Biogasanläggning i Sävsjö kommun

Transkript

1 1 (15) Underlag till samråd Biogasanläggning i Sävsjö kommun

2 2 (15) Sammanfattning Sävsjö Biogas AB bildades år 2006 av fem lantbrukare. Tillsammans med Sävsjö Kommun sökte Bolaget bidrag ur KLIMP, som beviljades Lantbrukarna i Sävsjö Biogas har tecknat ett samarbetsavtal med Göteborg Energi AB om biogasproduktionen. Göteborg Energi AB gör stora satsningar på biogas i Västsverige och tillför resurser för att genomföra förstudien i Sävsjö. Sävsjö Biogas AB planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst ton gödsel och andra restprodukter. Dessutom söks tillstånd för en produktion av rågas motsvarande rötning av ovan nämnda volymer. Uppskattningsvis innebär det ca 6 miljoner Nm 3 eller 35 GWh biogas. Rötningsanläggningen kommer att bestå av mottagning, hygienisering, rötning, rötrestlager och efterlagring. Utförandet kommer att indelas i etapper där etapp 1 är grundfasen med rötning av ca ton gödsel och 4000 ton slakteriavfall per år, etapp 2 är en utökning av verksamheten inom gränsen för tillståndsgivna mängder/volymer och etapp 3 innefattar en förädling av biogödseln efter rötningsanläggningen. Gasen leds från rötkammaren och restlagret till en anläggning där rågasen uppgraderas till komprimerad metangas av fordonskvalitet. Efter uppgraderingen fylls gasen i gaslager på flak i en kompressorstation med växelsystem och transporteras successivt bort allteftersom flaken fylls. En lokaliseringsutredning pågår och två lokaliseringsalternativ finns. Alternativa placeringar är Ljungakrysset och Södra industriområdet. Plats kommer att väljas efter att en lokaliseringsutredning är färdig. Information som framkommer under samrådsprocessen kommer att tas med som underlag till lokaliseringsutredningen. En viktig aspekt för lokaliseringsutredningen är avståndet till de gårdar som gödseln skall transporteras från och till. Den största miljöpåverkan från anläggningen kommer att vara transporter, utsläpp till luft och lukt. Anläggningen kommer att utformas för att ge en så liten störning på omgivningen som möjligt. Till tillståndsansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att bifogas. Totalt sett kommer anläggningen att innebära en minskad negativ växthuspåverkan, då den producerade biogasen kommer att användas som fordonsbränsle och därmed minska utsläppen av växthusgaser.

3 3 (15) Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter Om Sävsjö biogas AB Verksamhetens omfattning och utformning Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt Anläggningens utformning Lokalisering Lokaliseringsalternativ... 7 Lokaliseringsalternativ 1, Norra Ljungakrysset... 7 Lokaliseringsalternativ 2, Södra industriområdet Planbestämmelser Val av plats Omgivningsbeskrivning Intilliggande verksamheter Närliggande bostäder Vattentäkter och vattenskyddsområden Natur Riksintressen, naturreservat, fornlämningar Miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer, MKN Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Transporter Buller och lukt Energi Kemikalier Avfall... 15

4 4 (15) 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Adress: Faktureringsadress: (Endast för kungörelse, tillståndsavgiften betalas av Sävsjö Biogas AB) Telefon: Sävsjö Biogas AB Att. Krister Ek Komstad Lidgården Sävsjö Göteborg Energi AB Att: Tisse Jarlsvik Box Göteborg Anges på fakturan: PCTIJA (Christer Strömblad, ordförande) (Krister Ek, projektledare) (Göteborg Energi AB) Organisationsnummer: Kontaktperson miljöfrågor: Verksamhetskoder enligt MB: Kod för farliga ämnen (Seveso): Tillsynsmyndighet: B Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall där den tillförda mängden är större än 500 ton, men inte större än ton, per år. - Länsstyrelsen i Jönköpings län 2. Om Sävsjö biogas AB Sävsjö Biogas AB har ingen tidigare verksamhet, utan har bildats för det aktuella biogasprojektet. Ett 20-tal lantbrukare i Sävsjö, däribland de nuvarande delägarna i Sävsjö Biogas AB, intresserade sig för biogas efter en utredning av länsstyrelsen I denna utredning påvisades möjligheterna att utvinna biogas från gödsel

5 5 (15) och att sälja gasen som fordonsgas. För ändamålet bildades Sävsjö Biogas AB år 2006 av fem lantbrukare och under våren samma år genomförde bolaget en förstudie. Tillsammans med Sävsjö Kommun sökte Bolaget bidrag ur KLIMP, som beviljades Lantbrukarna i Sävsjö Biogas har tecknat ett samarbetsavtal med Göteborg Energi AB om biogasproduktionen. Göteborg Energi AB gör stora satsningar på biogas i Västsverige och tillför resurser för att genomföra förstudien i Sävsjö. För Göteborg Energi AB är samarbetet med lantbrukssektorn viktigt för att kunna lyckas med biogassatsningen. 3. Verksamhetens omfattning och utformning 3.1 Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt Sävsjö Biogas AB planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst ton gödsel och andra restprodukter. Enligt bilagan till Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd klassas sådan verksamhet som anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton, men inte större än ton, per kalenderår. Dessutom söks tillstånd för en produktion av rågas motsvarande ovan nämnda volymer för rötning av gödsel och eventuellt annat substrat. Uppskattningsvis innebär det ca 6 miljoner Nm 3 eller 35 GWh biogas, vilket motsvarar klassning enligt kod 40.10, anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Enligt Förordningen om MKB (1998:905) 3 punkt 1 skall verksamheter som omfattas av dessa verksamhetsbeskrivningar alltid antas medför betydande miljöpåverkan. Därmed krävs att en miljökonsekvensbeskrivning bifogas tillståndsansökan. Avfallet som ska rötas kommer huvudsakligen att utgöras av gödsel från lantbruk inom en radie av 15 km från Sävsjö samt slakteriavfall från ett lokalt slakteri. Transporten kommer att ske med lastbil. Som en utökning av projektet (etapp 2) kan inblandning av gröda eller matavfall bli aktuellt. För att möjliggöra längre transporter av slutprodukten kan en även en avvattning/förädling av biogödseln bli aktuell (etapp 3). I dokumentet kommer miljöpåverkan i de tre olika etapperna (där etapp 1 är grundfasen med rötning av ca ton gödsel och ton slakteriavfall per år) redovisas separat för tydlighets skull. För logistiken rörande transporter från och till berörda lantbruk ingår en översyn av gödselbrunnarna ute på lantbruken i projektet. På några ställen kan nya gödselbrunnar behövas. För detta krävs en anmälan till kommunen. Anmälan görs av den enskilda lantbrukaren och denna fråga kommer därför inte tas upp vidare i

6 6 (15) tillståndsansökan. Däremot kommer gödselcisternen för slutlagring av den rötade produkten tillhörande biogasanläggningen innefattas av ansökan. I Sävsjö finns ett lokalt gasolnät (10-12 GWh). I Sävsjö Biogas förstudie ingår en gasledning in till detta och Klimp-bidrag finns för ledningen. I dagsläget planeras dock ingen gasledning. Anläggning av gasledning är ej tillståndspliktigt enligt miljöbalken, men samråd med Länsstyrelsen bör hållas om det åter blir aktuellt, då verksamheten kan påverkas av lagstiftning kring vattenverksamhet, skyddade natur och kulturminnen. 3.2 Anläggningens utformning Rötningsanläggning Rötningsanläggningen kommer att bestå av mottagning, hygienisering, rötning, rötrestlager och efterlagring. Genomförande av etapp 3 innebär även en förädling av biogödseln efter rötningsanläggningen. Mottagning kommer att bestå av en del för våta substrat som våt gödsel och slakteriavfall och en del för torra substrat, såsom torr gödsel, vall och restprodukter från jordbruket. Mottagningen av gödseln kommer att ske i en byggnad med möjlighet till avspolning och desinficering av fordonet. Efter mottagning lagras substratet i en bufferttank för att åstadkomma en jämn matning av hygienisering och rötkammare. Buffertanken är dimensionerad för att klara lagring av inkommande substrat under sammanlagt fyra dagar. Allt substrat kommer att hygieniseras till 70ºC i en timme. Detta kommer att ske i tre parallellkopplade tankar med värmeväxling med hetvatten eller med ånga. Från hygieniseringen pumpas substratet vidare till en rötkammare med totalomblandning. Rötresten pumpas över till ett rötrestlager för utrötning i syfte att avstanna metanproduktionen och som buffert för vidare avvattning/avhämtning av biogödsel. Rötrestlagret dimensioneras för en volym som rymmer minst 8 dagars produktion. Biogödseln kommer att provtas innan uttransport och mängd återlämnas till lantbrukaren i förhållande till hur mycket fosfor som lämnades i den färska gödseln. Gassystem och uppgradering Gasen leds från rötkammaren och rötrestlagret till en anläggning där rågasen uppgraderas till komprimerad metangas av fordonskvalitet. Det finns olika typer av uppgraderingsteknik och val av teknik kommer att göras efter upphandling utifrån funktionskrav. Efter uppgraderingen fylls gasen i gaslager på flak i en kompressorstation med växelsystem.

7 7 (15) En av lokaliseringarna ligger i anslutning till ett gasolnät. Möjligheten att koppla biogasproduktionen till gasolnätet kommer att undersökas. Biogödselförädling Vid genomförande av etapp 3 avvattnas delar av rötresten till en fast del som kan lagras på platta och transporteras ut på flak och till en våt fas som går vidare till förädling. Avvattningen kan ske i en skruvpress eller centrifug samt med eller utan polymer beroende på efterföljande kvalitetskrav för förädlingssteget. Syftet är att ur den våta fasen erhålla ett flytande näringskoncentrat och ett rent vatten som kan släppas till recipient. Tekniken för förädling är ännu relativt oprövad när det gäller drifterfarenheter och kostnader från just biogödselförädling. Förädlingen av biogödseln förväntas innebära en betydande fördyring av investeringen. Driftkostnaderna är inte kända, men troligen också stora. Det innebär att denna del i anläggningen måste utvärderas separat. Lagring av gödsel Rötresten från rötningsanläggningen kan komma att lagras i ett säsongslager på anläggningen och pumpas då över till ett slutlager. Slutlagret täcks med flytkroppar eller motsvarande för att motverka ammoniakavgång. Läs även om rötrestlagret under rubriken Rötningsanläggning ovan. Vid genomförande av etapp 3 kommer fast gödsel lagras på anläggningen på en hårdgjord platta (i storleksordningen m 2 ) med täckning, alternativt lokalt ute på gårdarna (se även avsnitt Biogödselförädling ovan). För lagringen av biogödseln på gårdarna kan det komma att krävas ombyggnader på vissa gårdar, för t ex nya brunnar. 4. Lokalisering 4.1 Lokaliseringsalternativ En lokaliseringsutredning pågår och två lokaliseringsalternativ finns. Alternativa placeringar är Norra Ljungakrysset och Södra industriområdet. Nedan redovisas för- och nackdelar med de olika placeringarna. Lokaliseringsalternativ 1, Norra Ljungakrysset Ljungakrysset ligger ca 3 km väster om Sävsjö längs väg 127. Vägen norrut leder till Komstad (ca 1 km) och vägen söderut leder till Norra Ljunga kyrkby, med anor från järnåldern, ca en halv kilometer därifrån. En av Sävsjö Biogas ABs grundare äger den mark som utgör lokaliseringsalternativ 1. Om beslut tas om etablering på platsen kommer marken att arrenderas eller köpas upp av Sävsjö Biogas AB.

8 8 (15) Bild. Karta över lokaliseringsalternativ vid Norra Ljungakrysset. Den röda ringen representerar den tänkta placeringen. Fördelar med lokaliseringen Marken ägs av en av bolagets delägare, med stora arealer skog runtom, vilket gör att t.ex. bullerdämpande skogsgardin kan garanteras. Området är glest befolkat. Närmsta by ligger på ca 500 meters avstånd, nordväst om lokaliseringen. I den dominerande vindriktningen (västlig vind) finns ingen bebyggelse på 2 km. Lokaliseringen innebär en optimering av transporterna (dvs så korta transporter som möjligt), utifrån de gödsellager (lantbruk) som kommer anslutas till anläggningen. Nackdelar med lokaliseringen En mindre sommarstuga ligger på bara ca 100 meters avstånd, men utöver den ligger närmsta hus på ca 500 meters avstånd.

9 9 (15) Anläggningen ligger bara 600 m från Ljungaån som är intressant som fiskevatten. Platsen ligger strax utanför gränsen för Norra Ljunga riksintresse för kulturvård. Närmsta kulturminne (milsten som ligger utanför riksintresset) ligger på drygt 50 meters avstånd. Lokaliseringsalternativ 2, Södra industriområdet Det huvudsakliga lokaliseringsalternativet ligger inom Södra industriområdet, som är detaljplanelagt som industrimark. Önskemål har dock kommit från kommunens sida om att även titta på en lokalisering en knapp kilometer väster om det huvudsakliga lokaliseringsalternativet. De två platserna ligger så nära varandra att de i hanteras som en och samma placering, även om detaljplanen inte sträcker sig så långt västerut i nuläget. Bild. Lokaliseringsalternativ 2 i Södra industriområdet. Ringen är preliminär. En placering väster om markeringen kan även bli aktuell.

10 10 (15) Fördelar med lokaliseringen Inom detaljplanelagt industriområde (gäller ej det mer västliga förslaget) och därmed bör frågor rörande spill- och dagvatten samt el- och värme kunna lösas på ett bra sätt. God tillgänglighet och i stort sett lika korta transportavstånd som för alternativ 1. Närhet till befintligt lokalt gasnät. Även om biogasen är avsedd för fordonsgasmarknaden kan det vara bra att ha en alternativ avsättning vid produktionstoppar etc. Sävsjö kommun planerar väg för att avleda industriområdets transporter från tätorten. Nackdelar med lokaliseringen Närheten till tätorten kan innebära risker för luktstörningar vid driftstörningar eller vid incident i samband med transporten av gödseln (t.ex. lossning). Större andel transporter genom Sävsjö samhälle, dock framför allt längsmed industriområden. 4.1 Planbestämmelser För området vid Ljungakrysset finns ingen detaljplan. Däremot finns en detaljplan framtagen för Södra industriområdet. I översiktsplanen finns ytterligare områden runt Södra industriområdet utpekade som framtida industrimark. I Boverkets allmänna råd, 95:5 Bättre plats för arbete anges inga riktvärden för skyddsavstånd mellan bostäder och biogasanläggningar. För områdesskydd enligt miljöbalken, se kapitel Val av plats Plats kommer att väljas efter att en lokaliseringsutredning tagits fram. Information som framkommer under samrådsprocessen kommer att tas med som underlag till lokaliseringsutredningen. En viktig aspekt för lokaliseringsutredningen är avståndet till de gårdar som gödseln skall transporteras från och till. På kartan nedan finns aktuella gårdar utritade. De stora gröna prickarna är de två aktuella lokaliseringarna. Blå markeringar är de gårdar som har skrivit gödselavtal med Sävsjö Biogas AB. Röda prickar visar gårdar som är kontaktade, men som ännu inte skrivit under något avtal. Lila prick visar på potential för fler gårdar i Vetlanda kommun.

11 11 (15) Bild. Karta över Sävsjö med lantbruk som har gödselhantering utmärkta som blå och röda prickar, samt de två lokaliseringsalternativen som gröna prickar. 5. Omgivningsbeskrivning 5.1 Intilliggande verksamheter Ljungakrysset I området kring Ljungakrysset förekommer främst skogs-, lantbruks- och täktverksamhet. Någon större industri eller liknande verksamhet finns ej. Södra industriområdet Förutom reningsverk finns ett flertal mindre industrier i närområdet. Närmaste anläggningarna är ett asfaltsverk och en biobränsleeldad panncentral. Dessutom finns minst en planerad verksamhet. En dryg kilometer norr om platsen ligger en skola.

12 12 (15) 5.2 Närliggande bostäder Norra Ljungakrysset Närmsta bostad är ett mindre fritidshus på ca 50 meters avstånd. Om platsen blir aktuell för lokalisering måste fastigheten köpas in eller avtal med fastighetsägaren upprättas. Avstånd till närmaste permanentboende är ca 400m. Närmsta samanhållna bebyggelse är Norra Ljunga. Södra industriområdet Ca 1 km norr om lokaliseringsalternativet ligger de närmsta bostadsområdena, Nyhem, med ett drygt tiotal bostäder och Hägneområdet, som är ett större sammanhängande bostadsområde. Den närmsta enskilda bostaden ligger ca en kilometer nordväst om platsen. 5.3 Vattentäkter och vattenskyddsområden Inget av lokaliseringsalternativen ligger inom vattenskyddsområde eller i direkt närhet till reservvattentäkt. Lokaliseringen vid industriområdet ligger inom verksamhetsområdet för kommunalt VA. I Norra Ljunga finns endast enskilt vatten och avlopp. 5.4 Natur Norraljungakrysset domineras av planterad skog med stråk av flackt odlingslandskap i omgivningarna kring Norra Ljunga kyrkby, vägen norrut mot Komstad och längs Ljungaån. Ljungaån passerar Ljungakrysset på ca 600 meters avstånd på sin väg från Sävsjön nära Komstad. Några kilometer nedströms byter ån namn till Vrigstadsån som passerar Lundholmssjön alldeles intill Vrigstad och sedan fortsätter vidare söderut för att slutligen mynna i Rusken. Ett större sammanhängande område som täcker Norraljungakrysset innefattas av ett naturvårdsprogram som tidigare har inventerats. I utkanten av lokaliseringsalternativ 1 ligger en sumpskog (i två separata delar). Denna skog bör inte behöva påverkas. Inom Södra industriområdet har markarbeten för att iordningställa industrimarken redan påbörjats, vilket gör att den i nuläget utgörs av en stor grusplan. I anslutning till området finns skogsmark. Utifrån en översiktlig studie av kartmaterial, och det faktum att området har avsatt som industrimark, är utgångspunkten i nuläget att ingen skyddsvärd natur finns. Innan ett eventuellt beslut om etablering på platsen kommer dock en mer ingående studie av förutsättningarna ut ett naturvårdsperspektiv att göras.

13 13 (15) 5.5 Riksintressen, naturreservat, fornlämningar Det närmsta naturreservatet ligger knappt 1,5 km väster om Norraljungakrysset eller drygt 4 km väster om Sävsjö tätort. Ca 2 km norr om Norraljungakrysset ligger Komstad som är riksintresser för kultur- och naturmiljön samt Natura område. Strax sydväst om Norraljungakrysset ligger Norra Ljunga riksintresse för kulturvård. Närmsta kulturminne ligger på drygt 50 meters avstånd till lokaliseringsalternativ 1 (utanför området för riksintresse). Norra Ljunga har en historiskt kontinuerlig bebyggelseutveckling från järnåldern till nutid. Inom riksintresset ligger bland annat Sunagårds gravfält som innehåller 110 fornlämningar. Norra Ljunga kyrka uppfördes under 1100-talet. Vägen mellan Vallsjön och Norra Ljunga, som korsar väg 127 vid Ljungakrysset, har utsetts till kommunintresse för kulturmiljövården. Målet är att verka för bevarande av vägsträckan med omgivande miljöer. Marken för lokaliseringsalternativ 1 är naturklassad grusförekomst enligt Länsstyrelsen. Klassningen finns dock ej med i kommunens översiktsplan. Liksom i avsnitt 5.4 Natur ovan har en översiktlig bedömning gällande kulturmiljön gjorts, utifrån kartmaterial och vetskapen om att området avsatts som industriområde. Innan ett eventuellt beslut om etablering på platsen kommer dock en mer ingående studie av förutsättningarna ut ett kulturvårdsperspektiv att göras. 6. Miljöpåverkan 6.1 Miljökvalitetsnormer, MKN Anläggningen riskerar inte att påverka några miljökvalitetsnormer. 6.2 Utsläpp till luft Råbiogasen består av ca 60 % metan, ca 40% koldioxid och små mängder andra ämnen t ex svavelväte. Metangasen samlas in för vidare användning, medan koldioxiden avges till luften. Då koldioxiden kommer från gödsel är den dock koldioxidneutral (lika stora volymer har tidigare bundits från luften till fodret). Vissa förluster sker även av metan, men denna andel är väldigt liten i sammanhanget. Genom att ta gödseln färsk till rötningsanläggningen och där hantera den i ett slutet system reduceras ca 60 % av metanutsläppen från gödselhanteringen. 6.3 Utsläpp till mark och vatten I kommunen finns en dagvattenpolicy som bolaget har för avsikt att följa. Inget utsläpp till vatten kommer att ske i etapp 1 och 2. Om etapp 3 genomförs kommer

14 14 (15) avvattningen av gödseln leda till en ren vattenfas som kommer behöva släppas ut, t.ex. via en infiltrationsanläggning. 6.4 Transporter Så långt det är möjligt kommer fulla returtransporter att eftersträvas, genom att samma lastbil både lämnar och hämtar gödsel. Med drygt m 3 gödsel och avfall och 30 m 3 per transport blir det i snitt 10 transporter per arbetsdag. Mer detaljerade beräkningar kommer att tas fram i miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att bifogas tillståndsansökan. 6.5 Buller och lukt I normalfallet sker inga utsläpp av luktande luft från den planerade typen av biogasanläggning. Det kommer att finnas ett ventilationssystem där luften behandlas med t.ex. biofilter eller jonisering. På så sätt fås en god kontroll av luftflödena och de ämnen som luktar tas bort innan luften släpps ut. Luktproblem kan dock uppstå vid driftproblem eller vid incidenter som ger luktutsläpp utanför anläggningen. Den dominerande vindriktningen i södra Sverige är västlig till sydvästlig vind. För placeringen vid Norra Ljungakrysset innebär detta att vindläget sällan är sådant att Norra Ljunga kyrkby eller bostäder rakt norr om platsen kommer att påverkas av eventuell lukt. Sävsjö samhälle ligger dock rakt väster om platsen, på ca 3 kilometers avstånd. Normalt anges 500 m som ett tillräckligt skyddsavstånd för den planerade verksamheten. En eventuell driftstörning eller ett tillbud som orsakar luktproblem skulle sannolikt inte märkas inne i samhället i och med det stora skyddsavståndet. Närmsta bostad i väst- till sydvästlig vindriktning ligger på ca 2 kilometers avstånd. Vid en placering i Södra industriområdet skulle en sydvästlig vind i samband med ett lukttillbud eventuellt kunna påverka boende i bostadsområdet Norra Hägnen som ligger på ca en kilometers avstånd. I rakt östlig riktning (som påverkas vid västlig vind) finns enstaka hus, med det närmsta på ca en kilometers avstånd. I närområdet finns ett flertal industrier. 6.6 Energi Uppvärmningsalternativ för anläggningen utreds. De i nuläget troligaste alternativen är pellets, flis, värmeväxlare eller anslutning till lokal fjärrvärmeanläggning. Sannolikt kommer inte uppvärmning att ske med gas, då det är onödigt att använda en så förädlad och ren energiform till uppvärmning. Ur miljösynpunkt ger biogasen större miljönytta då den används som fordonsbränsle.

15 15 (15) 6.7 Kemikalier Kemikaliebeskrivning Troligen kommer järnklorid att användas för att fälla ut svavel, så att svavelvätehalten blir låg i uppgraderingsanläggningen för biogasen. Inom anläggningen kommer vanliga rengöringsmedel att användas. För tvätt av transportfordon kommer livsmedelsgodkända desinfektionsmedel att användas. Dessutom tillkommer vanliga kemikalier för underhåll, t.ex. smörjoljor, målarfärg mm. Vid genomförande av etapp 2 kan en polymer tillsättas för avvattningen och vid etapp 3 kan det tillkomma en fällningskemikalie för att koncentrera ammonium. Lagring av kemikalier Kemikalier kommer att förvaras i låst utrymme under tak, med invallning. Järnkloriden kommer att förvaras i syrafast tank med invallning. 6.8 Avfall Inga större mängder av avfall kommer att uppkomma från anläggningen. Det farliga avfall som kan förväntas är små mängder av spillolja, lysrör, färgrester och annat avfall som uppstår vid normalt underhåll. Avfall kommer att lämnas till godkänd transportör och mottagare. Farligt avfall kommer att förvaras låst och invallat.