Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun

Transkript

1 Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne AB

2 Projekt Beställare Konsult Författare Tillståndsansökan enligt miljöbalken för biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne BioMil AB och Envirum AB Marita Linné, BioMil AB och Mikael Lantz, Envirum AB Datum Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 2 (16)

3 1. Inledning Sydöstra Skåne är en av de mest gödseltäta regionerna i Sverige. Här finns också ett stort intresse inom lantbruksnäringen för produktion av biogas från gödsel och andra råmaterial från lantbrukssektorn. År 2008 bildades därför Biogas Färs Ekonomisk förening som sedan dess arbetat med att etablera en gödselbaserad produktion av biogas i stor skala i regionen. De förstudier som genomförts visade att förutsättningarna för ett sådant projekt var goda och för att gå vidare mot ett mer kommersiellt projekt bildades Biogas Sydöstra Skåne AB (BSS) våren Tillstånd för den planerade biogasanläggningen kommer att sökas enligt 9 kap. Miljöbalken. Denna handling utgör underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Biogasanläggningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och samråd kommer därför även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 3 (16)

4 2. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Biogas Sydöstra Skåne AB Organisationsnummer Adress Bernard Nils väg Borrby Kontaktperson Kurt Lekås kurt.lekas@telia.com Kontaktperson miljöfrågor Mikael Lantz mikael.lantz@envirum.se Kommun Län Förslag på verksamhetskod enligt Miljöprövningsförordningen 2013:251 Tomelilla Skåne Tillståndsplikt A och verksamhetskod gäller för anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farlig avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. samt Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Tillståndsplikt B och verksamhetskod för anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår Mark och miljödomstolen Växjö Länsstyrelsen i Skåne Län Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 4 (16)

5 3. Verksamhetens omfattning och utformning 3.1 RÅMATERIAL Biogas produceras när råmaterial som innehåller organiska ämnen bryts ned under anaeroba (syrefria) förhållanden. Råmaterial till den planerade anläggningen är framför allt gödsel, odlingsrester och grödor. Anläggningen kan dock även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Anläggningen kommer att ta emot maximalt ton råmaterial med antagen fördelning enligt Tabell 1. Tabell 1. Antagen fördelning av inkommande råmaterial till biogasanläggningen. Råmaterial Antagen mängd (ton/år) Flytgödsel Fastgödsel och grödor Avfall och restprodukter SUMMA RÖTNINGSANLÄGGNING Anläggningen kommer att bestå av mottagningsstationer för gödsel, restprodukter från växtodling, grödor och annat organiskt material. Vid anläggningen kommer det också att finnas utrymme för att lagra grödor och odlingsrester. Gödsel och annat avfall hygieniseras i enlighet med gällande lagstiftning. Råmaterialet rötas i flera rötkammare med preliminärt en höjd på m. För uppvärmningsbehovet i anläggningen kommer troligen en biobränsleeldad panna att användas. Huvuddelarna i biogasanläggningen är: lager för ensilerade grödor exempelvis plansilos mottagningshall med mottagningstank utrustning för förbehandling av inkommande råmaterial utrustning för hygienisering av inkommande råmaterial rötkammare utrustning för rening och uppgradering av biogas gasfackla gaslagring tankstation täckta gödselbehållare för lagring av biogödsel biobränsleeldad panna, 2-3 MW. I Figur 1 visas en översiktlig layout för planerad biogasanläggning. Observera att layouten kan komma att förändras i det fortsatta projekteringsarbetet och att figuren nedan endast visas som exempel. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 5 (16)

6 Figur 1. Principskiss för planerad biogasanläggning. 3.3 GASHANTERING Produktionen av biogas beror på vilka råmaterial som anläggningen använder och kan därför variera betydligt. Här baseras beräkningarna på att anläggningen producerar 150 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råmaterialens torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Efter rötning håller rågasen en metanhalt på ca 60 %. Övriga komponenter är koldioxid, vattenånga och svavelväte. Rågasen torkas och koldioxiden avlägsnas och uppgraderas till cirka 97 % metan. I första hand är bolagets avsikt att producera flytande metan genom att den uppgraderade gasen kyls till -162 o C En gasproduktion på 150 GWh per år motsvarar cirka ton LBG. Denna kommer att transporteras från anläggningen i särskilda tankbilar som transporterar cirka 25 ton. Det kan bli aktuellt att enbart uppgradera och trycksätta biogasen för att därefter transportera den till konsument via gasflak på bil eller via gasledning. I anslutning till biogasanläggningen planeras det också uppställningsplatser för lastbilar och för möjlighet att tanka komprimerad eller flytande biogas för interna såväl som externa fordon. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 6 (16)

7 Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem i uppgraderingen. All gashantering projekteras i enlighet med Energigas Sveriges biogasanvisningar (BGA 2012). 3.4 BIOGÖDSEL Som produkt efter rötningen i en biogasanläggning bildas även biogödsel. Mängden biogödsel är ungefär lika stor som mängden råmaterial som rötas. Biogödsel innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råmaterial och kan återföras till åkermark. Biogödseln används då som gödselmedel och ersätter användning av orötad gödsel och handelsgödsel. Lagring av biogödseln kan göras i anslutning till biogasanläggningen eller i externa bassänger hos lantbrukare, så kallade satellitbrunnar. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 7 (16)

8 4. Lokalisering En lokaliseringsstudie har genomförts för det upptagningsområde av gödsel och andra substrat som är aktuellt för projektet. Upptagningsområdet omfattar kommunerna, Sjöbo Tomelilla, Simrishamn samt Ystad. En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera, både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Lokaliseringsbedömningen baseras på följande kategorier: - Allmänna intressen - Planförhållanden och nuvarande markanvändning - Enskilda intressen - Vägnät och transportarbete Inom ramen för föreliggande studie har sju stycken olika lokaliseringsalternativ identifierats. - A- Tomelillas västra industriområde - B - Tomelillas norra industriområde - C - Norr om Röddinge - D- Söder om Tosselilla - E - Sydväst om Everöds gård - F - Söder om väg 19 och nordost om Everödslund - G - Längs väg 1570 mellan Skånes Tranås och Onslunda Lokaliseringsalternativen redovisas i Figur 2 Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 8 (16)

9 Figur 2. Karta över de lokalieringsalternativ som har utretts. För respektive kategori har lokaliseringarna klassats som mycket lämplig (++), lämplig (+), olämplig (-) eller mycket olämplig (--). När det gäller planförhållanden klassas lokaliseringarna som lämplig/olämplig (0) om de inte är planlagda. I Tabell 2 redovisas den samlade bedömningen av de sju lokaliseringarna. Lokaliseringsutredning i sin helhet bifogas till samrådsunderlaget. Baserat på dessa bedömningar är det plats A vid det västra industriområdet som faller bäst ut. Detta förutsätter dock att befintlig detaljplan kan ändras så att en högre byggnadshöjd medges. Därefter kommer plats C vid Röddinge, plats E vid Everödsgården och plats F vid Gamlegården. Plats C vid Röddinge medför dock ett längre transportavstånd vilket ökar biogassystemets energianvändning och emissioner. Föreslagna lokaliseringar visas i Figur 3. Biogas Sydöstra Skåne samråder om dessa tre platser för att därefter finna den mest lämpliga. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 9 (16)

10 Tabell 2. Samlad bedömning av lämpligheten att etablera en biogasanläggning vid någon av de identifierade lokaliseringarna Plats A B C D E F G Allmänna intressen Planförhållanden + a + a Enskilda intressen Vägnät och transportarbete b ++ b ++ SUMMA a Förutsätter att detaljplanen ändras och medger en höge byggnadshöjd b Förutsätter att befintliga avfarter kan användas och förstärkas Figur 3. Föreslagna lokaliseringar Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 10 (16)

11 5. Bedömd miljöpåverkan En biogasanläggning kan ge upphov till negativ miljöpåverkan i form av exempelvis transporter, lukt och buller. Dock anses den positiva miljöpåverkan som biogasanläggningens produkter (biogas och biogödsel) medför vid användning som övervägande. I detta kapitel ges en översiktlig beskrivning över biogasanläggningens bedömda miljöpåverkan. 5.1 TRANSPORTER Råmaterial och biogödsel kommer att transporteras till och från biogasanläggningen med olika typer av lastbilsekipage. Det totala antalet transporter påverkas av vilken typ av råmaterial som transporteras och möjligheten att köra fulla returlass. Transporterna av producerad gas påverkas av om gasen är i flytande form eller transporteras i gasformigt tillstånd. Dessutom tillkommer transporter av flis till en eventuell flispanna samt personbilstransporter för personal och entreprenörer. I lokaliseringsutredningen (bilaga 1) redovisas beräkningar på antalet transporter baserat på antagen sammansättning av inkommande råmaterial och gasavsättning. I bilagan redovisas också nuvarande trafikintensitet på aktuella vägar vid respektive lokalisering. Totalt beräknas verksamheten vid biogasanläggningen kunna ge upphov till cirka 9 fordonsrörelser i timmen med tunga transporter. Detta motsvarar cirka 140 fordonsrörelser per vardagsdygn respektive 90 fordonsrörelser på lördagar. Därutöver tillkommer personbilar motsvarande cirka 20 fordonsrörelser per vardagsdygn. Energibehovet för transporter av råmaterial och biogödsel beräknas till cirka 4 GWh per år d.v.s. cirka 3 % av biogasanläggningens planerade produktion av fordonsgas. 5.2 BULLER Buller förekommer i första hand vid transporter av råmaterial till och från anläggningen. I mindre omfattning uppstår buller från själva anläggningen. Under byggnation av anläggningen kan det uppstå visst buller från maskiner mm, men då detta endast uppstår under en begränsad tid bedöms påverkan som liten. Biogasanläggningen kommer att följa Naturvårdsverkets riktlinjer avseende externt industribuller. 5.3 LUKT OCH EMISSIONER TILL LUFT FRÅN ANLÄGGNINGEN Biogasanläggningens blandningstank samt andra processdelar som inte är anslutna till gassystemet kommer att förses med uppsamling av ventilationsluft. Ventilationsluften kommer att samlas ihop och behandlas i exempelvis ett biofilter eller en skrubber för att undvika luktolägenheter. Den biobränsleeldade pannan kommer att medföra emissioner av kväveoxider och stoft. 5.4 UTSLÄPP TILL MARK OCH VATTEN I Figur 4 visas en schematisk bild över vattenströmmar i anläggningen. Eventuellt spillvatten från biogas- och uppgraderingsanläggning (exempelvis kondensvatten) går till biogasanläggningens mottagningstank. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 11 (16)

12 Sanitärt avloppsvatten från anläggningens personalutrymmen ansluts om möjligt till det kommunala avloppsnätet alternativ lokalt omhändertagande. I alternativ A finns tillgång till kommunalt avlopp. I alternativ E och F kan det bli aktuellt med enskild avloppsanläggning. I den mån det behövs kommer dagvatten från hårdgjorda ytor på anläggningen att samlas upp, innan det leds vidare till recipient. Figur 4. Schematisk beskrivning av vattenhantering på en biogasanläggning Överjäsning i rötkammare orsakas främst av driftstörningar, exempelvis vid överbelastning i processen till följd av ogynnsam råvaruinblandning. I en anläggning som huvudsakligen använder gödsel som råmaterial är dock risken för överjäsning liten. Vid ett läckage från en rötkammare ska materialet inte kunna läcka ut till omgivningen och på så vis förorena mark och vatten. Åtgärder som säkerställer att rötmassan kan samlas upp vid ett haveri kommer att finnas. Exempelvis kommer anläggningsområdet att utformas så att substrat eller överjäst material kan samlas upp i lågpunkter inom området och vidare till uppsamlingstankar för vidare omhändertagande. Den producerade biogödseln kommer att nyttiggöras och återföras till jordbruksmark som ersättning för konstgödsel. 5.5 VATTENBEHOV Vattenbehovet för en biogasanläggning är begränsat och uppskattas till cirka 5000 m 3. I planerad anläggning ingår stora volymer flytgödsel vilket medför att det inte kommer att krävas något spädvatten i rötningsprocessen. Det vatten som åtgår är i samband med spolning och invändig tvätt av de bilar som transporterar råmaterial. Uppgradering av biogasen kräver även tillgång till färskvatten för kylning eller till reningsprocessen i vattenskrubberanläggningen. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 12 (16)

13 5.6 KEMIKALIEHANTERING De kemikalier som eventuellt kan vara aktuella för användning på biogasanläggningen är främst generella tvätt- och smörjhjälpmedel. Det kan även bli aktuellt att tillsätta järnklorid, spårämnen och skumdämpande medel i rötningsprocessen. Beroende av processval i uppgraderingsanläggningen kan en processteknik med etylamin komma att användas för rening av biogasen. Alla kemikalier kommer att lagras och hanteras i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter. Förbrukningen av kemikalier är vanligtvis liten på biogasanläggningar. 5.7 PRODUKTERNAS KLIMATPÅVERKAN Då metan är en kraftfull växthusgas så kan utsläppen av växthusgaser, då gödsel samlas, rötas och används för produktion av fordonsgas, i bästa fall minska med cirka 180 % jämfört med en konventionell gödselhantering och användning av fossila drivmedel 1. Anledningen till den stora minskningen är att genom att samla in gödseln minskar metanutsläppen från lantbrukens gödsellagring. Framställning av biogas innebär att fossil energi kan ersättas. Biogasen kommer att användas för att ersätta bensin och diesel som drivmedel och innebär en minskad emission av fossila växthusgaser på cirka ton per år. 5.8 BIOGÖDSEL Den biogödsel som återstår efter biogasanläggningen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råmaterial. Biogödseln ska återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Lagring av biogödseln kan göras i anslutning till biogasanläggningen och i externa bassänger hos lantbrukare. Biogödseln kommer att köras ut med lastbil. Det kan även bli aktuellt att bygga biogödselledningar för att pumpa biogödseln till externa biogödsellager. 5.9 AVFALL Det uppstår endast mindre mängder avfall och farligt avfall på biogasanläggningen. Farligt avfall från biogasanläggningen är främst spillolja från pumpar, kompressorer mm. Allt uppkommet avfall kommer att hanteras enligt gällande föreskrifter. 1 Börjesson P, Tufvesson L, Lantz M, Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Lunds Tekniska Högskola, 2010 Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 13 (16)

14 6. Risker och säkerhetsfrågor Sevesolagstiftningen och Animaliska biproduktförordningen är två regelverk som ska beaktas vid miljöriskbedömningen. Nedan följer en kortfattad beskrivning av regelverken. 6.1 SEVESOLAGSTIFTNINGEN Seveso-direktivet har antagits inom EU för att förebygga allvarliga olyckor och begränsa följderna för människor och miljö. Klassningen av uppgraderad och icke-uppgraderad biogas redovisas på som är en samlingsplats för information om Sevesolagstiftningen i Sverige. Här anges att Sevesoreglerna ska tolkas så att uppgraderad biogas behandlas analogt med naturgas, det vill säga under den namngivna ingången i del 1, med gränsmängderna 50 och 200 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Icke uppgraderad biogas tillhör den så kallade kategori 8 i del 2 med gränsmängderna 10 och 50 ton för den lägre respektive högre kravnivån. Mängden icke-uppgraderad gas finns huvudsakligen i rötkammaren och efterrötkammaren. Uppgraderad gas kommer att lagras på anläggningen. Mängden icke-uppgraderad gas tillsammans med mängden uppgraderad gas bedöms överstiga den lägre kravnivån i Sevesolagstiftningen. 6.2 ANIMALISKA BIPRODUKTFÖRORDNINGEN En biogasanläggning som hanterar animaliska biprodukter, t.ex. gödsel, ska enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1069/2009 och (EU) nr 142/2011, anmäla biogasanläggningen till Jordbruksverket för godkännande. Förordningen (benämns ABP-förordningen) innebär att många olika krav ställs avseende exempelvis spårbarhet och bearbetning av inkommande material, driftförhållanden, hygienisering, provtagning på utgående biogödsel samt egenkontroll innan anläggningen kan godkännas av Jordbruksverket. Huvudsyftet med lagstiftningen är att förhindra smitta. Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 14 (16)

15 7. FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB HUVUDRUBRIK I MKB UNDERRUBRIK I MKB Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Orientering Ansökan avser Syfte och begränsningar Samrådsförfarandet Planförhållanden och omgivning Lokalisering Omgivning Översikts- och detaljplanen Skyddsvärden Verksamhetsbeskrivning Nuvarande verksamhet Sökt verksamhet Teknisk beskrivning Tillsyn och kontroll Risker Förslag till kontrollprogram Åtgärder vid driftstörningar Alternativ Nollalternativ Alternativ lokalisering Alternativ utformning Bedömningsgrunder Allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Riktvärden Nationella, regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser Råmaterial Kemikalieanvändning Transporter Utsläpp till luft inklusive lukt Utsläpp till vatten Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 15 (16)

16 Utsläpp till mark Avfallshantering Buller Hushållning med naturresurser (energi, vatten, råvaror och biogödsel) Hälsa Naturvård, friluftsliv, landskapsbild m.m. Risker och nödlägen Avveckling av verksamheten Sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser Referenser Samrådsunderlag Biogas Sydöstra Skåne 16 (16)