ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Kvalitetsarbete i fritidshem

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

2. Övergripande mål och riktlinjer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Karlshögs Fritidshem

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Maria Sjödahl Nilsson Strandvägsskolan. Strandvägsskolan Grundsärskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Lokal arbetsplan för skolan

Lokal arbetsplan för förskolan

Rapport från Egentillsyn

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

2.1 Normer och värden

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Verksamhetsplan. Ekeby skola och fritidshem 2018/2019

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Violen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsrapport Fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan för förskoleklass/fritidshem

Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

starten på ett livslångt lärande

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för Västra Bodarna skola

Kvalitetsrapport Förskola

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Arbetsplan för Vargen

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Teamplan Ugglums skola F /2012

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan för Saffranets förskola

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Verksamhetsplan för Norrgårdens förskola 2013/2014

Transkript:

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Sid 7 Sid 8 Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Sid 9 Utvärdering och dokumentation

RÄVLYANS fritidsverksamhet PRESENTATION AV ARBETSÄTT LGr 11 och Allmänna råd för kvalité i fritidshem tillsammans med Lyssnandets pedagogik är den grund som verksamheten vilar på. Vår pedagogik utgår från barnens, föräldrarnas och pedagogernas tankar och kunskaper. Fritidshemmet ska komplettera skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barnens lärande. Vår ambition är att ge barnen på vårt fritids en miljö med omsorg, stimulerande lek och lärande i gemenskap med andra. Vart och ett barn ska ges möjlighet till en meningsfull vistelse på fritids. För fritidsverksamheten finns personal avsatt för att planera och följa fritidsbarnen. Kontakt med skolan och barnens handledare tas i början av terminen och inför utvecklingssamtal. Egna aktiviteter planeras för fritidsbarnen i samarbete mellan personal, barn och föräldraersonalen erbjuder också olika aktiviteter att välja mellan. Barnen gör egna önskelistor och sedan tar man demokratiska beslut om vad som ska göras. Aktiviteterna har sin utgångspunkt i LGR 11. Lek och skapande är en viktig del i barnens utveckling och har en central plats i fritidsverksamheten Arbetet på fritids inspireras också av närområdets kultur, natur och miljö där fritidsverksamheten följer det pedagogiska året för förskolan. Observationer, dokumentationer, reflektioner och utvärderingar ska leda arbetet vidare tillsammans med barnen. Årets lokala arbetsplan för fritidsverksamheten är sammanställd utifrån elevers, barns och föräldrars reflektioner och tankar.

2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Att varje enskilt barn ska erbjudas en utvecklande fritidsvistelse Att en plan mot kränkande behandling ska finnas och vara känd för personal och barn Att personalen ska känna trygghet och trivsel i sitt arbete med fritidsbarnen Vi för samtal med föräldrar om fritids vid föräldramöte Barnen intervjuas om önskemål Vi reviderad fritidsplan och plan mot kränkande behandling och man tar med fritidsbarnen i utformandet av områden att arbeta med Förskolechef planerar för studiebesök i fritidsverksamhet i Vilhelmina under februari Valmöjlighet att bara få vara i fritids utan planerade aktiviteter 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)

Att barnen tror på sig själva och sin egen förmåga. Att fritids är trygg, rolig och stimulerande och ger en meningsfull fritid. Att fritids verksamhet är varierad där barnen leker, skapar och utforskar och får många tillfällen till fysisk aktivitet Utnyttja skolans lokaler; sporthall, hk och slöjd Vara med på skolans uteaktivitet på måndagmorgon Vi köper in material för äldre barns lekbehov utifrån deras önskemål. Vi utökar samarbetet med klasslärare inför utvecklingssamtal för att kunna uppmärksamma varje enskilt barns behov och önskningar Vi uppmuntrar spontan lek och rörelse Dela gruppen förskolebarn/fritidsbarn vid fikatid om möjligt Fortsatt samarbete mellan förskola och skola träna samvaro i grupp med barn i olika åldrar Tillsammans med förskolan och skola har fritidsverksamheten ett utvalt kunskapsmål för lå 2013-14; språk och kommunikation. Att barnen kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Vi tränar språk och kommunikation i lekar, medinflytande och andra aktiviteter Vi fortsätter avsätta personal med ansvar för fritids planering och materialsök Vi ger tillfälle till att enskilda elever får göra egna böcker och använda I-pad med pedagogiska program Vi uppmuntrar alltid önskemål om att få läsa och skriva och ger möjlighet till att fritidsbarn får visa vad de kan i förskolegruppen genom att t ex läsa högt eller leda en aktivitet

2.3 Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Att barnen kan och vill påverka innehållet i fritidsverksamheten Att pojkar och flickor får lika stort inflytande Intervjuer för att önska vad de vill göra Fritidsbarnen väljer aktiviteter och får träna sig i att komma fram till gemensamma beslut Vi uppmärksammar både flickor och pojkars önskemål och tänker aktivt på att ge deras val lika stort utrymme och är noga med att alla får tillfälle att tala Vi avsätter tid för personal för planering av aktiviteter tillsammans med barnen och uppmuntrar varje barn att planera, genomföra och avsluta sina projekt 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Att fritids ska vara ett positivt alternativ för barn och föräldrar Att föräldrar är välinformerade om fritids verksamhet

Att alla vet vilka som är ansvariga för fritidsverksamheten Vi presentera vad fritids är och kan erbjuda på föräldramöte i början av terminen. Vid skolråd och föräldramöten informerar vi om fritids och vad vi kan erbjuda Vi presenterar vem som är ansvarig för fritidsbarnen Vi diskuterar behovet av inskolning med föräldrar, finns den och hur ska vi i så fall göra? 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Att hålla kontakt med varje barns klasslärare Samverka för röd tråd Vi schemalägger tider för samtal i samband med terminsstart och/eller utvecklingssamtal Vi håller kontakt med skolan angående det enskilda barnets behov av stöd Delta i skolans läsintensivveckor Gemensamma raster med skolan Få introduktion i Äventyrspedagogik även för förskolan 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

(Ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) Att fritidsbarnen deltar i förskolans traditioner och aktiviteter som innebär kontakt med närsamhället Vi uppmärksammar traditioner och högtider vid fritidsbarnens eftermiddagsfika Vi ger fritidsbarn som vistas mer kontinuerligt på Rävlyan möjlighet att delta i förskolans traditioner och aktiviteter, t ex Lucia Dokumentation och utvärdering Dokumentations av aktiviteter i ord och bild Barnsamtal Observationer Utvärdering och reflektion med barnen och i personalgruppen Utvärdering med föräldrar

Exempel på observation i gruppen för att utveckla verksamheten till barnets bästa: Alla barn ska känna att de har en kompis Upplever barnet själv att han/hon har kompisar? Upplever vi att han/hon har kompisar? Ensam? Var, när och varför? Hur arbetar vi vidare med detta barn? Föräldrakontakt? Hur ska vi konkret göra för att hjälpa barnet att själv vara en bra kompis? Lekskickliga barn Hur fungerar lek för detta barn? Vad leker barnet? Hur gör sig barnet lekbar? Vilka strategier och utrymmen använder barnet sig av för att etablera relationer? Varför leker/väljer barnet just dessa lekar? Hur kan vi utmana barnet i leken? Behärskar barnet lekreglerna turtagning, samförstånd och ömsesidighet? Alla barn ska uppleva att de har en självklar plats i gruppen Hur upplever barnet det? (Konkret fråga på barnsamtal) Vad har vi för uppfattning om barnets plats/trygghet i gruppen? Är barnet saknad/efterfrågad vid frånvaro? Meningsfull fritidsvistelse för alla. Trygg, rolig och stimulerande. Vad gör barnet på fritids? Vilka aktiviteter väljer barnet själv? Vilka styr vi barnet till? Hur ser dagarna ut, vad erbjuder vi just det barnet? Utmanar vi barnet till olika aktiviteter? Rävlyans fritidsverksamhet Saxnäs 201410 Marithe Lindblad förskolechef