ADPKD är den vanligaste livshotande ärftliga sjukdomen, mycket vanligare än hemofili, cystisk fibros, Down s syndrom m. fl. tillsammans.
|
|
- Per Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Autosomal Dominant Polycystisk Njursjukdom Fakta om cystnjurar; Diagnos, förekomst och konsekvenser Karolinska Sjukhuset 3 nov Anders Fernström, Njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 2 identifierade gener ADPKD är den vanligaste livshotande ärftliga sjukdomen, mycket vanligare än hemofili, cystisk fibros, Down s syndrom m. fl. tillsammans. PKD1 (16p13.3-p13.1) Kodar för polycystin 1, 4302 aminosyror kd 85% PKD2 (4q21-q23) Kodar för polycystin 2, 968 aminosyror kd 15% PKD3? Prevalens 1:400-1: mindre än hälften upptäcks C:a 13 % av alla patienter i aktiv uremivård (SRAU) > 200 olika mutationer orsakar PKD1 > 75 olika mutationer orsakar PKD2 Vid mutation bildas ofta trunkerat (förkortat) protein C:a 90% har en förälder med ADPKD 5-10% nya mutationer Mutation = bestående och ärftliga förändringar i cellers genetiska material 1
3 Varje patient med ADPKD är heterozygot, d v s en muterad genvariant och en normal genvariant (allel). Two hits En two-hit mekanism har föreslagits. Innebär även en somatisk mutation (second hit) som påverkar den friska genvarianten. Resultatet blir då antingen att översättning av den felaktiga genetiska informationen tillåts (transkription), eller att produktionen av polycystin 1 eller 2 blockeras. Vid transkription bildas då alltså ett kortare, icke fungerande, protein (trunkerat) istället för polycystin 1 eller 2 vilket antingen initierar cystbildning och/eller är en förutsättning för cysttillväxt och progress. Yves Pirson & Dominique Chauveau Fokal cystbildning - endast 10 % av tubuli drabbas - i endast 5 % av alla nefron. Second hit mekanismen räcker inte som förklaringsmodell Orsakerna bakom bildandet av cystor är mer komplexa än så! y Mutationer på andra ställen, t ex gener som modifierar resultatet av mutationen i ADPKD-genen (modifier genes), d v s hur stor effekt mutationen får (fenotyp). Stora inter- och intrafamiljära variationer. y Obalans i mängden polycystin 1 kontra polycystin 2. 2
4 Vad gör polycystin 1? Var finns polycystin 1? Konsekvenser av defekt polycystin 1? Polycystin 1 Mekanoreceptor-liknande protein som kan bilda komplex med andra proteiner, kolhydrater och lipider, och därmed möjliggöra cellinteraktion med omgivningen i form av t. ex. adhesion och kommunikation. (binder til proteinligander) Polycystin 1 finns bl. a. i flimmerhår (cilier) på tubulusceller. Urinflödet kan uppfattas som nedsatt om defekt polycystin 1 bildas, viket i sin tur kan påverka tubulis diameter. Polycystin 1 finns, förutom i tubulusepitelet (samt i njurcystor), även i galloch pancreasgångar m. fl. lokalisationer. Polycystin 2 Vad gör polycystin 2? Var finns polycystin 2? Konsekvenser av defekt polycystin 2? Polycystin 2 finns i den tjocka delen av ascenderande Henle s slynga, i distala tubuli och i samlingsrören. Polycystin 2 är en oselektiv calciumpermeabel jonkanal, lokaliserad till cellmembranet. Möjligen reglerar det transport av polycystin 1 från insidan av cellen till cellmembranet. Flera andra indicier finns på interaktion mellan polycystin 1 och 2. Fungerar polycystin 2 som essentiell co-faktor för polycystin 1? Transkriptionen reglerar proliferation, apoptos, differentiering av epitelceller, polaritet, adhesion, migration, cellform och tubulusdiameter, d v s morfogenesen. Polycystin 1 komplex. Signalöverföring till cellkärnan. Polycystin 1 kommunicerar direkt med cellkärnan, under inflytande av polycystin 2. Interaktion med en mängd olika fokala adhesionsproteiner, integriner etc. 3
5 Hur många cystor ska det vara för att vi skall kalla det ADPKD? (ultraljud) Någon i familjen har cystnjuresjukdomen, osäkert om typ 1 eller typ 2: Ålder år: Ålder år: Ålder mer än 60 år: Minst 3 cystor i ena eller båda njurarna Minst 2 cystor i vardera njuren Minst 4 cystor i vardera njuren Ingen cysta och över 40 år cystnjuresjukdom! Ingen cysta och år, nästan aldrig cystnjuresjukdom! Hur många cystor ska det vara för att vi skall kalla det ADPKD? (ultraljud) Någon i familjen har cystnjuresjukdomen, typ 1: Ålder år: Ålder år: Ålder mer än 60 år: Minst 2 cystor i ena eller båda njurarna Minst 2 cystor i vardera njuren Minst fyra cystor i vardera njuren Ingen cysta och över 30 år, nästan aldrig cystnjuresjukdom! Hur många cystor ska det vara för att vi skall kalla det ADPKD? (ultraljud) Hur många cystor ska det vara för att vi skall kalla det ADPKD? (ultraljud) Någon i familjen har cystnjuresjukdomen, typ 2: Ålder år: Ålder år: Ålder mer än 60 år: Minst 3 cystor i ena eller båda njurarna Minst 2 cystor i vardera njuren Minst 4 cystor i vardera njuren Dock mer osäkert. Genetisk testning? Genetisk testning vid utredning av levande, besläktad donator? Ingen i familjen har cystnjuresjukdomen: Vanligen har sjukdomen ändå gått i arv, fast den aldrig blev diagnostiserad hos den ena föräldern % = ny mutation. Krävs åtminstone fler än 10 cystor i vardera njuren för diagnos. Om njurarna även är förstorade och det finns cystor i levern, så blir diagnosen säkrare. Finns dock även andra, mindre vanliga, tillstånd som kan ge cystor i njurarna. Är datortomografi eller ultraljud bäst som screeningmetod? MR? Oftast är diagnosen dock lätt att ställa, när ultraljud påvisar förstorade njurar med multipla cystor! Ultraljud är billigt och säkert! Datortomografi (och magnetkamera) har bättre upplösning och syns inga cystor vid ålder över 20 kan vanligen diagnosen ADPKD uteslutas i alla fall cystnjuresjukdom typ 1. 4
6 Klinisk manifestation Njurar Hypertoni Smärta/värk Makroskopisk hematuri Urinvägsinfektion Njursten Lever och gallvägar Asymptomatiska levercystor (c:a 10 år efter njurcystor) Symptomatisk polycystisk leversjukdom Kronisk smärta/obehag Tidig mättnadskänsla Dyspnoe i liggande ställning Bukväggsbråck Ikterus (mekaniskt hinder) Avflödeshinder v. hepatica Kongenital leverfibros Idiopatisk dilatation av intra- eller extrahepatiska gallvägar Cholangiocarcinom Hjärta-kärl Klaffel Intrakraniellt aneurysm Intrakraniell kärlektasi Ascenderande dissekerande BAA? Kranskärlsaneurysm Övrigt Pancreascystor Arachnoidala cystor Bråck Inguinalt Navel Prevalens 80% vid ESRD 60% 50% Män ; kvinnor 60% 80% vid 60 års ålder, män/kvinnor: 1/10 2% 9% 13% 7% Vilket behandlingsmål ska man ha för blodtrycket? Går det att påverka progresstakten med bra blodtryck? Hypertoni förkommer hos % innan signifikant påverkan av GFR. Medelålder för debut: 30 år. Målblodtryck: < 130/80 mmhg. ACE-hämmare eller Angiotensin II-antagonist är att föredra (om möjligt). Påverkar sannolikt progresstakten av själva njursjukdomen. Kan man skilja på infektion och blödning i cysta? Inte helt lätt! Tecken på blödning: Hastigt isättande flanksmärta och frånvaro av UVI-symptom/positiv urinsticka/lab (vita blodkroppar och/eller positiv niturtest/positiv urinodling/feber/förhöjda vita blodkroppar i blodet). Blödning kan dock ge både feber och förhöjda vita blodkroppar i blodet och bakterier i urinen kan man ha även utan signifikant urinvägsinfektion. Klinisk manifestation Njurar Hypertoni Smärta/värk Makroskopisk hematuri Urinvägsinfektion Njursten Lever och gallvägar Asymptomatiska levercystor (c:a 10 år efter njurcystor) Symptomatisk polycystisk leversjukdom Kronisk smärta/obehag Tidig mättnadskänsla Dyspnoe i liggande ställning Bukväggsbråck Ikterus (mekaniskt hinder) Avflödeshinder v. hepatica Kongenital leverfibros Idiopatisk dilatation av intra- eller extrahepatiska gallvägar Cholangiocarcinom Hjärta-kärl Klaffel Intrakraniellt aneurysm Intrakraniell kärlektasi Ascenderande dissekerande BAA? Kranskärlsaneurysm Övrigt Pancreascystor Arachnoidala cystor Bråck Inguinalt Navel Prevalens 80% vid ESRD 60% 50% Män ; kvinnor 60% 80% vid 60 års ålder, män/kvinnor: 1/10 2% 9% 13% 7% 5
7 Klinisk manifestation Njurar Hypertoni Smärta/värk Makroskopisk hematuri Urinvägsinfektion Njursten Lever och gallvägar Asymptomatiska levercystor (c:a 10 år efter njurcystor) Symptomatisk polycystisk leversjukdom Kronisk smärta/obehag Tidig mättnadskänsla Dyspnoe i liggande ställning Bukväggsbråck Ikterus (mekaniskt hinder) Avflödeshinder v. hepatica Kongenital leverfibros Idiopatisk dilatation av intra- eller extrahepatiska gallvägar Cholangiocarcinom Hjärta-kärl Klaffel Intrakraniellt aneurysm Intrakraniell kärlektasi Ascenderande dissekerande BAA? Kranskärlsaneurysm Övrigt Pancreascystor Arachnoidala cystor Bråck Inguinalt Navel Prevalens 80% vid ESRD 60% 50% Män ; kvinnor 60% 80% vid 60 års ålder, män/kvinnor: 1/10 2% 9% 13% 7% Vilka ska screenas för aneurysm i hjärnan? Vilka skall opereras? Är det bara de med högriskyrken...? Olika bedömningar! (upp till 10 % hos äldre patienter med ADPKD) Någon, eller några, i familjen har haft ett aneurysm i hjärnan. Tidigare blödning från aneurysm, aneurysmblödning i familjen, varningssymptom, högriskyrken är några orsaker till mer aktiv attityd till screening. Högt blodtryck ökar risken! Neurokirurgi är inte utan risk. Magnetkamera eller datortomografi. Klinisk manifestation Njurar Hypertoni Smärta/värk Makroskopisk hematuri Urinvägsinfektion Njursten Lever och gallvägar Asymptomatiska levercystor (c:a 10 år efter njurcystor) Symptomatisk polycystisk leversjukdom Kronisk smärta/obehag Tidig mättnadskänsla Dyspnoe i liggande ställning Bukväggsbråck Ikterus (mekaniskt hinder) Avflödeshinder v. hepatica Kongenital leverfibros Idiopatisk dilatation av intra- eller extrahepatiska gallvägar Cholangiocarcinom Hjärta-kärl Klaffel Intrakraniellt aneurysm Intrakraniell kärlektasi Ascenderande dissekerande BAA? Kranskärlsaneurysm Övrigt Pancreascystor Arachnoidala cystor Bråck Inguinalt Navel Prevalens 80% vid ESRD 60% 50% Män ; kvinnor 60% 80% vid 60 års ålder, män/kvinnor: 1/10 2% 9% 13% 7% Vad har då polycystin 1 och 2 för funktion? Vilka cellbiologiska mekanismer störs vid ADPKD? I vissa material ända upp till 45 % bukrelaterade bråck hos cystnjurepatienter. Särskilt viktigt om PD planeras! Signalöverföring aktivering av signalkaskader inuti tubulicellerna. Dessa signaler reglerar tubulicellernas tillväxt och utmognad. 6
8 Cell-matrix interaktioner påverkas vid ADPKD. Polaritet Ordningen inne i cellen, vilket leder till förlorad polaritet och därmed påverkan på cellutveckling och mognad. Påverkar sannolikt morfogenesen (utmognaden). Polycystin 1 tappar också polaritet och lokaliseras i större utsträckning inuti i cellen, istället för i cellmembranet. Proliferation och apoptos störd balans. Apoptos dominerar mer vid ADPKD. Förstör normalt epitel och tillåter därmed onormal tillväxt av cystepitel. Dedifferentiering Viss återgång av cellens mognad och utveckling, liknar mer tubuliceller på fosterstadiet. Varför blir det vätskefyllda cystor och varför sker det en tillväxt av cystorna? camp Fortfarande inte helt klarlagt! 7
9 Behandling? Hypertonibehandling Vasopressin V2 receptor antagonister? Cystvätska ökar med ml/år Rapamune (Sirolimus)? Tyrosinkinas inhibitorer, fr.a. av erb-b2 receptorer (råttor)? Alkalibehandling? Metylprednisolon? Statinbeh. (lovastatin)? Arteriell embolisering? Minskad njurstorlek med 53% ett år efter arteriell embolisering (n=266 pat.) - Ubara Y. Ther Apher Dial 2006, 10(4);333 Fler sätt att påverka tillväxten av cystor? Amilorid (blockerar natriumkanaler)? ACE-hämmare/AII-blockerare? Minskat intag av koffein, som in vitro stimulerar cysttillväxt (via camp)? Inhibitorer av mikrotubuli (t ex kolchicin, taxol, vinblastin)? Roscovitine (cancermedicin som hos möss visat sig hämma proliferation och apoptos och därmed även cysttillväxt)? - Kuehn E.W. et al. NDT 2007,22;2133 Somatostatin (minskad vätskesekretion genom att hämma adenylcyklas (camp minskar) somatostatinreceptorer i njurarna)? - Ruggenenti P. et al. Kidney Int 2005,68;206 Ökat vätskeintag (ej koffeinhaltiga drycker!)? Vasopressinhämning, minskad cystttillväxt och förbättrad njurfunktion har noterats hos råttor. - Nagao S. et al. J Am Soc Nephrol 2006,17;2220 Minskad apoptos/cysttillväxt via en caspase inhibitor (IDN-8050) har noterats hos råttor. Även minskad cysttillväxt hos råttor behandlade med en PPAR γ agonist. Laparoskopisk excision av njurcysta Laparoskopisk behandling (marsupialization)/nefrektomi Fr. a. på indikationen smärta eller infektion. Kan försvåra möjligheterna att genomföra nefrectomi i ett senare skede! Dr. Garo Tertzakian MD and Dr. Matthew Greenberger MD Associated Urologists of Orange County, California 8
10 Riskfaktorer för utveckling av njurinsufficiens MV = -4-5 ml/min/år Ålder Ras Svarta utvecklar ESRD cirka år tidigare. Manligt kön (PKD 1) Dr. Garo Tertzakian MD Dr. Matthew Greenberger MD Associated Urologists of Orange County, California Makroskopisk hematuri/ proteinuri Hypertoni PKD 1 eller PKD 2 (54 år) (74 år) Njurstorlek/tillväxthastighet (MV=5% per år) Varför progress till terminal njursvikt? Graviditet? Fertilitet = OK Skleros och interstitiell fibros Apoptos av friska glomerulus- och tubulusceller? Cystor tränger ut normal vävnad? XXXXXXXXXXXXXXXXXXX Normalt blodtryck = OK Normalt kreatinin = OK Ökad frekvens ektopiska graviditeter (utomkvedshavandeskap) Hypertoni = ökad risk för fosterdöd/preeklamsi (havandeskapsförgiftning). Även ökad risk för kronisk hypertoni om nydebuterad hypertoni (=16% av gravida). Fler graviditeter = ökad progresshastighet? Sammanfattning Cystnjuresjukdomen är relativt vanlig och oftast ärftlig Dess kliniska uttryck varierar mycket Diagnostiseras oftast med ultraljud Många olika delar av kroppen kan påverkas Långtifrån alla behöver gå i dialys eller njurtransplanteras Behandlingar för att bromsa sjukdomen är under utveckling. 9
Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?
Cystisk njursjukdom -patologi Magnus Söderberg MD PhD Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge/AstraZeneca R&D 1 Bosön 2014-10-23 Njurcystor hos barn När kan PAD vara aktuellt? Recessiv polycystisk sjukdom
Läs merPolycystisk njursjukdom
Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 1 Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Polycystisk njursjukdom eller cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som
Läs merCystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %
Läs merAtt leva med cystnjurar Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD
Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD En informationsfolder för dig som berörs av cystnjurar (autosomalt dominant polycystisk njursjukdom, ADPKD) När jag fick min diagnos insåg jag att livet
Läs merPolycystisk njursjukdom CYSTNJURAR. Karolinska Universitetssjukhuset. Njurmedicinska kliniken
Polycystisk njursjukdom CYSTNJURAR Karolinska Universitetssjukhuset Njurmedicinska kliniken 1 Polycystisk njursjukdom CYSTNJURAR Polycystisk njursjukdom eller cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som innebär
Läs merPatientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)
Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merPatientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)
Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merNjurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Läs merHereditär nefrit Alport syndrom
Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,
Läs merInvärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Läs merNeuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Läs merHematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller
Läs merDMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.
DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merGöteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Läs merJärnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen
Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2
Läs merDiabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS
Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar 2015-04-22 Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS Diabetsnefropati Vanligaste diagnosen bland nystartade dialyspatienter (ca 25%) 40-45
Läs merImatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter. 26.5.2015, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter 26.5.2015, Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Imatinib STADA 100 mg filmdragerade
Läs merRenogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Renogram och njurdoppler Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Indikationer Separat njurfunktion, bl a njurdonatorer, njurtumörer rer Total njurfunktion? Kontroll av njurfunktion
Läs merOmsätta vetenskap till policy för att förbättra ADPKD-vården i Europa En rapport från European ADPKD Forum
Omsätta vetenskap till policy för att förbättra ADPKD-vården i Europa En rapport från European ADPKD Forum ADPKD eller autosomal dominant polycystic kidney disease Denna rapport har godkänts av PKD International
Läs merVaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
Läs merImmunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.
GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merLANDSTINGEN REKOMMENDERAS ANVÄNDA JINARC DET FÖRSTA LÄKEMEDLET MOT DEN VANLIGASTE ÄRFTLIGA NJURSJUKDOMEN
LANDSTINGEN REKOMMENDERAS ANVÄNDA JINARC DET FÖRSTA LÄKEMEDLET MOT DEN VANLIGASTE ÄRFTLIGA NJURSJUKDOMEN NT-rådet rekommenderar landstingen att använda JINARC JINARC är det första specifika läkemedlet
Läs merDX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merAlfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL
Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs merLångtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Läs merGenomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder
Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merVad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merBESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Jinarc, tablett, ska få ingå i läkemedelsförmånerna.
BESLUT 1 (5) Datum 2016-10-03 Vår beteckning SÖKANDE Otsuka Pharma Scandinavia AB Birger Jarlsgatan 27 111 45 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merCKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr
Läs merPatofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera
Läs merVipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)
Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merFamiljära aortadissektioner
Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med
Läs merNjurar och urinvägar
Njurar och urinvägar Sara Stridh Upplägg Repetition anatomi Repetition reglering Diagnostik Sjukdomar i njurar och urinvägar Njursten Skadade basalmembran Glomerulonefrit Nefrotiskt syndrom Interstitiell
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merOlmesartan medoxomil STADA. 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Olmesartan medoxomil STADA 10.11.2015, Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Olmesartan medoxomil STADA 10 mg filmdragerade tabletter
Läs merOnkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15. Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö
Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö 2013-03-15 Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö Urologiska kliniken SUS Malmö - Vad är en Bulge? Agenda Njurarnas anatomi och
Läs merNjursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus
Njursten - medicinska aspekter Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Njursten-symptom Smärta: 50-75%, mer sannolikt ju äldre barnet är. Orsaken är sannolikt att små barn oftare har
Läs merPEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,
PEDIATRISK URORADIOLOGI Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015, VAD SKALL VI PRATA OM? Duplexanomali Urinvägsdilatation (refluxer - Eira) Pelvoureteral stenos (PUS) Distal uretärstenos
Läs merförstå din katts njurhälsa
förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merVad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Läs merVad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Sjukdomar i
Läs merVad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom
Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merGRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merPatientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA
Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar
Läs merVipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)
Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Olmestad Comp 20 mg/12,5 mg filmdragerade tabletter Olmestad Comp 20 mg/25 mg filmdragerade tabletter 17.12.2015, version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig
Läs merHuntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merFragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X
Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige
Läs merUtredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn
Utredningsstrategier vid urinvägsinfektioner hos späda och små barn Barnveckan, Jönköping, 100422 Varför utreda efter pyelonefrit? Pyelonefrit hos små barn innebär risk för bestående njurskada och komplikationer
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merPATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)
PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin
Läs merLäkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen
1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09 Njurundersökningar n Olika typer av röntgenundersökningar
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merLymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna
Lymfom 2000/år varav 50% lågmaligna Skall kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och hårcellcells-leukemi (HCL) räknas som lymfom? Patolog: Ja En del kliniker: nej lymfom stam cell -------------------------------------
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merVanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009
Vanliga njuråkommor hos barn Catrin Furuhjelm ht 2009 Njurfunktion GFR= Glomerular Filtration Rate Ökar första två veckorna 15-45 ml/min /1,73 kvm. 6 mån: runt 80 ml/min /1,73 kvm Efter 2 år: 85-125 ml/min
Läs mer