande: Karin Sonnander, professor, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Aktiviteter för EvidensBaserad Praktik (EBP) bör samordnas för att fungera för olika målgrupper, men hur ska chefer och medarbetare övertygas om att det finns ett behov i verksamheterna som inte är tillgodosett och att det kan tillgodoses med EBP. Och om man lyckas med detta, hur skapas kontext och stöd som bidrar till att arbetssättet integreras i dagligt arbete och på längre sikt blir till nytta i vardagsarbetet? Syfte: Det övergripande syftet var att belysa hur förvaltningen Habilitering och hjälpmedel (HoH), Landstinget Uppsala län, under åren 2009 till 2011 arbetat med utbildning och stöd för nytt arbetssätt för evidensbaserad praktik (EBP). Det specifika syftet var att undersöka personalens kunskap, färdigheter, attityder och användning av evidensbaserad praktik. Metod: Olika kurser skapades till stöd för att utveckla arbetssättet. Deltagarna var personal som ville delta i olika kurser om EBP, i HoH-dag om evidensbasering, i arbetsplatsträff (APT) inför HoH-dagen, samt som besvarade webbenkät om EBP år 2009 och/eller Utbildning bestod av olika kurser och aktiviteter, som all personal uppmuntrades att fullgöra i den ordning som bäst motsvarade den arbetsuppgift de hade att göra. Kurs EBP I - Introduktion för ledare, Kurs EBP II - Evidensbaserad praktik - Varför, när och hur? Kurs EBP III - Studiecirkel. Kurs EBP IV - Från idé till projektplan, handledning i arbetssättet. Data samlades i närvarolistor, ifyllda Resultat/diskussion/slutsatser: Habilitering och hjälpmedels utbildning och annat stöd för arbetssätt inom EBP har under åren 2009 till 2011 visat: Att antalet deltagare i samtliga utbildningar har varit tillfredsställande. Att deltagande i utbildningar och redovisning av evidens och projektplaner har styrts av vad som ingår i deltagarnas dagliga arbetsuppgifter. Att vid projektets slut använde fler både sekundära och primära källor vid sin informationssökning och fler kände sig säkra på begrepp när de kritiskt ska granska artiklar. Att det är ett observandum att fler vid projektets slut tyckte att evidensbaserad praktik är mer av ett modebegrepp, samtidigt som fler svarade att de brukar använda arbetssätten i evidensbaserad praktik. Att många nämner tid som både underlättande och hindrande faktor för att lära sig och använda evidensbaserad praktik gör att tid för arbetssätten inom evidensbaserad praktik behöver belysas ytterligare. Finansiering: inom ramen för verksamhetsbudget. Förändringar i ljudperception hos ensidigt döva före och efter applikation av benförankrad hörapparat. Huvudansvarig: Karin Strömbäck, Sektionschef otokirurgi, VO ÖNH, Akademiska sjukhuset. karin.stromback@akademiska.se Medverkande: Susan Saeidi, audionom, Habilitering och hjälpmedel, Susanne Köbler 12

13 teknisk audilog, Akademiska sjukhuset och Habilitering och hjälpmedel, Hans Christian Larsen audiolog, Karin Strömbäck otokirurg, båda Akademiska sjukhuset. Bakgrund: Ensidigt döva patienter har ofta problem med att förstå tal som kommer från döva sidan, lokalisera ljud och förstå tal i miljöer med mycket stör ljud. En ny rehabiliteringsansats för dessa personer är att sätta en benförankrad hörapparat på den döva sidan. Ljudet som kommer från den sidan leds över via benledning till det friska innerörat på andra sidan. Därmed kan personen få en ljudupplevelse av ljudet från döva sidan. Syfte: målsättningen är att utvärdera hörtröskelförändringar, objektiva förändringar av taluppfattning i störmiljö och eventuellt upplevd förbättring av ljudlokalisation och livskvalitet. Metod: psykoakustiska mätningar av hörtrösklar, taluppfattning och ljudlokalisation samt olika enkäter om livskvalité, taluppfattning och ljudlokalisation före, 3 månader efter och ett år efter operation. Resultat: De psykoakustiska mätningarna med FB-ord visade inga skillnader med eller utan BAHA, oberoende av varifrån bruset kom. Mer slående resultat i talförståelse kunde uppmätas med HINT-meningar i brus där riktningen talet kom ifrån varierade. Resultatet av riktningsanalysen visar en stor spridning mellan patienterna. Frågeformuläret visade initialt en stor nöjdhet med BAHA som avtog något med tiden. Samtliga patienter använder dagligen sin hörapparat. Den största fördelen med BAHA upplevde patienterna vid samtal i små grupper. Slutsats: Trots att få patienter visar denna undersökning att behandling med BAHA vid ensidig dövhet kan ge förbättrad livskvalité. Finansiering: inom ramen för verksamhetsbudget. Habiliteringsinsatser för barn och vuxna i Enköping Huvudansvarig: Ann Larsén, enhetschef, Habilitering för barn och vuxna/enköping Medverkande: Madeleine Törnlund, internkonsult, Curt Westin, biträdande verksamhetschef samtliga Habilitering och hjälpmedel, Thomas Roland, Annika Terner, Marta Fallgren, Jenny Boija Bennbom, samtliga i projektgruppen för nytt kavlitetsledningssystem, Landstinget Uppsala län. Bakgrund: Arbetsenheten upplever en hög arbetsbelastning och samtidigt en osäkerhet om resurserna i enheten används optimalt. Det kan finnas en ojämlikhet mellan brukargrupper när det gäller att få sina habiliteringsbehov tillgodosedda utifrån det programutbud habiliteringen beslutat att erbjuda olika brukargrupper. Förvaltningsledningen beslutade att enheten skulle prioriteras och få stöd genom att avsätta resurser till att göra flera värdeflödesananlyser. Insatserna ska planeras tillsammans med brukare och anhöriga utifrån deras uttryckta behov. Fokus ska flyttas från individuell planering på habiliteringen till samordning med övriga aktörer i brukarens nätverk så att brukaren kan nå sina uppsatta mål. Personalen ska känna ökad säkerhet i att de gemensamma resurserna används till rätt insatser och på rätt sätt. Personalen ska uppleva jämn arbetstakt/flöde över året som leder till ökad arbetsro. 13

14 Syfte: habiliteringsprocessen för det gemensamma arbetet i enheten ska ha ett optimalt värdeflöde för varje brukargrupp, handlingsplan ska finnas för införande av förbättringar. Metod: Deltagare är personal i fem processteam. Stegen i värdeflödesanalys används för 1) Nulägesanalys och prioritering av förbättringsområden, 2) Design av framtida läge, 3) Verifiering av förbättringsåtgärder, samt 4) Införande av förbättringsåtgärder. Analysen ska grunda sig på fakta som hämtas ur Cosmicstatistik. Resultat: på väg. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget. Habiliteringsplaner i det dagliga arbetet med personer med funktionshinder - En kvalitativ intervjustudie Huvudansvarig: Evelyn Widenfalk Ehlin, arbetsterapeut, Habilitering och hjälpmedel, Evelyn.Widenfalk.Ehlin@lul.se Medverkande: Karin Sonnander, professor, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget upprätta planer över beslutade insatser för personer med funktionshinder. Planen är grund för att vården ska vara jämlik och ge möjlighet till personens delaktighet i sin behandling. När planen upprättas krävs en stor insats av brukaren och anhöriga. Under 2011 upprättades vid Habiliteringen för barn och vuxen i Uppsala län 2347 habiliteringsplaner. För att brukaren ska känna sig delaktig i planen krävs ett tydligt arbetssätt från personalen. Tidigare forskning om planer och internationella motsvarigheter är begränsad. Av dessa skäl är det angeläget att ta reda på hur personalen vid Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län arbetar med habiliteringsplaner. Syfte: att beskriva och analysera hur personalen vid Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län resonerar kring arbetet med att upprätta habiliteringsplaner och hur habiliteringsplanerna används i det dagliga arbetet med brukarna. Metod: explorativ design med en kvalitativ ansats. Urvalet är ett bekvämlighetsurval (12-15) bland de nio yrkeskategorier som finns representerade vid Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län. Studiens resultat ger viktig kunskap om personalens arbetssätt och ökad förståelse för hur habiliteringsplaner används i det kliniska arbetet. Studien och resultatet är ett led i att kvalitetssäkra vården och kan vara grund för förbättringar inom habiliteringsverksamhetens lagstadgade arbete med habiliteringsplaner. Resultat: kommer. Finansiering: Landstingets riktade FoU-medel, samt inom ramen för verksamhetsbudget. Intervention i grupp för syskon till barn med funktionsnedsättningar - om dess effektivitet i klinisk verksamhet Huvudansvariga: Tina Granat verksamhetschef, tina.granat@lul.se Ingrid Nordgren, fd förvaltningschef, George Rein psykolog, samtliga vid Habilitering och hjälpmedel, 14

15 samt Karin Sonnander, professor Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Syskon till barn med funktionsnedsättning behöver också stöd i sin roll som syskon. Syfte: att studera effektiviteten i intervention i grupp i klinisk verksamhet, som är ordnad för att öka kunskap om funktionsnedsättning och förbättra syskonrelation mellan syskon där ett barn har funktionsnedsättning. Metod: Ett urval av 54 yngre och äldre syskon utan funktionsnedsättning (ålder 8-12 år) till barn med adhd (9), Asperger syndrom (7), autism (13), rörelsehinder (8) och utvecklingsstörning (17) deltog i syskongrupper. Sibling Knowledge Interview (SKI) och Sibling Relationship Questionnaire (SRQ) administrerades före och efter interventionen i grupp. Resultat: SKI poäng ökade (p <.001) från före till efter intervention när gruppen blandade syskon jämfördes. Jämförelse av SRQ poäng före till efter intervention visade att grupper av syskon med olika diagnoser visade varierade resultat Slutsats: Resultaten är uppmuntrande och bidrar till framtida utveckling av denna intervention. Speciellt bör syskon till barn med autism och utvecklingsstörning uppmärksammas. Finansiering: inom ramen för verksamhetsutveckling "Life-skills" hos ungdomar som går i gymnasiesärskolan - förberedelse inför vuxenblivande Huvudansvarig: Anna Häggström, kurator/socialsekreterare, Habilitering och hjälpmedel Medverkande: Mia Pless, FoU-chef, båda Habilitering och hjälpmedel Bakgrund: Då forskning visar att unga vuxna med utvecklingsstörning löper stor risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa, är det viktigt att uppmärksamma sätt att arbeta förebyggande för detta. Ett pilotprojekt har startats där Habiliteringen och en gymnasiesärskola i Uppsala samarbetar kring transitionen mellan skola och vuxenliv för dessa ungdomar. RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar) har arbetat liknande med transition gällande målgruppen flerfunktionshinder. Dock saknas ännu särskild kunskap om målgruppen utvecklingsstörning. Syfte: att öka kunskapen om vad ungdomar som går på en gymnasiesärskola och deras föräldrar, anser är viktiga life-skills att tillägna sig i vuxenblivandet. Metod: Designen är explorativ. Två grupper av försökspersoner ingår, 10 unga vuxna som går i gymnasiesärskola i Uppsala, samt deras föräldrar. Datainsamlingsmetoden är halvstrukturerad intervju om vilka life-skills varje grupp anser viktiga att tillägna sig i vuxenblivandet. Intervjufrågorna är inspirerade av litteratur om vuxenblivande och funktionshinder samt utgår från WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Finansiering: Utvecklingsmedel från landstingets riktade FoU-medel, samt inom ramen för verksamhetsbudget. 15

16 Med data- och tv-spel hitta metod att träna på sociala färdigheter för unga/vuxna med diagnoser inom autismspektrumtillstånd (AST) Huvudansvarig: Marklund, Peter, fritidspedagog, Habilitering och hjälpmedel. Medverkande: Cederberg, Lina. psykolog, Kjell, Linnea. arbetsterapeut, Pless, Mia, FoU-chef, samtliga vid Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Personer med diagnoser inom AST har svårigheter vad gäller att samspela socialt med andra människor (DSMIV). Ungdomar med svårigheter inom AST har även svårt att hitta jämnåriga kamrater samt att bibehålla kontakten med dessa. Många ungdomar spelar data- och tv-spel och pratar därefter om spelen med kamraterna på raster och fritid. Även ungdomar med AST är intresserade av data- och tv-spel. De behöver dock träna sig i hur de ska samtala och samspela med kompisar om spelandet. Syfte: Att pröva om data och tv-spel i grupp har effekt på förmågan till socialt samspel hos unga/vuxna med diagnoser inom AST Metod: Deltagare är C:a 10 ungdomar i ålder år, samtliga med diagnoser inom AST, där autistiskt syndrom, Aspegers syndrom samt atypisk autism ingår (DSMIV). Samtliga har kontakt med Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län och samtliga har efter förfrågan tackat ja till att delta i en intervention som innebär Data och tv-spel i grupp totalt 10, frekvensen är 1 gång/vecka, varje träff pågår 2 timmar. Vid varje träff varvas samtal om spel och praktiskt spel. Mätmetoder är Observation/dagbok om samspel och Enkät frågor om samspel Resultat: kommer. Finansiering: Landstingets riktade FoU-medel, samt inom ramen för verksamhetsbudget Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern Huvudansvariga: Bohlin, Gunilla. Bromark, Gunilla. Enhetschef Habilitering och hjälpmedel, Landstinget uppsala län. Gunilla.Bromark@lul.se Granat, Tina. Psykolog, fil lic, Habilitering och hjälpmedel, Landstinget uppsala län. Tina.Granat@lul.se Haglund, Nils. Sjöholm-Lif, Eva. Zander, Eric (för revideringen 2012 är Bromark och Granat huvudansvariga) Bakgrund/syfte: Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn och deras familjer så snart som möjligt efter upptäckt/diagnos inom autismspektrumet. Välplanerade tidiga insatser skall ses som en väsentlig del av habiliteringen för personer med autism i ett livsperspektiv. Syftet nu har varit att för fjärde gången uppdatera den rapport som första gången kom 2004 Metod: Litteratursökning har gjorts i flera sekundära databaser. Totalt tillkom 6 nya systematiska litteraturöversikter (meta-analyser) publicerade i dessa tillkom 9 kontrollerade primärstudier. Resultat/slutsats: Prioriterade områden är: a. Träning i socialt samspel skall genomföras dagligen, så långt möjligt i naturlig miljö. En viktig del är social färdighetsträning. En annan viktig del är lekträning. 16

17 b. Funktionell, spontan kommunikation är primärt. Planering bör fokuseras på att träna effektiv kommunikation i mycket tidig ålder. c. Strategier för att minska/reducera problembeteenden skall beakta det sammanhang i vilket problembeteendet uppträder. Interventioner ska baseras på funktionell beteendeanalys. Positiva och proaktiva förhållningssätt s k positivt beteendestöd ska alltid tillämpas. d. Innehållet i träningen av kognitiva färdigheter följer barns generella utveckling och hämtas ur läroplaner för förskolan. Träning av grundläggande kognitiva färdigheter handlar initialt om att uppmärksamma och imitera sin omgivning i välstrukturerade entill-en situationer samt att lära sig förstå grundläggande begrepp. e. Adaptiva färdigheter avser här vardagliga färdigheter typiska för hem-, skol-, familjeoch olika samhällssituationer (ADL), självhjälp och liknande. Finanisering: Inom ramen för verksamhetsbudget På vilket sätt kan styrketräning av höftabduktorerna påverka gången hos personer med bilateral spastisk CP? Huvudansvarig: Camilla Hedström, sjukgymnast, Habilitering och hjälpmedel camilla.hedstrom@lul.se Medverkande: Mårten Mårtensson, sjukgymnast, Habilitering och hjälpmedel. Mia Pless, FoU-chef, Habilitering och hjälpmedel, associerad forskare, Uppsala universitet. Bakgrund: Gångförmågan förändras för personer med cerebral under tonårsperioden och vuxenlivet. Studier visar att förlorad gångförmåga var vanligast hos personer med bilateral spastisk CP och att denna förmåga oftast försämrades i åldern år. Gångförmågan är beroende av ett flertal faktorer och är komplext sammanvävda med varandra. En av dessa faktorer är balansen och en viktig del i detta är muskelstyrkan. Syfte: Att undersöka om styrketräning av höftabduktorer kan förbättra gången hos personer med bilateral spastisk cerebral pares avseende gånghastighet, antal steg per tio meter och balans. Metod: Försökspersonerna har bilateral spastisk CP GMFSC II, 15-25år Datainsamlingsmetoder är Självvald gånghastighet 10 meter, Bergs balansskala, Falls-Efficacy Scale. Interventionen är styrketräning av höftabduktorerna. Resultat: kommer.. Finansiering: Landstingets Riktade FoU-medel och inom ramen för verksamhetsbudget. Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Huvudansvarig: Anette Winberg, projektledare, Habilitering och hjälpmedel, anette.winberg@lul.se Medverkande: Marie Broqvist, Prioriteringscentrum, Linsköpings universitet Bakgrund/syfte: Ett övergripande syfte med projektet är att länsinvånare ska få en likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel oavsett funktionsnedsättning samt att förskrivna hjälpmedel bidrar till god hälsa och en kostnadseffektiv 17

18 hjälpmedelsförskrivning. Tydliga riktlinjer med tillhörande beslutsstöd ska säkerställa att det är individens behov och nytta av hjälpmedel för sitt vardagsfungerande som är grund för bedömning. Beslutsstödet ska även bidra till att individen på ett strukturerat sätt är delaktig i behovsinventering och bedömning av behov, samt nytta av förskrivna hjälpmedel. Beslutsstödet ska vara tillgängligt för alla och innehålla sådan information att såväl individer i behov av hjälpmedel som förskrivare kan känna sig välinformerade och att de beslut som fattas kan förklaras och förstås av individen. Det specifika syftet är att riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning ska vara upprättat och infört senast december 2012 och innehålla följande funktioner: Webbaserad, lättillgänglig och begriplig information om regelverk, riktlinjer, beslutsstöd, samt tillvägagångssätt vid förskrivning av hjälpmedel inom förvaltningens ansvar, ska finnas för såväl individer i behov av hjälpmedel som för personal. Förskrivare, hjälpmedelskonsulenter och hjälpmedelstekniker ska ha fått utbildning i riktlinjer och beslutsstöd samt hur man använder det webbaserade stödet vid förskrivning av hjälpmedel Förväntad effekt (mål): Hjälpmedelsanvändare ska vara välinformerade, delaktiga i processen, ha god nytta av hjälpmedlet. Förskrivare, hjälpmedelskonsulenter och hjälpmedelstekniker ska tycka att riktlinjerna och beslutsstödet är tydliga och enkla att använda vid förskrivningsprocessen, samt att de bidrar till en förskrivning som är till god nytta för individen och bidrar till en kostnadseffektiv förskrivning av hjälpmedel. Vid användning av beslutsstödet ska olika förskrivares bedömning av hjälpmedelsbehovet hos en och samma individ överensstämma till minst 85 %. Projektet avslutas: 2013 Finansiering: HSS, Landstinget i Uppsala län Studiecirkelmaterial om mat o kost för unga vuxna med funktionsnedsättning Huvudansvarig: Lena Frick, dietist/projektledare, Habilitering och hjälpmedel helena.frick@lul.se Bakgrund: I Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsinstitut) konstateras att det finns stora sociala skillnader vad gäller hälsa. Människor med olika typer av funktionsnedsättning är mindre fysiskt aktiva än övriga befolkningen och äter mindre frukt och grönsaker. Genom forskning och klinisk erfarenhet står det klart att övervikt och fetma är mycket vanligt bland personer med lindrig utvecklingsstörning. Syftet: att utveckla ett studiematerial som vänder sig till unga vuxna som står inför att bli mer självständiga, t ex lämna föräldrahemmet för eget boende. Då det blir ett tydligt fokus på mat och måltider kommer det att komplettera annat förekommande material. Metod: Innehållet i studiematerialet ska vara en vägledning då det gäller struktur i vardagen, inköp och matlagning. Vad handlar jag sällan vad är bra att alltid ha hemma i skafferi och kylskåp? Vad behöver handlas ofta för att hålla sig färskt? Hur förvaras olika livsmedel? Vad lämpar sig att laga i stora mängder och frysa in? Hur får man på ett enkelt sätt med grönsakerna? Vad är bra färdigmat? Vad är en normalportion för mig? Materialet utformas med tanke på att vara lättillgängligt, på lättläst svenska och med tydliga illustrationer. Materialet ska kunna användas både i studiecirkelform och 18

19 som stöd vid individuell rådgivning. En pilotgrupp av ungdomar med kognitiva svårigheter får, i slutet av projektet, i studiecirkelform prova materialet för att det ska kunna utvärderas och eventuellt revideras. Resultat: kommer.. Finansiering: Arsvfonden SUF-Kunskapscentrum. Samverkan-Utveckling-Föräldraskap. Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter Huvudansvarig: Sven-Erik Pistol, projektledare, sven-erik.pistol@lul.se Medverkande: Lydia Springer, metodutvecklare och psykolog, Malin Svedh, informatör, samtliga Centrum för funktionshinder, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Uppsala län har kommit en bra bit på väg när det gäller att hitta strategier för samverkan metodutveckling, kompetensutveckling och kunskapsförmedling Syfte: Att samla, utveckla och sprida kunskap och metoder om: föräldraskap vid utvecklingsstörning och andra kognitiva svårigheter och barnens situation och stödbehöv i dessa familjer Metod: Primär målgrupp är yrkesverksamma inom socialtjänst, habilitering, förskola/skola, BVC, MVC och psykiatri. SUF Kunskapscentrums stöd sker specifikt till yrkesverksamma i lokala SUF-grupper genom kunskapsutbyte, utbildning och handledning, samt generellt till yrkesverksamma i form av föreläsningar, webbplats mm. Datainsamling sker genom intervju/ enkät om yrkesverksammas uppfattning om SUF Kunskapscentrums stöd och nyttan av det, samt översikter av deltagare i aktiviteter och information som samlas, sprids och utvecklas vid SUF Kunskapscentrum. Resultat: Under år 2 har SUF Kunskapscentrum genomfört bl.a. 40 föreläsningar/seminarier, 40 konsultation/handledningtillfällen, 6 studiebesök och deltagit som utställare vid mässor. Ett internationellt samarbete har resulterat i att SUF- KC är medlem i Special Interst Research Group(SIRG) där ledande forskare inom området ingår. Ett innovationspris har tilldelats SUF KC från Assembly of European Regions. Ett forskar/praktiker/brukar-nätverk träffas 2 ggr /år. Inom många regioner/kommuner i Sverige har samverkansgrupper bildats med inspiration och stöd från SUF Kunskapscentrum Slutsats: kommer Finansiering: Allmänna Arvsfonden, Landstinget Uppsala län, Bålsta kommun, Enköpings kommun, Heby kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun, Östhammars kommun. Huvudman: Regionförbundet Uppsala län. Samverkande part är även FUB (För Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna). Projektet drivs av Centrum för funktionshinder, Landstinget Uppsala län. 19

20 Tidiga kommunikations- och språkinsatser till förskolebarn inom barnhabilitering Huvudansvariga: Blomgren, A. logoped, Habilitering och hjälpmedel, Eberhart, B., logoped, Västerbottens läns landsting. Forsberg, J., logoped, Region Skåne. Nilsson, L., logoped, Nolemo, M. logoped, Landstinget Västmanland. Medverkande: Thunberg, G. logoped, Fil Dr, Västra Götaland region Bakgrund/Syfte: Denna rapport presenterar evidens för insatser till barn i förskoleåldern på tidig kommunikativ nivå med syfte att ge rekommendationer till svensk habiliteringsverksamhet. Den första rapporten som baserades på 82 studier publicerades i april I denna uppdaterade rapport har 24 publikationer tillkommit. Resultaten har vägts samman med de tidigare resultaten och lett fram till några revideringar i rekommendationsavsnittet och en ny sammanfattning. Metod: Utifrån en formulerad fiktiv frågeställning utförde gruppen sökningar i vetenskapliga databaser. Några svenska rapporter och magisterarbeten har också inkluderats i granskningen. Artiklarna evidensgraderades enligt tre system: Schlosser, Golper, Nordenström. Schlossers har utgjort det viktigaste då det är anpassat för interventioner riktade till personer med funktionsnedsättning. Sammantaget har 116 studier granskats varav 39 är översiktsartiklar och 67 primärstudier. Den vetenskapliga kvaliteten i dessa studier varierar men inom flera områden återfinns god eller måttligt god evidens. Resultat/slutsats: Resultaten visar att indirekta insatser i form av utbildning och/eller handledning till föräldrar på ganska kort tid kan ge påtaglig effekt i form av förbättrat samspel mellan barn och förälder samt ökad språklig utveckling hos barnet. För att öka barnets förmåga att kommunicera ges än bättre effekt om föräldrautbildning kombineras med en direkt insats till barnet. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget Utveckling och prövning av en intervention för barn till föräldrar drabbade av förvärvad hjärnskada. En pilotstudie Huvudansvarig: Märta Lundquist, kurator, Habilitering och hjälpmedel marta.lundquist@lul.se Medverkande: Karin Sonnander, professor, Inst. för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen personer i folksjukdomen stroke. 20 procent av dem är yngre än 65 år. Insjuknandet sker plötsligt och medför en stor förändring för den drabbade och dennes familj. Den drabbades situation äri fokus och risken är stor att barnen hamnar vid sidan av. Syfte: Genom att utveckla ett program som passar målgruppen öka ungdomarnas kunskap om förälderns funktionsnedsättning och dess konsekvenser samt ge ungdomarna verktyg för att öka sin livskvalitet och minska risken för ohälsa. Metod: Kvantitativa fallstudier med upprepad datainsamling där varje barn utgör sin egen kontroll. Deltagarna fyller under interventionen i PMI-formulär och mätningar 20