Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Transkript

1 Underlag till samråd Biogasanläggning i Strängnäs

2 Sammanfattning Strängnäs Biogas AB bildades år 2010 av nio företagare, huvudsakligen lokala lantbrukare. Bolaget planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst ton gödsel, organiska restprodukter och odlad energigröda vallgröda). Dessutom söks tillstånd för en produktion av biogas motsvarande rötning av ovan nämnda volymer. Uppskattningsvis innebär det ca 6 miljoner m 3 eller 60 GWh metangas beroende på råvaror. Biogasanläggningen kommer att bestå av mottagning, förbehandling, hygienisering, rötning, rötrestlager, rötrestseparation, biogasuppgradering, upplag för vall eller annan energigröda samt ev. pannanläggning. I ett senare skede kan det också bli aktuellt att förädla rötresten till näringskoncentrat. Produktionen kommer inledningsvis att vara mindre än den ovan angivna. Initialt kommer ca ton gödsel och andra substrat att rötas, medförande en biogasproduktion om ca 2 milj m 3 eller ca 20 m 3 uppgraderad biogas metangas). Gasen leds från rötkammaren och restlagret till en anläggning där rågasen uppgraderas till komprimerad metangas av fordonskvalitet. Biogasen kommer att fyllas på mobila gaslager gasflak) i en kompressorstation med växelsystem och transporteras successivt bort allteftersom flaken fylls. Lokaliseringen i Gorsinge industriområde är vald för att i biogasen i ska kunna distribueras i ledning till tankstationer) i Strängnäs och till bussdepån i Storängen, Strängnäs. Gasledningar och tankstationer ingår inte i den här miljötillståndsansökan. Lokaliseringen vid Gorsinge industriområde är vald utifrån ett antal kriterier, där tre olika alternativ har utretts och vägts mot varandra. Förutom Gorsinge industriområde så har lokaliseringar vid Storängens industriområde och Malmby industriområde utretts. Den största miljöpåverkan från anläggningen kommer att vara transporter, utsläpp till luft och lukt. Anläggningen kommer att utformas för att ge en så liten störning på omgivningen som möjligt. Till tillståndsansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att bifogas. Anläggningens miljöeffekter kommer huvudsakligen att vara positiva, eftersom den kommer att medföra en avsevärd reduktion av utsläppen av växthusgaser i kommunen. Dels så kommer den producerade biogasen att ersätta bensin och diesel som fordonsbränsle och dels så kommer utsläppen inom jordbruket att minska genom att metanavgången från gödsel reduceras och att användningen av handelsgödsel minskar. Beräknat på de mängder som initialt kommer att användas så kommer utsläppen av växthusgaser att minska med ca ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande ca 6 % reduktion av CO2- utsläppen i kommunen. Den mängd biogas som initialt beräknas att produceras motsvarar ca 6 % av drivmedels- förbrukningen i Strängnäs kommun. En annan positiv miljöeffekt är att rötad gödsel luktar avsevärt mindre än orötad gödsel. Luktpåverkan vid spridning av gödsel kommer därmed att minska. 2

3 Innehållsförteckning 1. Administrativa uppgifter Lokalisering Gorsinge industriområde vald lokalisering) Storängens industriområde Malmby industriområde Lokaliseringsalternativen i sammanfattning Verksamhetsbeskrivning Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt Anläggningens utformning Anläggningens miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer, MK Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Transporter Buller och lukt Energi Kemikalier Avfall

4 1. Administrativa uppgifter Sökande Strängnäs Biogas AB Adress Munktell Science Park, Portgatan 3, Eskilstuna Organisationsnummer Kontaktperson Kaj Wågdahl Telefon Mobiltelefon E-post Fastighetsbeteckning Gorsinge 1:1 Saken Tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en biogasanläggning för tillverkning av normalkubikmeter metan. Verksamhetskod B Anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår B Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår Underlaget har upprättats av Kaj Wågdahl på Strängnäs Biogas AB. 2. Lokalisering Tre olika lokaliseringsalternativ har utretts och vägts mot varandra. Vid utredningen har följande kriterier använts: närhet till avsättning för biogas bussdepån i Strängnäs och planerad publik tankstation) närhet till större vägar för in- och uttransport av material påverkan på omgivning boende, naturvärden etc.) tillgänglig yta bör vara minst m 2 tillgång till detaljplan tillgång till vatten och avlopp tillgång till fjärrvärme markförhållanden Marken för alla tre alternativ inklusive det valda) ägs f.n. av Strängnäs kommun. De tre lokaliseringsalternativen ses i kartbilden nedan: 4

5 2.1. Gorsinge industriområde vald lokalisering) Tillstånd söks för en lokalisering på fastigheten Gorsinge 1:1, på markerat område i kartbilden nedan. 5

6 6 Lokaliseringen har föreslagits av Strängnäs kommun. Området är detaljplanlagt för industri Detaljplan för Gorsinge 1:20 m fl, del av, Gorsingeskogen i Strängnäs, Strängnäs kommun). Flera skäl talar för den valda lokaliseringen. Dels så ligger området nära E20 och väg 55 vilket gör att tillgängligheten för in- och uttransport av material är god. Samtidigt ligger området tillräckligt nära bussdepån i Strängnäs för ledningsbunden gastransport. Avståndet till boende är långt och det faktum att området är utpekat som lämpligt för tung industri i!!$%&)*+,-. $ $ % & % % % % %!$%&)*!+,%-.,%/*$ 01221$,3-$4!1$425%2 6+)7, 8-&31$4* 01221$,2-$. 9-23:.&: ;):-<$: =*&<3>,24* /0$ &648?-$,+41)*&! &648!$%&)*!+,%-.,%/*$ 01221$,3-$4 8-&31$4* 01221$,2-$. =*&<3>,24*?-$,+41)*&!$%&)*!+,%-.,%/*$ 01221$,3-$4!1$425%2 6+)7, 8-&31$4* 01221$,2-$. 9-23:.&: ;):-<$: H$ 4*IE 4*IJ @AD8L8DMFB:F FIM FIC FICF?O68;P?Q FIJC FIJK?6RP;LQP?O68;P?Q M F FIKJ FIM@ FICA FIJJ FIKA FIK F?O68;P?Q =RH=!S 8L6TP?PT8DHUPV!S FIM@ FIC FIA FI C IB FIAK FIA@ E FIM@ A FIM@ FIM@ FIKC FIME FIMC FIMK FI@ FIMJ FIB@ FIM@ F@ F@ A?O68;P?Q FI FIF FIB FIC FIM!U88QP!;HQP!U88QP FIAB J M F F FIMAFIBM J FIBA C C K B K C WT6PQL FIAE FIAK F!!!!$%!$! %! %! %!! &!$&!$& F@@ A@@ J@@X< 8%*&*X@@@@ Y > YXZXCJKB@CF >XZXFKEFE 8>,21<X8[Q6Q9XEEXFC@XXX \*$2$1)-/+,+41X7*$X+21X$522,/1$%*]X<^$X<-2X31,&2X+X&*2<521 _-.>$+472XH*2<521$+12

7 kommunens fysiska planering talar för lokaliseringen. Området är redan plansprängt, vilket gör att etableringen innebär minimal påverkan på naturvärden. Sammantaget gör detta att Gorsinge industriområde har bedömts vara klart fördelaktigare än de andra två alternativen Storängens industriområde Alternativet vid Storängens industriområde har fördelen att det ligger nära bussdepån för tänkt avsättning för biogasen) och kommunens huvudavloppsreningsverk för sambehandling/- användning av biogas). Annan tung industri ligger i närheten, men lokaliseringen i sig ligger utanför detaljplanlagt område. Markförhållandena kan också befaras vara dåliga med lermark. Alternativet har valts bort till förmån för Gorsinge utifrån att detaljplan saknas, att markförhållandena är sämre och att området ligger närmare centrum med längre transporter av material som följd Malmby industriområde Området ligger nära vald lokalisering i Gorsinge. Området är detaljplanlagt, dock endast för småindustri. Området har valts bort till förmån för Gorsinge främst utifrån närheten till andra verksamheter i området Lokaliseringsalternativen i sammanfattning I tabellen nedan visas de tre lokaliseringsalternativ som har utvärderats med avseende på olika kriterier. Kriterium Malmby Storängen Gorsinge Transport- kostnader Samtliga alternativ likvärdiga Samtliga alternativ likvärdiga Samtliga alternativ likvärdiga Längd biogasledningar 2 km dubbel + 1 km enkel. Ca 500 m dubbel + 1 km enkel. 2,5 km dubbel + 1,5 km enkel. Markbärighet Bra Dålig Bra Tillgång till VA Ja Ja Ja Tillgång till billig energi/ fjärrvärme FV FV Möjligheten till fjärrvärme utreds. Risk för störningar av omvärlden Småindustri i området. Ca 500m till boende i Malmby. Liten, annan tung industri i området. Kontor finns i närheten. Liten, >500 m till närmaste boende. 7

8 3. Verksamhetsbeskrivning 3.1. Verksamhetens omfattning och tillståndsplikt Strängnäs Biogas AB planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken för rötning av högst ton gödsel och andra restprodukter. Enligt bilagan till Förordningen 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd klassas sådan verksamhet som anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton, men inte större än ton, per kalenderår. Dessutom söks tillstånd för en produktion av rågas motsvarande ovan nämnda volymer för rötning av gödsel och annat organiskt substrat. Uppskattningsvis innebär det ca 6 miljoner m 3 eller 60 GWh uppgraderad biogas metan), vilket motsvarar klassning enligt kod 40.10, anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Mängden biogas som kan produceras ur en given mängd material är dock starkt avhängigt av materialets egenskaper framför allt tillgängligt kolinnehåll). Enligt Förordningen om MKB 1998:905) 3 punkt 1 skall verksamheter som omfattas av dessa verksamhetsbeskrivningar alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. Därmed krävs att en miljökonsekvensbeskrivning bifogas tillståndsansökan. Avfallet som ska rötas kommer att utgöras av gödsel, andra organiska restmaterial och energigröda troligen vallgröda) inom en radie av ca 30 km från Strängnäs. Transporten kommer att ske med lastbil. Även inblandning av matavfall och livsmedelsavfall kan bli aktuellt. För att möjliggöra längre transporter av slutprodukten kan även en förädling av biogödseln till näringskoncentrat bli aktuell. Den behandling av rötresten som miljötillståndsansökan omfattar i det här skedet är dock endast separering i en fast och en lättflytande fas. Förutom den biogas som produceras från gödsel och organiska restprodukter så planeras biogas från kommunalt avloppsslam att uppgraderas tillsammans med gasen från den nya anläggningen. Under förutsättning att en överenskommelse med det kommunala avloppsreningsverket nås så kommer gasen från avloppsreningsverket att ledas till området med gasledning. Mängden biogas från avloppsslam är beräknad till ca m 3 eller ca 3 GWh uppgraderad biogas. Den framtida slamhanteringen är dock inte beslutad utan utreds för närvarande av kommunens VA- huvudman SEVAB. För logistiken rörande transporter från och till berörda lantbruk ingår en översyn av gödselbrunnarna ute på lantbruken i projektet. På några ställen kan nya gödselbrunnar behövas. För detta krävs en anmälan till kommunen. Anmälan görs av den enskilda lantbrukaren och denna fråga kommer därför inte tas upp vidare i tillståndsansökan. Däremot kommer gödselcisternen för slutlagring av den rötade produkten tillhörande biogasanläggningen att innefattas av ansökan. 8

9 Ledningsdragningar samt tankstation utanför den valda tomten ingår inte i ansökan. Anläggning av gasledning är ej tillståndspliktig enligt miljöbalken Anläggningens utformning Biogasanläggningen kommer att bestå av följande komponenter: Mottagningstank Mottagningsficka för fastgödsel Lagringsyta för vall eller annan energigröda Ev. lagringsbehållare för processhjälpmedel Lagringsbehållare för flytande organiska substrat Pumpar och teknisk utrustning Två till tre rötkammare/sekundära rötkammare av en maximal storlek om m 3 vardera En till tre stycken baljor à 30 m 3 för inmatning av fastgödsel och vall Byggnad eller container innehållande gaspanna alternativt flis- eller pelletspanna för produktion av processvärme. Värmeväxlare Hygieniseringsutrustning bestående av max fyra behållare om max 12 m 3 Utrustning för separering av biogödseln i en fast och en flytande fas Lagringsbrunn för våt biogödselfraktion Lagringsficka för torr biogödselfraktion, ca 100 m 3 Uppgraderingsutrustning Container innehållande kompressor Plats för uppställning och tankning av växelflak, 3 6 platser Gasledningar ut ur området Tvättutrustning för fordon Total mängd biogas som kommer att produceras beräknas initialt bli ca 2 milj. m 3 uppgraderad biogas. Potentiellt smittspridande substrat kommer att hygieniseras till 70 C i minst en timme. Detta kommer att ske i tre parallellkopplade tankar med värmeväxling med hetvatten eller med ånga. Från hygieniseringen pumpas substratet vidare till en rötkammare med totalomblandning, där det uppehåller sig under dagar. De substrat som behöver hygieniseras avgörs i samråd med jordbruksverket. I rötkammaren hålls en temperatur på ca 37 C mesofil process) och det är här det organiska materialet bryts ned under syrefria förhållanden och biogas bildas. Faciliteter för tvättning av fordon kommer att anläggas på området. För att minimera metanavgången från rötresten så kommer antingen rötresten att kylas vid utpumpning från rötkammaren eller så kommer rötrestlagret att dimensioneras för en volym som rymmer minst 8 dagars produktion så att rötresten hinner svalna i lagret. Rötrestlagret kommer att vara täckt och metan från rötresten att samlas upp. Biogödseln kommer att provtas innan uttransport och återlämnas till lantbrukaren i förhållande till hur mycket fosfor och kväve som lämnades i den färska gödseln. I ett senare skede kommer ev. också en 9

10 förädling av biogödseln till näringskoncentrat att göras. Tekniken för förädling är ännu relativt oprövad när det gäller drifterfarenheter och kostnader, varför den här delen kommer att utvärderas separat när det blir aktuellt. Den rötade gödseln, biogödseln tas tillvara genom att den används som gödsel på åkermark. Biogödsel, innehåller en större mängd växttillgängligt kväve jämfört med orötad gödsel och detta gör att kväveläckaget minskar och därmed också risken för övergödning. Biogödseln luktar också avsevärt mindre än orötad stallgödsel. Innan biogödseln transporteras tillbaka till lantbrukarna kommer en separering i en våt och en fast fraktion att ske. Den fasta fraktionen kommer att innehålla det mesta av fosforn medan den flytande fraktionen innehåller det mesta av kvävet. Därmed blir det lättare att dosera rätt mängd näring vid gödsling av åkrarna. 4. Anläggningens miljöpåverkan I avsnitten nedan beskrivs miljöpåverkan från anläggningen. Beskrivning av Gorsinge industriområde och generell påverkan från etableringar inom området på vatten, natur, fornlämningar mm finns att läsa i planhandlingarna med tillhörande MKB Miljökvalitetsnormer, MK Anläggningen riskerar inte att påverka några miljökvalitetsnormer Utsläpp till luft Råbiogasen består av ca 60 % metan, ca 40 % koldioxid och små mängder andra ämnen, t.ex. svavelväte. Vid uppgraderingen av biogasen så separeras koldioxiden från metanet och koldioxiden avges till luften. Då koldioxiden kommer från gödsel är den klimatneutral eftersom lika stora volymer tidigare har bundits till fodret från luften. Vissa förluster sker även av metan, men denna andel är väldigt liten i sammanhanget. Jämfört med alternativet utan rötning så minskar metanutsläppen, eftersom utsläppen av metan från gödselhantering minskar då gödseln transporteras så färsk som möjligt till biogasanläggningen. Maximala metanförluster vid anläggningen kommer att hållas under 2 % av metan- innehållet i den producerade biogasen Utsläpp till mark och vatten I detaljplanen för området så finns regler för dagvattenhanteringen som bolaget kommer att följa. Om steget med förädling av biogödseln genomförs så kommer avvattningen av biogödseln leda till en ren vattenfas som kommer släppas till det kommunala avloppsnätet. I annat fall så kommer inget utsläpp till vatten att ske. 10

11 4.4. Transporter Så långt det är möjligt kommer fulla returtransporter att eftersträvas, genom att samma lastbil både lämnar och hämtar gödsel. Med m 3 gödsel och avfall den mängd som initialt planeras att användas) och 30 m 3 per transport blir det i snitt 5 transporter per arbetsdag. Vid maximalt utnyttjande av sökt tillstånd om ton/år så kommer verksamheten att generera ca 13 transporter per arbetsdag. I samband med skörd av energigröda så kommer mer frekventa transporter att ske eftersom skörden görs under en kort period. Eftersom området ligger intill E20 och riksväg 55 så är tillgängligheten för tung trafik mycket god och de transporter som verksamheten genererar kommer att vara mycket små i förhållande till befintlig trafik. Den energi i form av diesel som krävs för transporterna till och från anläggningen motsvarar mindre än 2 % av energiinnehållet i den biogas som beräknas produceras i anläggningen Buller och lukt I normalfallet sker inga utsläpp av luktande luft från den planerade typen av biogasanläggning, eftersom alla material hanteras i slutna system. Det kommer att finnas ett ventilationssystem där luften behandlas i ett filter troligen biofilter). På så sätt fås en god kontroll av luftflödena och de ämnen som luktar tas bort innan luften släpps ut. Luktproblem kan dock uppstå vid driftproblem eller vid incidenter som ger luktutsläpp utanför anläggningen. Den dominerande vindriktningen i Strängnäs är västlig till sydvästlig vind. För placeringen i den nordöstra delen av Gorsinge industriområde innebär detta att vinden oftast kommer att blåsa från industriområdet ut över ett skogsområde. ärmaste industrier nordost om verksamheten på andra sidan om skogsområdet ligger ca 400 m från den planerade verksamheten. Till närmaste bostadsområde nordost om anläggningen i Malmby är det ca 1 km. ärmaste enstaka boningshus ligger ca 700 m norr om tänkt lokalisering. Ett lukttillbud skulle eventuellt kunna påverka de enstaka bostäder som finns norr om området vid sydlig vind), boende i Malmby vid sydvästlig vind), i Pettersberg vid sydostlig vind) eller i Biskopskvarn vid nordostlig vind) Energi Uppvärmningen av anläggningen är ännu inte beslutad. Förstahandsalternativet kommer att vara fjärrvärme, men det är osäkert om fjärrvärme kommer att finnas tillgängligt när anläggningen byggs. De i nuläget troligaste alternativen är fjärrvärme, pellets, flis eller värmepump. Sannolikt kommer inte uppvärmning att ske med biogas, då biogasen både ekonomiskt och miljömässigt gör större nytta då den används som fordonsbränsle. In- och utgående material kommer att värmeväxlas för att minimera energiåtgången. El åtgår för pumpning, omrörning mm. Elförbrukningen beräknas uppgå till 2 3 % av energiinnehållet i den producerade biogasen. 11

12 4.7. Kemikalier Kemikaliebeskrivning Troligen kommer järnklorid att användas för att fälla ut svavel, så att halten av svavelväte blir låg i den producerade biogasen. Inom anläggningen kommer vanliga rengöringsmedel att användas. För tvätt av transportfordon kommer livsmedelsgodkända desinfektionsmedel att användas. Dessutom tillkommer vanliga kemikalier för underhåll, t.ex. smörjoljor, målarfärg mm. Om det tillkommande steget med förädling av biogödseln till näringskoncentrat blir av så kan det tillkomma en fällningskemikalie för att koncentrera ammonium. Lagring av kemikalier Kemikalier kommer att förvaras i låst utrymme under tak, med invallning. Järnkloriden kommer att förvaras i syrafast tank med invallning Avfall Vid mottagning av matavfall och/eller livsmedelsavfall kan en förbehandling behövas vilken sorterar t.ex. förpackningar eller andra orenheter i materialet som rejekt. Rejekt kommer att transporteras från anläggningen med entreprenör som upphandlas om det blir aktuellt, troligtvis till förbränning men även kompostering kan vara ett alternativ. I övrigt så kommer inga större mängder av avfall att uppkomma från anläggningen. Det farliga avfall som kan förväntas är små mängder av spillolja, lysrör, färgrester och annat avfall som uppstår vid normalt underhåll. Avfall kommer att lämnas till godkänd transportör och mottagare. Farligt avfall kommer att förvaras låst och invallat. Strängnäs Biogas AB,