Vad går PRIO ut på? Mål. Skolan inför arbetssätt som skapar en mer lärande organisation
|
|
- Georg Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INTRODUKTION PRIO
2 Vad går PRIO ut på? Bakgrund PRIO = planering, resultat, initiativ, organisation Metoden togs fram av SKL och Stockholms stad Den bygger på McKinseys rapporter om framgångsrika skolsystem och annan aktuell forskning Mål Skolan inför arbetssätt som skapar en mer lärande organisation genom - Översyn av organisationsstruktur - Översyn av resursfördelning - Rationalisering av tidskrävande aktiviteter
3 Fyra grundprinciper i PRIO 1. Skolledningen bestämmer Skolledningen äger utvecklingsarbetet tillsammans med förvaltningen i samarbete med pedagogisk personal på skolan Förändringsledarna stöttar skolan i utvecklingen av de identifierade utvecklingsområdena 2. Forskning och beprövad erfarenhet Mycket tid kommer att läggas på att - Kartlägga nuvarande arbetssätt och resursfördelning - Identifiera hur de skiljer sig från identifierade goda metoder 3. Fokus på stödprocesser Förändringsledarna ska inte utvärdera undervisningen det är lärarnas område. Tyngden ligger på hur organisation och processer öppna för goda undervisningsmetoder 4. Öppenhet Förändringsledarna är tillgängliga för att diskutera alla dimensioner av arbetet. Statusbeskrivningar är endast till för bruk inom projektet och kommer inte att rapporteras vidare
4 Organisation Marie Jonsson Lars Walter Mikael Fältsjö Kenth Carlsson Stefan Forsmark Borlänge kommun Styrgrupp SKL Helena Duroj Ingemar Grufman vakant Förändringsledare Stefan Forsmark Processledare Forssaäng vt-13 Tjärna vt-13 Gylle vt-14 Eriksl/Hush ht-14 Nygårds ht-14 Kvarnsved. ht-15 Maser vt-15 Haga gymnasiet ht-15 Ornäs vt- 16
5 Några utgångspunkter för PRIO Aktuell forskning How the World s Best-Performing School Systems Come Out on Top (McKinsey & Company 2007) How the World s Most Improved School Systems Keep Getting Better (McKinsey & Company 2010) Visible Learning (John Hattie 2009) Visible Learning for Teachers (John Hattie 2012)
6 Hur förbättra ett skolsystem? Sex dimensioner för framgångsrika skolor Systemmässig kompetensförsörjning Löpande styrning och uppföljning på systemnivå A. Mål och prioriteringar B. Arbetssätt C. Kompetensförsörjning och utveckling Skolsystemets grundförutsättningar Processer och arbetssätt i skolan D. Ledning E. Organisation och resursfördelning F. Kultur och attityd
7 Olika skolsystems reformbehov Utvecklingsområden Resultatnivå: Åtgärder: Säkra basala förutsättningar Dålig Säkra minimikvaliteten genom att utbilda lågkvalificerade lärare Initiativ för att få eleverna att komma till skolan Lägg den strukturella grunden Acceptabel Lägg grund för ansvarsutkrävning Säkra organisatoriska och finansiella förutsättningar Utveckla grundläggande pedagogik Utveckla professionen Bra Höj kompetens på blivande lärare och rektorer Höj kompetens på befintliga lärare och rektorer Utveckla skolornas egen kapacitet att diagnostisera och utveckla sig själva Stärkt pedagogisk innovation Utmärkt Utveckla kollegiala lärandeprocesser Stärk stödfunktioner för lärare och rektorer Stärk systemstöd för utveckling av pedagogiken Enastående
8 Förändringsarbetets fyra faser Genomförande Lokal anpassning; grupparbete Kartläggning Förberedelse
9 1. Förberedelse Skapa grunden för kartläggningen genom att: Skapa en stabil organisation Introducera skolledningen Bestämma tidplan Boka möten Informera personalen Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Förberedelse
10 2. Kartläggning Samla in och sammanställa data om nuläget på skolan Befintlig dokumentation Observationer av möten Klassrumsbesök Tidsmätning Enkät Intervjuer Ledningens självskattning Analys och förslag Genomförande Lokal anpassning Kartläggning Förberedelse
11 Syfte med kartläggningens olika delar Tidsmätning & enkät Syfte: att se hur skolans processer skiljer sig från identifierat framgångsrika processer Intervjuer Intervjuer Syfte: att fördjupa och bygga ut vår bild av skolan Observationer Observationer Syfte: att lära känna verksamheten och stämningen 11
12 Kartläggningsverktyget Varje område, inom varje dimension, bedöms på skalan dålig, acceptabel, bra, utmärkt, enastående enligt kriterierna. Förändringsledarna och skolledningen gör var sina bedömningar som sedan jämförs och diskuteras.
13 Resultatpresentation Workshop I Resultatet är vår analys av - tidsanvändningen på skolan - enkätsammanställning av hur pedagogerna upplever arbetet - tankar och citat ur intervjuer (avidentifierade) - observationer av lektioner, möten m.m. - skolans planer och annan skriftlig dokumentation = bild av skolan baserad på pedagogernas upplevelse förslag till arbetsområden
14 3. Lokal anpassning Personal och skolledning bildar arbetsgrupper för utvecklingsområdena Varje arbetsgrupp får ett stödmaterial att arbeta med. Stödmaterialet utgår från forskning och beprövad erfarenhet Förändringsledare följer och stödjer processerna. Grupper tar fram förslag som kan tas i bruk så gott som genast Lokal anpassning Genomförande Förslagen presenteras på Workshop II Kartläggning Förberedelse
15 Arbetsområden som vi funnit i Borlänge - exempel Gemensamma mål Kollegial handledning / kollegialt lärande Gemensam planering Mötesstruktur och möteseffektivitet Information Beslutsvägar Uppföljning av elevprestationer för att utvärdera våra metoder
16 4. Genomförande Stegvis införs de nya arbetssätten Fortlöpande testning, uppföljning och utvärdering Förändringsledare stödjer processerna vid behov? Nya arbetssätt blir en del av skolans verksamhetsplan / ingår i kvalitetsarbete Genomförande Lokal anpassning Kartläggning Förberedelse
17 5. Uppföljning! Skolan behöver eventuellt fortsatt stöd Vi vill veta hur det går, vilka processer som bär SKL behöver fler enkäter och tidloggar från genomförda skolor för att göra en likvärdig utvärdering Genomförande Lokal anpassning Kartläggning Förberedelse
18 Tänkbara resultat av PRIO kan vara Gemensam målbild för skolan Organisationen har tydlig roll- och ansvarsfördelning Arbetstiden används mer effektivt, inte minst skolans olika möten Lärare lär av varandra, t ex genom observation och handledning En större del av undervisningen planeras och utvärderas gemensamt Elevresultat används systematiskt för att förbättra undervisningen
19 Kontaktuppgifter förändringsledare Helena Duroj Ingemar Grufman
20 A. Mål & prioriteringar: Beskrivning av kriterier Dålig (1) Bra (3) Enastående (5) A.1.1 God självbild av verksamhetens styrkor och svagheter Bilden av skolan diskuteras ej utöver slumpvisa och spontana diskussioner Process för att förstå styrkor och svagheter saknas Skolan saknar verktyg för att bedöma egna styrkor och svagheter Det finns en bild av skolans styrkor och svagheter men den är inte fullt faktabaserad Det finns en process och vissa verktyg för att förstå den egna verksamhetens styrkor och svagheter, exempelvis medarbetarenkäter, resultatjämförelser etc. Skolan har en god bild av verksamhetens styrkor och svagheter Nyckeltal för 1) elevernas resultat, 2) attityder hos elever, vårdnadshavare och medarbetare och 3) aktiviteter som ingår i skolans arbetssätt följs upp halvårsvis med jämförbarhet både historiskt och mot andra skolor Status för de dimensioner som ej fångas i nyckeltalen beskrivs på annat sätt konkret och kortfattat A.2.1 Gemensamma mål och prioriteringar Det saknas mål för den individuella verksamheten Det finns uppsatta mål för verksamheten Målen har kommunicerats till personalen En del av målen är nedbrutna till en nivå så att de går att konkret använda i verksamheten Det saknas tydlig prioritering på fokusområden Utifrån nyckeltal och statusrapport sätts tydliga transparenta mål och måltal Det finns en tydlig prioritering av ett antal åtgärder under de närmaste 1-2 åren för att nå uppsatta mål och man arbetar inte med mer än 3-5 fokusområden samtidigt för att förbättra kärnverksamheten All personal är medvetna om, och delar, de mål och prioriteringar som sätts upp Måluppfyllelsen följs upp frekvent och åtgärder sätts in i god tid om utvecklingen inte når förväntan Skolledningen och lärarna diskuterar gemensamt hur målen kan behöva anpassas vid förändrade omständigheter Process och verktyg finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten. T.ex. går rapporter ut månadsvis och resultat för olika elevgrupper sitter uppsatt synligt för alla medarbetare Skolan uppmärksammar och firar framgångar A.2.2 Uppföljning av måluppfyllelse i den dagliga verksamheten Uppsatta mål följs ej upp i den dagliga verksamheten Måluppfyllelse följs upp regelbundet varje termin och en tydlig plan för nästa termin görs
21 B. Arbetssätt: Beskrivning av kriterier Dålig(1) Bra (3) Enastående (5) B.1.1 Gemensam undervisningsplanering (inom och tvärs ämnen) All planering sker individuellt eller i vissa sällsynta fall ad hoc Lärare saknar insyn i kollegornas undervisning Gemensam planering sker i viss mån och delar av möten har som syfte att innefatta gemensam planering Gemensamma prov görs där så är möjligt B.1.2 Demonstrationslektioner Demonstrationslektioner är ett helt okänt begrepp Lärare ses ibland i någon form av forum och diskuterar lektionsupplägg och delar med sig av idéer på bra lektioner Det finns konkret gemensam planering under utsatta schemalagda tider utifrån kursmål och läroplan Undervisningsplaner för ämnena är integrerade/parallella tvärs ämnen där så är lämpligt Den gemensamma planeringen utvecklas och förfinas löpande Planeringen tas fram effektivt och följs av samtliga lärare Lärarna utformar och visar regelbundet upp sina bästa lektionsupplägg för sina kollegor B.2.1 Kollegial- och skolledarcoachning Formell coachning används inte alls i verksamheten Spontan coachning sker sällan eller aldrig mellan kollegor och det finns ingen tydlig person att vända sig till för handledning Handledning av nyutexaminerade lärare görs av mer erfarna kollegor Lärarna får regelbundet besök på sina lektioner av en annan pedagog (t.ex. lärare eller skolledare) som observerar lektionen utifrån gemensamt fastslagna dimensioner för att därefter reflektera tillsammans enligt ett tydligt förhållningssätt Coachningen sker utifrån varje lärares prioriterade utvecklingsdimensioner och frekvens anpassas efter lärarens behov Elevernas akademiska resultat följs upp regelbundet utifrån en standardiserad och tidseffektiv process där resultat är jämförbara över år och tvärs lärare Slutsatserna av uppföljningen ligger till grund för beslut om fortsatt fokus för elevgruppen B.3.1 Uppföljning av resultatdata för att identifiera elevers behov Ingen eller mycket begränsat med resultatdata finns tillgänglig för lärarna Uppföljningsmöten saknas eller fokuserar på annat Resultatdata finns tillgänglig på individnivå och klassnivå och jämförs med resultat på nationell nivå Screening genomförs i utvalda ämnen för att förstå nivå och behov i klassen B.3.2 Uppföljning av resultdata för att utvärdera metod Ingen metod för identifiering eller spridning av goda metoder finns på plats Lärare på skolan ses och diskuterar goda metoder med varandra baserat på sina egna observationer B.4.1 Elevvårdsprocesser Det finns inga tydliga elevvårdsprocesser Läraren är ensam om problemlösningen Gemensamma processer som säkrar särskilda insatser finns Uppföljningen av elevernas akademiska resultat används av lärarna för att bättre förstå vilka undervisningsmetoder som är mer eller mindre framgångsrika Samarbeten sker mellan olika skolor för att identifiera goda metoder och det finns exempel på goda idéer som spridits mellan skolor Gemensamma processer som säkrar särskilda insatser finns och används Tydliga gemensamma ordningsregler eller förhållningssätt finns och följs av alla Vid ordnings- eller sociala problem finns tydliga rutiner för när ärendet förs vidare från den enskilde läraren Genomtänkta rutiner används för att överföra insikter om elevens styrkor och utmaningar mellan personalen när eleverna byter lärare Nytillkomna elever välkomnas och eventuella särskilda behov kartläggs omgående Justeringar i elevgruppernas sammansättning görs av överlämnande lärare utifrån vad som är bäst för gruppens dynamik Tydliga rutiner för omfattning och frekvens för ordinarie kontakt med vårdnadshavare finns Tydliga rutiner för när man kontaktar hemmet vid särskilda svårigheter för eleven finns och följs Lärare och vårdnadshavare planerar gemensamt specifika aktiviteter för att höja elevens resultat B.4.2 Mottagnings- och överlämningsrutiner för elever Inga rutiner för mottagning och överlämning av elever finns Det finns någon form av överlämningsrutin när en klass eller elev byter lärare Det finns vissa rutiner för hur nya elever introduceras till skolan B.4.3 Kontakt med vårdnadshavare Inga rutiner finns för kontakt med vårdnadshavare och ansvaret för kontakt med vårdnadshavare ligger helt på läraren Kontakt med vårdnadshavare koordineras mellan lärare, skolledning och elevhälsa Vårdnadshavaren känner ett visst stöd från skolan för att vara delaktiga i elevens lärande
22 C. Kompetensförsörjning och utveckling: Beskrivning av kriterier Dålig (1) Bra (3) Enastående (5) C.1.1 Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal genomförs men upplevs inte som givande för någon av parterna Medarbetarsamtal genomförs minst 1 gång per år och upplevs som givande Varje skolledare har medarbetarsamtal varje halvår med ett lämpligt antal anställda (mindre är 10 stycken) Medarbetarsamtalen följer en tydlig struktur som upplevs som lämplig av båda parter Skolledaren är med och observerar och coachar den anställde vid flera tillfällen mellan medarbetarsamtalen I medarbetarsamtalen sätts tydliga utvecklingsmål som följs upp av riktade insatser C.1.2 Formell fortbildning Formell fortbildning saknas eller är helt frikopplat från medarbetarens eller skolans behov Formell fortbildning kopplad till personliga utvecklingsbehov finns och genomförs Det finns en systematik i utvärderingen av behov utifrån skolans och medarbetarens förutsättningar Fortbildningsinsatser är tätt kopplade till undervisningsplaneringen och har en direkt bäring på de metoder och upplägg som används i undervisningen Fortbildningen är kopplad till den långsiktiga inriktning som medarbetaren tillsammans med rektor valt C.2.1 Rekrytering av fast anställda Ingen tydlig rekryteringsprocess finns eller om en process finns följs den inte alltid Tydliga rutiner för rekrytering finns och följs Relevanta personer är delaktiga i rekryteringsprocessen Provanställning används i vissa fall Ledningen har tydliga rutiner för rekrytering och utvärderar provanställningar innan de övergår till tillsvidareanställningar Det finns en tydlig analys av skolans långsiktiga kompetensbehov utifrån vilket man rekryterar Rekryterade kompetenser (såväl ämneskompetens som annan kompetens) tas tillvara i organisationen C.2.2 Vikarieprocesser Det finns ingen tydlig process för hur vikarier tas in och stöttas Det finns fungerande rutiner för hur skolan går tillväga för att ordna vikarier Det finns rutiner för hur lektionsupplägg överförs mellan vikarie och ordinarie lärare Skolledningen vet hur väl intagna vikarier fungerar i klassrumssituationen Kontinuerliga lösningar, t.ex. heltidsanställda vikarier används i största möjliga mån Det finns rutiner för hur lektionsupplägg överförs mellan vikarie och ordinarie lärare Administrativa rutiner rörande vikarier är tydliga och tidseffektiva
23 D. Ledning: Beskrivning av kriterier Dålig (1) Bra (3) Enastående (5) D.1.1 Beslutsvägar Det saknas tydliga beslutsvägar för många frågor Samma beslut tas på olika sätt i olika delar av verksamheten Vem som tar beslut i vilka frågor är tydligt definierat för alla anställda Ansvar och mandat är fördelat på olika nivåer i organisationen och fungerar effektivt Vem som tar beslut i vilka frågor är tydligt definierat för alla anställda Ansvar och mandat är fördelat på olika nivåer i organisationen med hänsyn till effektivitet Det finns tydliga processer för hur problem lyfts till relevanta personer som inte involverar högsta ledningen direkt i alla frågor Personal med utvecklingsansvar har mandat att testa och utvärdera nya arbetsmetoder Det finns en balans mellan beslut som behöver tas från ledning mot beslut som behöver konsensus D.2.1 Informationsflöden Det finns tydliga brister i informationsflödena inom verksamheten Det saknas effektiva informationsvägar Information når ut till rätt person inom eller utanför verksamheten Det finns processer för att få in synpunkter från lärare, vårdnadshavare och elever Personal på skolan kommunicerar genomtänkt och med relevanta metoder med varandra, skolledning, vårdnadshavare och elever Information till lärare, elever och vårdnadshavare förmedlas på ett effektivt sätt från en tydlig kontaktkälla Det finns effektiva processer för att lämna idéer och synpunkter till skolan från elever och vårdnadshavare som minimerar skolledningens arbete D.2.2 Kontakt med huvudmannen och andra samhällsfunktioner Bristande kontakt med huvudmannen och andra samhällsfunktioner När tydligt behov finns är kontakten god med huvudmannen eller andra viktiga samhällsfunktioner (t.ex. socialtjänst, primärvård, BUP, BRÅ, Polisen) Skolledningen deltar på möten med huvudmannen och rapporterar grundläggande uppgifter från verksamheten Skolan har genomarbetade rutiner för kontakt med andra samhällsfunktioner för prioriterade elev- och skolfrågor (t.ex. socialtjänst, primärvård, BUP, BRÅ, Polisen) Skolledningen har kontinuerlig kontakt med huvudmannen och relevanta skolledningskollegor för att dela best practice och lyfter problem
24 E. Organisation & resursallokering: Beskrivning av kriterier Dålig (1) Bra (3) Enastående (5) E.1.1 Roller, ansvar oh organisationsstruktur E.1.2 Personalsammansättning Tydliga roller och ansvarsområden saknas eller de roller som finns är inte anpassade till verksamheten Personalsammansättningen speglar inte verksamhetens behov och krav Relevanta roller finns på skolan och personal med rätt kompetens innehar rätt roll Det finns vissa utvecklingsvägar inom skolan Personalsammansättningen fungerar bra men i vissa fall anpassas verksamheten efter personalsammansättningen för att fungera smidigt Det finns utvecklingsvägar med olika roller inom skolan För varje process som förväntas utföras finns en tydlig ansvarig för att genomföra och följa upp processen Roller tillsätts genom en tydlig transparent process Övrig tjänstgöring är anpassad till rollens funktion Kombinationer av yrkesgrupper på skolan är följden av en medveten avvägning och anpassad till de målsättningar man har för verksamheten Det är ett tydligt aktivt beslut för sammansättningen, hög grad av flexibilitet mot förändrade behov. E.1.3 Struktur och storlek på undervisningsgrupper Undervisningsgrupperna är inte anpassade för mängden personalresurser eller lokalernas storlek Resurstäthet och storlek på undervisningsgruppen anpassas efter behov från fall till fall i största möjliga mån Beslut om att ge undervisning i reducerade undervisningsgrupper är väl avvägda och en konsekvens av en pedagogisk prioritering E.2.1 Mötesstruktur och möteseffektivitet Dagordning finns sällan eller aldrig Möten har inte alltid ett tydligt syfte och fel personer är ibland närvarande Avsaknad av tydliga mötesstrukturer Rätt personer är närvarande vid mötena Det finns en tydlig dagordning och syfte för varje möte Möten fokuserar på viktiga saker Utkomsten av mötena känns oftast konstruktiv Samtliga möten/konferenser har tydliga syften Varje möte har en sammankallande som är väl förberedd och leder processen på ett effektivt sätt Alla närvarande kommer väl förberedda till mötet Rätt personer är närvarande E.2.2 Schemaläggning Schemaläggning styrs på lärarnivå och det finns ingen eller mycket låg koordinering centralt Schemaläggning sker centralt och med hjälp av en effektiv process för att ta hänsyn till olika behov Schemat ger god möjlighet till produktiva lektioner (exempelvis för kort lektion som leder till stor andel förflyttning för eleverna) Schemat är optimerat utifrån såväl eleverna, personalen och lokalutnyttjandet Genom schemaläggningen möjliggörs även arbete utanför lektionerna och schemalagda konferenser (såsom samplanering och coachning) E.3.1 Inköpsprocess Rutiner för inköp saknas och sker ad hoc ute i verksamheten Rutiner för inköp finns och används Rätt material finns tillgängligt när det behövs Det görs viss avvägning mellan kvalitet och pris Rutiner för inköp är tidseffektiva och ansvariga har rätt kompetens Det görs en noga avvägning mellan pris, kvalitet och kvantitet Det finns en bra balans mellan centrala inköp (med hög tids- & kostnadseffektivitet) och lokala inköp (med hög flexibilitet) E.3.2 Budgetläggning och uppföljning Ingen budget är satt och kommunicerad med verksamheten Budget är satt och tydligt kommunicerad med verksamheten Budgeten följs i de flesta fall Resurser allokeras utifrån uppsatta målsättningar Utfall och prognoser stäms av regelbundet Åtgärder vidtas utifrån prognoserna för att hålla budget E.3.3 Standardiserade arbetssätt för övrig administration De flesta administrativa processer i verksamheten saknar standardiserade arbetssätt Standardiserade arbetssätt finns för alla viktiga administrativa processer såsom omdömen/betygsättning, närvarorapportering etc. Smarta och tidseffektiva standardiserade arbetssätt finns för alla viktiga administrativa processer Arbetssätten utvärderas och förbättras regelbundet av relevant person
25 F. Kultur & attityder: Beskrivning av kriterier Dålig (1) Bra (3) Enastående (5) F.1.1 Höga förväntningar på elever och personal Medarbetarna har inte höga förväntningar på eleverna Personal förväntas nå upp till minimikraven på sitt jobb Medarbetarna har medelhöga förväntningar på en del av eleverna Den finns en tydlig vilja hos personalen att göra sitt bästa och bidra där det är möjligt Alla medarbetare har höga förväntningar på samtliga elever Alla medarbetare strävar efter att göra sitt bästa och letar kontinuerligt efter förbättringsmöjligheter både i klassrumssituationen och i övriga arbetsmoment F.1.2 Kontinuerlig förbättring Det finns inget fokus på kontinuerliga förbättringar utan personalen försöker klara sitt arbete så gott det går under rådande förutsättningar Någon eller några gånger per termin hålls möten med fokus på vad som kan göras bättre för att förbättra skolan Utvecklingsgrupper eller ansvariga personer driver olika förbättringsområden, samlar in och genererar idéer Samtliga medarbetare har ambitionen att varje dag göra skolan lite bättre och söker löpande efter förbättringsmöjligheter i verksamheten Skolledningen ser och tar tillvara på medarbetarnas förbättringsförslag och återkopplar de förändringar som genomförs utifrån dem Förbättringar syftar i första hand till att rätta till orsakerna bakom uppkomna problem i verksamheten och inte bara symptomen F.1.3 Kostnads-medvetenhet Medarbetarna har dålig förståelse för kostnader och drar ofta över budget Det slösas i onödan med skolmateriel, t.ex. skolböcker Lokaler vanvårdas eller slits i onödan av elever och medarbetare Medarbetarna följer sin budget och utnyttjar sina resurser så effektivt som möjligt Onödiga kostnader undviks Det finns transparens och medvetenhet kring var pengarna tar vägen och vilka prioriteringar man har gjort Medarbetarna vet att minskade kostnader leder till andra återinvesteringar i verksamheten och gör avvägningar för sina inköp utifrån hela organisationens behov F.2.1 Öppet klimat Medarbetarna kommenterar inte varandras arbete varken med positiv eller negativ feedback Medarbetarna berömmer och kommer med goda råd till varandra i det dagliga umgänget när man ser att något har gått bra Medarbetare tar bara upp frågor, bekymmer eller problem när de upplevs som mycket betungande Det är naturligt att löpande ge och få feedback på sitt arbete Feedback tas inte som kritik utan som en möjlighet till nya perspektiv på hur man kan förbättra sitt arbete Medarbetare vågar prata om problem/misslyckanden de har med elever, vårdnadshavare etc. med kollegor och skolledning Lärare och skolledning litar på varandra och man stöttar och hjälper varandra Skolledning ger stöd till lärare vid yttre påtryckningar från exempelvis vårdnadshavare Medarbetare vågar prata om problem eller misslyckanden de har med elever, vårdnadshavare etc. med kollegor och skolledning F.2.2 Stödjande klimat Det finns dolda konflikter i medarbetargruppen Lärare kan ibland undergräva varandras auktoritet genom att tala illa om en kollega eller inte stötta en kollega inför vårdnadshavare etc. Alla på skolan har någon att prata med och få stöd av när något är jobbigt Det råder en god stämning på arbetsplatsen och man pratar med alla i personalen
PRIO alla skolor ska lyckas
PRIO alla skolor ska lyckas Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning John Hattie,
Läs merSkola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2
Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merTjänsteskrivelse Deltagande i PRIO-projekt
Ärende 4 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-09-25 DNR BUN 2013.256 EVA LOD SID 1/1 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merRegelbunden tillsyn i Arboga kommun
Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla
Läs merFörskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal
Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan
Läs merKvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Läs merArbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO
ANMÄLAN Vårt dnr: 2014-09-30 Sveriges Kommuner och Landsting Avd. för lärande och arbetsmarknad Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO Anmälan avser: i Grundskolan Gymnasieskolan. kommun Vi har tagit
Läs merKompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Läs merResultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning
Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merHandbok och genomförandeplan. PRIO Kilafors skola
Handbok och genomförandeplan PRIO Kilafors skola Vad går PRIO ut på? Förhistoria PRIO (planering, resultat, initiativ och organisation) är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad och
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merTillsammans når vi toppen!
Dnr 2016/33 Id 19994 Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Vimarskolan åk 7-9 och Grundsärskolan Vimarskolan, grundskoleverksamhet åk 7-9, ligger i centralorten och hade 247 elever inskrivna i
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs mer2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?
01-10- 1 (1) Bilaga 1. Webb-enkät Kartläggning och utvärdering av Nacka kommuns grundskolors elevhälsoarbete Webbenkät 01 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs mer1. Inledning Förutsättningar... 3
Verksamhetsrapport för Torsångs skola läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal... 3 2.3.1. Kompetens...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merSätraskolan. PRIO + Förstelärare + IKT = Framgångsrik skolutveckling
Sätraskolan PRIO + Förstelärare + IKT = Framgångsrik skolutveckling Mål och syfte Mål: Att berätta hur PRIO blev en tillgång i vårt pedagogiska utvecklingsarbete Att berätta hur vi arbetar för att de digitala
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merKupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.
KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE Var vänlig och kryssa för det alternativ du tycker stämmer bäst. kupolstudien.se 1. Rektorn uttrycker höga krav och förväntningar
Läs merRutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm.
HT 15 VT 16 Rutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm. Grunden för definitioner och hur rutinen ska se ut för elever på skolan som
Läs merEN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev. Kommer att nå målen i alla ämnen. Trivs och mår bra
2016-2021 Antagen 2014. Reviderad 2016. EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn och elev Trivs och mår bra Kommer att nå målen i alla ämnen Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Har huvudrollen
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merKompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning
Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan
Läs merVerksamhetsplan 2019 grundskola, fritidshem, grundsärskola
Verksamhetsplan 2019 grundskola, fritidshem, grundsärskola Insatser utgående från nämndplanen redovisas vid uppföljning av nämndplanens mål och strategier Mål Alla barn och elever har möjlighet att nå
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merRektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29
Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar
Läs merSTRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Läs merWorkshop RUN konferens Östersund
Workshop RUN konferens 20161117 Östersund Vad vi har lyckats bra med Skolorna har utgått från sina egna utvecklingsbehov Ledningen är lyhörd för personalens behov av utveckling Hudiksvall har en central
Läs merSkolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur
Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merUtbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merFiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen
Fiskarhöjdens förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Helena Aldén Upplands Väsby kommun Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Danderyds kommun Vi observerar Fisksätra förskolor under
Läs merUtbildningskontoret Kvalitetsarbete
Utbildningskontoret Kvalitetsarbete inom Södertälje kommuns förskolor och skolor Kvalitetsarbete inom Södertälje kommuns förskolor och skolor Kommunen ansvarar för att styra och utveckla utbildningen så
Läs merHållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket 2015-10-27
Hållbart skolledarskap Utbildningschefsnätverket 2015-10-27 Idéskriften Rektor Möjligheternas chefsjobb, SKL 2013 Ändå ser det ut så här Skolledaren som pedagogisk ledare Skolledaren är pedagogisk ledare
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merKompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16
Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion
Läs merFutura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
Läs merFörväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Förväntansdokument Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2018-08-22 Vi ser att Förväntansdokumentet kan ha fler användningsområden förutom
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Frödinge, Storebro, Tuna skolor och fritidshem Innehållsförteckning INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 5 VERKSAMHETENS
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merUtvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011
Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000
Läs merHandlingsplan för digitalisering inom förskola och skola
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola 2019-2022 Förvaltning förskola och skola, Örebro kommun Örebro kommun 2019-06-03 Gn 1660/2019 orebro.se
Läs merRiktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan
Riktlinjer - Karriäruppdrag inom skolan Karriäruppdrag Regeringen har sedan 2013 infört två nya karriärvägar för lärare. Den ena karriärvägen benämns förstelärare, den andra benämns lektor. Regeringens
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merKvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 338 Kyrk/Balder
Kvalitetsdokument 2018 Grundskola Re 338 Kyrk/Balder 1 Innehållsförteckning 1 Skolans utvecklingsarbete 3 1.1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? 3 1.2 Vilka är skolans
Läs merVallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt
Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor
Läs merEtt välskött skolsystem
2017-2022 Antagen 2014. Reviderad 2017. Ett välskött skolsystem Barn- och utbildningsnämndens plattform för ledning och styrning av Timrås skolsystem BUN 2017-04-26 53 BUN 2016-02-10 11 BUN 2014-05-07
Läs merNorrängsskolan 2.0. Hållbar kvalitativ arbetsmiljö. Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele kommun
Norrängsskolan 2.0 Hållbar kvalitativ arbetsmiljö Helena Tellström, rektor Norrängsskolan, Lycksele Lärarbrist, dålig arbetsmiljö och måluppfyllelse Kompetensförsörjning Lärarbristen kommer inte att utbildas
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merUppföljning PRIO. Sammanfattning
2016 02 15 1 (9) Uppföljning PRIO Sammanfattning Av flera skäl, framförallt tidsaspekten, kan vi inte dra några långtgående slutsatser av denna första uppföljning, en uppföljning som väntas utökas och
Läs merVallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett
Läs merElevhälsoarbetet vid Hagaskolan
Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och
Läs merTS Transtensskolan, Projektplan
TS 2021 Transtensskolan, Projektplan Under sin tid på vår skola har varje elev en positiv kunskapsutveckling, en härlig känsla av samhörighet och känner gott hopp om framtiden. Transtensskolan 26 juni
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merRektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.
Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. Enhet Varför sjunker resultaten över tid? Vilka åtgärder kommer respektive skola år 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018. Angelstad Astradskolan
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 7-9 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 4 VERKSAMHETENS PRIORITERADE
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN
1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen
Läs merVerksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Läs merUtvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik
Utvecklingsplan Utifrån Bildningsstaden Borås är det fastslaget att nedanstående utvecklingsområden ska prioriteras i utvecklingsarbetet och alla nivåer i styrning och ledning behöver förhålla sig till
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merKarriärvägar i Borlänges kommunala skolor
Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar i Borlänges kommunala skolor Karriärvägar inom skolan Nu erbjuder Borlänge kommun dig som lärare en möjlighet att söka till karriärstjänsterna förstelärare
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merLOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Läs merBeslut för grundsärskola
rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen
Läs merLovisedalsskolan RO Skolplan
L Ä SÅR 2017/2018 Lovisedalsskolan RO Skolplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Skolplan 2(8) Vårt
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merHelsingborg Elevhälsan. Skol- och fritidsförvaltningen En presentation
Helsingborg Elevhälsan Skol- och fritidsförvaltningen En presentation VÄLKOMNA DigiLys Systematiskt kvalitetsarbete för utveckling av skolans lärmiljö DigiLys = digital analys Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merUtvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015
Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr
Läs merDnr 2019/000076/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Djursdala och Södra Vi
Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Barn- och utbildningsförvaltningen Djursdala och Södra Vi Dnr 2019/000076/600 Id 25567 Kommunal styrning och nämndplan Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merLönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter
Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att
Läs mer