Biogas Sydöstra Skåne. Bilaga B - Miljökonsekvensbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Biogas Sydöstra Skåne. Bilaga B - Miljökonsekvensbeskrivning"

Transkript

1 Biogas Sydöstra Skåne Bilaga B - Miljökonsekvensbeskrivning Februari 2015

2 Projekt Tillståndsansökan enligt miljöbalken för biogasanläggning i Tomelilla kommun Beställare Biogas Sydöstra Skåne AB Konsult BioMil AB och Envirum AB Författare Marita Linné, BioMil AB och Mikael Lantz, Envirum AB Datum Miljökonsekvensbeskrivning II

3 Icke-teknisk sammanfattning Biogas Sydöstra Skåne AB (BSSAB) söker tillstånd enligt miljöbalken för att bygga en biogasanläggning i Tomelilla kommun med föreslagen lokalisering på del av fastigheten Everöd 8:14. Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla ton organiskt material, framförallt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas torrhalt och andra egenskaper som t.ex. näringsinnehåll. Projektet omfattar uppförande och drift av en biogasanläggning, uppgraderingsanläggning samt efterföljande kondensering av gasen till flytande metan (LBG). Anläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, lagring och förbehandling av råvaror, rötkammare, rening och uppgradering av biogas, utrustning för kondensering av den uppgraderade biogasen samt lagring och eventuell separering av biogödsel. Den planerade biogasproduktionen kommer att kunna ersätta fossila bränslen med förnybart drivmedel. Med en gasproduktion på 150 GWh per år blir nettominskningen av fossil koldioxid och andra växthusgaser cirka ton per år. Biogasproduktionen bidrar därmed till att uppfylla det nationella miljömålet avseende Minskad klimatpåverkan. Förutom biogasen produceras även en rötrest, s.k. biogödsel, som innehåller alla de näringsämnen som fanns i de råvaror som tillförts biogasprocessen. Spridning av biogödsel på åkermark kommer att ske enligt Jordbruksverkets gällande regler för att minimera näringsläckage. Energibehovet i den planerade anläggningen beräknas motsvara cirka 30 % av energin i den producerade biogasen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. Råvaror och biogödsel kommer huvudsakligen att transporteras till och från anläggningen med lastbil. Under förutsättning att transporterna till anläggningen sker vardagar från 06:00 till 22:00 samt lördagar från 06:00 till 16:00 innebär det 4 lastbilar i timmen eller 8 fordonsrörelser i timmen i genomsnitt. Konsekvenserna av ökningen av antalet tunga transporter på väg 11 respektive 19 bedöms vara begränsad eftersom det är vägar som i dagsläget trafikeras av ett stort antal tunga transporter och är utformade för att vara de huvudsakliga transportvägarna i området. Läckage av metan kan uppstå från en biogasanläggning, bl.a. vid uppgraderingen. Vid upphandlingen av anläggningen kommer krav att ställas på ett metanläckage från uppgraderingsanläggningens restgas på maximalt 0,5 % av inkommande metanmängd. Miljökonsekvensbeskrivning III

4 De kemikalier som kan komma att användas på anläggningen ska hanteras enligt gällande bestämmelser. Kemikalieanvändning i biogasproduktion är begränsad och ingen påverkan på omgivningen kommer att uppstå. En biogasanläggning kan ge upphov till viss lukt. Genom att utforma och hantera anläggningen med bästa tillgängliga teknik samt efter bästa praxis kommer uppkomst av lukt att bli begränsad. Dagvatten i form av regn som faller på hårdgjorda ytor kommer att omhändertas i befintligt dagvattensystem. En eller flera kontrollbrunnar samt en fördröjningsdamm med tätskikt kommer att anläggas för kontroll av kvaliteten på utgående dagvatten samt för flödesreglering. Eftersom spolvatten förs in i biogasprocessen uppstår inget utsläpp till vatten från produktionen. Åtgärd som säkerställer att råvarumassan kan samlas upp vid ett haveri kommer att finnas, vilket innebär att omgivande mark och vatten inte kommer att påverkas av ett eventuellt läckage från en rötkammare. Anläggningen kommer därmed inte att ge upphov till utsläpp som kan skada mark eller vatten. Inga riksintressen för friluftsliv, naturvård eller kulturmiljövård kommer att påverkas med anledning av anläggningen. Konsekvenser vid allvarliga driftstörningar är att oförbränd metangas, som är en kraftig växthusgas, kan läcka ut till atmosfären. I händelse av driftstörning där metangas läcker ut i sådan omfattning att risk för brand och/eller explosion uppstår ska anläggningens övervakningsprogram larma så att åtgärder för att stoppa läckaget snabbt kan sättas in. Risken för att en olycka inträffar på anläggningen uppskattas som låg då anläggningen kommer att byggas enligt gällande regelverk (LBE - Lagen om brandfarliga och explosiva varor). Verksamheten bedöms ha positiv inverkan på de nationella miljömålen Minskad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Miljökonsekvensbeskrivning IV

5 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter Orientering Bakgrund Syfte och avgränsningar Samråd Planförhållanden och omgivning Lokalisering Omgivning Översiktsplan och detaljplan Markförhållanden Vägar Simrishamnsbanan Vindförhållanden Riksintressen för naturvård eller kulturmiljö samt övriga områdsskydd Verksamhetsbeskrivning Sökt verksamhet Råvaror Lagring och mottagning Förbehandling Rötning Gashantering Tillsyn och kontroll Alternativ Nollalternativ Alternativ lokalisering Alternativ utformning Miljökonsekvenser Energibalans El- och värmebehov Transporter Metanläckage Sammanställning Kemikalier Järnklorid Skumdämpande medel Monoetylamin Övriga kemikalier Transporter Utsläpp till luft Miljökonsekvensbeskrivning V

6 6.4.1 Klimatpåverkan - växthusgasbalans Klimatpåverkan metanutsläpp Övriga utsläpp till luft Lukt Återföring av biogödsel Utsläpp till vatten och mark Avfallshantering Buller från anläggningen och transporter Hushållning med naturresurser Hälsa Riksintressen m.m Risker och nödlägen Åtgärder för att minska miljöpåverkan Miljömål och miljökvalitetsmål m.m Nationella, regionala och lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Miljökvalitetsnormer Utomhusluft Buller Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Referenser Bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivning VI

7 Ordlista ABP-förordningarna: Animaliska biprodukter (ABP) t.ex. gödsel regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABPförordningarna. ABP-förordningarna ställer bl.a. krav på hygienisering av ABP samt tvättning av transportfordon med desinfektionsmedel. Anaerob process: Process som sker i syrefri miljö. Kallas även rötning. BAT: BAT (Best Available Technology) översätts på svenska till bästa tillgängliga teknik. För att en teknik ska anses vara BAT ska tekniken ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta. Tekniken behöver dock inte användas eller produceras i det egna landet. Biogas: En gas som bildas när organiskt material med förnybart ursprung genomgår en biologisk nedbrytning i en anaerob miljö. Processen sker exempelvis då grödor eller gödsel bryts ner av mikroorganismer, så kallad rötningsprocess. Biogas består huvudsakligen av metan och kan användas såväl vid framställning av värme och el som till fordonsgas. Biogödsel: Rötningsprocessens slutprodukt från biogasanläggningar som rötar gödsel, avfall från livsmedelsindustrin, lantbruksgrödor m.m. Det finns frivillig certifiering för biogödsel, SPCR 120, för att säkra kvaliteten. BREF-dokument: Inom EU tas så kallade BAT Reference Documents ( BREF-dokument ) fram vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT då dokumentet togs fram. Med ordet teknik i BAT avses både den tekniska utrustningen och det sätt på vilket den utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Fordonsgas: Fordonsgas består av uppgraderad biogas, naturgas eller kombinationer av dessa och är ett betydligt renare bränsle än bensin och diesel med avseende på bl.a. mängden luftföroreningar vid förbränning. Ska innehålla en metanhalt på minst 95 % enligt den svenska standarden SS Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer. GWh: Gigawattimme, 1 GWh = MWh = 3,6*10 12 J Hygienisering: Värmebehandling/pastörisering för att reducera antalet smittsamma organismer i råvaran. Ett exempel på hygieniseringsmetod är att värma råvaran till 70 C i en timme innan själva rötningsprocessen. kwh: Kilowattimme, 1 kwh = 1000 Wh = 3,6 MJ Mesofil temperatur: Temperaturer inom området C. Mesofila biogasprocesser drivs vanligen vid en temperatur på cirka C. Miljökonsekvensbeskrivning

8 Metan: Molekyl bestående av en kolatom och fyra väteatomer, CH 4. Metanbildning: Fjärde och sista nedbrytningssteget i biogasframställningens rötningsprocess. Vätgas, koldioxid och acetat omvandlas till biogas. Mikroorganismer: Även kallade mikrober. Organismer som inte kan ses med blotta ögat. Många mikroorganismer spelar en viktig roll i de naturliga kretsloppen. Konstgödsel: Även kallat handelsgödsel och mineralgödsel. Gödseln är framställd av industriellt behandlat mineral samt kvävgas från luften. MWh: Megawattimme, 1 MWh = kwh. Naturgas: En blandning av gaser som finns i jordskorpan. Kan användas som fossilt (icke förnybart) drivmedel och består till cirka 90 % av metan. Resten består bl.a. av propan och butan. Förbränningen av naturgas ger 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Nm 3 : Normalkubikmeter, motsvarar den gas som upptar en m 3 vid atmosfärstryck och 0 C. Rågas: Obehandlad biogas. Den gas som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Består av % metan och % koldioxid beroende på produktionsförutsättningar. Rötning: Anaerob process där mikroorganismer bryter ner organiskt material till främst metangas och koldioxid. Rötrest: Näringsrik restprodukt som blir över efter rötningsprocessen av organiskt avfall. Innehåller vatten, organiskt material och material som inte kan brytas ned, mikroorganismer och alla de näringsämnen som finns i substratet innan rötning. Kan användas som gödningsmedel och kallas då biogödsel. Termofil temperatur: Temperaturer över 40 C. Termofila biogasprocesser drivs vanligen vid temperaturer kring C. TS (Torrsubstans): Det som återstår när vattnet torkats bort från ett material. Anges vanligen som procent av våtvikt. Låg TS-halt innebär att substratet innehåller mycket vatten. TWh: Terawattimme, 1 TWh = GWh. Uppehållstid: Tid som substratet befinner sig i rötkammaren. Uppgradering: Genom att koldioxid och andra gaser renas bort från biogasen blir det möjligt att sälja gasen som fordonsbränsle, vilket kräver en metanhalt på minst 95 volymprocent. Utrötningsgrad: Beskriver hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till biogas. Miljökonsekvensbeskrivning

9 1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Biogas Sydöstra Skåne AB Organisationsnummer Adress Bernard Nils väg Borrby Kontaktperson Kurt Lekås kurt.lekas@telia.com Kontaktperson miljöfrågor Mikael Lantz mikael.lantz@envirum.se Fastighetsbeteckning Kommun Län Förslag på verksamhetskod enligt Miljöprövningsförordningen 2013:251 Everöd 8:14 (del av) Tomelilla Skåne Tillståndsplikt A och verksamhetskod gäller för anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farlig avfall, om den tillförda mängden avfall är större än ton per kalenderår. samt Tillståndsplikt B och verksamhetskod för anläggning för framställning av mer än kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Mark och miljödomstolen Växjö Länsstyrelsen i Skåne Län Miljökonsekvensbeskrivning

10 2 Orientering 2.1 Bakgrund Sydöstra Skåne är en av de mest gödseltäta regionerna i Sverige. Här finns också ett stort intresse inom lantbruksnäringen för produktion av biogas från gödsel och andra råmaterial från lantbrukssektorn. År 2008 bildades därför Biogas Färs Ekonomisk förening som sedan dess arbetat med att etablera en gödselbaserad produktion av biogas i stor skala i regionen. De förstudier som genomförts visade att förutsättningarna för ett sådant projekt var goda och för att gå vidare mot ett mer kommersiellt projekt bildades Biogas Sydöstra Skåne AB (BSSAB) våren Bolaget har idag cirka 90 aktieägare varav flertalet är lantbrukare i regionen. BSSAB har undersökt möjliga lokaliseringar i sydöstra Skåne. Eftersom en betydande del av råvaran för biogasproduktionen kommer att vara gödsel så innebär en lokalisering i Tomelilla kommun att transportarbetet blir minsta möjliga. BSSAB har också primärt för avsikt att producera flytande biogas vilket medför att närhet till befintlig gasledning inte är en viktig parameter i valet av lämpligt lokaliseringsområde. Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla ton organiskt material, framför allt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Den biogödsel som produceras vid rötningen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror och återförs till lantbruket för att sluta kretsloppet. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Projektet omfattar uppförande och drift av en biogasanläggning samt en uppgraderingsanläggning med efterföljande kondensering av gasen till flytande metan (LBG). Projektet passar väl in i den övergripande visionen Fossilfritt i Region Skåne 2020 och Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, som många aktörer i Skåne står bakom (Region Skåne 2015). Produktionsmålet för biogas i Skåne är 3 TWh år 2020, vilket kan jämföras med 2012 års biogasproduktion på cirka 0,3 TWh (Energimyndigheten 2013). 2.2 Syfte och avgränsningar Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen ( MKB:n ) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter uppförandet av anläggningen och verksamheten kan medföra på dels människor, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö och dels på hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n utgör underlag för att göra en samlad bedömning av anläggningens effekter på människors hälsa och miljö. Ansökan omfattar verksamheten på fastigheten Everöd 8:14 (del av) i Tomelilla kommun. Ansökan omfattar inte lagring av biogödseln på lantbruk. Miljökonsekvensbeskrivning

11 Det kan på sikt komma att byggas en tankstation för LBG och CBG i Tomelilla men det ingår inte i föreliggande tillståndsansökan Biogasen kan användas på flera olika sätt. För bedömningar av miljökonsekvenserna utgår dock de beräkningar, som redovisas i denna MKB, från att biogasen uppgraderas och förvätskas till flytande drivmedel. Skillnaderna i miljökonsekvenser beroende på biogasens användning bedöms vara begränsade. 2.3 Samråd Samrådsmöte genomfördes den 10 juni 2014 med Länsstyrelsen i Skåne län samt representanter från Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Samråd med allmänheten hölls den 16 september Informationsbrev med inbjudan till samrådet och samrådsunderlag skickades till fastighetsägare och boende inom cirka 1000 meter från den planerade anläggningens lokalisering samt till myndigheter, organisationer med flera. Information om samrådet framfördes även genom annonsering i Ystad Allehanda den 3 september Samråd har även skett med myndigheter, kommuner och organisationer som kan antas bli berörda. För närmare information om samrådsprocess, lämnad information och de synpunkter som framkommit under samrådstiden hänvisas till samrådsredogörelsen i ansökningshandlingarna, Bilaga C. Synpunkterna har beaktats i utformningen av anläggningen och inarbetats i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning

12 3 Planförhållanden och omgivning 3.1 Lokalisering Föreslagen lokalisering för den planerade biogasanläggningen är väster om väg 19 vid Everöds gård. Lokaliseringen framgår av Figur 1. Den fastighet som anläggningen kommer att uppföras på är idag privatägd jordbruksmark. Den aktuella delen av fastigheten omfattar cirka m 2. Föreslaget lokaliseringsområde för biogasanläggningen Figur 1: Föreslagen lokalisering för biogasanläggningen. Den gröna markeringen anger lokaliseringsområdets mittpunkt. Cirkeln anger ett avstånd på 500 m från områdets mittpunkt. Jämfört med kartbilden i lokaliseringsutredningen har lokaliseringen av anläggningsområdet justerats något norrut för att utnyttja höjdskillnaderna inom området vilket medför att även mittpunkten flyttats något mer norrut. 3.2 Omgivning I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: "Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet". Miljökonsekvensbeskrivning

13 Samtliga avstånd som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning är uppmätta från den planerade lokaliseringens mitt och beroende på hur den färdiga biogasanläggningens delar kommer att placeras kan det verkliga avståndet variera med cirka +/- 50 meter. Den närmaste bostaden, som ligger på andra sidan väg 19, står tom idag och BSSAB har avtal med fastighetsägaren om att köpa fastigheten. Norr om den planerade anläggningen, på cirka 500 meter från områdets mittpunkt finns ett bostadshus med tillhörande ekonomibyggnader (3 punkter på kartan). Därutöver ligger närmaste bostäder strax utanför cirkeln på 500 m. Landskapet runt den aktuella lokaliseringen är öppet med begränsad avskärmning mot de närmast liggande bostäderna. Flertalet bostäder ligger inte i den förhärskande vindriktningen. 3.3 Översiktsplan och detaljplan Området för den föreslagna lokaliseringen är idag inte planlagt. Kommunstyrelsen i Tomelilla beslutade den 13 augusti 2014 att ge Samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till detaljplan för etablering av biogasanläggning på fastigheten Everöd 8:14. Gällande översiktsplan för Tomelilla kommun är från Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, ÖP 2015, pågår. Enligt ÖP 2002 ska Större sammanhängande landsbygdsområden och öppna landskap så långt möjligt hållas fria från exploateringsföretag och större ingrepp som kan påverka landskapsbilden negativt. Bebyggelse- och anläggningskompletteringar skall ske varsamt och med stor hänsyn till områdets värden och den lokala byggnadstraditionen. 3.4 Markförhållanden Marken i det aktuella området används i dagsläget som åkermark och är av klass 7 enligt åkermarksklassificeringsskalan (Länsstyrelsen, 2014 A). 3.5 Vägar Transporter till och från anläggningen kommer att ske via väg 19, Området ligger i anslutning till väg 19 med en årsmedeldygnstrafik på fordon varav 410 lastbilar (år 2010) (Trafikverket 2014 A). Det finns idag två möjliga avfarter, en i form av en samfälld väg som fastigheten har del i och en avfart för jordbruksmaskiner till den aktuella åkern. Båda dessa behöver dock förstärkas och avfarterna förbättras. 3.6 Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan är ett samhällsbyggnadsprojekt med syfte att knyta samman västra och östra Skåne. Sträckningen går mellan Malmö och Simrishamn via Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla. En samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och har varit på samråd till den 1 oktober Med samrådshandlingen och inkomna synpunkter som grund, kommer ett lokaliseringsalternativ att väljas men beslutet har ännu inte presenterats. Eftersom projektet inte finns med i den av Regeringen beslutade nationella planen för Miljökonsekvensbeskrivning

14 transportinfrastruktur kommer projektet därefter att avslutas tills vidare. Det valda alternativet kommer att pekas ut som riksintresse för kommunikation. (Trafikverket 2014 B). Den föreslagna lokaliseringen för biogasanläggningen ligger inom utredningsområdet för Simrishamnsbanan men utanför de utredningskorridorer som presenterats av Trafikverket. Vid Tomelilla finns två föreslagna sträckningar; alternativ Syd och alternativ Nord. Kommunstyrelsen har beslutat att Tomelilla kommun förordar det norra lokaliseringsalternativet, vad avser sträckan norrut från Tomelilla till Tryde samt i de norra delarna av Tryde (Tomelilla kommun 2014). 3.7 Vindförhållanden I Figur 2 visas vindrosen som SMHI har angett för en lokalisering i Tomelillatrakten. Västlig vind är vanligast och förekommer cirka 13 % av tiden. Näst vanligast är ostlig vind under 11 % av tiden. Figur 2: Vindrosen för hela året, Sturup Medelvindhastighet 4,99 m/s)vindrosen visar vindförhållandena och fördelning på vindriktning och vindhastighetsklass. Underlaget till vindrosen är observationer var tredje timma vid Sturup under 10 år (Källa: SMHI, se bilaga i lokaliseringsutredningen). Miljökonsekvensbeskrivning

15 3.8 Riksintressen för naturvård eller kulturmiljö samt övriga områdsskydd Inga riksintressen för naturvård, kulturmiljövård eller andra riksintressen kommer att inskränkas med anledning av den sökta lokaliseringen på vid Everöds gård. Kartor över riksintressen i sydöstra Skåne redovisas i Figur 8 och Figur 9. Mot den samfällda vägen, d.v.s. den befintliga grusvägen, och i norr avgränsas området av stengärdsgårdar. Stengärdsgårdarna skyddas med generellt biotopskydd i enlighet med 7 kap 11 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning

16 4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Sökt verksamhet Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla ton organiskt material, framför allt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Transport av råvaror och biogödsel till och från anläggningen kommer huvudsakligen att ske med lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen Anläggningen kommer att ta emot råvaror, exempelvis gödsel, som klassificeras som animaliska biprodukter (ABP). ABP regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABP-förordningarna. Gällande regler enligt ABPförordningarna kommer att följas och tillstånd för verksamheten kommer att sökas hos Jordbruksverket. Anläggningen kommer vid behov att förbehandla inkommande råvara för att därefter röta råvaran för att producera biogas och biogödsel. Biogasen kommer att uppgraderas i en uppgraderingsanläggning samt därefter kondenseras till flytande metan (LBG). Transport av LBG kommer att ske med tankbil. Biogödseln som produceras innehåller alla de näringsämnen som finns i de tillförda råvarorna och kommer därför att återföras till jordbruket. Därmed uppnås ett kretslopp av näringsämnen vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar markanvändning. Nedan följer en sammanfattad beskrivning av sökt verksamhet för biogasanläggningen. För ytterligare teknisk beskrivning av processen och verksamheten hänvisas till den Tekniska beskrivningen i Bilaga A. I Figur 3 illustreras den planerade verksamheten schematiskt. Miljökonsekvensbeskrivning

17 Figur 3: Schematisk bild över verksamheten Råvaror Råvaror till biogasproduktionen kommer att vara gödsel, odlingsrester och grödor samt även olika typer av avfall och restprodukter. Obehandlat hushållsavfall kommer inte att hanteras på anläggningen. Anläggningen dimensioneras för att ta emot maximalt organiskt material per år. Krav på materialens kvalitet och renhet kommer att ställas i enlighet med SPCR 120 1, Certifieringsregler för Biogödsel, eller motsvarande. Endast material som ger en god drift av biogasanläggningen och en biogödsel av god kvalitet kan komma ifråga. En inventering över lämpliga råvaror från närområdet för en biogasanläggning i sydöstra Skåne har gjorts och utifrån denna har en antagen råvarusammansättning som ligger till grund för beräkningarna i denna MKB tagits fram. Den råvarusammansättning som redovisas i Tabell 1 är ett exempel på hur det kan komma att se ut. Råvarusammansättningen kommer att variera beroende på tillgänglighet och annan efterfrågan på råvarorna. 1 Råvaror som accepteras enligt certifieringsreglerna i SPCR 120 är rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara organiska material från exempelvis parker och trädgårdar, livsmedelskedjan, lantbruk och skogsbruk. Rötslam från avloppsreningsverk, slam från trekammarbrunnar etc. kan inte certifieras enligt SPCR 120. Miljökonsekvensbeskrivning

18 Tabell 1: Antagen fördelning av inkommande råvaror till biogasanläggningen Råvara Antagen mängd (ton/år) Flytgödsel Fastgödsel och grödor Avfall och restprodukter Summa Lagring och mottagning För att erhålla en jämn biogasproduktion behöver viss lagringskapacitet finnas på anläggningen. En eller flera mottagningstankar och plansilos kommer att finnas för ändamålet. Mängden inkommande råvara kontrolleras vid leverans och provtagning kommer regelbundet att utföras för att säkra kvaliteten på inkommande material Förbehandling De flesta råvaror som ska rötas behöver någon form av förbehandling för att minska risken för driftproblem samt för att påskynda eller underlätta nedbrytningsprocessen. Homogenisering av fasta och flytande material till en slurry kan ske med hjälp av skärande pumpar. Finfördelning och homogenisering är även viktig för att öka effektiviteten i gasproduktionen. Gödsel och andra råvaror som behöver hygieniseras enligt ABP-förordningarna hygieniseras enligt gällande regelverk. Det finns flera godkända hygieniseringsmetoder exempelvis termofil rötning vid minst 55 o C med en garanterad uppehållstid. Hygieniseringen kan också ske genom upphettning till minst 70 C under en timma i en eller flera mindre tankar med omrörning och temperaturkontroll. Luften från dessa tankar tas om hand och behandlas för att undvika luktstörningar i omgivningen. Ovanstående metod utgör ett exempel för hygienisering. Andra typer av godkända hygienseringsmetoder kan komma att bli aktuella. Det är Jordbruksverket som utfärdar godkännande avseende hygieniseringsmetoder Rötning Anaerob nedbrytning, även kallad rötning, sker genom att mikroorganismer bryter ner organiskt material till i huvudsak metan, koldioxid och vatten. Rötning sker i en syrefri miljö och generellt vid två temperaturområden (mesofil cirka C och termofil cirka C). Den vanligaste rötningstekniken i Sverige bygger på att rötningen sker i en eller flera totalomblandade rötkammare. Det förekommer dock även andra tekniska lösningar så som liggande pluggflödesrötkammare vilket är den utformning av rötkammardelen som BSSAB Miljökonsekvensbeskrivning

19 planerar att använda. Beroende på upphandlingen av tekniken kan det dock bli aktuellt att använda totalomblandade rötkammare istället, se teknisk beskrivning avsnitt 3.1. Pluggflödesrötkammare I den pluggflödesrötkammare som är aktuell för planerad biogasanläggning sker rötningen i en eller flera rektangulära betongbehållare som är helt eller delvis nedgrävda. Råmaterialet tillförs i ena änden av rötkammaren och skapar på så sätt ett flöde genom rötkammaren. För att hålla materialet i suspension sker också en omblandning med biogas vilket skapar en korkskruvsrörelse. I en rötkammare med pluggflöde återförs en mindre del av utgående material till inloppet för att på så sätt tillföra aktiva bakterier (ymp). Däremot sker det ingen omrörning i horisontell led vilket innebär att uppehållstiden för allt material blir den samma och att alla delar av utgående material har haft den uppehållstid som krävs för att uppnå den önskade nedbrytningen. Utgående material, den så kallade biogödseln, värmeväxlas för att sänka temperaturen så att metanproduktionen avstannar. Biogödsel Efter rötningen pumpas biogödseln till biogödsellager med tak. Transport av biogödsel från biogödsellagren ut till lantbruket kommer huvudsakligen att ske i slutna tankar med hjälp av lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen. Biogödseln kan även komma att separeras i en fast och en flytande fraktion före transport och spridning. Biogödseln kommer att spridas på jordbruksmark för att sluta kretsloppet av näringsämnen, bl.a. de viktiga växtnäringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Cirka ton biogödsel med en torrsubstanshalt (TS-halt) kring 8 % kommer att produceras varje år. Torrhalten i utgående biogödsel varierar beroende på torrhalten i inkommande råvaror och nedbrytningsgraden i rötkamrarna. Luktreduktion Metangas och koldioxid, som bildas vid rötning, är luktlösa gaser. Den biogas som bildas i rötkamrarna innehåller dock, förutom metan och koldioxid, även en mindre mängd svavelföreningar, främst svavelväte, samt mellanprodukter såsom bl.a. flyktiga syror (VFA), merkaptaner och ammoniak. Dessa ämnen kan ge upphov till lukt och det är därmed viktigt att arbeta med tydliga driftsinstruktioner och luktreducerande teknik. Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Alla luftströmmar som riskerar att ge upphov till luktolägenhet kommer att tas om hand för luktreduktion. Mottagnings- och processhallen kommer att ventileras så att ett undertryck förhindrar att luktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även luft från Miljökonsekvensbeskrivning

20 mottagnings-, blandnings- och eventuella hygieniseringstankar kommer att tas om hand för luktbehandling. Det finns ett flertal olika tekniker som kan användas för luktredution exempelvis, biofilter, kolfilter, ozonbehandling och skrubber. Biofilter är den vanligaste metoden för luktreduktion i Sverige och är den metod som i första hand planeras för aktuell anläggning, dock kan andra luktbehandlingsmetoder med likvärdig luktreduktion komma att användas istället. Bärarmaterialet i ett biofilter kan vara organiskt, t.ex. flis, bark eller kompost, eller oorganiskt t.ex. fibermaterial, leca eller plast Gashantering Produktionen av biogas beror på vilka råmaterial som anläggningen använder och kan därför variera betydligt. Här baseras beräkningarna på att anläggningen producerar 150 GWh per år. Mängden producerad biogas från rötkammare och efterrötkammare beräknas till cirka 25 miljoner Nm 3 /år, vilket motsvarar cirka 3000 Nm 3 /h. Biogas från rötkammare samlas upp i ett gaslager för att jämna ut flödet till uppgraderingsanläggningen och går därefter till olika behandlingssteg för produktion av flytande biogas (LBG). Första steget är konventionell uppgradering där koldioxid och andra föroreningar avskiljs. Gasen ut från uppgraderingen innehåller cirka 97 % metan och resterande är huvudsakligen koldioxid. De metoder som planeras för uppgraderingen är: Rening med kemisk absorption (aminprocessen) I en kemisk skrubber för uppgradering av biogas används aminer som absorptionsmedel. Koldioxiden binds kemiskt till aminen och avskiljs därmed från gasströmmen. På detta sätt avlägsnas koldioxiden utan att biogasen behöver trycksättas. Absorptionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med värme, där koldioxid återgår till gasfas. Membranteknik Membranen är en fysisk barriär som är tillverkad på ett sådant sätt att koldioxiden kan passera igenom medan metanen inte kan passera igenom. Genom att trycksätta biogasen kommer koldioxiden att pressas igenom membranfiltret medan metanen kommer att stanna kvar och på så vis uppgraderas biogasen. Ur miljösynpunkt är metoderna likvärdiga. Vilken av dessa uppgraderingsmetoder som kommer att väljas avgörs först när anbud från olika leverantörer har kommit in. Den uppgraderade biogasen kyls till cirka -160 o C och övergår därmed i flytande form. Kondenseringen sker genom att en köldbärare komprimeras och kyls ned för att därefter få expandera. Kyla överförs därefter med värmeväxlare till metanströmmen. En gasproduktion på 150 GWh per år motsvarar cirka ton LBG. Denna kommer att transporteras från anläggningen i särskilda tankbilar som transporterar cirka 25 ton. Miljökonsekvensbeskrivning

21 Det kan också bli aktuellt att enbart uppgradera och trycksätta biogasen för att därefter transportera den till konsument via gasflak på bil eller via gasledning. Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem i uppgraderingen. All gashantering projekteras i enlighet med Energigas Sveriges biogasanvisningar (BGA, 2012) Tillsyn och kontroll Driften av anläggningen kommer att övervakas av ett driftövervakningssystem där bl. a. driftlarm och larm kopplat till gasvarnare kommer att ingå. Ett fjärrstopp kommer också att finnas som möjliggör att anläggningen kan styras från annan plats i det fall driftspersonal inte finns på plats. Anläggningen kommer att vara bemannad dagtid under vardagar samt ha jourtjänstgöring med viss tillsyn under övrig tid. 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att gödselhanteringen i området kommer att fortsätta på samma sätt som idag vilket innebär att gödseln lagras ute på gårdarna och därefter sprids på åkermark. Övriga råvaror till biogasanläggningen kommer att gå till andra biogasanläggningar, djurfoder och/eller direkt till spridning på åkermark. Nollalternativet medför, i klimathänseende, därmed utebliven klimatnytta på två sätt. Det innebär dels att mindre mängd förnybar energi produceras och därmed att mindre fossil energi kan ersättas med förnybar energi. Det innebär också att minskningen av metanemissioner från gödselbassänger med orötad gödsel uteblir. Den andel av råvarorna som inte kommer från lanbruket kommer i nollalternativet inte att återföras som biogödsel. Detta innebär att återföring av näringsämnen till åkermark från organiska restprodukter, och därmed ersättning av konstgödsel för gödsling av åkermark, förväntas minska. I nollalternativet fortsätter spridning av obehandlad gödsel på åkermark, vilket kan medföra luktstörningar. Gödsel som rötas i en biogasanläggning luktar avsevärt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i processen. Möjligheten att minska luktproblematik kopplat till spridning av orötad gödsel uteblir i nollalternativet. 5.2 Alternativ lokalisering En lokaliseringsutredning har genomförts med miljöbalkens allmänna hänsynsregler som grund (Miljöbalken 2 kap 6) samt med hänsyn tagen till rimlighetsavvägningen enligt Miljöbalken 2 kap 7. Lokaliseringsutredningen bifogas i sin helhet, se Bilaga B1. Miljökonsekvensbeskrivning

22 Lokaliseringsstudien genomfördes för det upptagningsområde av gödsel och andra substrat som är aktuella för projektet. Upptagningsområdet omfattar kommunerna Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn samt Ystad. En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera, både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Lokaliseringsbedömningen baseras på följande kategorier: Allmänna intressen Planförhållanden och nuvarande markanvändning Enskilda intressen Vägnät och transportarbete Åtta stycken olika lokaliseringsalternativ identifierades varav A, E och G hade två alternativa lägen inom respektive lokaliseringsalternativ. A - Tomelillas västra industriområde B - Tomelillas norra industriområde C - Norr om Röddinge D - Söder om Tosselilla E - Sydväst om Everöds gård F - Söder om väg 19 och nordost om Everödslund G - Längs väg 1570 mellan Skånes Tranås och Onslunda H - Benestad Gård Efter poängsättning av alternativen framkom A, E, F och H som de mest fördelaktiga lokaliseringsalternativen se Figur 4. Miljökonsekvensbeskrivning

23 Figur 4. Karta över de lokalieringsalternativ som har utretts. De fyra alternativen har diskuterats med Tomelilla kommun och för- och nackdelar med de olika alternativen har vägts mot varandra. Resultatet av dessa överläggningar blev att BSSAB inkom till kommunstyrelsen med en ansökan om ändring av detaljplanen för alternativ A eftersom det krävs en höjning av byggnadshöjden samt även en ansökan om detaljplaneläggning av lokaliseringen E1. Kommunstyrelsen bedömde att alternativ A på Västra industritomten inte är lämplig för en biogasanläggning och gav samtidigt Samhällsbyggnad i uppdrag att med prioritet A ta fram förslag till detaljplan för alternativ E1 vid Everöds gård. 5.3 Alternativ utformning Två alternativa utformningar avseende rötkammarutformning finns beskrivna i teknisk beskrivning, totalomblandad rötkammare och pluggflödesteknik. En annan möjlig teknik är så kallad torrötning där materialet exempelvis packas i en behållare och vätska strilas över materialet eller att materialet skruvas fram i en trumma. Denna teknik används för råvarublandningar som inte är pumpbara. Tekniken är oftast satsvis och torrhalterna ligger på %. Eftersom substratblandningen in till den planerade biogasanläggningen kommer att vara pumpbar är inte torrötningtekniken lämplig. Två olika metoder för uppgradering av biogasen samt olika metoder för luktreduktion har beskrivits i Teknisk beskrivning, Bilaga A. Miljökonsekvensbeskrivning

24 6 Miljökonsekvenser 6.1 Energibalans Den planerade biogasanläggningen kommer ur cirka ton råvaror att producera upp till 150 GWh biogas och cirka ton biogödsel per år. För att göra detta så kommer anläggningen att förbruka el och värme samt drivmedel för transporter. Detta kapitel beskriver energibalansen vid den planerade biogasanläggningen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen El- och värmebehov Biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att anläggningen ska bli så energieffektiv som möjligt, vilket är viktigt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Värmeenergi krävs för att värma upp och varmhålla ingående material till önskad processtemperatur. Värme kommer att tillföras processen vid hygieniseringen samt vid värmning av rötkamrarna. För att minska värmeförluster så kommer värmeväxling att ske med utgående material från rötkammaren. Utöver detta kommer lokalerna i anläggningen att behöva värmas upp. Beroende på vilken teknik som kommer att används för uppgradering av biogasen kan ett värmebehov även finnas i denna process, t.ex. vid val av aminprocessen som uppgraderingsteknik. Värmebehovet för biogasanläggningen planeras idag att tillgodoses med värme från en biobränsleeldad panna, vilken är ansluten till ett gemensamt primärvärmesystem för distribution av hetvatten. Anläggningen har även ett behov av el för att driva pumpar, omrörare och andra elektriska förbrukare. Elförbrukningen hos en anläggning varierar beroende på vilken typ av anläggning som avses och vilka råvaror som ska behandlas (Lantz et al., 2009). Här antas ett medelvärde på 11 kwh per ton rötad råvara. Elbehovet för aminprocessen ligger på cirka 0,13 kwh/nm 3 rågas (5 bar (a)) och för membrantekniken på cirka 0,23 kwh/nm 3 rågas (6-20 bat (a)) (Bauer et al., 2013). För aminprocessen tillkommer ett värmebehov på ca 0,55 kwh/nm 3 varav cirka 75 % bedöms kunna återvinnas. Hur stor andel som kan återvinnas beror på värmebehov och temperaturnivåer i rötningsdelen. I Tabell 2 visas det förväntade energibehovet för rötning och uppgradering med aminprocessen för den planerade anläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning

25 Tabell 2: Förväntat energibehov för anläggningen med uppgradering av biogasen med aminprocessen. Anläggningsdel Värmebehov (GWh/år) Elbehov (GWh/år) Rötning 16 5,5 Uppgradering 14* 3,2 Kondensering 14,9 Summa (värmebehovet för rötningen har sänkts med den mängd som återvinns från uppgraderingen) 19,4 23,6 * Varav 75 % antas kunna återvinnas Transporter Råvaror och biogödsel Anläggningen planeras för att behandla maximalt ton råvara per år och producera cirka ton biogödsel. Här baseras beräkningarna på att råvaror och biogödsel transporteras med lastbil till och från anläggningen. Cirka ton biogödsel beräknas kunna köras tillbaka med returtransport i de fordon som transporterar in gödsel till anläggning. Resterande ton inkommande råvaror respektive biogödsel körs ut utan returtransport. I Tabell 3 redovisas beräknat energibehov för transport samt lastning och lossning av råvaror och biogödsel. Energibehovet för transport av råvaror och biogödsel beräknas uppgå till cirka 4 GWh per år. Biogas Den producerade biogasen kommer primärt att avsättas som LBG och vid en produktion på 150 GWh per år motsvarar det cirka ton LBG. Denna kommer att transporteras från anläggningen i särskilda tankbilar som lastar cirka 25 ton. Transportsträckan för gasen kommer att vara beroende av var på marknaden som efterfrågan av LBG kommer att finnas. I beräkningarna antas transportsträckan till i genomsnitt 100 km. Energibehovet för gastransporten uppskattas till 380 MWh per år (Tabell 3). Skulle biogasen istället transporteras komprimerad skulle varje lastbil kunna transportera cirka MWh beroende på om gasflaskorna tillverkas i stål eller komposit. Energibehovet för transporterna av gas ökar då till MWh per år under förutsättning att gasen även här transporteras 100 km enkel väg. Biobränsle Därutöver tillkommer transport av biobränsle om anläggningen väljer att installerar en biobränslepanna. Värmebehovet i anläggningen har beräknats till 19 GWh per år. Med en verkningsgrad på 85 % innebär det att det krävs cirka 24 GWh per år. Med en normal lastkapacitet för lastbil plus släp på 100 MWh och en antagen transportsträcka på 100 km enkel väg, uppskatts energibehovet för transport av flis till 205 MWh per år (Tabell 3). Miljökonsekvensbeskrivning

26 Tabell 3: Uppskattad energiförbrukning för transporter * Flytgödsel och avfall Fastgödsel och grödor Biogödsel i separat transport LBG Biobränsle Mängd (ton per år) Lastkapacitet (ton/ekipage) GWh per år 100 MWh per ekipage Antal ekipage Lastning och lossning (kwh/ekipage) Transportsträcka (km) Energiförbrukning (MWh per år) *Drivmedelsförbrukningen antas till 5 kwh per km för full transport och 4 kwh per km för tom returtransport (Tufvesson et al., 2013) Totala energibehovet för transporter uppgår enligt Tabell 3 till 4,5 GWh per år Metanläckage Viss förlust av metan, i form av utsläpp till atmosfären, kan förekomma vid rötning och uppgradering vilket orsakar både miljöpåverkan och energiförluster. Den planerade biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att förhindra metanläckage vid normal drift. Vid beräkningar av energibalansen har ett metanläckage på 0,5 % av den producerade gasvolymen använts. Ett metanläckage på 0,5 % ger upphov till en energiförlust på 0,75 GWh/år Sammanställning I Figur 5 sammanfattas den planerade anläggningens energianvändning i förhållande till producerade biogas. Behovet av värme motsvarar cirka 13 %, el cirka 16 %, transporter cirka 3 % och metanläckaget 0,5 % av biogasproduktionen. Miljökonsekvensbeskrivning

27 Figur 5: Sammanställning av den planerade anläggningens energianvändning i förhållande till producerad biogas. Konsekvenser och bedömning Energibehovet i den planerade anläggningen kommer att vara cirka 30 % av den energimängd som den producerade biogasen kommer att innehålla. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. Åtgången av värme och el i förhållande till producerad gas är relativt hög beroende på att gödsel har ett förhållandevis lågt gasutbyte samt att kondenseringen av biogasen till LBG kräver elenergi. 6.2 Kemikalier Följande kemikalier kan komma att användas på anläggningen: Järnklorid Skumdämpande medel Monoetylamin Övriga kemikalier Järnklorid Järnklorid tillsätts vid behov i biogasprocessen för att binda svavelväte och mängden som behövs beror på svavelinnehållet i råvaran. Kemikalien kan ha skadlig effekt på vattenlevande organismer, därför ska den hanteras med stor försiktighet och förvaras på ett sådant sätt att Miljökonsekvensbeskrivning

28 risken för läckage minimeras. Säker hantering sker genom tydliga arbetsinstruktioner samt utbildning av driftspersonal. Vid en antagen svavelvätehalt på 2000 ppm som reduceras till 100 ppm i utgående biogas krävs det 1100 ton järnklorid (PIX111) per år Skumdämpande medel Vid eventuella problem med skumning kan skumdämpare komma att tillsättas i rötkamrarna. Exempelvis Struktol som är godkänd som processhjälpmedel inom livsmedelsindustrin. Struktol är baserad på silikonolja där kisel är den aktiva substansen samt en paraffinolja som bärmedel. Paraffinoljan är fri från aromater och består av kol och väte Monoetylamin Vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption används en absorptionslösning, vanligen i form av monoetylamin. Monoetylamin är hälsoskadligt och irriterar ögon, andningsorgan och hud vid kontakt. Kemikalien är biologiskt nedbrytbar enligt säkerhetsdatabladet. Efter cirka fem år behöver absorptionslösningen bytas ut, och förbrukad lösning går till förbränning. Kemikalien hanteras inte öppet eftersom en anläggning av denna typ är försedd med anslutningar för påfyllning och avtappning. Visst utsläpp av absorptionslösningen sker vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption. Utsläppet sker vid regenereringen av absorptionsvätskan från koldioxid då vätskan värms upp. En liten del, 3-4 ppm absorptionsvätska förångas vid uppvärmningen och följer med restgasen. Restgasen kyls därefter varvid kemikalien följer med i kondensvattnet vilket leder till att en viss påfyllning av kemikalien regelbundet måste ske. I det fall kemisk absorption väljs som uppgraderingsmetod kommer kemikalien att levereras på fat och all hantering kommer att ske i ett slutet system på uppgraderingsanläggningen Övriga kemikalier I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Transportfordon kommer att tvättas med desinfektionsmedel i enlighet med förordning (EU) nr 142/2011. Konsekvenser och bedömning Om uppgraderingsteknik med hjälp av kemisk absorption används för uppgradering av biogasen kommer monoetylamin att hanteras och visst utsläpp av kemikalien i kondensvatten från anläggningen kommer att ske. Hanteringen av kemikalien, etylamin, utformas så att den kan ske på ett säkert sätt och i ett slutet system. De utsläpp av etylamin som förekommer i kondensvatten är små och kemikalien klassificeras enligt säkerhetsdatabladet som biologiskt nedbrytbar. Övriga kemikalier som odöriseringsmedel, järnklorid, eventuell skumdämpare och drivmedel kommer att hanteras enligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdata- och Miljökonsekvensbeskrivning

29 varuinformationsblad. Odöriseringsmedlet hanteras i helt slutna system. Kemikalierna kommer därmed att kunna hanteras utan påverkan på omgivningen. 6.3 Transporter Råvaror och biogödsel kommer huvudsakligen att transporteras till och från anläggningen med lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen. Här baseras dock beräkningarna på att all biogödsel transporteras med lastbil. Antalet transporter bedöms uppgå till totalt per år (se Tabell 3) vilket vid anläggningen motsvarar transportrörelser per år. Under förutsättning att transporterna till anläggningen sker vardagar från 06:00 till 22:00 samt lördagar från 06:00 till 16:00 innebär det 4 lastbilar i timmen eller 8 fordonsrörelser i timmen i genomsnitt. I Figur 6 redovisas en bedömning av trafikbelastningen på vägarna i anslutning till den planerade biogasanläggningen. Antalet transporter baseras på gödseln från de 67 största gårdarna som identiferats av Biogas Sydöstra Skåne (av 104) och som tillsammans producerar cirka ton gödsel per år. En transport ger upphov till två passager för varje vägsträcka eftersom fordonet antas leverera in gödsel till biogasanläggnigen och sedan köra tillbaka till gården med antingen tom bil eller med returtransport av biogödsel. Antalet passager per dygn har beräknats baserat på att körningar sker 6 dagar per vecka. Transporterad mängd på de olika vägavsnitten beror på var de gårdar som levererar gödsel är lokaliserade och kan komma att förändras beroende på vilka gårdar som väljer att leverera och ta emot gödsel från anläggningen. I Figur 6 redovisas även uppgifter från Trafikverket (Trafikverket 2014b) på nuvarande transportsituation angivet som antal tunga fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Redan idag sker en del vägtransportorter av gödsel från djurhållande gårdar till spridningsarealer på växtodlingsgårdar. De gödselmängder som transporteras idag uppskattas till 10 % av de gödselmängder som är aktuella för biogasanläggningen. Trenden är dock att gödsel transporteras allt längre sträckor i takt med att gårdarna blir större och större. I Figur 7 visas antalet transporter med tunga fordon som biogasanläggningen orsakar längre ut i vägnätet räknat från biogasanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning

Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun

Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne AB 2014-05-20 Projekt Beställare Konsult Författare Tillståndsansökan enligt

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun

Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Tomelilla kommun Biogas Sydöstra Skåne AB 2014-09-01 Projekt Beställare Konsult Författare Tillståndsansökan enligt

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov 2013 Bild:BioMil AB Projekt stödjs av 20131120 www.piteabiogas.se 2 Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag

Läs mer

Biogas i Umeåregionen

Biogas i Umeåregionen BILAGA A Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 2013-08-22 Biogas i Umeåregionen Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en lantbruksbaserad biogasanläggning i Vännäs kommun Vännäs kommun Kommunledningskontoret

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning

Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning BILAGA B:2 Miljökonsekvensbeskrivning Biogasanläggning 2013-03-20 Beställare Sydskånes Avfallsaktiebolag, SYSAV Konsult BioMil AB Författare Marita Linné, marita@biomil.se Caroline Steinwig, caroline@biomil.se

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Prövning enligt miljöbalken

Prövning enligt miljöbalken Prövning enligt miljöbalken Innehåll På gång Prövningspunkter Tillståndsprocessen Några tips Projekt på gång Biogas Öst pengar av Jordbruksverket Tillståndsprocess biogas Workshopar Vägledning Miljöprövning

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne. Bilaga A Teknisk beskrivning

Biogas Sydöstra Skåne. Bilaga A Teknisk beskrivning Biogas Sydöstra Skåne Bilaga A Teknisk beskrivning Februari 2015 I Projekt Tillståndsansökan enligt miljöbalken för biogasanläggning i Tomelilla kommun Beställare Biogas Sydöstra Skåne AB Konsult BioMil

Läs mer

Jordberga biogasanläggning. Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Trelleborgs kommun

Jordberga biogasanläggning. Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Trelleborgs kommun Jordberga biogasanläggning Underlag för samråd enligt miljöbalken avseende biogasanläggning i Trelleborgs kommun April 2018 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 2 2 Administrativa

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN

INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN INFORMATION INFÖR TIDIGT SAMRÅD I SAMBAND MED ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Namn Adress Postadress Telefonnummer Fastighetsbeteckning där det planerade stallet ska ligga samt för spridningsarealerna:

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs Underlag till samråd Biogasanläggning i Strängnäs Sammanfattning Strängnäs Biogas AB bildades år 2010 av nio företagare, huvudsakligen lokala lantbrukare. Bolaget planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1 Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av ett reningsverk med tillhörande biogasanläggning på del av Gravarne 3:1 och 3:6, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22 Bengt

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas AB ÖSTGÖTA GÅRDSGAS Energibolaget MSE Privata Sektorn (Lantbrukarna) Bleckenstad Hulterstad Kommunen och invånarna i Mjölby - En del för att i regionen skapa en långsiktig

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Biogasanläggning i Sävsjö kommun

Biogasanläggning i Sävsjö kommun 1 (15) Underlag till samråd Biogasanläggning i Sävsjö kommun 2 (15) Sammanfattning Sävsjö Biogas AB bildades år 2006 av fem lantbrukare. Tillsammans med Sävsjö Kommun sökte Bolaget bidrag ur KLIMP, som

Läs mer

Anläggning för behandling av matavfall i Högdalen

Anläggning för behandling av matavfall i Högdalen Anläggning för behandling av matavfall i Högdalen Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Stockholm 2016-05-27 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Administrativa uppgifter...

Läs mer

Biogas i Umeåregionen

Biogas i Umeåregionen Till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbottens Län Tillståndsansökan 2013-08-26 Biogas i Umeåregionen Tillståndsansökan enligt miljöbalken för en lantbruksbaserad biogasanläggning i

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Härnösand Biogas - Gasuppgradering

Härnösand Biogas - Gasuppgradering Länsstyrelsen i Västernorrlands Län 14 augusti 2014 Miljöprövningsdelegationen Härnösand Biogas - Gasuppgradering Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för att uppföra och driva en uppgraderingsanläggning

Läs mer

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar www.sysav.se Kvalitetsarbete under 20 års tid Marknaden har ställt krav

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda

Biogas i Falkenberg. Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda Biogas i Falkenberg Prövning av verksamheten enligt miljöbalken - tidigt samråd med berörda samt Detaljplan för del av Hällarp 1:8 - Kortfattad programhandling upprättad 7 nov 00 Falkenbergs kommun/ Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL Miljörapport 2016 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Biogasproduktionen är organiserad under AO Biogas inom Tekniska

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

Utbyggnad av biogasanläggningen vid Stadskvarns avloppsreningsverk. Miljökonsekvensbeskrivning

Utbyggnad av biogasanläggningen vid Stadskvarns avloppsreningsverk. Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnad av biogasanläggningen vid Stadskvarns avloppsreningsverk Miljökonsekvensbeskrivning Februari 2009 2 Icke-teknisk sammanfattning Skövde kommun söker tillstånd enligt miljöbalken för att bygga

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB 6 kap. 4

Samrådsunderlag enligt MB 6 kap. 4 Samrådsunderlag enligt MB 6 kap. 4 2015-07-06 Uppdragsnummer: 15091 Status: Slutversion Samrådsunderlag enligt MB 6 kap. 4 Beställare www.metasphere.se Anders Dalstål Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige

Läs mer

Hållbarhetskriterier för biogas

Hållbarhetskriterier för biogas Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon Miljökontoret Box 206, 597 25 Åtvidaberg 0120-830 00, miljo@atvidaberg.se Anmälan enligt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning ANMÄLAN Datum

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Håkan Andersson Agellus Lokaliseringsutredning för biogasanläggning i Malmöområdet

Håkan Andersson Agellus Lokaliseringsutredning för biogasanläggning i Malmöområdet Håkan Andersson 2014-05-06 1 Agellus 0725-733699 hakan.andersson@agellus.se Lokaliseringsutredning för biogasanläggning i Malmöområdet 2 Lokaliseringsutredning för biogasanläggning Ansökan avser tillstånd

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

ANMÄLAN OM ÄNDRING AV VERKSAMHETEN

ANMÄLAN OM ÄNDRING AV VERKSAMHETEN ANMÄLAN OM ÄNDRING AV VERKSAMHETEN - Information och lathund för att förenkla prövning i samband med leverans av gödsel till eller mottagande av biogödsel från biogasanläggning Man brukar dela in lantbruksverksamheter

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

Slutrapport Biogas Mörbylånga LOVA-projekt

Slutrapport Biogas Mörbylånga LOVA-projekt RAPPORT Dnr 2014-456 1(10) Slutrapport Biogas Mörbylånga LOVA-projekt Delar av medlemmarna i det nybildade bolaget Mörbylånga Biogas AB Rapport om Mörbylånga kommuns arbete med biogasutveckling Text, foto

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar

NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Kontaktinformation: Nina Åkerback: nina.akerback@novia.fi Cecilia Palmborg: cecilia.palmborg@slu.se NP-balans Växtbehovsanpassade gödselmedel från biogasanläggningar Nyhetsbrev september 2018 NP-BALANS

Läs mer

Fordonsgas/Biogas - historik

Fordonsgas/Biogas - historik 1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05

Produktion av biogas. Anläggningstyp. Källa: Produktion och användning av biogas år 2009; ES2010:05 BASDATA OM BIOGAS 2011 Produktion av biogas I Sverige produceras årligen ca 1,4 TWh biogas. De 136 avloppsreningsverk som producerar biogas står för en stor del av produktionen. Biogas har länge producerats

Läs mer

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Delprojekt 3 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har

Läs mer