Biogas i Umeåregionen

Transkript

1 BILAGA A Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Biogas i Umeåregionen Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en lantbruksbaserad biogasanläggning i Vännäs kommun Vännäs kommun Kommunledningskontoret Postadress SE Vännäs Besöksadress Ö Järnvägsgatan 1 Tel vx Org nr Mejl vannas.kommun@vannas.se Webb

2 Beställare Vännäs kommun, projektet Gasklart 2013 Konsult BioMil AB Författare Granskad av Alexandra Sandberg Marita Linné, BioMil AB Anna Säfvestad Albinsson, projektet GasKlart Datum, version , version 4 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 2 (67)

3 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Vännäs kommun söker tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en biogasanläggning i kommunen med föreslagen lokalisering på del av fastigheterna Vännäs 34:28 samt Vännäs 7:35 (skifte 2). Lokaliseringen benämns Starrberget. Anläggningen dimensioneras för att maximalt behandla ton organiskt material per år, varav högst ton kommer att utgöra avfallsklassade råvaror främst i form av gödsel. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 45 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas ingående egenskaper såsom torrhalt, näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Ytterligare biogas kan komma att produceras vid optimal sammansättning av råvaror. Biogasanläggningen kommer bl.a. bestå av utrustning för förbehandling av inkommande råvaror, rötkammare och efterrötkammare, utrustning för rening och uppgradering av biogasen till fordonsgaskvalitet samt lagring av biogödsel. Inom anläggningsområdet kommer även energigröda att lagras. Den uppgraderade biogasen kommer att lagras på gasflak och transporteras till tankställen för fordonsgas i Umeåregionen. Det planeras även för ett lokalt tankställe för fordonsgas på Starrberget, i nära anslutning till biogasanläggningen. Den planerade biogasanläggningen kommer att minska klimatpåverkan genom att fossila bränslen (bensin och diesel) ersätts med förnybar energi i form av uppgraderad biogas. Med en gasproduktion på cirka 45 GWh per år blir nettominskningen av fossil koldioxid och andra växthusgaser cirka ton per år. Förutom biogas produceras även rötrest s.k. biogödsel som innehåller samtliga näringsämnen som fanns i de råvaror som tillförts biogasprocessen. Biogödseln kommer att spridas på åkermark och ersätta konstgödsel. Därmed skapas ett kretslopp av viktiga näringsämnen såsom exempelvis kväve, fosfor och kalium. Spridning av biogödsel kommer att ske enligt Jordbruksverkets gällande regler för att minimera näringsläckage. Rötad gödsel luktar betydligt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i biogasprocessen och har därmed potential att bidra till en övergripande luktreduktion och förbättra boendemiljön runt befintliga spridningsarealer. En energibalans har upprättats baserad på beräkningar av energiåtgång och energiproduktion i samtliga väsentliga delar av biogasens livscykel. Energibehovet inklusive transportarbetet för råvaror, biogödsel och fordonsgas samt odling av energigröda uppgår till cirka 32 % av den energimängd som den producerade biogasen kommer att innehålla. Jämfört Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 3 (67)

4 med andra biobränslen har biogas ett relativt högt energiutbyte dvs. förhållandevis liten mängd energi åtgår för att producera biogas som drivmedel till fordon. Transporter av råvaror till anläggningen samt biogödsel och fordonsgas från anläggningen kommer att ske med lastbilar. Antalet transporter har beräknats till cirka tur- och returtransporter per år, vilket motsvarar cirka transporter per arbetsdag. Under skördesäsong för energigröda kommer transportintensiteteten att öka i förhållande till resterande del av året. Biogasanläggningens transporter medför en ökning på cirka 15 % av antalet tunga fordon på riksväg E12. Läckage av metan kan uppstå på en biogasanläggning, främst från uppgraderingsanläggningen. Vid upphandling av anläggningen kommer krav att ställas på ett metanläckage från uppgraderingsanläggningens restgas på maximalt 1,0 % av inkommande metanmängd. De kemikalier som kan komma att användas på anläggningen ska hanteras i enlighet med gällande bestämmelser. Kemikalieanvändningen i biogasproduktionen är begränsas och till följd av typ och omfattning av kemikalier kommer ingen påverkan på omgivningen att uppstå. En biogasanläggning kan ge upphov till viss lukt. Genom att utforma och hantera anläggningen med bästa tillgängliga teknik samt efter bästa möjliga praxis kommer uppkomst av lukt att bli begränsad. Inga riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller rennäring kommer att påverkas med anledning av anläggningen. Starrberget ligger inom betesområde för rennäringen samt utgör vandringsled för älgen. Etablering av biogasanläggningen bedöms inte påverka ren och älg i negativ bemärkelse. Konsekvenser för allvarliga driftstörningar är att oförbränd metangas kan läcka till atmosfären. I händelse av driftstörning där metan läcker ut i sådan omfattning att risk för brand och/eller explosion uppstår ska anläggningens övervakningsprogram larma så att åtgärder för att stoppa läckaget snabbt kan sättas in. Miljökonsekvensen vid ett eventuellt gasläckage är att den kraftiga växthusgasen metan släpps till atmosfär. Risken för att en olycka inträffar på anläggningen uppskattas som låg då anläggningen kommer att utformas i enlighet med gällande regelverk. Verksamheten bedöms ha en positiv inverkan på de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 4 (67)

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDLISTA ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ORIENTERING BAKGRUND ANSÖKAN AVSER SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR SAMRÅDSFÖRFARANDE PLANFÖRHÅLLANDEN OCH OMGIVNING LOKALISERING OMGIVNING ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN MARKFÖRHÅLLANDEN VÄGAR VERKSAMHETSBESKRIVNING SÖKT VERKSAMHET TILLSYN OCH KONTROLL ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING ALTERNATIV UTFORMNING MILJÖKONSEKVENSER LOKALISERING ENERGIBALANS KEMIKALIER TRANSPORTER UTSLÄPP TILL LUFT - VÄXTHUSGASEMISSIONER ÖVRIGA UTSLÄPP TILL LUFT LUKT ÅTERFÖRING AV BIOGÖDSEL UTSLÄPP TILL VATTEN OCH MARK AVFALLSHANTERING BULLER FRÅN ANLÄGGNING OCH TRANSPORTER LJUS FRÅN ANLÄGGNING HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER HÄLSA NATURVÅRD, FRILUFTSLIV, LANDSKAPSBILD M.M RISKER OCH NÖDLÄGEN ÅTGÄRD FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN MILJÖMÅL BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN FRISK LUFT Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 5 (67)

6 8.3 BARA NATURLIG FÖRSURNING GIFTFRI MILJÖ INGEN ÖVERGÖDNING ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖKVALITETSNORMER UTOMHUSLUFT VATTEN OMGIVNINGSBULLER HÅLLBARHETSKRITERIERNA GENERELLT OM HÅLLBARHETSKRITERIERNA konsekvenser OCH BEDÖMNING REFERENSER Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 6 (67)

7 ORDLISTA ABP-förordningarna Anaerob process Animaliska biprodukter (ABP) t.ex. gödsel regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABP-förordningarna. ABP-förordningarna ställer bl.a. krav på hygienisering av ABP-material samt tvättning av transportfordon med desinfektionsmedel. Biologisk process där mikroorganismer bryter ner organiskt material i syrefri (anaerob) miljö. Benämns även för biogasprocess eller rötning. Animaliska biprodukter Inkommande organiskt material till biogasanläggningen som härstammar från animalieriket, exempelvis gödsel, slakteriavfall etc. BAT Best Available Technology översätts till svenska som bästa tillgängliga teknik. För att en teknik ska vara BAT ska tekniken ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta. Tekniken behöver dock inte användas eller produceras i det egna landet. Med ordet teknik i BAT avses både den tekniska utrustningen och det sätt på vilket det utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Biogas Biogasprocessen En gas som bildas när organiskt material med förnybart ursprung genomgår en biologisk nedbrytning i anaerob miljö. Processen sker exempelvis då gödsel och energigrödor bryts ner av mikroorganismer. Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid, och kan används för såväl framställning av värme, el och fordonsgas. Se beskrivning för anaerob process Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 7 (67)

8 Biogödsel BREF-dokument Slutprodukt från biogasanläggningar som rötar gödsel, livsmedelsavfall samt lantbruksgrödor m.m. men inte avloppsslam. Innehåller samtliga näringsämnen som finns i ingående substraten. För kvalitetssäkring finns en frivillig certifiering för biogödsel (SPCR120). Inom EU tas s.k. BAT Reference Documents fram, vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik. I ett BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT då dokumentet togs fram. Fordonsgas Fordonsgas består av uppgraderad biogas, naturgas eller en kombination av dessa och är ett betydligt renare bränsle än bensin och diesel med avseende på bl.a. mängden luftföroreningar vid förbränning. Fordonsgas ska innehålla en metanhalt på minst 95 vol-% enligt den svenska standarden SS Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer. Förbehandling Vissa substrat kräver förbehandling för att mottagningssystem, pumpning, omrörning och nedbrytning i rötkamrarna ska fungera optimalt och för att bli av med föroreningar som kan störa biogasprocessen. Exempel på förbehandling är sönderdelning, förtjockning och hygienisering. GWh Handelsgödsel Hydrolys Hygiensering Konstgödsel Gigawattimme, 1 GWh = 1000 MWh = 3,6 *10 12 J Konstgödning som är gödsel framställt av industriellt behandlade mineraler. Innehåller framförallt kväve, fosfor och kalium. Det första nedbrytningssteget i biogasprocessen. Stora organiska molekyler (t.ex. proteiner) bryts ner till mindre komponenter (t.ex. aminosyror). Värmebehandling/pastörisering för att reducera antalet smittsamma organismer i råvaran. Ett exempel på hygieniseringsmetod är att värma råvaran till 70 C i en timme innan själva rötningsprocessen. Se beskrivning för handelsgödsel Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 8 (67)

9 kwh Mesofil temperatur Metan Kilowattimme, 1 kwh = 1000 Wh = 3,6 MJ Mesofila biogasprocesser körs vanligen vid en temperatur på cirka C. Molekyl bestående av en kolatom och fyra väteatomer, CH4. Metanbildning Fjärde och sista nedbrytningssteget i biogasprocessen. Vätgas, koldioxid och acetat omvandlas till biogas (metan och koldioxid). Metanhalt Mikroorganismer MWh Naturgas Andel metan i biogasen, anges normalt som volymprocent. Även kallade mikrober d.v.s. organismer som inte kan ses med blotta ögat. Det är mikroorganismerna som bryter ner organiskt material i biogasprocessen. Många mikroorganismer spelar en viktig roll i de naturliga kretsloppen. Megawattimme, 1 MWh = 1000 kwh. Detta motsvarar ungefär elförbrukningen i en mindre lägenhet under ett år. En blandning av gaser som finns i jordskorpan. Kan användas som fossilt (icke förnybart) drivmedel och består av cirka 90 vol-% metan. Resten av gasen innehåller tyngre kolväten såsom exempelvis propan och butan. Förbränning av naturgas ger cirka 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Nm 3 Normalkubikmeter, motsvarar den gas som upptar 1 m 3 vid atmosfärstryck (cirka 1 bar) och 0 C. Rågas Råvara Rötning Obehandlad biogas d.v.s. den gas som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Består av % metan och % koldioxid, beroende på produktionsförutsättningar. Inkommande organiskt material som ska behandlas på biogasanläggningen. Se beskrivning för anaerob process Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 9 (67)

10 Rötrest Näringsrik restprodukt som blir över efter rötningsprocessen av organiskt avfall. Innehåller vatten, organiskt material, icke nedbrutet material, mikroorganismer och samtliga näringsämnen som finns i ingående substrat innan rötning. Kan användas som gödningsmedel, och kallas även biogödsel. Substrat Termofil temperatur Torrötning TS (torrsubstans) Uppehållstid Uppgradering Utrötningsgrad Värmevärde Se beskrivning för råvara Termofila biogasprocesser körs vanligen vid en temperatur på cirka C. Rötning vid höga TS-halter (20-35%). Sker ofta i form av satsvis rötning. Det som återstår när vattnet torkats bort från ett material. Anges vanligen som procent av våtvikt. Låg TS-halt innebär att substratet innehåller mycket vatten. Den tid som substratet i genomsnitt befinner sig i rötkammaren. Benämns också för hydraulisk uppehållstid. Genom att koldioxid och andra gaser renas från biogasen blir det möjligt att sälja gasen som fordonsbränsle, vilket kräver en metanhalt på minst 95 vol-%. Denna gasrening kallas uppgradering. Anger hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till biogas under en bestämd tid. Denna term används bl.a. vid uppskattning av hur länge det är effektivt att röta ett visst material. Anger mängden värmeenergi som utvecklas vid förbränning av en viss mängd av ett bränsle. Det finns ett undre och ett övre värmevärde. Undre värmevärden (används normalt i Sverige) anger energin när vattenånga som bildas vid förbränningen finns kvar i gasen. Vid övre värmevärdet inkluderas energin som frigör när vattenångan kondenserar. Våtrötning Rötning vid TS-halter på cirka 2-15 %. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 10 (67)

11 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vännäs kommun Organisationsnummer: Adress: Kommunledningskontoret Vännäs Telefon: Fastighetsbeteckning: Vännäs 34:28 samt Vännäs 7:35 (skifte 2) Kontaktperson: Anna Sävestad Albinsson, projektledare GasKlart, Verksamhetskod: Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår. Prövningsnivå B tillämplig på verksamheten är även: Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Prövningsnivå B Ansvar för MKB och TB: BioMil AB Alexandra Sandberg, Marita Linné, Martin Fransson alexandra@biomil.se, martin@biomil.se marita@biomil.se, Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 11 (67)

12 2 ORIENTERING 2.1 BAKGRUND Vännäs kommun har tagit initiativ till att driva processen med fordonsgas i Umeåregionen framåt genom en tidigare förstudie och är numera projektägare till projektet GasKlart. Projektet ska bl.a. driva tillståndsprocessen enligt miljöbalken. Parallellt med detta ska projektet stötta etablering av tankställen för fordonsgas i Umeåregionen och lantbrukarna i den ekonomiska föreningen Klara Gas. Syftet med biogasanläggningen är att använda den energi som finns lagrad i restprodukter från bl.a. djurhållning (gödsel), jordbruk samt andra verksamheter i närområdet. Biogas produceras genom en process som kallas rötning, där råvaror bryts ned utan syre och bildar i huvudsak biogas (metangas och koldioxid) samt biogödsel (rötrest). Biogödseln innehåller samtliga de näringsämnen som finns i inkommande råvaror och återförs till lantbruket för att sluta kretsloppet. Projektet har undersökt fem tänkbara lokaliseringsalternativ och funnit att en lämplig lokalisering är på del av Starrberget, i nära anslutning till befintlig återvinningscentral samt bergtäkt. Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla ton organiskt material såsom t.ex. gödsel, grödor och restprodukter från livsmedelsindustri, varav högst årston är avfallsklassade. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 45 GWh per år. 2.2 ANSÖKAN AVSER Vännäs kommun avser att söka tillstånd för att uppföra och driva en biogasanläggningen med tillhörande uppgraderingsanläggning för rening av biogasen till fordonsgaskvalitet på del av fastigheterna Vännäs 34:28 samt Vännäs 7:35 (skifte 2) i Vännäs kommun. 2.3 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförandet av en biogasanläggning med tillhörande uppgraderingsanläggning samt dess verksamhet kan medföra på dels människor, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö och dels på hushållning av material, råvaror och energi. MKB:n utgör underlag för att göra en samlad bedömning av anläggningens effekter på människors hälsa och miljö. Ansökan omfattar verksamhet på del av fastigheterna Vännäs 34:28 samt Vännäs 7:35 (skifte 2) i Vännäs kommun. Ansökan omfattar inte lagring av biogödsel på lantbruket. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 12 (67)

13 2.4 SAMRÅDSFÖRFARANDE Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Västerbottens län samt representanter från Vännäs kommun, lokala räddningstjänsten samt Trafikverket genomfördes samt Samrådsmöten med särskilt berörda har ägt rum under första kvartalet Informationsbrev med inbjudan till separata samrådsmöten har skickats till markägare och andra berörda inom cirka 1,5 kilometer från aktuell lokalisering samt till statliga myndigheter, organisationer m.fl. Samråd med allmänheten hölls Information om samrådet framfördes genom annonsering i Folkbladet, Västerbotten-kuriren och Västerbottningen /08. För närmare information om samrådsprocess, lämnad information och de synpunkter som framkommit under samrådstiden hänvisas till samrådsredogörelsen i ansökningshandlingarna. Synpunkterna har beaktats i utformningen av anläggningen och inarbetats i föreliggande MKB. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 13 (67)

14 3 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH OMGIVNING 3.1 LOKALISERING Föreslagen lokalisering för den planerade biogasanläggningen framgår av Figur 1, och benämns Starrberget. Berörda fastigheter d.v.s. del av Vännäs 34:28 samt Vännäs 7:35 (skifte 2) ägs idag av Vännäs kommun samt en privat markägare. Lokaliseringen är förlagt intill kommunens avfallsanläggning och återvinningscentral. Inom samma område bedriver en privat näringsidkare (Kaj Johanssons Åkeri AB) även bergtäktsverksamhet med losshållning, krossning, sortering, lagerhållning och uttransport av bergmaterial. Den aktuella delen av fastigheterna omfattar cirka fem hektar. Biogasanläggningen bedöms i inledningsskedet behöva cirka 60 % av tillgängligt markområde, varpå expansionsmöjligheter finns för framtiden. Figur 1. Förslagen lokalisering för biogasanläggningen. 3.2 OMGIVNING Befintlig bergtäkt och avfallsanläggning ligger i ett relativt kuperat område omgiven av mindre berg och dalar. Söder, öster och norr om det stora Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 14 (67)

15 verksamhetsområdet bedrivs skogsbruk. Från riksväg E12 finns ett insynsskydd i form av ett mindre skogsparti. Närmaste närboende återfinns cirka 500 meter och 750 meter söder om lokaliseringsområdet, intill riksväg E12 vid den svarta respektive gröna cirkelns kant (se Figur 2). Mellan lokaliseringsområdet och husen finns avverkad skogsmark, uppvuxen skog samt åker/betesmark. Figur 2. Avstånd till närboende vid föreslagen lokalisering vid Starrberget. Cirklarna markerar ett avstånd med 500, 750 och 1000 meter från verksamhetsområdets ytterkanter. Såväl kommunen som verksamhetsansvarig för bergtäkten ser samordningsmöjligheter med en kommande biogasanläggning. Anläggningens föreslagna layout är placerad på ett sådant sätt att övriga verksamheters framtida expansion inte hindras. Vidare kommer biogasanläggningen att utformas på ett sådant sätt att vibrationer från sprängningar i bergtäkten inte vållar skada på anläggningens delar. Området där biogasanläggningen ska lokaliseras är en känd älgvandringsled, där älgen vandrar över riksväg E12. Älgen har tidigare anpassat sig till befintliga verksamheter. Området runt Starrberget nyttjas även av Rans Sameby som betesmark för renar under vinter och vårvinter. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 15 (67)

16 Biogasanläggningens verksamhetsområde kommer att vara inhägnat, varpå djuren inte kan komma in. I övrigt utgör etablering av en biogasanläggning på den föreslagna lokaliseringen ingen konflikt med naturvård, områdesskydd eller liknande. 3.3 ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN Lokaliseringen på Starrberget är beläget cirka två kilometer nordost om Vännäs tätort, öster om riksväg E12. I Vännäs kommuns översiktsplan från 2005 är kommunens avfallsanläggning och återvinningscentral samt bergtäkten markerade som verksamhetsområden. Den planerade lokaliseringen är inte belägen inom detaljplanelagt område. Projektet Gasklart har ansökt om planbesked och plan- och miljönämnden i Vännäs kommun har fattat ett beslut om att en detaljplan ska upprättas för området. Arbetet med detaljplanen kommer att ske parallellt med handläggningen av tillståndsansökan. Detaljplanen beslutas i slutänden av kommunfullmäktige. 3.4 MARKFÖRHÅLLANDEN Marken i det aktuella området är delvis bevuxen med träd och delvis öppen. Det råder varierande markförhållanden på platsen. Inom bergtäktens verksamhetsområde finns fast berggrund där rötkammare med fördel kan byggas. Marken som ligger strax söder om bergtäkten består av siltig morän och lera. På denna mark passar det att bygga exempelvis servicebyggnader och energigrödelager. 3.5 VÄGAR Transporter till och från biogasanläggningen kommer att ske från riksväg E12. Befintlig anslutningsväg från europavägen till återvinningscentralen och bergtäkten planeras att nyttjas även för biogasanläggningens transporter. Ökningen av antalet lastbilar som biogasanläggningen beräknas ge upphov till är cirka tur- och returtransporter per arbetsvardag. Det högre antalet transporter kommer att ske i samband med skörd av energigröda under juni till september och som kommer att lagras på anläggningsområdet. Eventuellt kan transporterna komma att öka ytterligare periodvis under skördesäsongen beroende på skördeintensitet. Enligt Trafikverkets mätningar från år 2010 trafikerades E12 förbi Starrberget av cirka 240 tunga fordon per årsmedeldygn, vilket innebär att biogasanläggningens transporter medför en ökning på cirka 15 % på samma vägsträcka. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 16 (67)

17 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1 SÖKT VERKSAMHET Den planerade biogasanläggningen kommer att dimensioneras för att kunna behandla maximalt ton gödsel, fasta och flytande organiska material från lantbruk, industrier och verksamheter samt odlade energigrödor per år, varav maximalt årston avfallsklassade råvaror. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 45 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas ingående egenskaper såsom torrhalt, näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Ytterligare biogas kan komma att produceras vid optimal sammansättning av råvaror. Transport av råvaror till anläggningen samt biogödsel och fordonsgas från anläggningen kommer att ske med lastbil. Anläggningen kommer att ta emot råvara exempelvis gödsel som klassificeras som animaliska biprodukter (ABP). ABP regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns för ABPförordningarna. Gällande regler enligt ABP-förordningarna kommer att följas och tillstånd för verksamheten kommer att sökas hos Jordbruksverket. Anläggningen kommer vid behov att förbehandla inkommande råvara för att därefter röta råvaran och producera biogas och biogödsel. Biogasen kommer att uppgraderas till fordonsgaskvalitet i en uppgraderingsanläggning, och sedan tankas på avsedda gasflak för vidare transport till tankställen för fordonsgas i Umeåregionen. Ett tankställe för fordonsgas kan även komma att etableras på Starrberget intill biogasanläggningen. Biogödseln som produceras innehåller alla de näringsämnen som finns i de tillförda råvarorna och kommer att återföras till åkermark. Därmed uppnås ett kretslopp av näringsämnen vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar markanvändning. Nedan följer en sammanfattad beskrivning av sökt verksamhet. För mer djupgående teknisk beskrivning av processen och verksamheten hänvisas till den Tekniska beskrivningen, bilaga A till tillståndsansökan. I Figur 3 illustreras den planerade verksamheten schematiskt. Observera att layouten kan komma att förändras efter upphandling. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 17 (67)

18 Figur 3. Schematisk principskiss över biogasanläggningen. Observera att systemet kan komma att ändras efter upphandling Råvaror Råvara till biogasproduktionen kommer att vara gödsel, fasta och flytande organiska material från lantbruk, industrier och verksamheter samt odlade grödor. Obehandlat avfall från hushåll kommer inte att tas emot på anläggningen. Krav på materialens kvalitet och renhet kommer att ställas i enlighet med SPCR120 1 certifieringsregler för biogödsel eller motsvarande. Endast material som ger en god drift av biogasanläggningen och en biogödsel av god kvalitet kan komma i fråga. En övergripande inventering av lämpliga biogasråvaror i närområdet har genomförts, vilken ligger till grund för antagen råvarusammansättning och beräkningarna i denna MKB. Råvarusammansättningen i Tabell 1 är ett exempel på hur råvarusammansättningen kan komma att se ut. Det är viktigt att känna till att råvarusammansättningen kommer att variera beroende på tillgänglighet och annan efterfrågan på råvarorna. 1 Råvaror som accepteras enligt certifieringsreglerna är rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara organiska material från exempelvis parker och trädgårdar, lantbruk och skogsbruk. Rötslam från avloppsreningsverk, slam från trekammarbrunnar etc. kan inte certifieras enligt SPCR120. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 18 (67)

19 Tabell 1. Antagen råvarusammansättning. Observera att råvarusammansättningen kan komma att variera beroende på tillgänglighet etc. Råvarans ursprung Råvarumängd (ton/år) Gödsel Odlade energigrödor Organiskt material från lantbruk, industrier och verksamheter Biogasanläggningen utformas för att kunna behandla väsentliga mängder gödsel. Det kommer att vara tekniskt möjligt att öka andelen grödor och övriga organiska material om brist på t.ex. stallgödsel skulle uppstå. Denna flexibilitet möjliggör en säker och långsiktig produktion av biogas, vilket är viktigt då rådande ekonomiska klimat har visat sig vara en utmaning för det svenska lantbruket Lagring och mottagning För att erhålla en jämn biogasproduktion behöver viss lagringskapacitet finnas på anläggningen. En eller flera mottagningstankar och silos kommer att finnas för ändamålet. Mängd inkommande råvara vägs vid leverans och provtagning kommer regelbundet att utföras för att säkerställa kvaliteten på inkommande material. Material som kan komma att tas emot på anläggningen är gödsel, fasta och flytande organiska material från lantbruk, industrier och verksamheter samt odlade grödor Förbehandling Vissa substrat kräver förbehandling främst i form av sönderdelning. Mottagningstanken för substrat som kräver hygienisering utrustas med omrörare, skärande pumpar samt en efterföljande macerator för sönderdelning och blandning av fasta och flytande substrat. Energigröda måste sönderdelas eller på andra sätt förbehandlas för att kunna fungera väl i biogasprocessen. Förbehandling av energigröda börjar redan på fältet i den självgående hacken i samband med skörd. Det andra steget i förbehandlingen av energigröda sker efter lagring. Förbehandling planeras att ske med extrudering, semi-aerob hydrolys eller annan lämplig teknik Rötning Anaerob nedbrytning, även kallad rötning, sker genom att mikroorganismer bryter ner organiskt material till i huvudsak metan, koldioxid och vatten. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 19 (67)

20 Rötning sker i en syrefri miljö och generellt vid två temperaturområden: mesofil (cirka C) eller termofil (cirka C). Rötningen kan delas upp i ett eller flera steg för att optimera driften och öka nedbrytningen av det organiska materialet. Inför rötning krävs en uppvärmning av processen. För en effektiv värmeåtervinning och uppvärmning av råvaran till rätt processtemperatur används värmeväxlare. Omblandning i kamrarna sker med ett omrörningssystem som är anpassat för inkommande material och rötkamrarnas utformning. Metanproduktionen pågår fortfarande i utgående materialström från rötkamrarna och innehåller mindre mängder löst metangas. Med tanke på den klimatpåverkan som uppstår vid metanutsläpp samt ekonomiskt bortfall från gasförlust ska biogas inte avgå till atmosfären, utan samlas istället upp i en efterrötkammare som på samma sätt som rötkamrarna är anslutna till gassystemet Biogödsel Efter avslutad biogasprocess i rötkammare och efterrötkammare transporteras biogödseln till biogödsellagret. Biogödseln kommer att spridas på jordbruksmark för att sluta kretsloppet av näringsämnen, bl.a. de viktiga växtnäringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Cirka ton biogödsel med en torrsubstanshalt (TS-halt) kring 4-5 % kommer att produceras varje år. Torrhalten i utgående biogödsel varierar beroende på torrhalten i ingående råvaror, nedbrytningsgraden i biogasprocessen samt eventuell spädning. Hög torrhalt eftersträvas för att optimera processen och minska transporterade biogödselmängder. Biogödseln är också mer attraktiv som gödselmedel om den innehåller höga halter av näringsämnen, varför TShalten bör vara så hög som möjligt. Transport av biogödsel ut till lantbruket kommer att ske i slutna tankar med hjälp av lastbil. I det fall gödsel hämtas från gård kommer transporter med biogödsel tillbaks till gården att samordnas i största möjliga mån. Separering av biogödsel möjliggör en fast och flytande fas, vilka kan spridas i olika områden samt att transportlogistiken optimeras Luktreduktion Vid rötning bildas metan och koldioxid, som är luktlösa gaser. Den biogas som bildas i processen innehåller även en mindre mängd svavelföreningar (främst svavelväte) samt mellanprodukter såsom flyktiga organiska syror (VFA), merkaptaner och ammoniak. Dessa ämnen ger upphov till lukt och det är därmed viktigt att arbeta med tydliga driftinstruktioner och luktreducerande teknik för att förhindra luktolägenheter från anläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 20 (67)

21 Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Alla luftströmmar som riskerar att ge upphov till luktolägenhet kommer således att tas omhand för luktreduktion. Mottagningshall kommer att ventileras så att ett undertryck förhindrar att luktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även luft från mottagnings-, blandnings- och hygieniseringstankar kommer att tas om hand för luktbehandling. För en minimering av luktproblem från anläggningen kommer det i driftinstruktionerna att finnas rutiner som säkerställer vilken typ av åtgärder som ska genomföras i den dagliga driften. Anläggningens slutna utformning, ventilation och frånluftsbehandling är de avgörande faktorerna för att minimera luktolägenheter. Luktproblematiken kan begränsas kraftigt genom att anläggningen dimensioneras och utformas efter de erfarenheter och den praxis som finns inom biogasbranschen. Viktigt för att förhindra luktproblem från anläggningen är även att biogasprocessen inte överbelastas utan att nedbrytningen av det organiska materialet är tillräckligt och att halterna av exempelvis flyktiga organiska syror (VFA) kan hållas på en stabil nivå. I kapitel 6.7 beskrivs strategier för luktreduktion samt luktreduceringsmetoder mer utförligt. Information finns även i teknisk beskrivning. Spridning av obehandlad gödsel kan utgöra en luktstörning då detta medför en mycket frän doft som ofta uppfattas som obehaglig. Rötad gödsel luktar betydligt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i biogasprocessen och har därmed potential att bidra till en övergripande luktreduktion och förbättra boendemiljön runt befintliga spridningsarealer Gashantering Mängden producerad biogas beräknas till cirka 7 miljoner Nm 3 per år, vilket motsvarar knappt 800 Nm 3 biogas per timme. Biogas från rötkammare och efterrötkammare samlas upp i ett gaslager för att jämna ut flödet till efterkommande gassystem. Biogasen ska användas för att ersätta fossila drivmedel i transportsektorn, och måste därför uppfylla kraven i den svenska standarden SS Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer. Eftersom biogas förutom metan, även innehåller koldioxid samt mindre mängder vatten, kväve och svavelväte, måste gasen renas i en uppgraderingsanläggning. Innan uppgraderingsanläggningen leds en gasledning från gaslagret till en fackla för att gasen, vid behov ska kunna facklas bort och inte släppas direkt till atmosfär. Fackling ska endast ske i nödfall och facklan kommer att ha kapacitet att förbränna hela den producerade gasvolymen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 21 (67)

22 På den svenska marknaden finns ett flertal metoder för uppgradering av biogas, varav följande är mest vanligt förekommande: Vattenskrubber - vid tryckvattenabsorption renas gasen från koldioxid genom att koldioxiden löser sig fysikaliskt i vatten under tryck. Efter processen går vattnet till en desorptionskolonn där den lösta koldioxiden avdrivs av ett motströms luftflöde. Vattnet kyls därefter och förs tillbaka till absorptionskolonnen. Rening med kemisk absorption - tekniken fungerar i princip på samma sätt som en vattenskrubber med absorptionskolonn och regenerering. Den stora skillnaden är att absorptionsmedlet är en kemikalie en amin till vilken koldioxiden binds kemiskt. Tekniken har handelsnamnet CApure. Absorptionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med ånga, där koldioxid återgår till gasfas. PSA (Pressure Swing Adsorption) tekniken bygger på att koldioxid och metan adsorberas olika starkt till zeoliter eller aktivt kol. Uppgraderingen sker under förhöjt tryck och adsorptionsmaterialet regenereras sedan vid tryckreduktion. Det aktiva kolet byts ut när materialet är förbrukat. Utöver nämnda uppgraderingstekniker finns det metoder som bygger på membran- och kryoprocesser för separation av koldioxid och metan och i den tekniska beskrivningen beskrivs samtliga uppgraderingstekniker mer utförligt. Ur miljösynpunkt är de tre ovan nämnda metoderna likvärdiga. Vilken av dessa uppgraderingsmetoder som kommer att väljas avgörs för när anbud från olika leverantörer har inkommit. Efter uppgradering kommer biogasen att högtryckskomprimeras och sedan lagras på speciella gasflak för transport till tankstationer för fordonsgas. Viss lagring av uppgraderad biogas kommer att ske inom anläggningsområdet. 4.2 TILLSYN OCH KONTROLL Intern tillsyn och kontroll Driften kommer att övervakas av ett digitalt driftövervakningssystem där bl.a. driftlarm och larm kopplat till gasvarnare kommer att ingå. Ett fjärrstopp av anläggningen kommer också att finnas som möjliggör att anläggningen kan styras på distans i fall att driftpersonal inte finns fysiskt på verksamhetsområdet. Anläggningen kommer att vara bemannad dagtid under vardagar samt ha jourtjänstgöring med viss tillsyn under övrig tid. Utöver det interna arbetet tillkommer extern tillsyn och kontroll från berörda myndigheterna. Denna typ av kontroll sker i regel genom stickprovsmässiga insatser samt som återkommande inspektioner i den kontinuerliga anläggningsdriften för att kontrollera verksamhetens fastställda rutiner och kontrollprogram. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 22 (67)

23 5 ALTERNATIV 5.1 NOLLALTERNATIV Nollalternativet innebär sannolikt att mindre mängd förnybar energi produceras i Umeåregionen och därmed att mindre andel fossil energi kan ersättas med förnybart alternativ. Ur ett klimathänseende medför detta en utebliven klimatnytta på två sätt. Dels uteblir den växthusgasminskning i form av fossil koldioxid som är hänförlig till produktionen av förnybart drivmedel och dels medför rötning av gödsel ett minskat metanläckage från gödsellager. Produktion av biogödsel uteblir i nollalternativet. Detta innebär att återföring av näringsämnen till åkermark från organiska restprodukter och därmed ersättning av viss mängd konstgödsel för gödsling av åkermark inte sker. Ett lokalt kretslopp av näringsämnen erhålls inte. Runt Vännäs finns omfattande jordbrukslandskap. I nollalternativet fortsätter spridning av obehandlad gödsel på åkermark, vilket medför viss luktproblematik. Gödsel som rötas i en biogasanläggning luktar avsevärt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i processen. Möjligheten att minska luktproblematik kopplat till spridning av orötad gödsel uteblir därmed i nollalternativet. Genom odling av energigröda förhindras att odlingsbar mark försvinner och därmed bibehålls också möjligheten till matproduktion framöver. Odlingen medför också ett öppet landskap samt att lantbrukarna får ett tredje ben att basera sin verksamhet på. I nollalternativet uteblir dessa vinster. 5.2 ALTERNATIV LOKALISERING En lokaliseringsutredning har genomförts med miljöbalkens allmänna hänsynsregler som grund samt med hänsyn tagen till rimlighetsavvägningen enligt Miljöbalken 2 kap 7. För den fullständiga lokaliseringsutredningen hänvisas till Bilaga B:1. Då flytgödsel förväntas utgöra en betydande mängd råvara är det viktigt att minimera transportavståndet för att undvika energiförluster och koldioxidutsläpp. Det är därmed önskvärt att lokalisera biogasanläggningen inom 25 kilometer från gårdar med stor flytgödselproduktion för att optimera miljönyttan. Även avstånd till spridningsarealer för biogödseln är av betydelse för att minska transportbehovet. Andra typer av råvara med betydligt högre energitäthet såsom t.ex. odlade grödor kommer också att användas i biogasprocessen. Råvaror med högre energitäthet kan transporteras längre sträckor innan energibortfallet blir betydande. Flytgödsel har ett relativt lågt energiinnehåll och bör därmed inte transporteras längre sträckor, å andra Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 23 (67)

24 sidan kan vallensilage transporteras drygt sex gånger längre sträcka med samma energibortfall som transport av lika stor mängd flytgödsel. I lokaliseringsutredningen studerades fem olika alternativ inom Vännäs kommun, se Figur 4: Figur 4. Översiktlig karta med samtliga lokaliseringsalternativ. Lokaliseringsalternativen har bedömts utifrån följande tio utvärderingskriterier; Tillgänglig areal Markförhållanden Översiktsplan, detaljplan och naturvård Närboende och verksamheter Påverkan på landskapsbild Infrastruktur Transportmöjligheter Transportavstånd Närhet till spridningsarealer Närhet till gasavsättning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 24 (67)

25 5.3 ALTERNATIV UTFORMNING Den helt dominerande rötningstekniken, både i Sverige och utomlands, är rötning i totalomblandade rötkammare vid en torrhalt på cirka 10 %. En annan möjlig teknik är s.k. torrötning där materialet exempelvis packas i en behållare och vätska strilas över materialet eller att materialet skruvas fram i en trumma. Denna teknik används för råvarublandningar som inte är pumpbara. Eftersom råvarusammansättningen in till den planerade biogasanläggningen i Vännäs kommer att vara pumpbar med hög andel flytgödsel kommer totalomblandade rötkammare att väljas. Flera olika metoder har beskrivits som möjliga för uppgradering av biogas samt för luktreduktion, se Teknisk beskrivning, bilaga A i tillståndsansökan. Flera olika leverantörer kommer att erbjudas att lämna anbud på den planerade biogasanläggningen, och den bästa lösningen ur tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter kommer att väljas. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 25 (67)

26 6 MILJÖKONSEKVENSER En biogasanläggning ger upphov till både positiv och negativ miljöpåverkan. Generellt uppväger den positiva miljöpåverkan som biogasanläggningens produkter (biogas och biogödsel) medför vid användning. 6.1 LOKALISERING En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera väl både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Avstånd till bostäder och anläggningens utformning är viktigt för att inte skapa olägenheter för närboende. Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete anger inga specifika riktvärden för skyddsavstånd mellan biogasanläggningar och bostadshus. För likartade verksamheter t.ex. komposterings- eller förbränningsanläggningar anges 500 meter som ett riktvärde för minsta avstånd till bostäder. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet. Utformning av behandlingsprocess och hanteringsmetoder påverkar bildning och spridning av lukt och andra utsläpp i hög grad. Vid sluten hantering och effektiv frånluftsbehandling kan ett kortare säkerhetsavstånd än 500 meter övervägas enligt de allmänna råden. Avståndet från den tilltänkta lokaliseringen till närmaste bostadshus är cirka 500 meter söder om anläggningsområdet vid den svarta cirkelns kant, se Figur 5. Ytterligare ett bostadshus finns cirka 750 meter söder om anläggningsområdet, vid den gröna cirkeln. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 26 (67)

27 Figur 5. Föreslagen lokalisering vid Starrberget (gul markering) med cirklar som markerar avstånd på 500, 750 och 1000 meter från anläggningsområdets ytterkanter Vindförhållanden SMHI:s närmaste väderstation från Vännäs finns vid Umeå flygplats. Den förhärskande vindriktningen i Umeå ligger i sektorerna syd-sydöst samt nordväst. Vännäs ligger cirka tre mil väster om Umeå inåt landet. Till karaktären är Umeå en kuststad och Vännäs en inlandsort med nära anslutning till älven, vilket innebär att nedanstående vindros inte fullt speglar förutsättningarna i Vännäs. Erfarenheter från E.ON:s värmeverk i Vännäs tyder på att merparten av tiden blåser vinden från nordväst. Närmaste bostadshus ligger inte i den direkta vindriktningen. Med den föreslagna utformningen av anläggningen samt de åtgärder som genomförs för att effektivt begränsa risker för lukt så bedöms påverkan på närliggande bostäder att bli begränsad. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 27 (67)

28 Figur 6. Vindrosen visar vindförhållanden, fördelning på vindriktningen och vindhastighetsklass. Underlaget till vindrosen bygger på observationer var tredje timme från Umeå flygplats under tio år ( ). Källa: SMHI Konsekvenser och bedömning Ett bostadshus finns inom 500 meters radie från anläggningsområdet. Anläggningen kommer att ha sluten hantering av de råvaror som kan ge upphov till luktolägenhet samt effektiv rening av frånluft från mottagning och andra anläggningsdelar som kan orsaka luktproblem. Det finns samordningsmöjligheter med befintliga verksamheter (återvinningscentral och bergtäkt) på platsen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 28 (67)

29 6.2 ENERGIBALANS Med energibalans avses en sammanställning av producerad energimängd i förhållande till det energibehov som finns i form av el, värme, transporter och metanläckage på anläggningen. Den planerade biogasanläggningen kommer att hantera cirka ton substrat per år, producera cirka 45 GWh biogas och cirka ton biogödsel per år. För att göra detta krävs att anläggningen förbrukar el och värme samt drivmedel för transporter. Detta kapitel beskriver energibalansen vid den planerade biogasanläggningen. Systemgränsen för energibalansen omfattar odling av energigröda, transport av substrat, fordonsgas och biogödsel samt produktion på anläggningen El- och värmebehov Biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att anläggningen ska bli så energieffektiv som möjligt, vilket är viktigt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. I Tabell 2 visas det förväntade energibehovet för rötning och uppgradering för den planerade biogasanläggningen. Tabell 2. Förväntat energibehov för biogasanläggningen inklusive uppgradering och komprimering av biogasen med vattenskrubberteknik. Anläggningsdel Värmebehov (GWh/år) Elbehov (GWh/år) Rötning och biogödselhantering 4,2 2,3 Uppgradering och komprimering 0 3,0 Summa 4,2 5,3 Värmeenergi krävs för uppvärmning och varmhållning av inkommande material till önskad processtemperatur. Värme kommer att tillföras processen vid hygieniseringen samt vid direkt värmning av rötkamrarna. För att minska värmeförluster kommer värmeväxling att ske mellan ingående och utgående material i hygieniseringsenheten. Utöver detta kommer lokalerna på anläggningen att behöva värmas upp. Beroende på vilken teknik som kommer att användas för uppgradering av biogasen kan även ett värmebehov finnas i denna process, exempelvis vid val av kemisk absorption som uppgraderingsteknik. Anläggningen har även ett behov av elektricitet för att driva pumpar, omrörare och andra elektriska förbrukare. Elförbrukningen på en anläggning varierar beroende på vilken typ av anläggning som avses och vilka råvaror som behandlas. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 29 (67)

30 Energibehovet för biogasanläggningen är beräknat för mesofil rötning (cirka 37 C) och uppgraderingen av den producerade biogasen med vattenskrubberteknik. Vattenskrubber och PSA har ett likvärdigt energibehov, men om kemisk absorption appliceras i uppgraderingen ökas värmebehovet. Värmen kan dock återvinnas till rötningsprocessen. Elbehovet för kemisk absorption är något längre jämfört med vattenskrubber och PSA Transporter Anläggningsrelaterade transporter består av inkommande råvaror och utgående biogödsel och fordonsgas. Biogödsel kommer att transporteras i returtransport med inkommande flytgödsel, och genom gödselseparering kommer även returtransport av fastgödsel och grödor att kunna användas. I Tabell 3 redovisas medeltransportavstånd, lastkapacitet samt energiåtgång för respektive transport. Enligt beräkningar blir energiåtgången för transporter till och från anläggningen cirka 1,2 GWh per år, vilket motsvarar cirka 3 % av biogasproduktionen. Tabell 3. Underlagsdata för beräkning energiåtgång för transporter av råvaror, biogödsel och fordonsgas. Råvarumängd (ton) Medelavstånd (km)**** Lastkapacitet (ton/fordon) Energiåtgång (GWh/år) Gödsel ** 0,7 Grödor ** 0,2 Övriga råvaror ** 0,2 Biogödsel 3 000* 25 30** 0,03 Fordonsgas 45 GWh 25 0,1GWh*** 0,04 Biobränsle till panna ** 0,03 Summa 1,2 * Returtransport av ca ton biogödsel är inkluderad i energiåtgången för inkommande transport av gödsel och grödor. Separering av biogödsel medför att transporter med fastgödsel och grödor också kan används för returtransport. ** energiåtgång vid 30 tons ekipage är cirka 0,33 kwh/ton*km, transport (Berglund och Börjesson (2003)) *** energiåtgång vid transport av 3*3682 Nm 3 gasflak/fordon är 40 kwh/mil räknat som dieseltransport. **** baseras på en inventering av råvaror som skulle kunna komma att bli aktuella i den planerade biogasanläggningen samt tillgängliga spridningsarealer Metanläckage Viss förlust av metan kan förekomma vid rötning och uppgradering, vilket orsakar både miljöpåverkan, energiförluster och ekonomisk förlust. Den planerade biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 30 (67)

31 teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att förhindra metanläckage vid normal drift. Vid beräkningar av energibalansen har ett metanläckage från uppgraderingsanläggningen på 1,0 % av den producerade gasvolymen använts, vilket anses vara praxis i branschen. Ett metanläckage på 1,0 % ger upphov till en energiförlust på cirka 0,45 GWh per år. Det finns uppgraderingsmetoder som klarar lägre utsläpp av metan. Krav på lägre nivå än 1,0 % i metanläckage från uppgraderingen riskerar dock att medföra ökad el- eller värmekonsumtion vilket i sin tur innebär utsläpp av koldioxid och därmed negativ påverkan på växthuseffekten Odling av energigröda Odling av energigröda ger vid skörd cirka 5,5 ton TS per hektar och år. Vid beräkning av energibehovet relaterat till odling (inkluderat bl.a. utsäde, gödsling, skörd och maskinpark) har uppgifter om energiinsats för odling av vallgröda hämtats från Livscykelanalys av svenska biodrivmedel. Energiinsatsen uppgår till cirka 10,7 GJ per hektar och år (Börjesson et al, 2010). Det totala energibehovet vid odlingen blir därmed cirka 3,5 GWh per år, motsvarande cirka 8 % av biogasproduktionen Sammanställning I Figur 7 visas energibalansen för den planerade biogasanläggningen. Figuren visar att nettoproduktionen motsvarar cirka 30 GWh per år, vilket är ungefär 68 % av den totala energiproduktionen. Behovet av värme utgör cirka 9 %, el cirka 12 %, energi för transporter cirka 3 %, odling av energigröda cirka 8 % och metanläckaget 1 % av anläggningens energibehov. Energibalansen för den planerade biogasanläggningen är baserad på en biogasproduktion motsvarande cirka 45 GWh per år. Vid optimering av biogasprocessen kan ytterligare biogas komma att produceras, vilket då medför en högre nettoproduktion av energi än vad som redovisas nedan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 31 (67)

32 GWh/år Energianalys för biogassystem vid Vännäs Biogas Producerad biogas Metanläckage -0, ,2-3,5 Uppvärmningsbehov Elbehov Transporter Odling av vallgröda Ne oenergi Figur 7. Sammanställning över energianalys för biogassystemet vid Vännäs Biogas Konsekvenser och bedömning Energibehovet i den planerade biogasanläggningen kommer att vara cirka 32 % av den totala energimängden som den producerade biogasen kommer att innehålla. Jämfört med energibalanser för andra biodrivmedel (etanol, RME etc.) är biogasproduktion från organiskt avfall och organiska restprodukter energieffektivt, vilket innebär att endast en liten andel av den totala producerade energin åtgår för att driva framställningsprocessen. Systemgränsen för energibalansen omfattar odling av energigröda, transport av råvaror, biogödsel och fordonsgas samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. 6.3 KEMIKALIER Kemikalier används främst under drift av anläggningen, och ingår således i dess systemgräns. Det är främst järnklorid, skumdämpande medel och odöriseringsmedel som kommer att användas i större mängder på anläggningen. Utöver dessa kommer även mindre mängder av andra kemikalier såsom smörjoljor, kalibreringsgaser, glykol och desinfektionsmedel att användas i verksamheten Järnklorid Järnklorid kan vid behov komma att tillsättas biogasprocessen för att binda svavelväte, så att svavelvätehalten i utgående biogas hålls låg. Mängden Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 32 (67)

33 järnklorid som behövs beror på svavelinnehållet i ingående råvaror, uppskattningsvis kan det komma att krävas cirka 350 ton per år. Kemikalien kan ha skadlig effekt på vattenlevande organismer, och därav ska den hanteras med stor försiktighet och förvaras på ett sådant sätt att risken för läckage minimeras. Säker hantering sker genom tydliga arbetsinstruktioner samt utbildning av driftpersonal. Klassificering och riskfras för järnklorid: Frätande (R22/R34) Skumdämpande medel Vid eventuella problem med skumning kan skumdämpande medel komma att tillsättas. Exempelvis kan rapsolja komma att användas som skumdämpande medel Odöriseringsmedel För att upptäcka läckage av uppgraderad biogas som ska användas till fordonsgas tillsätts ett odöriseringsmedel till gasen före leverans, i enlighet med bestämmelserna i MSBFS 2009:7. Uppgraderad biogas består av metan och koldioxid som båda är luktlösa, och för att kunna känna ett gasläckage med blotta näsan tillsätts ett svavelhaltigt luktämne till gasen. Ett vanligt odöriseringsmedel är tetrahydrotiofen (THT). Man tillsätter cirka mg THT/Nm 3 biogas. Hanteringen av THT eller annat likvärdigt ämne kommer att ske i ett slutet system. Klassificering och riskfras för THT: Mycket brandfarlig samt hälsoskadlig/irriterande (R11; R20/21/22; R36/38; R52/53) Monoetylamin Vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption används en absorptionslösning, vanligen i form av monoetylamin. Denna kemikalie är hälsoskadlig och irriterar ögon, andningsorgan och hud vid kontakt. Enligt säkerhetsdatabladet är kemikalien biologiskt nedbrytbar. Efter cirka fem års användning av uppgraderingsanläggningen behöver absorptionslösningen bytas ut, och förbrukad lösning går till förbränning. Kemikalien kommer inte att hanteras öppet, eftersom en anläggning av denna typ är försedd med anslutningar för påfyllning och avtappning. Ett visst utsläpp av absorptionslösningen sker vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption. Utsläppet sker vid regenerering av absorptionsvätska från koldioxid när vätskan värms upp. En liten del, cirka 3-4 ppm absorptionsvätska, förångas vid uppvärmningen och följer med restgasen, som i sin tur kyls ned varvid kemikalien följer med kondensvattnet ut. Detta innebär att en viss påfyllning av kemikalien regelbundet måste ske. I det fall Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 33 (67)

34 att denna typ av uppgraderingsanläggning väljs kommer kemikalien att levereras på fat, och all hantering kommer att ske i ett slutet system. Klassificering och riskfras för monoetylamin: Frätande (R34) Övriga kemikalier I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Transportfordon kommer att tvättas med desinfektionsmedel i enlighet med animaliska biproduktsförordningar (EU nr 142/2011) Konsekvenser och bedömning Om uppgradering av biogas kommer att ske med kemisk absorption kommer etylamin att hanteras, och ett visst utsläpp av kemikalien kommer regelbundet att ske till kondensvattnet från uppgraderingsanläggningen. Hanteringen av etylamin utformas emellertid så att den kan ske på ett säkert sätt och i ett slutet system. Det kemikalieutsläpp som förekommer i kondensvattnet är små, och kemikalien klassificeras enligt säkerhetsdatabladet som biologiskt nedbrytbart. Övriga angivna kemikalier såsom järnklorid, skumdämpande medel och odöriseringsmedel samt smörjoljor och desinfektionsmedel kommer att hanteras i enlighet med föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdata- och varuinformationsblad. I den mån det är möjligt kommer också kemikalierna att hanteras i slutna system alternativt att hantering sker utan påverkan på omgivningen. 6.4 TRANSPORTER Gödsel och energigröda kommer att transporteras till anläggningen med lastbil. Under skördesäsongen av energigrödor (juni-september) kommer transporterna periodvis att intensifieras. Transport av biogödsel kommer att göras med inkommande fordons returtransport. Gasflak med fordonsgas kommer att transporteras med lastbil till Umeå. Biogasanläggningen kommer att ge upphov till cirka transportrörelser till och från anläggningen per år, vilket i genomsnitt motsvarar cirka stycken tur- och returtransporter per dygn. I Figur 8 beskrivs hur transporterna förväntas att variera över året. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 34 (67)

35 Figur 8. Antalet transporter till och från Vännäs biogasanläggning. Transporterna är beräknade på 260 arbetsdagar per år, med undantag för energigröda som transporteras till anläggningen enbart under juni-september. Transporterna anges som medelvärde, och kan komma att variera något i realtid. Transporter av inkommande substrat och utgående biogödsel kommer huvudsakligen att ske dagtid kl Under skördesäsong för energigröda kan transporter komma att ske även under kvällar och helger. Transporter med fordonsgas från biogasanläggningen kan komma att ske även under kvällar och helger, eftersom det inte får råda brist på fordonsgas vid tankstationer. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 35 (67)

36 Ökningen av antalet fordon på riksväg E12 och väg 92 genom Vännäs har bedömts. Enligt Trafikverkets mätningar från år 2010 trafikerar cirka fordon varav cirka 430 lastbilar per årsmedeldygn väg 92, och anslutande riksväg E12 av cirka varav cirka 240 lastbilar fordon per årsmedeldygn. I Figur 9 beskrivs trafiksituationen i Vännäs med omnejd. Ett tillskott på cirka 40 tunga fordon per dygn till och från anläggningen motsvarar en ökning på cirka 15 % vid anslutningsvägen till Starrberget. Figur 9. Trafikflödeskartor för total trafik (rosa markeringar) och tungtrafik (gröna markeringar). Hämtad från Trafikverket Konsekvenser och bedömning Biogasanläggningen kommer att ge upphov till ökat antal transporter på bl.a. väg 92 genom Vännäs samt anslutande riksväg E12. Ökningen motsvarar cirka 15 % vid anslutningsvägen till Starrberget från riksväg E12, vilket bedöms som ringa i förhållande till rådande trafiksituation. Merparten av transporterna kommer att ske dagtid. Under skördesäsong (juniseptember) för vallgröda kommer transporterna att intensifieras periodvis, vilket kan medföra transporter till anläggningen både under kvällar och helger. Även vissa transporter av fordonsgas kan komma att ske under kvällar och helger. Om separering av biogödsel blir aktuellt kommer transportlogistiken att kunna optimeras ytterligare och därmed bedöms att antalet transporter kan minskas. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 36 (67)

37 6.5 UTSLÄPP TILL LUFT - VÄXTHUSGASEMISSIONER Ersättning av fossila bränslen Den planerade biogasanläggningen kommer att minska klimatpåverkan genom att fossila bränslen (bensin och diesel) ersätts med förnybar energi i form av uppgraderad biogas. Biogasanläggningen kommer att leda till en emissionsminskning av växthusgaser på cirka ton koldioxidekvivalenter per år om biogasen ersätter bensin och diesel i transportsektorn. Detta kan jämföras med utsläppen från transportsektorn i Vännäs kommun som uppgår till cirka ton koldioxid eller cirka ton koldioxid för transportsektorn i Västerbottens län (enligt RUS statistik för 2010). Vid optimal sammansättning av råvaror samt driftsoptimering kan växthusgasemissionen komma att öka ytterligare till följd av högre gasproduktion Emissioner från anläggningsrelaterade transporter Transporter av inkommande råvaror och utgående fordonsgas och biogödsel leder också till emissioner eftersom fossila drivmedel kommer att nyttjas, i alla fall i ett inledningsskede. Energibehovet från anläggningsrelaterade transporter uppgår till cirka 1,2 GWh per år, vilket motsvarar cirka 350 ton koldioxidekvivalenter per år. Beräkningen baseras på emissionsfaktorn 302 kg koldioxidekvivalenter per MWh enligt LCA-data (Börjesson et al, 2010) Emissioner från energibehov Det uppstår även emissioner från anläggningens el- och värmebehov. Vid beräkning av emissioner från elförbrukningen har svensk medelel antagits, med emissionsfaktor 36 kg koldioxid per MWh (Miljöfaktaboken 2011). Värmebehovet kommer inledningsvis att förses med biogas från anläggningen, men kommer i framtiden att baseras på biobränslen. Emissionsfaktor för flis har antagits till 6,8 kg koldioxid per MWh (Miljöfaktaboken 2011). Den totala koldioxidemissionen från anläggningens eloch värmebehov uppgår till cirka 220 ton per år Metanläckage Rågasen som produceras i anläggningen kommer att ha en metanhalt på cirka 65 % och den uppgraderade biogasen har närmare 100 % metanhalt. Metan är lättare än luft, färglös samt gift- och luktfri. Det utgör inte någon fara för människors hälsa vid uppsläpp, men är en växthusgas. Läckage av metan kan ske från flera platser i anläggningen, med den totala omfattningen av emissionen är normalt sett en mycket liten del av den metan som produceras. Anläggningen kommer att ha efterrötkammare för att samla upp den metan som finns löst i rötmassan och som fortsätter att produceras när rötmassan lämnar rötkammare. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 37 (67)

38 Vid uppgradering av biogas finns en viss risk att en liten mängd metan följer med den avskilda koldioxiden. Vid upphandling av uppgraderingsanläggning kommer krav att ställas på att metanläckaget understiger 1,0 %, då detta anses motsvara praxis i branschen. I beräkningarna av anläggningens påverkan på växthusgasbalansen har det antagits ett metanläckage på 1,0 % från restgasen i uppgraderingsanläggningen, vilket motsvarar cirka 735 ton koldioxid per år. För metan har GWP-faktor 23 antagits Gödsellagring Lagring av gödsel ger upphov till emissioner av växthusgaser. Genom rötning av gödseln kommer stor del av dessa emissioner att minska. Totalt kommer cirka ton gödsel att behandlas på biogasanläggningen, vilket motsvarar en emissionsminskning på cirka ton koldioxidekvivalenter per år. För beräkningen har det antagits att gödsellagring ger upphov till cirka 20 kg koldioxid per ton gödsel i norra Sverige. Som underlag för bedömningen har underlagsdata (25 kg koldioxid per år) för konventionell gödsellagring med generella förhållanden i södra Sverige använts, och sedan har en nedräkning gjorts för norra Sverige pga. någon kallare klimat Odling av energigröda Odling av energigröda ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Emissionsfaktorn för odling av energigröda uppgår till cirka 13 kg koldioxidekvivalenter per GJ skördad biomassa (Börjesson et al, 2010). I biogasanläggningen kommer cirka ton energigröda att behandlas, vilket ger upphov till ett utsläpp på cirka ton koldioxidekvivalenter per år relaterad till odlingen (inkluderat utsäde, gödsling, skörd och maskinpark) Sammanställning Biogassystemets nettoemission av växthusgaser beräknas uppgå till cirka ton koldioxidekvivalenter per år, vilket innebär en växthusgasreduktion på cirka 92 %. I Figur 10 redovisas växthusgasbalansen för den planerade biogasanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 38 (67)

39 ton CO 2 -ekvivalenter per år Biogas ersä er bensin/ diesel Gödsellagring Odling energigröda Metanläckage uppgradering Emission från uppvärmning Emssion från elanvändning Emission från transporter Ne o Växthusgasemissioner från Vännäs Biogas Figur 10. Biogasanläggningens påverkan på emissioner av växthusgaser. Beräkningsfallet gäller för ett alternativ med uppgradering av biogas med vattenskrubberteknik och att all biogödsel transporteras med lastbil Konsekvenser och bedömning Den planerade biogasanläggningen medför en reduktion av utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen då förnybar biogas kan ersätta bensin och diesel i transportsektorn. Även metanläckage från gödsellager i lantbruket minskar då gödsel istället rötas i en biogasanläggning. Eftersom metan är en kraftig växthusgas så är rötning av gödsel positivt ur klimatsynpunkt. Odling av energigröda medför växthusgasemissioner från bl.a. skörd. För drift av anläggningen har metanläckage från uppgradering samt transporter till och från anläggningen en mer betydande påverkan än el- och värmebehovet. Vid upphandling kommer krav att ställas på att uppgraderingsanläggningen får ett ha maximalt metanläckage via restgasen på 1,0 % som årsmedelvärde. Metanläckage från uppgraderingen, odling av energigröda samt transporter beräknas tillsammans uppgå till cirka ton koldioxidekvivalenter per år, vilket kan jämföras med växthusgasreduktionen på cirka ton koldioxidekvivalenter per år som härrör från ersättning av bensin och diesel samt minskat metanläckage från gödsellagring. Nettoreduktionen av växthusgasutsläpp från anläggningen uppgår till cirka 92 %. Vid optimering av biogasprocessen kan gasproduktionen komma att öka ytterligare, vilket då skulle innebära att den totala växthusgasreduktionen blir ännu högre. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 39 (67)

40 6.6 ÖVRIGA UTSLÄPP TILL LUFT Ersättning av fossila bränslen Förbränning av fossila bränslen ger även upphov till utsläpp av bl.a. kväveoxider, flyktiga kolväten och partiklar. Dessa luftföroreningar kan medföra skador på människors hälsa. Genom övergång till förnybar biogas kommer dessa utsläpp att minska. Hur stor minskningen blir beror på hur stor andel av biogasen som används i tunga respektive lätta fordon Emissioner från anläggningsrelaterade transporter Vid transport av råvaror, biogödsel och fordonsgas uppkommer emissioner till luft. Emissionerna varierar beroende på lastkapacitet och transportavstånd. Transporterna antas inledningsvis ske med dieseldrivna fordon som uppfyller EURO5 i miljöklass. I framtiden kan det komma att vara aktuellt med biogasdrivna fordon. När så inträffar kommer emissionerna från anläggningsrelaterade transporter att minska. Tabell 4. Emissioner till luft vid transport av råvaror, biogödsel och fordonsgas till respektive från biogasanläggningen. Beräkningen är baserad på antaget råvarusammanställning och med en beräknad energiåtgång från transporter motsvarande cirka 1,2 GWh/år. Specifik emission (g/kwh) Total emission (kg/år) Kväveoxider (NOX) Partiklar 0,02 24 Kolväten (HC) 0, Emissioner från uppvärmning Vid uppvärmning av rötkammare samt för hygienisering av råvara uppkommer emissioner till luft. Uppvärmningen på biogasanläggningen kommer inledningsvis att ske med biogas, och i takt med att fordonsgasmarknaden ökar kommer uppvärmning istället att ske med biobränsle i syfte att frigöra största möjliga mängd biogas till fordonsgas. Biogasanläggningens uppvärmningsbehov beräknas uppgå till cirka 4,2 GWh per år. Emissionerna från uppvärmning och hygienisering baseras på data vid förbränning av biogas samt biobränslen och redovisas i Tabell 5. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 40 (67)

41 Tabell 5. Emissioner till luft från förbränning av biobränsle för uppvärmningsändamål på biogasanläggningen. De specifika emissionsvärden är livscykelbaserade och är hämtade från Miljöfaktaboken Specifik emission (g/kwh) Total emission (kg/år) Kväveoxider (NOX) Partiklar Kolväten (HC) Emissioner från biogödsel Vid lagring av biogödsel kan ammoniak avges. För att förhindra detta kommer biogödsellager på biogasanläggningen av vara täckta. Verksamhetsutövaren kan också komma att ansluta den planerade biogasanläggningen till certifieringsreglerna SPCR120 och därmed följa systemets certifieringsregler som bl.a. anger att leverans av biogödsel ska åtföljas av ett dokument benämnt Råd och anvisningar för användning av biogödsel. På detta sätt tillgodoses att användningen av biogödsel inom lantbruket sker så att förluster av ammoniak minimeras i största möjliga utsträckning Konsekvenser och bedömning Vid transport av råvaror, biogödsel och fordonsgas till och från biogasanläggningen uppkommer emissioner till luft av kväveoxider, partiklar och kolväten som uppstår vid förbränning av fossilt drivmedel i transporten. Användningen av biogas som fordonsbränsle istället för bensin och diesel medför samtidigt minskade emissioner av hälsoskadliga föroreningar. Uppvärmningsbehovet på biogasanläggningen kommer inledningsvis att ske genom förbränning av biogas. I takt med att marknaden för fordonsgas ökar kommer istället en biobränslepanna att förse anläggningen med värme. Utsläppen av kväveoxider, partiklar och kolväten bedöms öka vid eldning av biobränslen istället för biogas. Biogödsellager i anslutning till biogasanläggningen kommer att vara täckt och därmed bedöms emissionerna av ammoniak som små. 6.7 LUKT Behandling av organiskt material ger alltid upphov till viss lukt, varpå biogasanläggningen och verksamheten kommer att utformas på ett sådant sätt att luktolägenheter minimeras. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 41 (67)

42 6.7.1 Kravnivåer för luktemissioner I Sverige finns idag få riktlinjer för lukt och i miljötillstånden som de svenska biogasanläggningar har idag är kraven på lukt ofta av kvalitativ karaktär. I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:5 om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall anges följande för begränsning av luktolägenheter: Frånluft innehållande luktämnen eller andra miljöstörande ämnen bör renas så att utsläppen reduceras till en godtagbar nivå. Kontroll av frånluftsreningen bär ingå bland annat i egenkontrollen, vid periodisk besiktning samt vid övertagande av en verksamhet. Efterbehandling och lagring av kompost och rötrest bör ske så att bildning och utsläpp av oönskade ämnen minimeras. Inom EU tas s.k. BAT Reference Documents (BREF) fram, vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik inom området vid publiceringstillfället. För biogasanläggningen är BREF-dokumentet för Avfallshanteringsindustrin 2 (publicerad i augusti 2006) närmast applicerbar. Avseende BAT för luktreduktion anges god driftkontroll som övergripande strategi, medan sluten hantering av inkommande råvara, strikta rutiner för underhåll av luktreduktionsanläggning samt undertrycksventilation med efterföljande luktbehandling av frånluft som specifika åtgärder. Reningsgraden för olika luktreduceringstekniker är mycket beroende på luktflöde, uppehållstid samt innehåll av luktämnen i den behandlade mängden frånluft. Val av luktreduktionsteknik måste därmed anpassas i varje enskilt fall baserat på inkommande råvara, produktionskapacitet och förväntad frånluftsmängd som ska behandlas för luktreduktion. Krav kommer att ställas vid upphandlingen avseende välbeprövad teknik för luktreduktion, hög reningsgrad samt driftsäkerhet. Stor vikt kommer även att läggas på att rutinerna för driften följs på ett sådant sätt att lukt minimeras. I den tekniska beskrivningen i Bilaga A till tillståndsansökan redogörs för de vanligaste luktreduktionsteknikerna Källor till lukt på anläggningen Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en 2 European Commission Integrated Pollution and Prevention Control. Reference Document on Best Available Techniques for the Waste Treatment Industries. August Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 42 (67)

43 förutsättning för metanbildningen. Metangas och koldioxid som bildas vid rötningen är luktlösa gaser. Biogasen som bildas innehåller dock en mindre mängd svavelväte som luktar illa och behov av luktbehandlingsutrustning kan därmed uppstå. Annat som kan lukta oönskat från en biogasanläggning är främst mellanprodukter (organiska syror m.m.) som uppkommer vid nedbrytningen av organiskt material. Lukterna orsakas av att nedbrytningsprocessen påbörjas redan vid mottagning av ingående råvaror eller av att det finns rester av illaluktande föreningar i den utrötade biogödseln. Anläggningens slutna utformning, ventilation och frånluftsbehandling är de avgörande faktorerna för att minimera luktolägenheter. Luktproblematiken kan begränsas kraftigt genom att anläggningen dimensioneras och utformas efter de erfarenheter och den praxis som finns inom biogasbranschen. För att förhindra luktproblem från anläggningen är det även viktigt att rötkammare inte överbelastas utan att nedbrytningen av det organiska materialet är tillräcklig och att halterna av exempelvis flyktiga organiska syror (VFA) kan hållas på en stabil nivå. Lagring av energigrödor kommer att ske utomhus. Ensilaget kommer att vara täckt med undantag av en mindre öppen yta där uttag av råvara sker. Lagringsmetoden är densamma som inom lantbruket, och viss luktavgång kan förekomma dock i begränsad omfattning. Det är även viktigt att rutiner för tvätt och städning följs för att hålla anläggningen ren från illaluktande ämnen och att driftinstruktioner och rutiner följs för att säkerställa att det i den dagliga driften genomförs de åtgärder som krävs att minimering av risken för luktproblem. Underhåll och service av utrustning för luktbehandling ska planeras och utföras så att risken för luktproblem hos systemet minimeras. Transporter, leveranser och mottagning samt hygienisering, ska utföras på ett sådant sätt att minsta möjliga luktolägenhet uppkommer. Speciellt viktigt är det att förhindra luktspridning i samband med mottagningen av det organiska materialet eftersom en vanligt förekommande luktkälla är läckage av ventilationsluft från mottagningshallen, varför automatiserade dörrar samt undertrycksventilation och luktbehandling av frånluft är viktiga strategier för luktreduktion Strategi för luktreduktion Biogasanläggningar kan ge upphov till luktproblem om inte anläggningen byggs och drivs enligt bästa tillgängliga teknik och praxis. Följande strategi kommer bl.a. att tillämpas för att minimera luktolägenheter: Sluten mottagning av inkommande råvaror, förutom energigröda Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 43 (67)

44 Ingen öppen hantering eller lagring av råvaror som kan orsaka luktolägenheter, förutom energigröda Korrekt dimensionerad ventilation för att skapa undertryck i lokaler där råvaror hanteras Uppsamling av luft från tankar före rötkammare Luktbehandling av luft som kan innehålla luktämnen som rutiner för driften så att driftparametrarna är optimala för dess funktion Luktbehandling av eventuella luktbemängda restgaser från uppgraderingsanläggningen Sluten hantering av utgående biogödsel I driftinstruktionerna kommer rutiner för att säkerställa att det i den dagliga driften genomförs de åtgärder som krävs för minimering av risken för luktproblem. Ovanstående punkter ska uppfyllas genom att det vid upphandling av biogasanläggning kommer att ställas krav på att leverantörerna uppfyller ställda krav på luktstrategi. Vidare kommer det att finnas rutiner i driftinstruktionerna för anläggningen som säkerställer att det i den dagliga driften genomförs de åtgärder som krävs för minimering av risken för luktproblem. I Tabell 6 sammanfattas de anläggningsdelar som kräver luktreduktionsåtgärder på ena eller andra sättet. Tabell 6. Beskrivning av anläggningsdelar som kan medföra luktolägenheter samt luktreduktionsåtgärder för dessa anläggningsdelar. ANLÄGGNINGSDEL RISKVÄRDERING LUKTREDUKTIONSÅTGÄRDER Mottagningshall Risken för läckage av luktämnen från mottagningshallen är liten vid normal drift. En väl fungerande ventilation är viktig ur arbetsmiljösynpunkt. Mottagning av råvaror kommer att ske inomhus. Ett undertryck i mottagningshallen kommer att hållas för att minska lukten utanför. Mottagningshallens portar ska hållas stängda vid leverans av råvaror. Maskiner och transportfordon ska tvättas regelbundet. Lokalerna ska hållas så rena som möjligt. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 44 (67)

45 Hygienisering Rötkammare och efterrötkammare Uppgradering Biogödselförvaring Här bildas flera ämnen som kan ge upphov till lukt, och halter av dessa ämnen är betydligt högre än i mottagningshallen. Vid driftproblem som exempelvis överjäsning kan större mängder ämnen som ger upphov till lukt släppas ut. Gasen från efterrötkammaren är ansluten till gassystemet och risken för utsläpp av gas är därför liten. Det är viktigt att luktbehandling för restgasen är tillräckligt dimensionerad och fungerar väl. Vid normal drift är metanutsläppen låga och risken för lukt liten. Efter rötningen har råvaran stabiliserats och luktar betydligt mindre än den inkommande gödseln. Upphettningen kommer att ske snabbt i värmeväxlare för att minska produktionen av svavelföroreningar och lustgas. Hygieniseringstankarna ventileras och lufter omhändertas för luktreduktion. Tillsats av järnklorid kommer att ske för att minska uppkomsten av svavelväte. Driftsäkerheten kommer att vara hög för att minska risken för överjäsning. Inga bräddavlopp kommer att finnas, utan rötmassan pumpas i rörledning. Omrörarens axelfästning kommer att vara tät. Efterrötkammare är ansluten till gassystemet. Vid eventuell överjäsning samlas rötmassan från övertrycksventilerna upp i luktreduktionsanläggningen. En uppgraderingsteknik med låga metanförluster kommer att väljas vid upphandling. Hög driftsäkerhet och optimerade driftförhållanden kommer att eftersträvas för att minimera metanläckage. Luktbehandling för luktbemängd restgas. Vid stopp i uppgraderingen kommer gasen av facklas upp för att undvika metanutsläpp. Från rötkammaren som är ansluten till gassystemet, pumpas biogödseln till ett täckt lager på anläggningen. Sluten hantering av biogödsel på anläggnignen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 45 (67)

46 6.7.4 Konsekvenser och bedömning En biogasanläggning kan ge upphov till viss lukt. Genom att utforma och hantera anläggningen efter bästa tillgängliga teknik och praxis kommer uppkomst av lukt bli begränsad. 6.8 ÅTERFÖRING AV BIOGÖDSEL I biogödseln finns all den näring som förts in i biogasanläggningen via de råvaror som tillsätts. I Tabell 7 anges uppskattade halter av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) i biogödseln från den planerade biogasanläggningen baserat på antagen fördelning mellan inkommande råvaror som tidigare redovisats i Tabell 1. Biogödseln innehåller även kol som bidrar till att halten organiskt material i jorden ökar, samtidigt som jordens kvalitet förbättras. För att säkerställa kontinuerlig produktion av biogas kommer verksamhetsutövaren att arbeta strategiskt och långsiktigt med återföring av biogödsel till kretsloppet. Tabell 7. Normala värden på näringsämnen i biogödsel (mängder i kg/ton). Observera att det inte har gjorts några faktiska analyser av substraten, varför det är svårt att närmare bedöma det exakta näringsinnehållet eller kvaliteten på den producerade biogödseln. Näringsämne Mängd (kg/ton) Kväve N 5,5 Ammonium NH4 + 4,1 Fosfor P 1,5 Kalium K 4,0 Växtodlingsförsök utförda av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp (Skåne) visar att grödor som gödslats med biogödsel resulterade i en medelskörd motsvarande samma nivå som de försöksled som gödslats med konstgödsel. Detta pekar på ett högt växtnäringsutnyttjande för biogödsel (Gissén m.fl. 2008). Biogödsel från den föreslagna anläggningen avses att certifieras i enlighet med certifieringssystemet SPCR120 Certifierad återvinning, eller motsvarande produktkvalitetssystem. Enligt de vedertagna certifieringsreglerna ska bl.a. leveransen av biogödsel åtföljas av ett dokument benämnt Råd och anvisningar för användning av biogödsel. I dokumentet ska följande ingå: Råd och anvisningar för användning av biogödsel skall ange vilken biogödsel som bör eller i förkommande fall får spridas vid olika tillämpningar. Vid Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 46 (67)

47 användning inom lantbruket skall begränsningar för tillförsel av metaller tillämpas. Maximal giva begränsas med avseende på näringsämnen (kväve och fosfor) av SJVFS 2010:1 3. Maximal giva begränsas med avseende på metaller (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) av SNFS 1994:2 4, med ändringstilläggen SNFS 1998:4 5 och NFS 2001:5 6. Det ämne (näringsämne eller metall) som är begränsande för spridningen skall anges. Ytterligare vägledning kan fås i Jordbruksverkets informationsskrifter Allmänna råd om lagring och spridning av gödsel 7 och Gödsel och miljö 8. Med stöd av ovanstående råd och anvisningar, som distribueras av verksamhetsutövaren vid leverans av certifierad biogödsel, ansvarar respektive lantbrukare för att gällande regler följs vid användning av biogödsel. Därmed vidtas de försiktighetsåtgärder som fordras för att minska riskerna för läckage till luft och vatten genom exempelvis skyddszoner till vattendrag, begränsningar i tillåtna givor av fosfor och kväve samt snabb nedmyllning. Biogödsel har ett relativt högt ph (normalt över ph 7) och en betydande del av kvävet är i form av ammonium (NH4 + ). Det är därför extra viktigt att spridningen av biogödsel sker enligt gällande regler för att förhindra ammoniakavgång Spridningsareal Beräknat på biogödselns näringsinnehåll och med en maximal tillförsel av kväve respektive fosfor på 150 kg N per hektar och år respektive 22 kg P per hektar och år, kommer fosfortillförseln att vara den begränsande faktorn. Totalt krävs det cirka hektar spridningsareal för biogödseln baserat på antagen råvarusammansättning till den planerade biogasanläggningen. Huvuddelen av de råvaror som används i biogasanläggningen härrör från jordbruket, vilket innebär att det endast är en liten del av biogödselns näringsinnehåll som är nytillförsel till åkermarken. Stallgödseln som planeras att utnyttjas i anläggningen sprids redan idag på åkermark, och energigrödornas 3 SJVFS 2010:1 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring 4 SNFS 1994:2 Statens naturvårdsverks föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Beslutade 30 maj 1994, ISSN SNFS 1998:4 Statens naturvårdsverk förskrifter om ändring i kungörelsen SNFS 1994:2 med förskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 6 SNFS 2001:5 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i kungörelsen SNFS 1994:2 med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 7 Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m., beslutade den 15 december 2005, ISSN Gödsel och miljö lagring och spridning av gödsel, - höst- och vinterbevuxen mark. finns som pdf. Version 2 juli Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 47 (67)

48 innehåll av näringsämnen återcirkuleras till jordbruket. Den spridningsareal som krävs för de icke lantbruksbaserade råvarorna (enligt antagen råvarusammansättning, vilken kan komma att ändras) uppgår till cirka hektar. Gödslingsbar åkermark återfinns inom relativt kort avstånd från biogasanläggningen Konsekvenser och bedömning En stor del av råvarorna för biogasproduktion i den planerade biogasanläggningen är gödsel som redan idag sprids på åkermark, samt energigrödor vars näringsämnen kommer att återcirkuleras inom jordbruket. Behovet av spridningsareal för icke lantbruksbaserade råvaror är cirka hektar, vilket endast utgör en liten del av tillgänglig spridningsareal enbart inom Vännäs kommun. 6.9 UTSLÄPP TILL VATTEN OCH MARK Överjäsning och läckage Överjäsning i rötkammare orsakas främst av driftstörningar, exempelvis vid överbelastning i processen till följd av ogynnsam råvaruinblandning. Genom noggrann processövervakning samt kunnig driftpersonal kan denna typ av driftstörningar motverkas, men eftersom biogasproduktion baseras på en biologisk nedbrytningsprocess går det inte helt att undvika eventuell överjäsning. För att dämpa förloppet med överjäsning kan skumdämpande medel tillsättas (se kapitel för mer information gällande kemikalier). Vid ett läckage från en rötkammare ska materialet inte kunna läcka ut till omgivningen och på så vis förorena mark och vatten. Åtgärder som säkerställer att rötmassan kan samlas upp vid ett haveri kommer att finnas, exempelvis kommer anläggningsområdet att doseras och i lågpunkterna kommer substratet från ett läckage att kunna samlas upp och föras till tankar för vidare omhändertagande Lagring Lagringsutrymmen kommer att vara utformade så att eventuellt läckage inte kan ske till omgivningen. Dränerings- och pressvatten från ensilagelager leds till biogasprocessen Rengöring Vid mottagning av råvara eller hämtning av biogödsel kan spill uppkomma. Mottagningshallen kommer regelbundet att rengöras för att hålla god hygien och undvika luktolägenheter. Spolvatten från rengöring av spill från lossning av råvara eller vid hämtning av biogödsel förs till mottagningstanken för inkommande råvara. Tvättvatten från i huvudsak invändig tvätt av de fordon som levererar råvara kommer också att föras till mottagningstank. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 48 (67)

49 6.9.4 Vatten från produktion och uppgradering av biogas Den biogas som produceras i rötkammare innehåller vattenånga motsvarande den mättnadsgrad som erhålls av temperaturen i rötkammaren. Innan gasen tas in till uppgraderingsanläggningen eller annan användning kyls gasen ner och en del vattenånga kondenseras ut. I vattnet finns små mängder vattenlösliga föreningar, exempelvis svavelväte. Detta vatten leds tillbaks till biogasprocessen. Om uppgraderingsmetoden med vattenskrubber kommer att tillämpas, brukar en liten del av vattnet bytas ut när ph sjunker. De föreningar som kan finnas i vattnet härstammar från det organiska materialet och vattnet leds tillbaks till biogasprocessen. Vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption erhålls ett kondensvatten som innehåller 3-4 ppm absorptionsvätska (vanligen av monoetylamin). Kondensvattnet uppstår vid regenereringen av absorptionsvätskan från koldioxid och leds tillbaks till biogasprocessen. Till följd av den återcirkulation som sker av vatten i processen, kommer det inte ske något utsläpp av processvatten till omgivningen Hantering av avlopps- och dagvatten Behov av omhändertagande av uppkommet avloppsvatten är mycket begränsat. Endast sanitärt vatten från personalutrymmen kräver extern behandling. Allt övrigt spillvatten inom anläggningen tas omhand i biogasprocessen. Dagvatten från anläggningens byggnader och hårdgjorda ytor samlas upp i ett anpassat dagvattensystem inom anläggningsområdet. Vid uppsamlingsenheterna görs kontroller av vattenkvaliteten för att avgöra om vattnet blivit kontaminerat med olja eller organiskt material. Vid godkänd kvalitet leds vattnet vidare till en fördröjningsdamm eller motsvarande som anläggs inom anläggningsområdet alternativt sker samverkan med befintligt dagvattensystem på återvinningscentralen och bergtäkten. Därefter leds vattnet vidare till naturlig infiltration. Den slutliga recipienten är Tvärån. Vid underkänd kvalitet t.ex. i händelse av kontaminering stoppas pumpningen i väntan på sanering. Konstruktionen medger kontroll över dagvattnets kvalitet, samtidigt som en uppbromsning sker av vattenflödet vid kraftig nederbörd. Detta motverkar i sin tur den negativa effekt som hårdgjorda ytor har på vattenflödet vid nederbörd. Eventuellt släckvatten från brandbekämpning kommer att kunna samlas upp så att det inte når slutlig recipient. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 49 (67)

50 6.9.6 Konsekvenser och bedömning Dagvatten i form av nederbörd som faller på hårdgjorda ytor kommer att omhändertas i ett anpassat dagvattensystem, medan spol-, dränerings- och processvatten kommer att återföras biogasanläggningen. Åtgärd som säkerställer att råvarumassan kan samlas upp vid ett haveri kommer att finnas, vilket innebär att omgivande mark och vatten inte kommer att påverkas av ett eventuellt läckage från en läckande rötkammare. Processvatten som uppkommer under drift förs tillbaks till biogasprocessen. Biogasanläggningen kommer därmed inte ge upphov till något betydande utsläpp som kan komma att skada mark eller vatten AVFALLSHANTERING På biogasanläggningen uppstår endast mindre mängder avfall och farligt avfall. Det farliga avfall som uppkommer på anläggningen är främst spillolja från pumpar, kompressorer m.m. Allt uppkommet avfall kommer att omhändertas i enlighet med gällande lagar och förordningar. Material för luktreducering behöver förnyas med visst intervall. Om exempelvis kolfilter används fastnar föroreningar såsom svavelväten i detta och förbrukat material behandlas i en förbränningsanläggning. Hantering av energigrödor i ensilagekorvar kommer att ge upphov till plastavfall, som omhändertas enligt gällande lagstiftning. Vid val av kemisk absorption som uppgraderingsteknik behöver absorptionslösningen bytas ut efter några års drift, och förbrukad lösning går till förbränning Konsekvenser och bedömning De mängder avfall som bedöms uppstå på biogasanläggningen bedöms vara små, och kommer att omhändertas enligt gällande lagar och förordningar BULLER FRÅN ANLÄGGNING OCH TRANSPORTER Biogasproduktion hör inte till typen av verksamhet som emitterar buller i någon större utsträckning. Ljudemissioner från anläggningen uppkommer i huvudsak från sönderdelande pumpar, ventilationssystem samt gaskompressorer och gasfackla. Exempel på bullerdämpande åtgärder är isolerade skyddsväggar kring kompressorer samt skyddshuvar på bullrande anläggningsdelar. Även transporter till och från biogasanläggningen orsakar visst buller. Transporterna kommer i huvudsak att ske dagtid under vardagar. Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablering av industri kommer att följas och därmed bedöms det inte uppstå någon ljudolägenhet för eventuella närboende. I Tabell 8 redovisas riktlinjerna för buller. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 50 (67)

51 Tabell 8. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från nyetablering av industri. *utomhus vid närmaste bostad Tidpunkt Klockslag Bullervärde* Dagtid db(a) Kvällstid db(a) Nattetid db(a) Momentant 55 db(a) Konsekvenser och bedömning Naturvårdsverkets riktlinjer gällande buller för nyetablering av industri kommer att uppfyllas och därmed bedöms inte någon ytterligare bullerolägenhet uppstå för närboende LJUS FRÅN ANLÄGGNING Biogasanläggningen kommer att vara bemannad vardagar på dagtid klockan Under den mörka årstiden kommer anläggningen vara upplyst under ordinarie arbetstid, vilket ger upphov till ljus från anläggningen. När anläggningen är stängd finns det endast viss ledbelysning på anläggningsområdet, vilket inte bedöms påverka omgivningen. Som säkerhet i gassystemet på biogasanläggningen kommer en fackla att anslutas, för att säkerställa att inget utsläpp av metan sker till atmosfären. Förbränning ska endast ske när gasen inte kan uppgraderas och tankas eller vid driftstörning. Facklan kommer att vara försedd med en dold flamma bl.a. för att minimera ljuspåverkan under den mörka årstiden Konsekvenser och bedömning Biogasanläggningen kommer inte att ge upphov till störande ljus som påverkar omgivningen i någon större utsträckning. Anläggningen kommer att vara upplyst under ordinarie arbetstid, och endast vara försedd med ledbelysning under dygnets resterande timmar. Gasfacklan som kommer att installeras som säkerhetsåtgärd på anläggningen kommer att vara försedd med dold flamma, vilket minimerar ljuspåverkan i omgivningen HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Verksamheten innebär att kol och näringsämnen från gödsel, fasta och flytande organiska material från lantbruket, industrier och verksamheter samt odlade grödor kommer att kunna återföras i kretsloppet, vilket i sig innebär hushållande med naturresurser. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 51 (67)

52 Genom produktion av biogas och användning av fordonsgas i transportsektorn kan fossila bränslen (bensin och diesel) fasas ut. Fossila bränslen är ändliga resurser och ger vid förbränning ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Användning av fordonsgas istället för bensin och diesel innebär också hushållande med naturresurser. Återföring av biogödsel till marken ger minskad förbrukning av konstgödsel. Produktionen av konstgödsel, speciellt kväveinnehållet, är oerhört energikrävande och ger även upphov till gruvdrift genom fosforbrytning. Genom att använda biogödsel istället för konstgödsel hushållar man därmed med naturresurserna. Kretslopps- och hushållningsprincipen i de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalken kommer att tillämpas på anläggningen. I största möjliga mån ska vatten återanvändas inom anläggningen för att minska vattenförbrukningen. Kemikalieanvändningen ska hållas på minsta möjliga nivå, och transporterna planeras för att bli så effektiva som möjligt Konsekvenser och bedömning Förnybar energi kommer att produceras samtidigt som näringsämnen i det organiska materialet kan nyttiggöras genom återföring i kretsloppet, vilket i sig medför en minskning av behovet av fossila bränslen och konstgödsel. Genom biogasanläggningen skapas därmed ett lokalt kretslopp och parallellt med detta kommer naturresurser att kunna sparas HÄLSA Människans hälsa påverkas i olika grad av buller, ljus och emissioner från biogasanläggningen och dess produkter, vilka samtliga har beskrivits i ovanstående kapitel Konsekvenser och bedömning Genom att följa Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri bedöms närboende inte påverkas av bulleremissioner från biogasanläggningen. Vad gäller ljus kommer biogasanläggningen endast att vara upptänd under ordinarie arbetstid, och fackling kommer främst att ske vid driftstörningar. För mer information om buller och ljus hänvisas till kapitel 6.11 respektive Luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen kan medföra betydande skador på människors hälsa. Användningen av biogas som fordonsbränsle istället för bensin och diesel medför minskade emissioner av kolmonoxid, kväveoxider, flyktiga organiska kolväten och partiklar. Emissionsminskningen medför i sin tur att luftkvaliteten förbättras, vilket även minskar risken för hälsorelaterade sjukdomar som påverkas av luftföroreningar. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 52 (67)

53 6.15 NATURVÅRD, FRILUFTSLIV, LANDSKAPSBILD M.M Riksintressen och skyddsvärda områden Ett riksintresse är ett geografiskt avgränsat område som är av nationell betydelse för något specifikt samhällsintresse, exempelvis ett speciellt natureller kulturvärde eller speciellt viktig infrastruktur. Den planerade lokaliseringen för biogasanläggningen är Starrberget utanför Vännäs tätort. Anläggningsområdet återfinns inom kommunens återvinningscentral och avfallsanläggning samt Kaj Johanssons Åkeris verksamhetsområde för bergtäkt. Enligt information från Länsstyrelsens karttjänst berörs inga riksintressen för naturvård, friluftsliv, rennäring eller kulturmiljövård av lokaliseringen. För information om närmaste område av riksintressen se Figur 11. Figur 11. Karta över områden med riksintresse kring den föreslagna lokaliseringen. Teckenförklaring enligt karta. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 53 (67)

54 Naturvård Cirka 1000 meter norr om lokaliseringsområdet ligger Starrbergets naturreservat samt ett mindre område med nyckelbiotop barrnaturskog, se Figur 12. Figur 12. Karta över område med naturvård kring den föreslagna lokaliseringen. Teckenförklaring enligt karta Friluftsliv Den rika naturen runt Starrberget och Vindelälven skapar höga rekreationsvärden i Vännäs kommun. Ett rikt friluftsliv har även visat sig ha en direkt koppling till folkhälsan. Området längs Vindelälven är markerat som riksintresse för rörligt friluftsliv, och naturreservatet norr om lokaliseringsområdet är ett populärt utflyktsmål. Transport till naturreservatet sker via riksväg E12, som också kommer att användas av de fordon som ska till biogasanläggningen. Etablering av biogasanläggningen bedöms inte att medföra någon avsevärd inskränkning på friluftslivet. Inget yttre störning såsom buller-, ljus eller luktolägenhet som kommer att påverka områden för friluftsliv bedöms kunna uppstå till följd av anläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - biogasanläggning i Vännäs 54 (67)

55 Kaj Johansson Åkeri AB Miljökonsekvensbeskrivning för fortsatt bergtäkt samt återvinningsverksamhet på Starberget blåbärsris. I täktområdet är jordarten morän, med förhållandevis mycket block Mäktigheten Kulturmiljö är liten, uppskattningsvis 0,3 m i medeltal i den del av Det verksamhetsområdet föreligger ingen som påverkan ännu inte på är avtäckt. riksintresse för kulturmiljövård eller andra kulturmiljöobjekt vid lokaliseringsområdet. 4.5 Rennäringen Rennäringen Renskötsel i området Närområdet Området nyttjas utnyttjas av Rans av sameby Rans som sameby betesmark som betesmark under vinter för och renar vårvinter. under vinter och vårvinter. Enligt sametingets databas med underlag för planer är Täktområdet kring berör Starrberget inte några inte utpekade utpekat viktiga vare områden sig som för renskötseln, riksintresse, vilket strategiskt kan ses område på utdragen eller ur Samtingets annat särskilt kartor område ( ) för renbete, för riksintressen, vilket även strategiska visas i områden Figur 13 (plats samt viktiga för täkt områden = plats för betet biogasanläggning). enligt nedan. Plats för täkt Figur 1. Tre kartor över rennäringens nyttjande av området enligt Sametingets databas med underlag för Figur planer. 13. Kartorna Tre kartor visar över riksintressen, rennäringens strategiska nyttjande områden av området samt viktiga enligt områden Sametingets för betet. databas med underlag för planer. Kartorna visar riksintresse, strategiska områden samt viktiga områden för betet. Informationen är hämtad från MKB för fortsatt bergtäkt samt återvinningsverksamhet på Starrberget Effekter (Kaj Johanssons på renskötseln Åkeri, orsakade 2010). Uppgifterna av täktverksamheten har kontrollerats i Sametingets databas Plats för täkt = plats för biogasanläggning. Den påverkan som täktverksamheten på Starberget innebär är i första hand att betesmark tas i anspråk. Delar av verksamhetsorådet är i dagsläget redan avtäckt och Älgvandring och jakt brytning har skett. Ytterligare mark kommer att avtäckas för den tillkommande Området brytningen vid och Starrberget därmed ytterligare är en känd mark älgvandringsled, i anspråk, det är där dock älgen ingen vandrar speciellt över riksväg värdefull betesmark. E12. Biogasanläggningen kommer att ge upphov till viss transportökning i närområdet, vilket kan komma att påverka älgen negativt genom Buller är ökade ett annat viltolyckor. störningsmoment som kan påverkan renar som finns i området. Ett nytt tillstånd beräknas dock inte förändra bullernivån jämfört i dagsläget med befintligt Älgen har tidigare anpassat sig till befintliga verksamheter (ÅC och bergtäkt) täkttillstånd. Vidare bedriver kommunen återvinningsstation intill område utöver den och eftersom biogasanläggningen kommer att inhägnas föreligger inte risk att täktverksamhet och återvinningsverksamhet som ansökan omfattar. Till följd av att älgen kommer in på anläggningsområdet. flera verksamheter bedrivs kommer buller, om än i mindre omfattning, fortsätta påverkan Landskapsbild området även utan förlängt täkttillstånd. Biogasanläggningen kommer att förläggas i ett område som karakteriseras av täktverksamhet Effekter på och täktverksamheten återvinningscentral/avfallsanläggning, orsakat av rennäringen vilket innebär att anläggningen Renar har inte utgjort kommer något att problem vara för mindre verksamheten framträdande under tidigare i landskapsbilden. tillstånd och Området med tanke är på dessutom att samerna relativt uppger kuperat att det inte och är ett omgivet viktigt av område berg för och deras dalar samt renskötsel beräknar bolaget med att djuren inte kommer att utgöra något problem längre fram heller. Det som dock skulle kunna utgöra ett problem om djuren börjar vistas i området är Miljökonsekvensbeskrivning att det exempelvis krävs ett större (MKB) arbete, - biogasanläggning vilket innebär ekonomiska i Vännäs kostnader, 55 för (67)