Forskning pågår om äldre och åldrande 2015-03-11 Seminarium Kost och fysisk aktivitet hur åstadkommer man hälsosam förändring? Margaretha Nydahl Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet
Institutionen för kostvetenskap 120 år..
Den bekymmersamma maten - äldre reflekterar över ändrade livsförhållande M Nydahl
Forskning om mat och äldre.. - på sjukhus/äldreboende - kartläggningar som visar andel (%) undernärda äldre - genomförs ofta bland de allra äldsta - olika strategier för att förbättra nutritionsstatus
Få studier med utgångspunkt från. - friska hemmaboende äldre - att främja goda matvanor liksom rutiner som främjar detta - goda exempel på förebyggande arbete - att undersöka äldre- kunskaper, attityder och beteende kring mat och måltider Food security WHO (1992) FAO (1996)
Hemmaboende äldre Äldreforskning vid institutionen Ensam- eller sammanboende Män och kvinnor (kunskap, rutiner, attityder) Friska = klarar sin egen matsituation Åldersgrupper: 65 - >90 år Meals Eating habits and Nutrient intake in Elderly Women (MENEW) Food in Later Life EU-projekt Community Health to Enhance changed behaviour (CHANCE) EU-projekt
EU - projektet Food in later life - choosing food, eating meals: sustaining independence and quality of life
Måltiden som gåva Äldre kvinnor ambitionen att laga mat som man alltid gjort Att inte längre laga mat till andra begränsar ätandet Förenklad matlagning och mindre portioner Färdigmat inte den naturliga lösningen Självständigheten viktigast
Äldre män- matrelaterade sysslor och måltider Saknar helheten kring måltiden Planering, inköp och matlagning fortfarande kvinnans ansvar Bristande delaktighet ängsliga, saknar strategier & enkla lösn. Känner sig tvingade inruta sitt liv efter en förändrad livssituation Viktigt förmedla till hälso- och sjukvården behov av alternativa lösningar
Självständighet i relation till sjukdom. Hur påverkar handikapp och annan sjukdom matsituationen? Reumatoid arthritis, Parkinsons sjukd. och stroke begränsar matrelaterade sysslor Självständighet och ansvaret för maten fortfarande viktig Strategier, rationaliserar, halvfabrikat, lagar mycket mat som räcker flera dagar Ensamstående färdigmat, halvfabrikat och matlådor Hustru/sambo sjuk- otillräckliga och ängsliga särskilt för fullgott näringsintag
Äldres reflektion över motsägelsefulla hälsobudskap Följer sina egna tankar och invanda beteenden snare än att förlita sig på experter Att följa hälsobudskap en fråga om ålder Bra eller dålig mat Hemlagad mat (= från grunden) = mest hälsosam Skeptiska mot processad- och förpackad mat, tillsatser och tydligt misstroende till industriproducerad färdigmat Food in Later Life
EU-projektet CHANCE Kunskap och beteenden - kulturella skillnader, en reflektion Jämförelse äldre svenskar med äldre rumänska deltagare Svenska äldre deltagare bättre kunskap, hälsosammare matvanor & större intresse för fysisk aktivitet Professioner inom hälso- och sjukvården viktigt ha kunskap och förståelse för att kulturell och livsstilsrelaterad bakgrund ligger till grund för en äldre persons mat- och måltidsvanor Vilka resurser behövs för att stödja & underlätta?
Bortfallsanalys (MENEW) (65-75) (75-85) (85-95) Vilka anledningar och vilka åldersgrupper tackar nej? Vilka deltar i forskningsstudier bland äldre? - de allra yngsta (mest aktiva, tidsbrist)) och - de allra äldsta (alltför trötta, har inget att bidra med,dementa, begränsad rörlighet, vill inte vara med i forskningsstudier Slutsats Bilden av äldre hemmaboende kvinnors mat och måltider beskrivs utifrån en mellangrupp
Summering & tankar hur vi arbetar vidare Äldre såväl kvinnor som män har en uttalad oro kring mat och måltider Kvinnor- fortfarande huvudansvar (sammanboende),ensamhet begränsar ätandet vill bo hemma men svårt förenkla matlagningen, negativa till färdigmat, oro för medias beskrivning av äldres undernäringsproblematik Män - i begränsad utsträckning delaktiga i matrelaterade sysslor, oro för framtiden, vill bo kvar hemma, i något större utsträckning nya strategier och användning av färdigmat
Vilka strategier och redskap behövs och vad kan tillföras så att den bekymmersamma maten istället upplevs som en ingrediens i vardagen som ger livslust, välbefinnande och god hälsa?
Implementering av forskningsresultat till samhällets äldre Matskola för äldre En möjlighet för äldre 65+ - att få ökade kunskaper om hur man handskas med mat och hur den kan komponeras till enkelt tillagade, goda måltider med en bra näringssammansättning. En möjlighet att stifta nya kontakter för gemensamma måltidsmöten i framtiden
Matskola för äldre - upplägg och genomförande 5 gruppträffar 1. Mat och hälsa på äldre dar.med fokus mot ett hälsosamt åldrande 2. Att handla mat. Näringsinnehåll och innehållsdeklarationer att göra val utifrån min egen livs- och hälsosituation 3. Hantering och förvaring av mat 4. Att laga från grunden eller köpa färdigmat provsmakning och jämförelser 5. Deltagarnas egna önskemål Teoretisk introduktion Alla lagar sin egen portion x 2 Gemensam måltid Reflektion- frågor mm
Matskola för äldre vad har hänt? Cirka 25 kommuner initierat matskolor Matskolor- samma innehåll även till hemtjänstpersonal Uppsala kommun- regelbundna matskolor 2007-2011 ca 350 deltagare (män och kvinnor) Utvärdering (enkät)
Enkät 209 deltagare Svarsfrekvens n= 166 (79.4%) * 58 % kvinnor * 42 % män Medelålder 72 (±6.5)år
41 % anmäler sig för att de vill lära sig mer generellt om matlagning 33 % för att de vill förenkla matlagningen 66 % svarar att matskolan gett dem just detta 33% vill lära sig hur man sammanställer hälsosamma måltider 50% säger sig lärt sig just detta 99 % är positiva till den gemensamma måltiden och 10% träffas efter kursen för gemensamma måltider 25 % positiva köpa färdigmat 46 % har lärt sig använda nya produkter 65% har lärt sig välja utifrån märkning (näringsinnehåll, ingredienser mm) 91 % har lärt sig hur hantera sin matsituation även om hälsan blir sämre
64% - läser närings- och innehållsdeklaration i större utsträckning efter att de deltagit i matskolan 97% - har lärt sig mer förstå fördelar med att välja färdigmat 47% - har lärt sig använda nya produkter men 25% - är tveksamma om de kommer att välja färdigmat i större utsträckning i framtiden 50% - har lärt sig mer om vad som är hälsosam mat efter matskolan 62% - har lärt sig hur man kan förenkla matlagningen
79% Jag vill deltaga i andra kurser som inkluderar lättare fysisk aktivitet 85% ställer sig positiva till att kommunen erbjuder matskolor som en del i ett hälsofrämjande arbete riktat mot äldre
Varför matskolor? - äldre är oroliga för sin matsituation- idag och inför framtida dagar - kunskap och strategier i vardagen för att undvika malnutrition - självständighet värderas mycket högt - en möjlighet etablera sociala nätverk för gemensamma måltider
Vad kan matskolor ge äldre? - ökad kunskap om alternativa strategier/lösningar - ett sätt att stödja och underlätta sociala nätverksärskilt för ensamboende - möjliggöra en ökad livskvalité genom att kunna bo kvar i hemmet längre - förbättrad nutritions- och hälsostatus även bland de äldre, äldre
Matskola för äldre som hälsofrämjande aktivitet. Regelbunden implementering i kommunal regi Andelen ofrivilligt isolerade äldre kan minska Andelen undernärda och anorektiska äldre kan minska Potential att utvidgas med andra livsstilsfaktorer- ex. vis fysisk aktivitet - i former som passar alla flexibla lösningar MÅL: att ta hänsyn till hela människan vilket ofta är begränsat idag inom hälso- och sjukvården
Min önskelista Utökad forskning även bland hemmaboende äldre Tvärvetenskap - att initiera och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter/projekt bland hemmaboende äldre Flexibla Matskolor delvis finansierade av kommunerna Att livsmedelsindustrin satsar på produkter som anpassas mot äldre inklusive äldre med en icke svensk bakgrund
You have to do something before the trousers are too loose Louise Davies