,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS RAPPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY 13.:-14. HEfT N;o 13-14 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N:o 13-14 I DISTRIBUTION: AKTIEBOLAGET NORDISKA BOKHANDELN. STOCKHOLM Pris för 2 dear 18 kr.
MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET 13-14. 19i6-1917 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 13-14. HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 13-14 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No 13-14 CENTRAT.TRYCKER!ET, STOCK!IOT.M 19 J 7
REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR ~CHOTTE
INNEHÅLL. skogsförsöksanstatens tikomst och uppgift. (Die Entstehung und Aufgabe der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwederis) av GuNNAR ScHOTTE...:... XI skogsförsöksanstatens tomt och byggnader: (Der Baupatz und die Gebäude der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens). Försöksträdgården (Der Versuchsgarten) av GuNNAR ScHOTTE xv Nybyggnaden (Der Neubau) av C. LINDHOLM... XX skogsförsöksanstatens avdeningar: (Die Abteiungen der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens.) skogsavdeningen (Forstiche Abteiung) av GuNNAR SCHOTTE XXXV N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN........... XLI Entomo~g~ska aboratoriet (ForstentomoogischeAbteiung) av!var TRAGARDH............................................ XLIX Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Norrand) av EDVARD WIBECK... LIV Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1915: (Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ah re 1915.) L Skogsa vdeningen (F orstiche A btei!ung) a v GuNNAR ScHOTTE II. N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN :.. 6 III. Entomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH... 8 NILS SYL VEN: Den n~rdsvenska taen...... 9 Die nordschwedische Kiefer...... I GUNNAR SCHOTTE: Om snöskadorna i södra och meersta Sveriges skogar åren xgxs-xgx6... Uber die Schneeschaden in den Wädern Siid- und Mitteschwedens in den Jahren 1915-1916...,... XIII GÖSTA MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år xgx6... 167 Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre 1916... XXI Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år xgx6: (Bericht ii ber die Tätigkeit (j.er ~g!. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1916.) L Skogsa vdeningen (F orstiche Abteiung) a v GuNNAR ScHOTTE 189 II Naturvetenskap iga a v deningen (N aturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HESSEUIAN... 193 III. skogsentomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH...... 196 IV. Avdeningen för föryngringsförsök inorrand(abteiungfiir die Verjiingungsversuche in Norrand) av EDVARD WIBECK 197 Sid.
EDVARD WIBECK: Om eftergroning hos tafrö Verspätung der Keimung nordschwedischen ~iefernsamens bei Freiandssaat OLOF TAMM: Om skogsjordsanayser...,..... Uber Wadbodenanaysen...,.... L. MATTSSON: Formkasstudier i fusutna tabestånd..... Eine Studie i\ ber die Formkassen der dichtgeschossen Kiefernbeständen... HENRIK HESSELMAN: studier över sapeterbidningen i naturiga jordmåner och dess betydese i växtekoogiskt avseende 2 97 Studien i\ber die Nitratbidung in narorichen Böden und ihre Bedeutung in pfanzenekoogischer Hinsich t............................... XXXIII Sid. 201 XXIII 235 XXV 261 XXIX GUNNAR SCHOTTE: Lärken och dess betydese för svensk skogshushåning...:... 529 The Larch and its Importance in Swedish Forest Economy... LIX L. MATTSSON: Form och formvariationer hos ärken. Stu= die r över trädens stambyggnad............ 841 The Form and Form-Variations of the Larch... LXXXV ] ENRIK HESSELMAN: Om våra skogsföryngringsåtgärders inverkan på sapeterbidningen i marken och dess bety= de se för barrskogens föryngring.... On the Effect of our Regeneration Measures on the Formation of Satpetre in the Ground and its Importance in the Regeneration of coniferous Forests NILS SYL VEN: Om taens knäckesjuka... XCI I077 Uber den Kieferndreher................................................................. CXXVII IVAR TRÄGÅRDH: Undersökningar över gran= och ta= kottarnas skadeinsekter... I 141 Investigations in to the insects injurious to the spruce and pin e cones... CXXXVII GUNNAR SCHOTTE: Om aspens produktionsförmåga I205 Communication preaabe de sept paces d'essai............................... CXLVI HENRIK HESSELMAN: studier över de norrändska ta= hedarnas föryngringsvikor II............................................ Studien i\ber die Verji\ngungsbedingungen der norrändischen Kiefernheiden II...................................................................................... SVEN ODEN: Om kakningens inverkan på sur huntusjord... Uber die Einwirkung des Kakes auf saure Humusböden... ~........ ' "} I 22 I CXLIX I287 C LXIX
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Redogörese för verksamheten vid statens skogsförsöksanstat under år 1915. På grund av föreskriften i I7 mom. IO av Kung. Maj:ts nådiga instruktion för Statens skogsförsöksanstat av den 5 mars I 9 I 5 ha föjande berätteser från de båda avdeningsföreståndarna samt aboratorn i skogsentomoogi över de oika avdeningarnas verksamhet under år I9I5 bivit upprättade. I. Skogsavdeningen. Under tiden januari ti mitten av apri påginga innearbeten. Föreståndaren var i huvudsak upptagen av redogöreser, kassaredogöreser, upprättande av treårsberättesen för åren I9I2-I9I4 samt försag ti arbetsprogram för åren I 9 I 5-I 7 för såvä skogsavdeningen SOm särskid föresagen avdening för norrandsskogarnas föryngring och för entomoogiska avdeningen. De båda skogsbiträdena syssade under föreståndarens edning med uträknande och bearbetande av det betydande siffermateriaet från försöksytorna, och skrivbiträdet utförde- förutom öpande skriv- och bibioteksgöromå - kartarbetet för provytorna. Assistenten fortsatte tidigare påbörjade historiska utredningar om junghedarnas forna utbredning i sydvästra Sverige. Den I 2-I 3 apri hös inför styresen med särskit tikaade sakkunniga det i S:de paragrafen av instruktionen föreskrivna 3-årsmötet för överäggning rörande försöksanstatens arbeten. Fätarbetena påbörjades den I8 apri och fortgingo sedan - med kortare avbrott för semester eer för nödvändiga resor ti Stockhom för tisyn av pågående inredning av den nya institutionsbyggnaden - ti den 28 sept., varjämte föreståndaren även företog tvenne kortare resor i oktober. Föreståndarens tjänsteresor ha omfattat 85 dagar, assistentens 86 dagar och de båda skogsbiträdenas I 3 2 dagar vardera. I sutet av september påbörjades anstatens fyttning ti den nya institu tionen vid Experimentafätets station. Som nybyggnaden emeertid ej I. Medde..fr&" Statens Skogs.försöksmzstat.
2 VERKSAMMETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I 9 I 5. var färdig, ditfraktades och uppstädes inventarier och instrument nedpackade, medan tjänstepersonaen fick utföra hemarbeten under oktober månad. November månad har i huvudsak åtgått för att ordna den nya institutionen. Under december ha däremot innearbeten kunnat tämigen ostört fortgå som under våren. Under denna tid har dessutom assistenten bearbetat kronojägarnas rapporter om frötigången hos skogsträden samt påbörjat en mindre avhanding om det norrändska tafröets eftergroning. Assistenten har åtnjutit tjänstedighet under 3 veckor för enskida angeägenheter, och har hans befattning under tiden uppehåits av e. jägmästaren L. MATTSSON. Under oktober och november månader var föreståndaren devis upptagen för kommittearbete, i det han av statsrådet och chefen för Kung. Jordbruksdepartementet tikaats såsom sakkunnig att inom departementet biträda vid verkstäande av närmare utredning samt avgivande av försag rörande grunderna för fördening av de skogsvårdsavgifter, som redovisas ti statskontoret. Av de oika arbetsuppgifter, som tihöra avdeningens arbetsprogram, enigt av styresen faststät program, ha föjande bivit under utearbeten behandade i här nedan angiven utsträckning. I. Föryngringsfrågan. 1 a) Fröundersökningar. Försöksfäten för utrönande av det norrändska tafröets groningsprocent, vika ytor äro beägna å Kuortisrova kronoöveroppsmark (ytan n:r 219), å Kavahedens kronaöveroppsmark (ytan n:r 220 ), å krpk. Oxböe (ytan n:r 217) och Fobergsskiftet (ytan n:r 2 1 8), ha reviderats, och en redogörese för de vunna resutaten har i huvudsak iordninggjorts för att pubiceras av assistenten. De år 1905 anagda försöksytorna med sådd av oika mängder frö per ruta och för frö av oika proveniens ha under våren samtiga reviderats. Dessa ytor äro beägna å krpk. Svartberget, Västerbotten (yta n:r 35), kronadomänen Västbyn, Jämtand (yta n:r 33), Oxböe krpk., Jämtand (yta n:r 34), Sundskogen, Marrna Aktieboag, Häsingand (yta n:r 32), V. Tivedens häradsamänning, Närke (yta n:r 30), Hässeby kronopark, Småand (yta n:r 29). b) Särskida åtgärder for åstadkommande av naturig foryngring. Rekognoscering av ämpiga områden för kantbädning efter W AGNERs metod har ägt rum å b. a. Särsjö kronopark, där ett större område om cirka 6o hektar reserverats för ändamået. c) Skogsodingsåtgärder. De anagda försöksytorna för utrönande av 1 Ämnesgrupperingen föjer det faststäda programmet. Se Medd. fr!.n Statens skogsförsöksanstat, h. I2 sid. 58.
(r6 5) VERKSAMMETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. 3 ämpigaste såddtid i Norrand eer ytorna å Aträsk kronopark i Norrbotten (n:r 233), å Oxböe kronopark i Jämtand (n:r 216) och Ovansjö kronopark i Gästrikand (n:r 2 r s), ha under året utökats såvä med nya parceer, besådda våren 1915, som med nya parceer, vika besåtts på hösten 1915. II. Beståndsvårdsåtgärder. a) Garingars och jushuggningars ut.förande. Revision har verkstäts av ytorna n:r 5 avd. I-III å Andersö krpk. i Östersunds revir för tredje gången. Samma är förhåandet med ytorna n:r IO avd. I-III och n:r r I å Jönåkers häradsamänning i Södermanand. Å samma skog har för andra gången reviderats ytan 27 avd. I--VII. Ytan 22, avd. I-IV i Ävdaens kronopark har ikaedes reviderats, varvid dear av ytorna måst nedäggas på grund av väganäggning. Ytorna n:r 39 och 40 vid Bispgården i Jämtand ha bivit reviderade för tredje gången, och ytorna n:r roo å Grangärde kronopark i Daarna, n:r ror å Skarboda och 102 å Hardemo häradsamänning, båda i Närke, ha reviderats för andra gången. Björkytorna n:r 148 å Björkhyttan och n:r 149 å Sikfors samt granytan n:r 150 å Sikfors, aa i Västmanand, ha ånyo reviderats och garats. Nya ytor ha anagts i bandskog av ta och gran å Jönåkers härads. amänning (n:r 297) samt i granbestånd å Ragunda kyrkoherdebostäe (n:r 329) och å Östansjö kronopark {n:r 330), Jämtand. Se närmare tabe r. Des för att biva materia för garingsförsök och des för att erhåa exempe på skogsodade bestånds utvecking å jungmarker har anagts en granyta å Kia kronopark i Haand.(n:r 30 r) och uppskattats fyra ytor å genom K. Domänstyreisens försorg år r889 och 1890 utförda såddförsök å jungmark vid Fägerhuts kronadomän i Småand (ytorna n:r 306-309). För garing och undersökning av ekens växt har en yta (n:r 339) anagts å Svartedaens kronopark i Bohusän. - Vidare ha här och var rekognosceringar skett för anäggning av nya garingsytor, särskit å Strömbacka bruks marker i Häsingand, å Haverö kronopark i Medepad och Ammers kronopark i Jämtand. IV. Skogsträdens 1'aser och främmande skogsträds användbarhet i andet. b) Tyskt granfrö. Av försöksanstaten vid Oestad i Västergötand uppdragna granpantor av tyskt frö ha bivit utpanterade å nyanagda försöksfät å Ridö kronopark i Västmanand (n:r 302), å Ovansjö kronopark i Gästrikand (n:r 303) och å Oxböe kronopark i Jämtand (n:r 304). Å samtiga patser ha också utsatts pantor av ortens frö. Överbivet pantmateria har bivit genom skogspersonaen omskoat i pantskoor inom Södra distriktet för att sedermera också utpanteras av samma persona.
Tabe I, Förteckning över nyanagda försöksytor år 1915. N:r IArea Beskaffenhet Beägenhet Behandingssätt.p. 65 295 296 297 298 299 300 302 303 304 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337 338 339 340 341 342 343 0,24 O,to 0,165 0,20 0,165 o 4' o:115 0,35 0.35 0,89 0,18 0,18 0,14 0,12 0,09 0,12 0,:.!0 0,15 o, 17 0,05 0,30 0,34 0,195 0,09 0,03 0,10 0,15 0,09 0,24 o 22 o:o4 0,09 0,05 0,25 0,25 0,18 O,os o 20 o; ro 0,21 0,06 0,12 O,ts 0,10 0,04 0,21 0,10 0,275 157-årigt tabestånd å hedmark... 66-» europeiskt ärkbestånd.. 36- ' 30- ' 37- )) 37- )) 37- ' Skogsoding med gran 2?-årigt tabestånd 26- )) 26- )) 26-28- 18- )) 56-, 16-20-, 11- )) 83- )) 85-13- 30-, 19-29-, 28-25- )) 59-, 59-12- )) 16-, 21-, 100-, 100-, 31- )) 53-, 57-36- 44-23- 20-80-, 48-20- )) 60-, 14- ' 55- )) europeiskt sibiriskt europeiskt japanskt sibiriskt japanskt europeiskt sibiriskt europeiskt sibiriskt europeiskt med underväxt av gran.... i bandning med ta....... J i bandning med ta.... ta, gran och björk.... ta.... i bandning med gran och ta....» >> ta, björk och gran.... sibiriskt ärkbestånd.... granbestånd europ;iskt ä;kb~ ;;å_~d. 'i. bi~'~d~ i ~~. ~~ d.. t.~ii: -~~~~ ~-~h 'bjö;k. ~:~:::J i bandning med ta och gran med underväxt av gran....» med sjävsådd.... sibiriskt ärkbestånd i bandning med ta och gran.... europeiskt ärkbestånd i bandning med ta Ävdaens kronopark Vingåkers municipasamhäe Hagby egendom Jönåkers häradsamänning Gersebackens kanaskog Ridö kronopark Ovansjö " Oxböe > Fägerhuts kronodemän Kårestads kronopark Visingsö, ~ kärsnäs Arup, Guaöv Visingsö kronopark Sågarbo egendom Kotens kronopark Laxsjö bruk Kosters bruk Askö gård Lisjö gård,, ~medsböe kronopark Asee kyrkoherdebostäe Bispgårdens skogsskoa B.agunda kyrkoherdebostäe Ostan sj ö kronopark Kosters bruk Lesjöfors bruk,, Edsgatans egendom Knappåsens eck. utsk. Mariehoms krcnopark Edsmärens >> Svartedaens Kastegårdens Mateshoms gods F ogdarps egendom Heidens egendom Dr. Sdm. ' ' V g. Vsm. G sr. Jt. Sm. Sk. Sm. Up!, Dr. Vsm. Tifåig yta. Tifäig yta, uppskattning. Uppskattning. Krongaring. Tifaig yta, uppskattning. Uppskattning, garing., Pantering. Tiväxtstudie av skogsod. tt jungrnark. Uppskattning, garing. Tif:iig yta, upp> kattning. Uppskattning, garing. Tifäig yta, uppskattning. " )) )) Uppskattning och garing.» )) )) Tifäig yta, uppskattning. Uppskattning, garing. Tifäig yta, uppskattning. Uppskattning, garing. Ö g. Uppskattning. ' Jt.,' Kron garing., Stark åggaring. Dir. Uppskattning och garing. Tifäig yta, uppskattning. V ~>m. [ Uppsk~ttning o~h ga~ing. Tifåig yta, uppskattning.,! Uppskattning. V g., Tifäig yta, uppskattning. Bo h. Uppskattning och garing., Tifäig yta, uppskattning. Sk.,,,, Uppskattning. V g. T1fåig yta, uppskattning. <: '" ~ ;o; U ~ i: '" >- '" z <: 8 U >-..., > '" z U U ;o; o Q en "1 0' ~ en 0' ;o; en > z U >- > t-<..., '-D,_, V ~,_, 0\ ~
VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1915. c) Lärk. Ytan qz, beväxt med bandbestånd av ta och sibirisk ärk, å Jönåkers häradsamänning har reviderats för tredje gången. För utredning om ärkträdens framtid i andet ha utagts ett ferta nya ytor, varav dock somiga omfatta en ringa area eer äro av tifäig natur, varigenom de ej kräft så mycket arbete, som deras anta annars skue tyda på. Se tabeen å sid. 4 Io ytor ha såunda undersökts i rena bestånd av europeisk ärk, 4 ytor i bestånd av europeisk ärk med underväxt av gran, och en med underväxt av bok och ek samt 8 ytor i bestånd av europeisk ärk med bandning av ta, gran eer björk. I rena sibiriska ärkbestånd ha uppskattats 6 ytor och i samma trädsag med bandning av ta eer gran 3 ytor. I japanska ärkbestånd ha 3 försöksytor bivit anagda. Sutigen ha också mindre ärkpanteringar här och var undersökts och fotograferats, utan att uppskattningsytor kunnat i dem anäggas. Antaet under året uppmätta provstammar eer garingsträd framgår av efterföjandt; tabå. Tabe 2. Uppskattade prov- och garingsträd år 1915, s Fäda prov Summa o Staende prov- stammar, som sektionerat T r ä d s a g stammar. sektionerats garingsvirke undersökta på varje meter. träd Anta Anta Anta träd Ta... 19 939 1,S29 i 2,7S7 Gran... 4 691! 7SI 1,476 Björk... - Sr i 215 296 j Ek 12 24! Europeisk ärk 295 413! Sibirisk!04 166 " Japansk»! - 36 766 1,474 2S1 551 ss 34 -- 92 492 2,34S 3,840 6,712 Av»Meddeanden från Statens Skogs;orsöksanstat» (Mitteiungen aus der forstichen V ersuchsanstat Schwedens; Pubications from the forest experiment station of Sweden) har under året tryckts h. I z, omfattande I 6 I sidor, förutom XVIII sidor resumeer på tyska eer engeska språken, med 57 iustrationer. I detta häfte har skogsavdeningen pubicerat: GUNNAR SCHOTTE: Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I 9 I4. I. Skogsavdeningen. Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under treårsperioden rgiz-i9i4.
6 VERKSAMBETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I 9 I 5. (I68) I. Gemensamma angeägenheter. II. Berättese över skogsavdeningens verksamhet åren I 9 r 2-I 9 I 4 jämte försag ti program för treårsperioden I 9 I 5-19 I 7. IV. Försag ti program för entomoogiska undersökningar under treårsperioden I 9 I 5-I 9 7. VI. Försag ti speciaprogram för vissa frågor rörande de norrändska skogarnas föryngring. EDVARD WIBECK: Skogsträdens frösättning år I915. Som fygbad n:r 6 från försöksanstaten har utgått Trädens fruktsättning år I915 av EDVARD WIBECK. Experimentafätet den I8 januari I9I6. GUNNAR SCHOTTE. II. Naturvetenskapiga avdeningen. Första deen av berätteseåret, januari-maj, upptogs ti större deen av innearbeten, huvudsakigen utarbetandet av redogöreser för undersökningar, vika dock under året ej hunnit att bringas ti tryckning. Föreståndaren ägnade dessutom en icke ringa tid åt utarbetandet av treårsberättesen för åren I9I2-19I4 och andra förberedeser för det i början av apri avhåna treårsmötet. Assistenten dr T. LAGERBERG var under sex veckor tjänstedig på grund av krigstjänstgöring; under tiden uppehös hans pats devis av fi. stud. G. FLORIN, som ordnade och bestämde en de av avdeiningens mossamingar. Utearbetena började redan i sutet av apri, då föreståndaren företog en resa ti Degerfors revir för att å där befintiga försöksfät studera tjäbidningen och dess inverkan på vattnets avrinning under snösmätningen. I början av maj reste han, tisammans med skogsavdeningens föreståndare, ti Jönåker för att å där utagda försöksytor studera marktyperna och kahyggets inverkan på markvegetationen och näringsomsättningen i humustäcket. Senare deen av maj månad ägnades åt att i Skåne och Haand studera sapeterbidningen i övskogsjordar och junghedssamhäen. Samma probem studerades också på Ornön i Södermanands skärgård, som genom sin starka växing av oika växtsamhäen erbjöd ett rikt tifäe ti undersökningar. Jui månad och förra deen av augusti månad ägnade föreföreståndaren åt studier i Norrand. Dessa gin go i första hand ut på att undersöka kväveomsättningen i humustäcket och den inverkan, som våra skogsvårdsåtgärder kunna utöva i detta hänseende, framförat på sapeterbidningen i marken. Försumpningsprobemet studerades inom områden, som förut ej varit föremå för anstatens undersökningar, nämigen i Jämtands fjäområde och södra Lappands siurområde. De ädre försöksfäten å Kubäcksidens kronopark och å Pite kronopark vid Rok-
VERKSA!VIHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT I 9 I 5, 7 iden besöktes för att panera en de diknings- och kartäggningsarbeten. På försöksfätet å Kubäcksiden utfördes omfattande torvgeoogiska undersökningar av fi. kand. C. MALMSTRÖM, som under en tid uppehö assistenten T AMMS pats, medan denne var inkaad ti krigstjänstgöring eer tjänstedig för värnpiktsövningar. På hösten, under september och november, gjorde föreståndaren kortare resor ti södra Norrand och Jönåker i Södermanand för fortsatta undersökningar angående kahyggets inverkan på markbetäckningen och humusagrets omsättning. Assistenten dr TORSTEN LAGERBERG utförde under maj månad en de panerade försökskuturer å Hökensås ä svårföryngrade patser i tahedar, nämigen des å mark, som bivit uckrad genom sprängning med agridynamit, des ock å oberedd mark med tafrö från Norrand. Under jui och augusti månader företog dr LAGERBERG undersökningar över rötornas förekomst och uppträdande hos ta och gran. Dessa studier börjades i Bjurfors kronopark och fortsattes sedermera i meersta Norrand, Jämtand, södra Lappand och Ångermanand. I första rummet ägnade dr LAGERBERG sina studier åt en närmare utredning av snöbrottens infytande på granens rötskador, varvid såvä snöbrotten från vintern I 910-19 I r som ädre sådana bev o förema för närmare undersökning. Även åt studiet av andra trädsjukdomar ägnade dr LAGERBERG sin tid, b. a. åt en i botaniskt hänseende särdees intressant sjukdom å björkstammarna, som i vissa dear av Norrand synes spea en mycket viktig ro. Assistenten i geoogi och jordmånsära, fi. ic. OLOF T AMM titrädde sin befattning den r jui I9IS. Första veckan ägnades åt demonstrationer å Bjurfors kronopark med eeverna vid Skogshögskoans forstmästarekurs. Därefter detog han i föreståndarens resor och undersökningar i Norrand des för att närmare sätta sig in i de skogiga probemens stäning ti markundersökningen, des ock för att speciet studera vittringsföroppet i marken under oika yttre betingeser och den ro, som vegetationen därvid kan utöva. Särskit studerades de förändringar, som markprofien kan anses undergå på ädre kahyggen och gama brännor. På Kubäcksiden studerade ic. T AMM det infytande, som försumpningsprocessen utövar på markens vittring, markprofiens omdaning, at i ändamå att vinna håpunkter för att från utveckingshistorisk synpunkt beysa denna process. Under augusti, september samt förra deen av oktober var ic. T AMM ti väsentig de tjänstedig för fugörande av krigs- och värnpiktstjänstgöring Från I :sta okt. har assistenten dr T. LAGERBERG tjänstgjort som t. f. professor vid Skogshögskoan; såsom vikarie å assistentpatsen dr N. SYLVEN. Under hösten har avdeningen fyttat in i den nya institutionsbyggnaden
8 VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 19 I 5 (q o) vid Frescati. Fyttningen började under senare deen av september månad. Större deen av oktober månad ägnades åt att övervaka och eda den nya institutionens inredning med möber, gas, vatten och eektricitet etc. I sista dagarna av oktober kunde arbetena börja på avdeningen, men senare deen av året har dock ti ej oväsentig de upptagits av arbeten, som äro oundgängigen förknippade med inredandet av en ny institution. Ännu återstår ju åtskiigt att göra, framförat anskaffaodet av en de nya instrument, men på det hea taget är avdeningen sedan senare deen av november i fut arbetsfärdigt skick. I anstatens Meddeanden har från avdeningen pubicerats: HENRIK HESSELMAN: Redogörese för verksamheten vid Statens. skogsförsöksanstat under år 19 I4. II. Naturvetenskapiga avdeningen. Berättese över verksamheten vid naturvetenskapiga avdeningen under treårsperioden I 9 I 2-I 9 I 4 jämte försag ti program. Såsom fygbad från anstaten har dr LAGERBERG pubicerat &Om taskytte och snöskytte». Under året har föreståndaren på uppdrag av styresen avgivit sak kunnigsutåtande angående tisättande av professuren i skogsbotanik vid Skogshögskoan. Experimentafätet den 14 januari I9I6. HENRIK HESSELMAN. III. skogsentomoogiska aboratoriet. Laboratorsbefattningen tisattes den I september. Större deen av den tid, som ej togs i anspråk av undervisningen vid skogshögskoan, åtgick for ordnaodet av aboratoriets inredning och utrustning, varjämte förberedeser träffades för ett samarbete med änsjägmästarna i och för undersökning av gran- och takottarnas insekter och deras parasiter. Tanken på samarbete mottogs med stor beredviighet, och på nyåret kommer ett anta käckningsådor, vari insekterna automatiskt samas i små gasrör, att utsändas ti oika frökängningsanstater, varigenom en rätt vid översikt över gran- och takottarnas fiender bör kunna vinnas. Bott tvenne resor ha under hösten företagits, ti Fiby granskog i Uppand, den 5 september, vars ämpighet för skogsentomoogiska studier rekognoscerades, samt den 27 oktober ti Vingåker på anmodan av skogsavdeningens föreståndare, varest ett sjukt ärkbestånd undersöktes och befanns vara angripet av Tomicus typographus och T. chacographus. I Meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat häft. I 2 har pubicerats: TRÄGÅRDH, IVAR: Bidrag ti kännedomen om granens och taens fiender band småfjäriarna. Experimentafätet den I4 januari 1916. IVAR TRÄGÅRDH.