SAMMANFATTNING FRÅN WORKSHOPS MED DELREGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKRÅDEN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
Delregionalt kollektivtrafikråd Fyrbodal 2015 03 19 Dialog om nuvarande och reviderat trafikförsörjningsprogram Strategisk inriktning för trafiken Nuvarande strategiska inriktning med prioritet för utpekade stråk, stadstrafik och en utvecklad grundläggande servicenivå på landsbygd känns rimlig men viktigt att också tänka hur man kommer till stråken. Positivt med målen i landsbygdsutredningen och utvecklingen av närtrafiken. Tågtrafiken är otroligt viktig för att möjliggöra att bo där man vill och ändå kunna ta sig relativt långt för att arbeta. Det handlar om regional utveckling och det goda livet. Fortsatt utveckling av tågtrafik Norge Gbg och med fler stopp på banan lyfts som ett viktigt utvecklingsstråk. Och så måste trafiken fungera hela vägen även i kärnan Göteborgs stadstrafik. Där går det för långsamt att ta sig fram idag om man ska resa vidare. Samhällsplanering Nya områden behöver kollektivtrafik en attraktiv kollektivtrafik behöver ett ordentligt befolkningsunderlag. Samhällsplanering och kollektivtrafik är starkt beroende av varandra region och kommun behöver samverka. Resenärsgrupper De unga är en viktig målgrupp de är framtiden och är de som använder kollektivtrafiken mest idag. Lyssna med dem vad de vill ha för utveckling i kollektivtrafiken. Även fundera när det gäller prissättning och unga. En annan viktig och växande målgrupp som ökar och som vi behöver beakta särskilt är nyanlända som ofta inte har tillgång till körkort eller bil och därför är mer beroende av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens attraktivitet Kollektivtrafikens attraktivitet kan utvecklas bättre information (särskilt vid störningar). I områden där man reser lite längre till skola och arbete är eluttag och wi fi nästintill nödvändigt helst både på buss och tåg. Miljö En utvecklad kollektivtrafik där många åker effektivt tillsammans är viktig av miljöskäl ( vår överlevnad nämndes). Tänker man miljö är antalet personkilometer vi reser kollektivt helst tåg viktigare än antalet resor. Målstruktur Kommentarer till målstrukturen: Är inte tillgänglighet och attraktivitet samma sak? De går i varandra. Miljömålet som är mer kopplat till fordonen och bränslet har inte samma karaktär som övriga inte resenärsriktat på samma sätt. Ska det ligga parallellt/passar det in?
Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Skaraborgs kollektivtrafikråd 7 maj 2015 Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen. Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Det är viktigt att resandemålet sätts i ett perspektiv så att det tydligt stöder en utveckling av hela regionen inte bara där det reser flest. En av kollektivtrafikens viktigaste uppgifter är att bidra till en rundare region, som ger förutsättningar för en mer jämlik tillgänglighet för invånarna både i stad och landsbygd. Genomgående vill man trycka på att programmet måste beakta att behoven och förutsättningarna för kollektivtrafik ser olika ut i storstad, mellanstor stad och landsbygd. Resandemålet får inte ta över och helt dominera den framtida kollektivtrafikutvecklingen så att resurser flyttas från landsbygd till befolkningstäta områden. Tillgänglighet Att stärka regionen som en flerkärnig region är en ståndpunkt som Skaraborg även framfört i tidigare yttranden. Det är viktigt att arbeta för ökad tillgänglighet både i stad och landsbygd. Det är bra att arbeta vidare med stråken. Viktigt att det finns en långsiktighet i dem är mycket viktigt eftersom det faktiskt också påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig. Samtidig tänka utanför stråken ett sammanhängande system dörr till dörr. Matarlinjer som matar till stråken/knutpunkterna, pendelparkeringar, osv. Snabbheten är viktig tex utveckla knutpunkter utanför orter. Men avvägningen mellan snabba gena förbindelser och att ha nära till kollektivtrafiken är delikat och kräver kloka avvägningar. Närtrafiken positivt att den utvecklas. Att nå ut med informationen om hur den fungerar är fortsatt en utmaning. Bra om unga på landsbygden också kan hitta den här möjligheten. Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Riktningen bör vara att kunna minska bilberoendet (inte bara i de största städerna). Attraktivitet Enkelheten för resenären är jätteviktig. Det är krångligt idag med biljettgiltighet till våra målorter utanför regionen och på vissa tåg inom regionen där inte alla typer av biljetter gäller. Det måste också bli lättare att köpa biljett även om man inte har en mobiltelefon. Punktlighet framförallt i tågtrafiken = förbättringspotential! Det är intressant att titta vidare på om vi kan hitta sätt att flytta på gymnasieskolornas tider! Det skulle gynna trafiken genom att höja kapaciteten. Iden om att differentiera priserna på skolkorten så de blir billigare i lågtrafik lyftes. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Vi måste tänka framåt och nytt kanske innovation skulle vara en av de viktigaste strategierna?!
Alla resenärsgrupper Jämställdhetsmålet kommer in under övriga diskrimineringsgrunder. (Liksom integration). Viktigt att poängtera kollektivtrafiken har ett jämlikhetsperspektiv mellan stad och land och olika grupper i samhällsgrupper. Möjligheten att kunna resa är viktig oavsett var man bor eller vem man är. Bra att det sociala hållbarhetsperspektivet stärks. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. Återkommande nyckelord Hela regionen stad och land Enkelhet Tillgänglighet Unga människor
Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram Boråsregionens kollektivtrafikråd 8 maj 2015 Dialogens främsta medskick handlade om att beakta den kommande mycket viktiga Götalandsbanan. Vilken potential kommer att finnas, vilka behov ser vi på lång sikt? Kapaciteten på banan måste matcha de framtida behoven och också bidra till ett långsiktigt utvecklingsperspektiv med snabba restider och växande befolkning i stråket. Anslutande stråk (främst järnväg både person men även godstrafik) behöver då också beaktas. En diskussion som kom upp i samband med workshopen var behov av att ha underlag för eventuell argumentation om fyra spår mellan Göteborg och Borås. Exempel på frågor som ställdes var: Hur ser kapaciteten ut när banan är klar? o Kommer två spår att räcka? Hur prognosticeras behovet se ut efter 2035? Vilka pendlingstider kommer att gälla med de olika tågtyperna och vid olika antal stopp vid stationer? Svar på ovan frågor är av stor betydelse för att politiken skall kunna argumentera för att uppnå en bra och långsiktig kapacitet på Götalandsbanan. Kommunalförbundets kansli och kollektivtrafiksekretariatet kommer tillsammans att ta fram de underlag som efterfrågas. Sjuhärads kommuner har förväntningar om revidering av Målbild tåg 2035 eftersom konsekvensen av Götalandsbanan tillkomst inte tillräckligt beaktats däri. Där måste ändringar ske där ambitionen idag känns för låg se till att skapa öppningar för det genom processen med revidering av programmet. Följande medskick framkom i workshopen sorterat efter målen med kollektivtrafikförsörjningsprogrammet: Övergripande målet: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar region genom ett fördubblat kollektivtrafikresande Logiskt att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Kollektivtrafiken är en viktig motor för hela samhällsutvecklingen! Bra att se till helheten i Västra Götaland i det reviderade programmet men man måste säkerställa att det går att följa att vi får en utveckling olika delar av regionen så att inte allt redovisas och följs upp på totalen! Tillgänglighet Viktigt att det finns en långsiktighet i stråken som stomme för kollektivtrafikens utveckling. Det påverkar bebyggelseplanering och var folk väljer att bosätta sig och det är ett samband som behöver bli ännu starkare. Viktigt att knyta samman samhällsplanering och kollektivtrafikplanering. Samtidigt tänka utanför stråken inte glömma de små orterna. Bilen kommer fortsatt vara ett komplement och därmed behöver vi utveckla fler attraktiva knutpunkter, pendelparkeringar, osv. (inte glömma hur man tar hand om orter utanför stråken). Ansvarsfrågorna upplevs inte alltid som tydliga när det gäller t ex pendelparkeringar. 1
Kriterierna i landsbygdsutredningen får inte bli normgivande utan vara just en miniminivå/ grundläggande servicenivå. Attraktivitet Unga idag = en viktig målgrupp för framtidens hållbara resor! Ungdomar ser inte på bilen på samma sätt som vi. Digitaliseringen är en jätteviktig del i det och en potential att verkligen bygga vidare på för att ännu fler ska resa kollektivt. Wi Fi och eluttag in som standard i bussar och tåg. Det gynnar attraktiviteten. Ny teknik, nya tjänster, möjlighet att jobba under resan viktigt för attraktiv kollektivtrafik! Fler pendelparkeringar ett sätt att öka attraktiviteten. Viktigt med god dialog om förändringar ska göras i zonsystemet. Alla resenärsgrupper Inga specifika medskick Miljömålet Att få fler att resa kollektivt är ett sätt att nå våra miljömål i Västra Götaland det finns inte med i delmålet om miljö. Viktigt att det framkommer tydligt i programmet visa kopplingen mellan bil och kollektivtrafik ur ett miljöperspektiv. Sammantaget tycker rådet att målstrukturen känns bra och relevant. 2
Sammanställning workshop trafikförsörjningsprogram GRs kollektivtrafikråd 12 maj 2015 Programmets funktion: Det är viktigt att programmet blir så tydligt att man verkligen kan förutse prioriteringar. I nuläget kan man motivera att göra nästan allt det behöver bli spetsigare. Samspelet kommun/region var fokus i workshopen region och kommun har olika roller som behöver understödja varandra. Övergripande målet: Attraktiv och konkurrenskraftig region genom fördubblat resande Stöd för att resandemålet lyfts in som ett medel för attraktiv och konkurrenskraftig region. Ta till sig av forskning och tänka innovation genomgående Tillgänglighet Samhällsplanering. Viktigt att vi får en ökad tydlighet och samsyn vad som gäller när man exploaterar nya områden. Det är önskvärt att kollektivtrafik finns på plats tidigt när områdena omfattar så många invånare att kollektivtrafik är motiverat. Vi behöver enas om principer vid exploatering (det skulle bl a kunna handla om överenskommelser med exploatörer och principer för när Västtrafik tar över ansvaret). Stöder stråktanken. Det är bra att det finns en långsiktighet i stråken och att GR har gjort en tydlig prioritering som gäller över tid (bl a i GRs strukturbild). K2020 är en viktig grund djupt förankrad i GR viktigt att tydliga hänvisningar finns till K2020 i programmet. Ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i GRs strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering är väg 190, vilket ställer krav på förbättrad kollektivtrafik. Även tvärförbindelser mellan yttre delarna av Göteborg och angränsande kommuner och mellan kranskommunerna är viktigt. Vad gäller för samhällen i nära anslutning till stråken det är otydligt idag? Matartrafiken är viktig till/från stråken. Pendelparkeringar är viktiga. Att kunna kombinera bil och koll kan vara det som gör att man får ihop livspusslet. En lösning kan vara att lägga pendelparkering i anslutning till platser där man ändå går ur bilen, tex förskola, handel mm. Förslag lyftes om att ta upp frågan om gymnasietider i GRs Utbildningsgrupp för att på så sätt öka kapaciteten i högtrafik. Svårigheten att balansera satsningar på kollektivtrafik inne i Göteborg kontra de mer glest bebyggda delarna av regionen. Attraktivitet Kommungränserna bör inte vara styrande vare sig för trafiken eller prissättningen. Det ska vara enkelt att resa och resenären ska uppleva så få gränser som möjligt. Det finns mycket vi kan utveckla gemensamt inom strategierna i Attraktivitets målet. Punktlighet är viktigt för att man ska lita på kollektivtrafiken som ett reellt alternativ till bilen. Det är också viktigt med tydliga principer för tillköp och att det som ingår i basen behöver prövas regelbundet, tex gällande pensionärsrabatt. Alla resenärsgrupper Viktigt att beakta alla resenärsgruppers behov när man planerar åtgärder. Sen måste det bli avvägningar för att passa de flesta.
Förutsägbarhet/information är jätteviktigt. T ex är nästa vagn, eller hållplats anpassad förfunktionshindrade eller ej. Miljömålet VGRs övergripande miljömål 2030 gäller även kollektivtrafiken. Vi når miljömålen både genom utfasning av fossila bränslen och ökat resande med kollektivtrafiken. Välj åtgärder som ger bästa miljönyttan totalt sett, ibland innebär det anropsstyrd trafik, ibland miljöanpassade fordon. Elbussar är intressant ur bullerhänsyn. Det öppnar upp för nya möjligheter att trafikera i tättbebyggda områden om vi kan få tystare fordon. Viktigt att kommuner behandlas lika och att diskussioner förs på ett principiellt plan, inte att varje kommuns önskemål behandlas för sig.