Forskning och Utvecklingsprojekt 2009

Transkript

1 Forskning och Utvecklingsprojekt 2009 Sammanställt av: Mia Pless Utvecklingschef

2 Innehåll Forskning och utveckling inom Habilitering och hjälpmedel... 4 Forskningsprojekt... 5 Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie... 5 Anpassningsproblem i tonåren ett nytt frågeformulär, som undersökts och reviderats med hjälp av Item Response Theory... 5 Hur påverkar stress i familjen barns viktutveckling?... 6 Intellektuell profil och begåvningsnivå i en klinisk grupp av barn och ungdomar med fetma... 6 Spridning av ICF-CY i verksamheter för barn med funktionsnedsättning - professionellas beskrivning av hur arbetet med familjen påverkas... 7 Tillväxt och hormonbalans vid Downs syndrom... 7 Unga vuxna med kognitiva svårigheter uppväxta med föräldrar som har liknande svårigheter och yrkesverksammas sociala representationer av de ungas uppväxt och insatser i familjerna... 8 Utvärdering av personalutbildning i att använda ICF och ICF:s version för barn och ungdomar... 9 Utvecklingsprojekt Beteendeterapeutisk träning av adaptiva förmågor hos barn med autism vid en mellansvensk habilitering Cochlea Implantat i kombination med hörapparater brukarens upplevelse i jämförelse med psykoakustiska mätningar Enhetlig evidensbaserad metodik för utvärdering av hörapparatanpassning vid Hörcentralen i Landstinget Uppsala län Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel en kvalitativ studie ur brukarperspektiv Evidensbaserad praktik Utbildning i och implementering av arbetssättet vid Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län Förändringar i ljudperception hos ensidigt döva före och efter applikation av benförankrad hörapparat Ge mig vingar som bär! Inkontinens vid utvecklingsstörning Toaletträning lönar det sig? Interventioner för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med Cerebral Pares - kliniska riktlinjer

3 Inventering av motorik och funktionella förmågor hos synskadade barn 0,5-7,5 år NPF-portalen Perceptuellt fungerande. En intervjustudie med personer med Aspergers syndrom SUF-Kunskapscentrum. Samverkan-Utveckling-Föräldraskap. Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter Tillväxt hos barn med funktionsnedsättning och gastrostomi, samt föräldrarnas uppfattning om den nutritionsrelaterade vården Träning på vibrationsplatta för personer med Cerebral Pares- effekter på grovmotorisk förmåga, gång samt rörlighet och styrka i nedre extremitet Upplevelse av benförankrad hörapparat hos ensidigt döva personer Vad finns för vetenskapligt stöd för val av insatser vid austismpektrumtillstånd (AST) hos vuxna? Publikationer

4 Forskning och utveckling inom Habilitering och hjälpmedel FoU-bokslut ska samtliga förvaltningar inom landstinget redovisa. År 2009 är första gången för Habilitering och hjälpmedel. I FoU-bokslutet har förvaltningen sammanställt årets tjugofem projekt, publikationer och vissa fakta om medarbetarnas kompetens för dessa projekt. För vårdens kvalitet och utveckling är detta viktigt. Ett stimulerande växelspel mellan forskning, utveckling och vård minskar gapet mellan dem. Ett aktivt FoU arbete med hög kvalitet ger goda förutsättningar att genomföra förvaltningens uppdrag. Förvaltningens uppdrag är att vara en länsövergripande specialistfunktion som ska tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i Uppsala län. Habilitering och hjälpmedel ska utifrån individuella behov erbjuda insatser i ett livs perspektiv. Insatserna ska ske i nära samverkan med brukaren, dennes nätverk och övriga samverkanspartners. De övergripande målen är: Habilitering och hjälpmedel ska bidra till fungerande vardagsliv, god livskvalitet och delaktighet i samhället. Verksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande, kostnadseffektivitet, bra service och väl utvecklad samverkan med brukare och intressenter. Forskning innebär ett systematisk sökande efter ny kunskap för nya användningsområden och med publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter som mål. Utveckling innebär systematisk tillämpning av redan känd kunskap med mål att förbättra pågående verksamhet och spridning av information om detta på lämpligt sätt. FoU är ett paraplybegrepp för det vetenskapliga område som sträcker sig från utveckling av verksamhet till brukarnära forskning, företrädesvis i tidsbegränsade projekt och med tonvikt på införande av evidensbaserad praktik. I FoU-bokslutet redovisas de forskningsprojekt och utvecklingsprojekt, som förvaltningens medarbetare under år 2009 bedrivit eller avslutat. Att samla denna viktiga verksamhet i ett gemensamt dokument gör att alla som arbetar inom förvaltningen, i andra förvaltningar inom landstinget, men också en större allmänhet kan få en bild av vår forskning och utveckling. Faktaruta 2009 Antal anställda: 264, varav män 44 Årsarbetare: 195 Sjukfrånvaro: 6.3% Landstingsanslag:162 mkr. Antal besök (samtliga verksamheter): Antal anställda med: Kandidatexamen: 50%, Magister-/masterexamen: 13%, Licentiat-/ Doktorsexamen: 4% 4

5 Forskningsprojekt Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie Huvudansvarig: Pehr Granqvist, docent, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, och Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet Medverkande: Lene Lindberg, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Lydia Springer, klinisk psykolog och Lena Palm Samuelsdotter, socionom, forskningsassistent, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Det finns få studier om barns anknytningsmönster då mamman har ett intellektuellt funktionshinder (IF). Syfte: Projektet syftar till att ge kunskap om anknytningskvaliteten hos barn till mödrar med IF. Vidare, tydliggöra i hur stor utsträckning eventuella anknytningsskillnader beror på mödrarnas IF respektive riskfaktorer som inte har en självklar koppling till IF. Metod: I projektet kommer anknytningstryggheten hos barn-mödrapar vid förekomst av IF hos modern att jämföras med en matchad jämförelsegrupp av barn-mödrapar där föräldern inte har IF, 30 barn-mordyader, i varje grupp. Standardiserade tester, strukturerade observationer, internationellt validerade frågeformulär kommer att användas vid datainsamlingen. Resultat: Studien förväntas leda till ny kunskap om anknytningen hos barn till mödrar med IF samt belysa kontextens och den personliga bakgrundens betydelse för variationer i anknytning inom denna grupp. Slutsats: Inga ännu Finansiering: Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) Anpassningsproblem i tonåren ett nytt frågeformulär, som undersökts och reviderats med hjälp av Item Response Theory Huvudansvarig: Ulf Brodin, medicinsk statistiker, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME), Medicinsk statistik, Karolinska institutet Ulf.brodin@ki.se Medverkande: Gunilla Maria Olsson, psykolog, Habilitering och hjälpmedel, gästforskare Institutionen för neurovetenskap, funktionell farmakologi, samt forskare associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet. Bakgrund: Psykosocial anpassning i tonåren är en nyckelfråga i behandlingen av kroniskt sjuka ungdomar. Ett nytt frågeformulär, kallat AAP (Adolescent Adjustment Profile) har utformats för att bedöma anpassningsproblem i tre kliniska grupper: PKU, neuropsykiatri eller fetma. Syfte: Frågeformulärets psykometriska egenskaper har undersökts i en referensgrupp bestående av 131 friska ungdomar. Metod: IRT (Item Response Theory) och Rasch analys. Resultat: Tre av frågeformulärets domäner visade sig godtagbara: Uppmärksamhetsproblem, Internaliserad och Externaliserad problematik. Dock behövs 5

6 en viss förändring avseende svarskategorier och en utökning av antalet frågor för att bättre täcka problemområdena. Slutsats: Frågeformuläret i sin nuvarande form har vissa svagheter och det behöver därför bearbetas ytterligare. Hur påverkar stress i familjen barns viktutveckling? Huvudansvarig: Christina Stenhammar, doktorand, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet christina.stenhammar@uppsala.se Medverkande: Gunilla Maria Olsson, psykolog, Habilitering och hjälpmedel och gästforskare Institutionen för neurovetenskap, funktionell farmakologi, samt forskare associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet. Birgitta Edlund, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Shahram Bahmanyar, statistiker, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet. Anna-Lena Hulting, professor, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Björn Wettergren, barnläkare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Scott M Montgomery, professor, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet. Bakgrund: Barns viktutveckling, i synnerhet övervikt och fetma, har uppmärksammats mycket på senare år. För att förebygga en ogynnsam viktutveckling är det nödvändigt att identifiera tidiga riskfaktorer. Syfte: Att undersöka om stress i familjen och föräldrars anknytningsförmåga påverkar barns BMI. Metod: En tvärsnittsstudie i två steg genomfördes, där föräldrarna fick besvara frågor om demografiska förhållanden, TV-tittande, föräldrastress och anknytningsförmåga. Resultat: Såväl undervikt som övervikt var relaterad till stress hos mammor, men inte pappor. Slutsats: Resultatet tyder på att stress är en väsentlig bidragande orsak till ogynnsam viktutveckling hos barn, vilket sannolikt beror på beteendemässiga mekanismer, men det kan också röra sig om att metabolismen påverkas av stress. Finansiering: AFA försäkring, International Centre for Life Course Studies in Society and Health. Intellektuell profil och begåvningsnivå i en klinisk grupp av barn och ungdomar med fetma Huvudansvarig: Gunilla Maria Olsson, psykolog, Habilitering och hjälpmedel, gästforskare Institutionen för neurovetenskap, funktionell farmakologi, samt forskare associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet gunilla.maria.olsson@lul.se Medverkande: Anna-Lena Hulting, professor, Karolinska Universitetssjukhuset. Bakgrund: För ett antal år sedan var synen på fetma ganska motsägelsefull. Vi hade inget stöd för uppfattningen att feta individer hade mer livsproblem än andra. Idag däremot, finns omfattande forskningsresultat som visar att feta personer som söker medicinsk hjälp har mer svårigheter än andra. 6

7 Syfte: Denna studie undersöker den intellektuella profilen bland barn som söker klinisk hjälp för sin fetma. Metod: Totalt undersöktes 60 patienter, 8-16 år gamla och 51 av dem ingick i studien (85%). Dessa patienter testades med Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC). Resultat: Barnens IK var 85.39, alltså en standardavvikelse under genomsnittet. Föräldrarnas utbildningsnivå var starkt kopplad till barnens begåvningsnivå. Vidare framkom att flickorna i studien hade lägre IK och att barn med högre grad av fetma hade lägre IK. Diskussion/ slutsats: Det finns en förhöjd risk att feta barn har en IK under genomsnittet och detta är viktigt att beakta i behandlingen. Finansiering: Frimurare-Barnhuset och AFA Försäkring Spridning av ICF-CY i verksamheter för barn med funktionsnedsättning - professionellas beskrivning av hur arbetet med familjen påverkas Huvudansvarig: Margareta Adolfsson, doktorand Handikappvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping margareta.adolfsson@hlk.hj.se Medverkande: Mia Pless, utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel och forskare, associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Johan Malmqvist, universitetslektor, Sektionen för pedagogik/psykologi, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Mats Granlund, professor, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Bakgrund: Professionella i habiliteringsverksamheter är intresserade av en gemensam tankemodell för att analysera brukares fungerande i relation till deras delaktighet och upplevda behov av stöd för att kunna fungera. Syfte: att undersöka spridning av barn och ungdomsversionen av Klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF-CY) inom habiliteringar. I studien belyses förändringar över tid i hur personal beskriver sina erfarenheter av klassifikationen i dagligt arbete. Metod: Designen är en longitudinell studie med blandade metoder, företrädesvis kvalitativa. Deltagare är 113 professionella i 14 habiliteringsteam i 6 län, som efter en tvådagars utbildning i ICF-CY använder klassifikationen i sitt arbete. Data samlas i intervjuer och enkäter vid tre tillfällen under 2.5 år. Resultat: är under bearbetning... Finansiering: FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Tillväxt och hormonbalans vid Downs syndrom Huvudansvarig: Åsa Myrelid, ST-läkare och doktorand, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, asa.myrelid@kbh.uu.se Medverkande: Sara Bergman, psykolog och Maria Elfvik Strömberg, sjukgymnast, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Kortvuxenhet och psykomotorisk utvecklingsstörning är kardinaltecken vid Down syndrom (DS). Endokrina avvikelser är också frekvent förekommande. Mekanismen bakom kortvuxenheten vid DS är alltjämt okänd, men man har kunnat visa låga nivåer av IGF-I, trots relativt normala nivåer av GH. 7

8 Syfte: att undersöka eventuella sena effekter av behandlingen rörande tillväxt och psykomotorisk utveckling. Metod: I en tidigare studie behandlades barn med DS med GH från 6 månaders ålder och 3 år framåt. Behandlingen visade då tydlig effekt på längdtillväxten, något förbättrad finmotorisk utveckling, ingen effekt på huvudomfång, mental utveckling eller grovmotorik i jämförelse med kontrollgruppen jämngamla barn med DS. 12 av barnen jämförs nu 15 år senare med 10 barn i en kontrollgrupp. Datainsamling med Leiter-R, IQ-Brief, ickeverbalt begåvningstest, deltesten ordförråd och blockmönster ur WISC- III. Fysisk undersökning, inkl mätning stående och sittande, vägning, armspann, huvudomfång. Grov-och finmotorisk bedömning med BOT-2. Resultat: Ungdomarna som behandlats med GH hade ett större huvudomfång samt något förbättrad kognitiv och motorisk förmåga, trots avsaknad av effekt på slutlängden, jämfört med kontrollgruppen. Diskussion: Begåvningstest normerade på en normalpopulation innebär risk för en golveffekt vid testning av individer som presterar mycket lågt. Skalpoäng innebär en begränsad spridning och särskiljer därför inte behandlingsgruppen från kontrollgruppen. Testens råpoäng visar dock en statistisk skillnad, där de behandlade ungdomarna presterar något högre på både verbala och icke-verbala deltest. Kliniskt värde av detta fynd är värd att diskutera. Finansiering: Stiftelsen Sävstaholm, Vetenskapsrådet, samt inom ramen för verksamhetsbudget Unga vuxna med kognitiva svårigheter uppväxta med föräldrar som har liknande svårigheter och yrkesverksammas sociala representationer av de ungas uppväxt och insatser i familjerna Huvudansvarig: Mikaela Starke, lektor, fil dr, socionom, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. mikaela.starke@socwork.gu.se Medverkande: Lena Palm Samuelsdotter metodutvecklare, SUF-Kunskapscentrum och Lydia Springer, psykolog, SUF-Kunskapscentrum, Centrum för funktionshinder, Habilitering och hjälpmedel. Marie Gustavsson Holmström, FoU-koordinator, fil dr, Linköpings Universitet. Syfte: Syftet är att undersöka unga vuxna kvinnor och män med kognitiva svårigheter och deras erfarenheter av att växa upp med förälder/föräldrar som har liknande svårigheter, de ungas erfarenhet av och föreställningar om yrkesverksammas närvaro i familjen under uppväxten och i deras nuvarande vardag, yrkesverksammas förståelse av barns behov och uppväxtförhållanden, samt föreställningar om det egna arbetet i familjer där barn och föräldrar har en utvecklingsstörning. Metod: Intervju av 15 unga kvinnor och män med diagnostiserad utvecklingsstörning, eller diagnostiserad neuropsykiatrisk åkomma, eller svagbegåvning, som haft tät kontakt med sin biologiska familj där minst en förälder har liknande svårigheter. Intervjuerna genomförs med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. 20 yrkesverksamma medverkar i fokusgruppsintervjuer. Resultat: Preliminära resultaten efter knappt ett års datainsamling, visar ett stort behov av utvecklingsarbete i regionen samt behov av vidare forskning om de unga vuxna. Slutsats: År 1 av tänkta tre är ännu inte slutfört. 8

9 Finansiering: FoU-verksamheten, Västra Götalandsregionen, Avdelningen för funktionshinder och delaktighet. Utvärdering av personalutbildning i att använda ICF och ICF:s version för barn och ungdomar Huvudansvarig: Mats Granlund, professor, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, mats.granlund@hhj.hj.se Medverkande: Mia Pless, utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel och forskare, associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Nina Ibragimova-Klan, doktorand, Handikappvetenskap, Örebro universitet, Margareta Adolfsson, doktorand, Handikappvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Eva Björck-Åkesson, professor och vd, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Bakgrund: WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) erbjuder en struktur och ett språk för att beskriva individers fungerande i sin miljö. Många betonar ICF:s potential och 2007 publicerades ICF:s version för barn och ungdomar (ICF-CY). Professionella behöver träna sig i att använda ICF:s ramverk i dagligt arbete. Problemet är att veta hur och vad effekten blir. Syfte: utvärdering av personalutbildning i ICF och ICF-CY, avseende självrapporterad kunskap, förståelse och användning. Metod: Designen var quasi-experimentell med en enkät före utbildningen och en 1 år efter. Intervention var utbildning i att använda ICF and ICF-CY. Deltagare var 113 professionella i habiliteringsverksamhet i sex län. Två grupper jämfördes (i) de som ett år efter utbildningen rapporterade att de använt ICF och ICF-CY i sin dagliga verksamhet, och (ii) de som rapporterade att de inte hade gjort det. Resultat: Kön, ålder och antal år av yrkesverksamhet inom området var samma i de båda grupperna. Professionella som efter 1 år använde vad de hade lärt sig, rapporterade också att de mer tillämpade ICF i dagligt arbete. De hade också redan använt ICF och var positiva till den. Professionella som efter 1 år inte använde ICF lärde sig också mest att förstå dess syfte och komponenter, men inte användning. Slutsats: Utbildning i att använda ICF och ICF-CY ska anpassas till olika grupper beroende på deras förkunskap. Finansiering: FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap 9

10 Utvecklingsprojekt Beteendeterapeutisk träning av adaptiva förmågor hos barn med autism vid en mellansvensk habilitering Huvudansvarig: Josefin Mannberg, psykolog, Habilitering och hjälpmedel, Medverkande: Karin Sonnander, professor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om hur effektiv träningen är. I denna undersökning tillfrågades 25 familjer om de vill deltaga i undersökning, varav 11 familjer tackade ja. Syfte: Att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och någon förändring skedde av problembeteenden Metod: Före och eftermätning med hjälp av Vineland Adaptive Scales Resultat: Analysen visade en ökning av Adaptiva förmågor totalt i genomsnitt med 3,7 poäng, kommunikation ökade med 12,8 vilket var signifikant och maladaptivt beteende minskade i positiv riktning med 3,9 poäng. Slutsats: Området är mycket svårforskat, ingen kontrollgrupp fanns och undersökningsgruppen var liten så är resultaten är intressanta och studera vidare. Finansiering: Stiftelsen Erik och Carola Tengströms fond och inom ramen för verksamhetsbudget Cochlea Implantat i kombination med hörapparater brukarens upplevelse i jämförelse med psykoakustiska mätningar Huvudansvarig: Anita Keshishi, audionom, Habilitering och hjälpmedel. anita.keshishi@lul.se Medverkande: Öie Umb-Carlsson, forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Susanne Köbler, teknisk audiolog, Akademiska sjukhuset och Habilitering och hjälpmedel Bakgrund: Antalet Cochlea implantat (CI) användare ökar, och idag opereras allt fler gravt hörselskadade personer. Det är ytterst viktigt att få en överblick hur brukaren subjektivt upplever samverkan av sina kombinerade hörhjälpmedel, CI och hörapparater. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan objektiva psykoakustiska mätningar i ljudfält enbart med CI, enbart med hörapparat och båda hjälpmedlen kombinerade och brukarens subjektiva upplevelser av CI och hörapparat. Metod: En förfrågan att delta i studien gick till alla CI-opererade vuxna på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sammanlagt ingick 70 personer mellan 20 och 88 år i studien. Studien har en deskriptiv jämförande design. Data samlades in via subjektiva mätningar med frågeformulär och en retorperspektiv sammanställning av resultaten på redan genomförda psykoakustiska mätningar. Resultat: Resultatet visade inga tydliga samband mellan de psykoakustiska mätvärdena 10

11 och enkäten för enkätens två huvuddomäner. Slutsats: Undersökningen visar att personer som använder sina båda hjälpmedel (CI och hörapparat) påvisar bättre resultat i mätningar av taluppfattning och en bra kvalitet av sin lyssningsmiljö. Finansiering: inom ramen för verksamhetsbudget Enhetlig evidensbaserad metodik för utvärdering av hörapparatanpassning vid Hörcentralen i Landstinget Uppsala län Huvudansvarig: Agneta Nilsson Palm, enhetschef, Habilitering och hjälpmedel agneta.nilsson.palm@lul.se Medverkande: Susanne Köbler, teknisk audiolog, Akademiska sjukhuset och Habilitering och hjälpmedel. Ann-Sofi Selberg, audionom, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: På Hörcentralen i Uppsala vill vi arbeta fram evidensbaserade riktlinjer för en enhetlig utvärdering av verksamhetens hörapparatanpassning. Utvärderingsmetodiken är planerad att omfatta aspekterna hörapparatens fysikaliska förstärkningsegenskaper och en objektiv bedömning av hörapparatnyttan för taluppfattning samt brukarens subjektiva upplevelse av hörapparatnytta. På hörcentralen i Uppsala finns det för närvarande ingen strukturerad metod för utvärdering av rehabilitering med hörapparat. Personalen använder sig av visserligen evidensbaserade men dock varierande metoder som inte ger en enhetlig bild över kvaliteten av verksamheten. Syftet med det aktuella utvecklingsprojektet är att sammanställa material och skaffa utrustning som leder till en enhetlig, evidensbaserad utvärderingsmetodik. Alla underlag skall sedan samlas i en databas som används för verksamhetens kvalitetssäkringssystem. Metod: Utvärderingsmetodiken kommer att omfatta mätningar av tre olika aspekter: De fysikaliska förstärkningsegenskaperna av hörapparaten i det individuella örat. Brukarens taluppfattningsförmåga i laboratoriemiljö, med hörapparat jämfört med utan hörapparat. Brukarens upplevelse av nyttan av hörapparat som mäts med hjälp av minst en enkät. Finansiering: Landstingets Riktade FoU-medel, Landstinget Uppsala län. Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel en kvalitativ studie ur brukarperspektiv Huvudansvarig: Maria Svahn, arbetsterapeut/ hjälpmedelskonsulent, Habilitering och hjälpmedel maria.svahn@lul.se Medverkande: Karin Sonnander, professor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Kognitiva hjälpmedel är ett relativt nytt och outforskat område. Som verksam inom hjälpmedelsområdet vill jag få en fördjupad kunskap om hur kognitiva hjälpmedel fungerar och påverkar vardagslivet för den enskilde. Syfte: Att studera hur kognitiva hjälpmedel och stödet från omgivningen upplevs av vuxna personer med kognitiv funktionsnedsättning, som fått hjälpmedel förskrivna från hjälpmedelsverksamheter i Uppsala län. Metod: Kvalitativ design, intervjuer. 11

12 Resultat: Uppsatsen är ej klar, rapportskrivningen pågår. Slutsats: - Finansiering: Stiftelsen Erik och Carola Tengströms fond och inom ramen för verksamhetsbudget. Evidensbaserad praktik Utbildning i och implementering av arbetssättet vid Habilitering och hjälpmedel, Landstinget Uppsala län Huvudansvarig: Mia Pless, utvecklingschef, Habilitering och hjälpmedel och forskare, associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet mia.pless@lul.se Bakgrund: Aktiviteter för EvidensBaserad Praktik (EBP) bör samordnas för att fungera för olika målgrupper, men hur ska chefer och medarbetare övertygas om att det finns ett behov i verksamheterna som inte är tillgodosett och att det kan tillgodoses med EBP. Och om man lyckas med detta, hur skapas kontext och stöd som bidrar till att arbetssättet integreras i dagligt arbete och på längre sikt blir till nytta i vardagsarbetet? Syfte: att stödja evidensbaserat arbetssätt hos chefer och medarbetare vid förvaltningen Habilitering och hjälpmedel. Ett specifikt syfte är att rapportera om kunskap, förståelse och användning av EBP efter utbildning och praktisk träning i arbetssättet. Ett annat specifikt syfte är att undersöka hur utbildningen och implementeringen uppfattas. Metod: Olika kurser skapades till stöd för att utveckla arbetssättet, EBP I - Implementering, EBP II - Varför, hur och när?, EBP III - Studiecirkel, EBP IV - Idé till projektplan, samt - Att söka information i vetenskapliga databaser. Målgrupper för varje kurs bestämdes. Samtliga anställda informerades om projektet, deltog i kursen EBP II, samt besvarar årligen en webbaserad enkät om EBP. Resultat: År 2009 har 265 anställda fått 20 min information om projektet, 23 chefer har deltagit i kursen EBP I - Implementering, 120 anställda har deltagit i heldagskursen EBP II- Varför, när och hur?, 175 har besvarat den webbaserade enkäten och 60 har aktivt hämtat ut boken till kursen EBP III - Studiecirkel. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget Förändringar i ljudperception hos ensidigt döva före och efter applikation av benförankrad hörapparat. Huvudansvarig: Karin Strömbäck, Sektionschef otokirurgi, VO ÖNH, Akademiska sjukhuset. karin.stromback@akademiska.se Medverkande: Susan Saeidi, audionom, Habilitering och hjälpmedel, Susanne Köbler teknisk audilog, Akademiska sjukhuset och Habilitering och hjälpmedel, Hans Christian Larsen audiolog, Karin Strömbäck otokirurg, båda Akademiska sjukhuset. Bakgrund: Ensidigt döva patienter har ofta problem med att förstå tal som kommer från döva sidan, lokalisera ljud och förstå tal i miljöer med mycket stör ljud. En ny rehabiliteringsansats för dessa personer är att sätta en benförankrad hörapparat på den döva sidan. Ljudet som kommer från den sidan leds över via benledning till det friska innerörat på andra sidan. Därmed kan personen få ett ljudupplevelse av ljudet från döva sidan. Syfte: målsättningen är att utvärdera hörtröskelförändringar, objektiva förändringar av 12

13 taluppfattning i störmiljö och eventuellt upplevd förbättring av ljudlokalisation och livskvalitet. Metod: psykoakustiska mätningar av hörtrösklar, taluppfattning och ljudlokalisation samt olika enkäter om livskvalité, taluppfattning och ljudlokalisation före, 3 månader efter och ett år efter operation. Resultat: data under analys. Slutsats: se ovan Finansiering: inom ramen för verksamhetsbudget Ge mig vingar som bär! Huvudansvarig: Eva-Lena Söderlund, projektledare och arbetsterapeut, Habilitering och hjälpmedel eva-lena.soderlund@lul.se Medverkande: Ingrid Claesson, kurator, Habilitering och hjälpmedel. Renée Höglin, journalist, Charlotte Holmberg, kurator, båda Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU. Bakgrund: Tonåren är övergången från den barn- och ungdomscentrerade världen till vuxenvärlden och under processen (transitionen) flyttas fokus mellan världarna, inte som enstaka händelser eller interventioner utan som hel process. Personer med svåra funktionsnedsättningar är beroende av särskilt stöd under transitionsprocessen då förändring skapar förväntningar och nytt ansvar. De unga och deras familjer har redan upplevt flera transitioner. De har börjat på förskola, i skolan, kanske bytt korttidshem eller flyttat mellan sjukhus och hem. Unga med funktionsnedsättningar behöver och kan lära livskunskaper för att gå in i vuxenlivet med självkänsla och sjävtillit. Alltför ofta stänger omvärlden dörren för ungdomar med funktionshinder och de unga har också varit illa rustade för vuxenvärlden. Frågan är hur en planerad och lyckad transition till vuxenlivet blir verklighet. Syfte: Att utveckla och pröva en modell som stöd för ungdomar så att de är rustade att föra sin egen talan och är förberedda för vuxenlivet. Metod: Målgrupperna är ungdomar med funktionsnedsättningar som har kontakt med habilitering, samt deras nätverk av nära anhöriga såväl som professionella, nuvarande och framtida. Till stöd för barnens transition till vuxenlivet skapas i projektet redskap för föräldrar att stödja den unge på rätt nivå in i vuxenlivet, verktyg till personal som stöd i transitionsprocessen, samt anlitande av de unga och deras föräldrar som sakkunniga experter. Resultat: sammanställning påbörjad. Finansiering: Allmänna Arvsfonden Inkontinens vid utvecklingsstörning Toaletträning lönar det sig? Huvudansvariga: Ahlberg Karin, överläkare, Barn och Ungdomshabiliteringen, Karlstad, Donlau Marie, arbetsterapeut, Barn och Ungdomshabiliteringen, Linköping, Ekstam Bodil, sjuksköterska, Habilitering för barn och vuxna, Uppsala bodil.ekstam@lul.se, Mannberg Josefin, psykolog, Habilitering för barn och vuxna Uppsala josefin.mannberg@lul.se, Michalek Eva, barnsjuksköterska, Barn och Ungdomshabiliteringen, Göteborg, Tibbelin Gunilla, uroterapeut, Barn och 13

14 Ungdomshabiliteringen, Region Skåne, Åhsgren Ingegerd, överläkare, Barn och Ungdomsneurohabiliteringen, Sundsvall (på uppdrag av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer). Medverkande: Gunilla Glad Mattsson, universitetslektor/ uroterapeut, Linköpings universitet, Sven Mattsson, docent i barnneurologi, överläkare, Barnkliniken Universitetssjukhuset, Linköping. Bakgrund: Utvecklingen av blås- och tarmkontroll är beroende av barnets mentala och kroppsliga utveckling, men även sociokulturella faktorer. Synen på toaletträning har varierat mellan olika kulturer och tidsepoker. Det finns tre aktuella beskrivna metoder för normalutvecklade barn, barnorienterad träning, föräldraorienterad träning samt intensiv strukturerad beteendeträning. Syfte: Att ta fram riktlinjer för toaletträning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning utifrån evidensbaserad granskning av aktuell litteratur och klinisk erfarenhet. Metod: Litteratursökning i databaser, samt manuell sökning. Evidensvärdering enligt SBUs rekommendationer. Resultat: Sammanlagt 30 artiklar funna varav 29 innefattar 261 individer, de flesta med måttlig till svår utvecklingsstörning. Flertalet hade adderad funktionsnedsättningar. Slutsats: Intensiv strukturerad beteendeträning är den metod som har använts i 26 av 19 artiklar. Fyra kvasiexperimentella studier som har ett medelhögt bevisvärde medan övriga är fallstudier som enligt SBU kriterier har ett lågt bevisvärde. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget Interventioner för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med Cerebral Pares - kliniska riktlinjer Huvudansvariga: Ulrike Edin, MSc och kliniskt verksam, Lena Ekström Ahl, MSc och kliniskt verksam, Habilitering och hjälpmedel, lena.ekstrom.ahl@lul.se Susanna Jangeroth, MSc och kliniskt verksam, Meta Nyström Eek, Dr Med vet och kliniskt verksam, Lotta Vesterlund, MSc och kliniskt verksam, Monica Örberg, kliniskt verksam. Medverkande: Föreningen Sveriges Habiliteringschefer och Eva Brogren Carlberg, docent i neurovetenskap. Bakgrund: Kommer mitt barn att kunna gå är en fråga föräldrar ofta ställer när de fått beskedet att deras barn har ett funktionshinder som påverkar motoriken. Syfte: att samla studier som behandlar effekten av olika behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med CP, kvalitetsgranska dessa och bestämma graden av evidens utifrån studiernas sammanlagda kvalitet. Syftet var vidare att föra en diskussion om klinisk tillämpning utifrån den erhållna vetenskapliga basen i relation till beprövad erfarenhet och ge förslag till behandlingsrekommendationer. Metod: En arbetsgrupp granskade mellan den vetenskapliga basen för metoder och behandlingsresultat med syfte att förbättra gångförmågan hos företrädelsevis barn, men även i viss mån ungdomar, med cerebral pares, CP. Artiklar söktes i vetenskapliga databaser. Interventioner som valdes för granskning var effekt på gångförmågan av 1) ortoser 2) styrketräning 3) vibrationsträning 4) elektrisk stimulering 5) avlastad gångträning på rullband 6) selektiv dorsal rhizotomi 7) konduktiv pedagogik (Conductive Education) 8) Bobathbehandling (NDT). 14

15 Granskningen omfattade huvudsakligen barn/ungdomar som dagligen använder sin gångförmåga. Varje artikel bedömdes utifrån 37 punkter. Resultat: Det finns måttlig evidens för att ortoser kan påverka gångförmågan hos barn med CP. Det finns stark evidens för styrketräning. Evidens är obefintlig för helkroppsvibration. Elstimulering kan förbättra barnets rörlighet i dorsalflexion, men inte gångförmågan. Evidensen för avlastad träning på rullband är svag, för selektiv dorsal rhizotomi varierade i kvalitet i artiklarna över nästan hela poängskalan. Evidens för metoderna konduktiv pedagogik och NDT på gångförmåga var svag. Slutsats: fortsatt utvärdering behövs av effekt av olika metoder för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med cp. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget Inventering av motorik och funktionella förmågor hos synskadade barn 0,5-7,5 år Huvudansvarig: Fredrik Lejonklou, sjukgymnast, Habilitering och hjälpmedel fredrik.lejonklou@lul.se Bakgrund: Till synskadade hör de personer som har så pass nedsatt syn att det är omöjligt för dem att läsa liten text, orientera sig med hjälp av synen eller på annat sätt klara sig i dagliga livet. Till synskadade räknas synsvag, gravt synskadad och blind. Synförmågan hos synskadade barn påverkar inte deras första tid, men forskning har visat att synen har en viktig roll i barns utveckling eftersom synen fungerar som en drivkraft. Problemet är att veta om och hur barnens fungerande i dagligt liv påverkas. Syfte: Att undersöka om barn med synskada mellan 0,5 och 7,5 år har åldersadekvata motoriska och funktionella förmågor. Metod: 20 barn mellan 0,5 och 7,5 år, inskrivna på Syncentralen men inte på Habiliteringen tillfrågas. Datainsamling sker med Pediatric Evaluation of Disability Inventory (PEDI), ett standardiserat kartläggningsinstrument, konstruerat för att mäta funktionsförmåga hos barn med varierande typ av medfödda eller förvärvade sjukdomar, som leder till försenad eller förändrad funktionell förmåga. PEDI omfattar en strukturerad intervju som innefattar tre delar: Del I Funktionella färdigheter, Del II Hjälpbehov och Del III Kategorier för anpassningar. Varje del omfattar tre domäner: Personlig vård, Rörelseförmåga och Social förmåga, vilka består av olika funktionsområden. Dessa områden innehåller svårighetsgraderade färdigheter, alternativt komplexa funktionella aktiviteter, som den intervjuade tar ställning till om barnet kan utföra eller inte. Förutom PEDI används en intervju med tre öppna frågor. Resultat: håller på att sammanställas. Slutsats:- Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget NPF-portalen Huvudansvarig: Gunilla Ekholm, projektchef, gunilla.ekholm@lul.se Medverkande: Georgia Eklund, sekreterare och Malin Svedh, informatör, samtliga NPF-portalen, Centrum för funktionshinder, Habilitering och hjälpmedel. 15

16 Bakgrund: Inom Landstinget Uppsala län finns flera olika ingångar för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), vilket gör det svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. De har ofta omfattande och sammansatta behov, som inte tillgodoses idag. Målgruppen behöver en tydlig ingång till vård och hjälp. Behovet av vård och hjälp varierar mycket, från funktionshinderinformation, råd och stöd, till högspecialiserade insatser. Syfte: Underlätta och förtydliga vart man ska vända sig för vård och hjälp. Metod: Erbjuda En gemensam ingång med ett kvalificerat multiprofessionellt team med personal från habilitering och psykiatri. Involvera externa aktörer. Projekt på 2 år. Resultat: Projektstart Etablering av rutiner, teknisk support, samverkanspartner, kommunikationsåtgärder, mm. Start för samordning av remisshantering 1 januari Slutsatser: Projektet möts genomgående av positiva kommentarer. Samordning och öppenhet/enkelhet välkomnas av både brukare och externa och interna kontakter. Finansiering: Landstingsstyrelsen, Landstinget Uppsala län Projektet drivs av Centrum för funktionshinder, Landstinget Uppsala län. Perceptuellt fungerande. En intervjustudie med personer med Aspergers syndrom Huvudansvarig: Ulla Johansson psykolog/leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Habilitering och hjälpmedel ulla.k.johansson@lul.se Medverkande: Karin Sonnander, professor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Bakgrund: Många personer med diagnosen Aspergers syndrom beskriver ett annorlunda perceptuellt fungerande (APF) och mycket pekar mot att detta innebär ett allvarligt lidande för personerna. Syfte: Att studera APF s subjektiva betydelse för vuxna personer med diagnosen Aspergers syndrom. Metod: Sju personer med diagnosen Aspergers syndrom intervjuades utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Resultat: Intervjupersonerna beskrev med hjälp av många exempel upplevelser av APF. Slutsats: Upplevelser av APF var vanligt och förekom på ett mångfasetterat sätt inom alla sinnena hos de intervjuade personerna. Främst belastade det personerna i vardagslivet. Speciell inverkan upplevdes det ha på relationer till andra människor, det försvårade möjligheterna att förstå/bli förstådd. APF gav upphov till ångest och stress samt upplevdes ha betydelse vid förekomst av psykiatriska symptom. Finansiering: Inom ramen för verksamhetsbudget SUF-Kunskapscentrum. Samverkan-Utveckling-Föräldraskap. Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter Huvudansvarig: Sven-Erik Pistol, projektledare, sven-erik.pistol@lul.se Medverkande: Lydia Springer, metodutvecklare och psykolog, Lena Palm 16

17 Samuelsdotter, metodutvecklare och socionom, Malin Svedh, informatör, samtliga Centrum för funktionshinder, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Uppsala län har kommit en bra bit på väg när det gäller att hitta strategier för samverka metodutveckling, kompetensutveckling och kunskapsförmedling Syfte: Att samla, utveckla och sprida kunskap och metoder om: föräldraskap vid utvecklingsstörning och andra kognitiva svårigheter och barnens situation och stödbehöv i dessa familjer Metod: Primär målgrupp är yrkesverksamma inom socialtjänst, habilitering, förskola/skola, BVC, MVC och psykiatri. Kunskapscentret stöd sker specifikt till yrkesverksamma i lokala SUF-grupper genom kunskapsutbyte, utbildning och handledning, samt generellt till yrkesverksamma i form av föreläsningar, webbplats mm. Datainsamling sker genom intervju/ enkät om yrkesverksammas uppfattning om Kunskapscentrets stöd och nyttan av det, samt översikter av deltagare i aktiviteter och information som samlas, sprids och utvecklas vid Kunskapscentret. Resultat och Slutsats: kommer... Finansiering: Allmänna Arvsfonden, Landstinget Uppsala län, Bålsta kommun, Enköpings kommun, Heby kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun, Östhammars kommun. Huvudman: Regionförbundet Uppsala län Samverkande part är även FUB (För Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna). Projektet drivs av Centrum för funktionshinder, Landstinget Uppsala län. Tillväxt hos barn med funktionsnedsättning och gastrostomi, samt föräldrarnas uppfattning om den nutritionsrelaterade vården Huvudansvarig: Hanna Jönsson, student, Inst. för kostvetenskap, Uppsala universitet hanna.u.jonsson@gmail.com Medverkande: Inger-Marie Isacson, dietist, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Problem relaterade till ätande är vanliga hos barn med funktionsnedsättning och har en negativ inverkan på nutritionsstatus. En gastrostomi kan förbättra tillväxten. Syfte: Undersöka tillväxten barn och ungdomar med funktionsnedsättning före och efter gastrostomi, samt att undersöka vad föräldrar tycker är viktigt i den nutritionsrelaterade vården av barnet Metod: Journalgranskning av 47 barn, 5st individuella semistrukturerade intervjuer Resultat: Vikt och BMI ökade signifikant efter det att barnet fått gastrostomi Slutsats: Gastrostomi är ett effektivt sätt att förbättra tillväxten hos barn med ätproblem och funktionshinder. Sjukvården har stora möjligheter att underlätta för föräldrarna genom att bistå med information och göra föräldrarna delaktiga i vården. Träning på vibrationsplatta för personer med Cerebral Pares- effekter på grovmotorisk förmåga, gång samt rörlighet och styrka i nedre extremitet Huvudansvarig: Cecilia Montgomery, sjukgymnast, Habilitering och hjälpmedel cecilia.montgomery@lul.se, cecilia@jamiemontgomery.com 17

18 Medverkande: Birgitta Lindmark, professor, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Syfte: med den här studien var att undersöka effekten av åtta veckors träning med helkroppsvibration på en grupp personer med cerebral pares. Metod: Sju individer genomförde ett träningsprogram på vibrationsplatta två gånger i veckan under åtta veckor. Före och efter träningsperioden genomfördes testning av generell grovmotorisk förmåga med hjälp av Gross Motor Function Measurement- 66 (GMFM 66). Passiv rörlighet i nedre extremitet mättes med goniometer. För att utvärdera gångförmåga användes 10 meter gångtest samt att styrka i nedre extremitet mättes med hjälp av ett funktionellt styrketest, 30 sekunder Sit to Stand (30 s STS). Resultat: Alla deltagare förbättrade sitt resultat på GMFM -66. Passiv rörlighet visade ett spretigt resultat och var svårt att dra några slutsatser från. Fem av sju individer ökade sin steglängd i förhållande till samma gånghastighet och fyra av de sju ökade på antal uppresningar på 30 s STS. Inga av resultaten var dock signifikanta. Konklusion: Träning på vibrationsplatta visade en tendens till något positiva resultat för den här diagnosgruppen. Det är dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser varför ytterligare forskning behövs. Finansiering: Landstingets Riktade FoU medel, Landstinget Uppsala län Upplevelse av benförankrad hörapparat hos ensidigt döva personer Huvudansvarig: Susanne Köbler, teknisk audiolog, Akademiska sjukhuset och Habilitering och hjälpmedel susanne.kobler@akademiska.se Medverkande: Susan Saeidi, audionom, Habilitering och hjälpmedel. Bakgrund: Ensidigt döva patienter har ofta problem med att förstå tal som kommer från döva sidan, lokalisera ljud och förstå tal i miljöer med mycket stör ljud. En ny rehabiliteringsansats för dessa personer är att sätta en benförankrad hörapparat på den döva sidan. Ljudet som kommer från den sidan leds över via benledning till det friska innerörat på andra sidan. Därmed kan personen få ett ljudupplevelse av ljudet från döva sidan. Syfte: att belysa upplevelser av BAHA hos ensidig döva personer i fråga om riktningshörsel och taluppfattning i bullriga miljöer. Dessutom kan studien ge kunskaper om användares begränsningar och svårigheter i den dagliga livsföringen samt öka anhörigas och vårdpersonalens kunskap kring ensidig dövas svårigheter. Metod: Kvalitativ studie med strukturerad intervju Resultat: Datainsamling påbörjas hösttermin Slutsats: se ovan Finansiering: inom verksamhetsbudget Vad finns för vetenskapligt stöd för val av insatser vid austismpektrumtillstånd (AST) hos vuxna? Huvudansvariga: Tina Granat, projektledare, bitr. verksamhetschef, Habiliteringen Uppsala län, tina.granat@lul.se Gunilla Bromark, psykolog, Habiliteringen, Uppsala län, Katarina Georgsson, PTP-psykolog, NP-centrum, Sörmland, Anette Hoinard, kurator, NP-centrum, Sörmland, Karin Hallberg, arbetsterapeut, Habiliteringen, Södra 18

19 Älvsborg, Brita Lindahl, psykolog, Habiliteringen, Dalarna, Åsa Qvarsebo, arbetsterapeut, Habiliteringen, Östergötland. Medverkande: Föreningen Sveriges Habiliteringschefer, Karin Sonnander, professor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; forskning om funktionshinder och habilitering, Uppsala universitet. Bakgrund: Föreningen Sveriges habiliteringschefer önskade påbörja en granskning av vilket stöd (evidens) som finns för olika insatser som ges. Syfte: Att vad gäller vuxna personer med autism/aspergers syndrom göra en litteraturöversikt över aktuell internationell forskning och erfarenhetsbaserade resultat av insatser/behandlingsmetoder. Att utifrån överenskomna kriterier kritiskt granska undersökningar som gjorts och på ett lättfattligt sätt göra erhållna resultat tillgängliga. Metod: I målgruppen inkluderades alla autismspektrumtillstånd (AST) d v s autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och autismlikande störningar. Vid redovisningen av granskningarna anges hur målgruppen diagnosticerats och enligt vilka kriterier, DSM, ICD eller om kriterier saknas. Studier av personer på alla begåvningsnivåer har inkluderats. I beskrivningen av urval redovisas de mått på begåvning, oftast i IK-termer, som anges i studien. Den avgränsning som gjorts i ålder gäller personer från 16 år och äldre. Fokus har varit på studier av olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den person som får insatsen. Det handlar om psykosociala insatser och inte läkemedels eller annan medicinsk behandling. I sökningarna har ett flertal begrepp som behandling (treatment), terapi (therapy), intervention, träning (training), rehabilitering (rehabilitation) och program, använts i försöken att hitta studier av insatser. Insatserna ska vara inom områden som är relevanta för vuxna med någon form av autism. Utfallsmåtten är förändringar av beteenden inom de områden som är mål för de olika insatserna. Sökningar har gjorts i elektroniska referensdatabaser. Grunder för evidensvärdering, val av mall för granskning och sammanställning beskrivs. Resultat: Redovisning sker enligt de sökområden som valts. Varje kapitel innehåller en text med en beskrivning av problemområdet, en sammanfattning av aktuell forskning samt slutsatser och rekommendationer utifrån kunskapsläget. Områdena är: Social interaktion, Kommunikation, Problembeteenden, Kognition, Sensorik, Självkännedom, Relationer, Boende och arbete, Studier, Fritid, samt Anhörigperspektiv. Slutsatser: Flera slutsatser presenteras. 19

20 Publikationer 2009 Adolfsson, Margareta. Granlund, Mats. Björck-Åkesson, Eva. Ibragimova, Nina. Pless, Mia (2009). Diffusion of the ICF-CY into services for children and youth with disabilities Impact on professionals descriptions of work with families (submitted). Ahlberg, Karin. Donlau, Marie. Ekstam, Bodil. Mannberg, Josefin. Michalek, Eva. Tibbelin, Gunilla. Åhsgren, Ingegerd. Glad Mattsson, Gunilla. Mattson, Sven (2009). Evidensbaserad habilitering: Inkontinens vid utvecklingsstörning. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Bohlin, Gunilla. Bromark, Gunilla. Granat, Tina. Haglund, Nils. Sjöholm-Lif, Eva. Zander, Eric (2008/2009). Evidensbaserad habilitering: Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Brodin, Ulf. Olsson, Gunilla Maria (2009).Adolescent Adjustment Profile - revised and investigated by means of Item Response Theory approach (submitted). Edin, Ulrike. Ekström Ahl, Lena. Jangeroth, Susanna. Nyström Eek, Meta. Vesterlund, Lotta. Örberg, Monica. Brogren Carlberg, Eva. (2009). Evidensbaserad habilitering: Interventioner för att förbättra gångförmågan hos barn och ungdomar med Cerebral Pares - kliniska riktlinjer. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Granat, Tina. Bromark, Gunilla. Georgsson, Katarina. Hoinard, Anette. Hallberg, Karin. Lindahl, Brita. Qvarsebo, Åsa. Sonnander, Karin (2009). Evidensbaserad habilitering: Vad finns för vetenskapligt stöd för val av insatser vid austismpektrumtillstånd (AST) hos vuxna? Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Johansson, Ulla (2009). Perceptuellt fungerande. En intervjustudie med personer med Aspergers syndrom. Habilitering och hjälpmedels rapportserie, Rapport 51. ISSN: Myrelid, Åsa. Bergman, Sara. Elfvik Strömberg, Maria. (2009) Jonsson, Björn. Nyberg, Fred. Gustafsson, Jan. Annerén, Göran. Late effects of early growth hormone treatment in Down syndrome (submitted). Ohlsson, Gunilla Maria. Hulting, Anna-Lena. (2009) Intellectual profile and level of IQ among a clinical group of obese children and adolescents (accepted in Eating & Weight Disorders). Pless, Mia. Ibragimova, Nina. Adolfsson, Margareta. Björck-Åkesson, Eva. Granlund, Mats (2009). Evaluation of in-service training in using the ICF and ICF version for children and youth. Journal of Rehabilitation Medicine 41(6): Stenhammar, Christina. Olsson, Gunilla Maria. Edlund, Birgitta. Bahmanyar, Shahram. Hulting, Anna-Lena. Wettergren, Björn. Montgomery, Scott M (2009). Family stress and BMI in young children. Acta Paediatrica (accepted). 20