Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Transkript

1 Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning av bensin och diesel. Sala kommuns klimatstrategi har tydliga och mycket offensiva mål vad gäller att minska utsläppen av växthuspåverkande ämnen från denna sektor: Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn inom Sala kommun ska år 2015 vara halverade jämfört med utsläppsnivån Av den totala användningen av energi för transporter i Sala kommun ska minst 50 % utgöras av lokalt och hållbart producerade drivmedel till år Sala kommun med omnejd är en jordbruksbygd med en relativt stor andel sysselsatta i jordbrukssektorn. Ur hållbarhetssynpunkt är det därför av vikt att få jordbrukssektorn att bidra till omställningen av energisystemet. Eftersom transporters miljöpåverkan är en ödesfråga i omställningen är det angeläget att snabbt vidta konkreta åtgärder. I dagsläget finns inga tankmöjligheter för biogas i Sala kommun, vilket försvårar marknadsintroduktionen för biogas som fordonsbränsle. Planer finns dock för en byggnation av tankställe. Biogas har, trots mycket goda miljöprestanda både vid framställning och förbränning, kommit lite i skymundan för etanol som förnybart drivmedel. Helt säkert är det dock så att vi framöver kommer att behöva använda oss av alla tillgängliga tekniker och typer av bränslen för att ställa om transportsektorn från fossila drivmedel till förnybara. Sammanfattningsvis är alltså syftet med projektet att uppföra ett komplett system för produktion av biogas på en gård strax utanför Salbohed i Sala kommun. Biogasen ska efter rening och uppgradering användas för fordonsdrift, vilket innebär att fossila fordonsbränslen ersätts. Åtgärden är viktig för att få igång den lokala marknaden för biogas, och därför även av stor betydelse för att uppnå målen i Sala kommuns klimatstrategi. 1

2 Beskrivning av projektet - genomförande En rötkammare på ca 500 m 3 ska anläggas och anslutas till befintligt system för gödselhantering. Utöver detta ska befintliga flytgödsellager göras gastäta och modifieras för utvinning av gas från rötrest. För att uppnå fordonsgaskvalitet kommer rågasen att renas och uppgraderas, och för detta ska anläggas en separat renings- och uppgraderingsanläggning. Det huvudsakliga substratet för biogasproduktionen kommer att vara flytgödsel från den djurbesättning som gårdens ägare HPL Lantbruk AB (HPL) har. Besättningens storlek är ca 250 mjölkkor och ett par hundra kalvar. Utöver detta ska det finnas möjlighet att på lite längre sikt använda andra substrat såsom vall och organiskt avfall efter hygienisering för att öka gasproduktionen ytterligare. Nettoproduktionen av biogas, (av den totala gasproduktionen åtgår ca 20 % för uppvärmning av rötkammaren), beräknas uppgå till ca 570 MWh årligen. Rötresten kommer att användas som gödselmedel. Biogasen kommer att få avsättning som fordonsbränsle lokalt. HPL och Sala-Heby Energi AB (SHE) har sedan tidigare en samarbetsöverenskommelse och diskussioner pågår nu som syftar till att få en stabil avsättning för den producerade biogasen. Arbetshypotesen är att ett köpeavtal ska upprättas i vilket SHE garanterar ett lägsta pris för minst 75 % av den producerade biogasmängden. Detta lägsta pris kommer att ligga över dagens marknadspris, och kan följa prisförändringar uppåt, men inte nedåt. Allt detta syftar till att projektet ska få så pass långsiktiga spelregler att det kan realiseras, ty åtgärden bedöms som mycket viktig för att få igång den lokala marknaden för biogas för fordonsdrift. Biogasen kommer att ersätta både bensin och diesel. Preliminärt kommer ca 30 % av biogasen ersätta bensin och ca 70 % kommer att ersätta diesel. Projektägare är HPL Lantbruk AB, (förkortat HPL). Ägare till HPL Lantbruk AB är Hans Cederlöf. Ekonomi Total investering Den totala investeringen bedöms uppå till 4,5 miljoner kronor, fördelat enligt tabellen nedan. Investeringskostnader kr Rötningssystem Brunn- och blandningssystem Modifiering substratlager El, styrning och reglering Gaspanna Modifiering rötrestlager Gasrening/uppgradering/lager/tankanordning Övrigt och oförutsett Summa Miljörelaterad investering Hela den totala investeringen är miljörelaterad. 2

3 Investerings- och lönsamhetskalkyl för projektet Följande förutsättningar gäller i kalkylen: medelintäkten för fordonsgas är ca 10 % högre än dagens gaspris (se Beskrivning av projektet - genomförande), såväl intäkterna som drift- och underhållskostnaderna antas öka med 4 % årligen. Det årliga nettoöverskottet (täckningsbidraget) blir som ett medelvärde kr över den bedömda ekonomiska livslängden (16 år). Investeringssumman utgör nettoinvesteringen efter bidrag, dvs kr. Kalkylräntan är satt till 5 %. Utan klimatinvesteringsbidrag skulle återbetalningstiden bli ca 19 år. År 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 Investering, ksek Producerad energi, MWh Intäkt, ksek Kostnader Drift och underhåll Summa kostnader Täckningsbidrag Diskonteringsfaktor 1 1,05 1,10 1,16 1,22 1,28 1,34 1,41 1,48 1,55 1,63 1,71 1,80 1,89 1,98 2,08 2,18 Diskonteringsbidrag Ackumulerat Diskonteringsbidrag Sökt bidrag och annan finansiering För att kunna genomföra åtgärden söks ett klimatinvesteringsbidrag på kr motsvarande 30 % av investeringskostnaden. Annat offentligt finansieringsstöd har inte sökt för detta projekt. Den del av investeringssumman som inte täcks med klimatinvesteringsbidrag finansieras av HPL. Restvärde Investeringen har inget restvärde. Ekonomisk och teknisk livslängd på investeringen Den ekonomiska och tekniska livslängden på investeringen bedöms vara 16 år. Miljöeffekter Bränslen som förbrukas innan investering Drivmedel Diesel ca 400 MWh (motsvarande ca 40 m 3 diesel) Drivmedel Bensin ca 170 MWh (motsvarande ca 19 m 3 bensin) Bränslen som förbrukas efter investering Drivmedel Biogas ca 570 MWh Mängd övriga växthusgaser Det är väl känt att jordbruket står för en stor del av de nationella utsläppen av metan och dikväveoxid (N 2 O). En stor del av metanutsläppen svarar djurhållningen för; i en mjölkkos mag- och tarmsystem kan det bildas upp till drygt 100 kg metan på ett år. Därutöver tillkommer en del metan från gödselhanteringen, mellan kg metan per djur och år; (för 3

4 beräkningar i detta projekt har använts ett bedömt medelvärde på 18 kg metan per mjölkko och år). Flytgödsel, vilket är det aktuella i detta projekt, medger anaeroba förhållanden i högre grad, vilket ökar metanutsläppen. Det finns alltså mycket att vinna på att röta flytgödsel och därmed minska metanavgången. Den direkta minskningen av metanutsläpp från flytgödselhanteringen är i denna åtgärd ca 4500 kg metan (250 kor och 18 kg metan per ko och år) vilket motsvarar kg CO 2 - ekvivalenter. Vid spridning av flytgödsel som har rötats är en större del av kvävet mineraliserat, vilket innebär bättre kväveutnyttjande. Detta kan minska avgången av N 2 O från den gödslade åkermarken, men detta är svårt att kvantifiera med säkerhet, eftersom det ännu saknas entydiga resultat från de studier som har gjorts. Avgången av N 2 O styrs nämligen av komplexa mekanismer såsom tidigare upplagring i mark och aktuell markanvändning, varför ingen kvantifiering kommer att anges beträffande en utsläppsminskning av N 2 O. Förändrad miljöbelastning Rötning av flytgödsel medför flera positiva bieffekter, vid sidan av minskad metanavgång och produktion av förnybart drivmedel. Biogas är ett mycket rent bränsle som har en jämnt förbränningsförlopp. Vid drift av personbilar har det visat sig att framför allt utsläppen av partiklar och oförbrända ämnen såsom kolväten och CO minskar väsentligt vid biogasdrift jämfört med bensin- eller dieseldrift. Denna effekt kan dock variera något beroende på motortyp och andra förutsättningar, varför detta inte kommer att kvantifieras i denna ansökan. Rötning ger också en större andel mineraliserat kväve i rötresten jämfört med om gödseln hade använts orötad, vilket ger förutsättningar för minskat kväveläckage från åkermark. Därmed minskar övergödningen, vilket är ett viktigt nationellt miljökvalitetsmål. Övrig information Startdatum och slutdatum Om åtgärden beviljas klimatinvesteringsbidrag kommer projektet att starta snarast efter det beslutet, preliminärt i augusti Åtgärden beräknas vara avslutad ca två och ett halvt år efter startdatum, närmare bestämt i december Nytänkande och helhetssyn Själva rötningstekniken är etablerad men ändå för dyr i dagsläget; trots goda förutsättningar har nämligen inte utbyggnaden av gårdsbiogas kommit igång på allvar i Sverige. En viktig ambition i detta projekt är att nå en billigare investering genom att pressa byggnationskostnaderna. Bl.a. kommer redan gjorda investeringar i gödsellaguner m.m. att utnyttjas. Hela anläggningen ska inte heller köpas nyckelfärdig (s.k. turn-key) eftersom tidigare gårdsbiogasprojekt med denna kontraktsform har varit relativt kostsamma. Framför allt finns det anledning att tro att själva rötkammaren kan byggas enklare och billigare jämfört med motsvarande turn-key-anläggningar. Samverkan HPL och Sala-Heby Energi kommer att ha ett nära samarbete beträffande upphandling, användningen av biogasen och driftuppföljning m.m. 4

5 Uppföljning och utvärdering Enligt Sala kommuns klimatstrategi ansvarar Sala-Heby Energi AB för uppföljningen av förbrukning och produktion av förnybara drivmedel i kommunen. Sala-Heby Energi AB kommer också att vara en nära samarbetspartner till HPL i detta projekt såväl under uppbyggnad som vid full drift. De nyckeltal som speciellt kommer att följas i denna åtgärd är biogasproduktionen i Nm 3, investerade medel under året, uppskattad ersatt mängd diesel och bensin samt därur beräknat minskat utsläpp av koldioxid. För beräkningar av minskade utsläpp av fossil koldioxid används samma emissionsfaktorer som Naturvårdsverket använder för beräkningar i E- ansökan för Klimatinvesteringsprogram. Konkurrensbedömning Åtgärden bedöms inte påverka konkurrensen inom varken lantbruksnäringen eller drivmedelsbranschen. Bidragsmottagare HPL Lantbruk AB, organisationsnummer Bidragsmottagarens kontaktperson Hans Cederlöf Sör-Salbo 190, Salbohed Telefon: E-post: hpl.lantbruk@u.lrf.se 5