Ett vägtransportsystem i samklang med klimatmål Håkan Johansson Miljöstrategiska enheten hakan.johansson@vv.se Vägverket 1
FN:s klimatpanel IPCC, The Intergovernmental Panel on Climate Change Fjärde syntesrapporten 2500 forskare 130 länder 6 år Konsensus Tilldelat Nobels fredspris tillsammans med Al Gore Tre delrapporter och en syntesrapport WG I The Physical Science Basis WG II Impacts, Adaptation and Vulnerability WG III Mitigation of Climate Change Syntesrapporten beslutades November, 2007 Vägverket 2
För att undvika de värsta konsekvensern, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen begränsas till 2 C 3 Vägverket 3
Hälsoeffekter av klimatförändringar Exempel är undernäring, diarresjukdommar, malaria, översvämningar och hjärtsjukdommar (extrem hetta) 1990 2000 orsakade klimatförändringar 166 000 dödfall i utvecklingsländer av detta slag (källa WHO) Klimatförändringar orsakade av vägtrafikens utsläpp i Sverige bedöms som medelvärde fram till 2080 ge ca 1200 ytterligare dödsfall per år i utvecklingsländer SR Ekot 2008-06-12 Tropiska sjukdomar på väg till Europa Epidemier av tropiska sjukdomar, som blödarfebern West Nile, denguefeber och chikungunyafeber, kommer sannolikt att drabba Europa de närmaste åren eftersom klimatförändringarna gör att smittbärande myggor och andra djur kan spridas. Det säger Europeiska smittskyddsenheten, ECDC, som tar förra årets utbrott av chikungunyafeber i Italien som smittade 250 människor som exempel. Men också det ökande resandet och handeln bidrar till smittspridning, och Europa måste skaffa sig bättre övervaknings- och kontrollsystem för att kunna bromsa nya epidemier i tid, enligt ECDC. Källa Kjellström T et.al., 2008 Vägverket 4
Klimatförändringar kostar Redan idag orsakar klimatförändringen stora kostnader Effekter handlar om vattentillgång, livsmedelsproduktion, samhälle, hälsa och miljö. Sir Nicholas Stern uppskattade kostnader för klimatförändringar till 5-20% av världens BNP per år i all framtid (om vi fortsätter som nu). Att nå en stabilisering av temperaturökningen på 2 C (motsv 450-400 ppm CO2-eq) skulle kostnaderna för åtgärderna enligt IPCC minska världens BNP med högst 3 %. Historiskt sett har vi en tendens att underskatta det förstnämnda och överskatta det sistnämnda. Bara Katrina orsakade skador för 200 miljarder dollar Vägverket 5
Vad innebär ett 2 graders mål? De globala CO 2 ekv-utsläppen måste jämfört med idag minska med -30% till 2030 (motsv -20% jämfört med 1990) -65% till 2050 (motsv -60% jämfört med 1990) Uttryckt i utsläpp per person (med hänsyn till ökad befolkning) 3,8 ton CO 2 ekv 2030 1,8 ton CO 2 ekv 2050 Utsläppen i I-länderna (Annex 1) var 16 ton CO 2 ekv per person 2004. Innebär att utsläppen (per person) i I-länderna måste minska med upp till 40 procent till 2020 upp till 80 procent till 2030 upp till 95 procent till 2050 Alla (stora) sektorer måste bidra! Vägverket 6
Vi lever över våra tillgångar 2008 använde vi ca 40 % mer resurser än vad jorden hållbart klarar att producera under ett år. Utan fossila bränslen och kärnkraft hade vi börjat använda oss av jordens förråd redan 23 september. Med 9 miljarder invånare 2050 kommer vi använda oss av två jordklot per år om vi inte förändrar vårt sätt att leva. Biodrivmedel kan inte vara enda åtgärden! Minskad transportefterfrågan och energieffektivisering är nödvändigt! Overshoot day www.footprintnetwork.org Vägverket 7
Tiden med låga energipriser är förbi Nobou Tanaka Executive Director, International Energy Agency, oktober 2008 När världens ekonomi återhämtar sig kommer vi få en jätterekyl på olja Thina Margarethe Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea för DI 5 november 2008 Vägverket 8
Vägtrafikens utsläpp av koldioxid i Sverige 25 Miljoner ton per år 20 15 10 5 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Personbil bensin Personbil diesel Lätt lastbil bensin Lätt lastbil diesel Buss Tung lastbil Motorcykel och moped Etappmål Vägverket 9
Bakomliggande orsaker till de förändrade utsläppen 2006-2008 Utsläppsförändring (2006-2007) Utsläppsförändring (2007-2008) Bränslesnålare personbilar -150 000 ton -150 000 ton Biodrivmedel -210 000 ton -150 000 ton Trafikförändring +620 000 ton -80 000 ton Förändrad vikt och last på lastbilar Total förändring utsläpp +40 000 ton -20 000 ton +300 000 ton -400 000 ton 10 Vägverket 1 0
Klimatstrategi för vägtransportsektorn Vägverket publikation 2004:102, www.vv.se Energieffektivisering på kort och lång sikt Långsiktig satsning på förnyelsebara bränslen Påverka transportefterfrågan och transportslagsfördelning Tydlig och långsiktig klimatoch transportpolitik Kraftfull internationell samverkan Vägverket 11
Ökad energieffektivitet på fordon Konventionell Däck Aerodynamik Belysning Vikt Start/stop Transmission (CVT, DSG) Avancerad Variabel ventilstyrning, högre kompression, spjällöst Turbo Förbättrad förbränning Hybrid system Laddhybrid El och/eller bränslecell Vägverket 12
Our way to improve engine performance in the future will be to add more electrification rather adding more cylinders Magnus Jonsson Volvo senior VP for R&D Automotive news Europe November 2008 Vägverket 13
Förbättrad energieffektivitet på personbilar 60 50 Percent improvment in fuel economy (reduction in fuel use, l/ 100km) 40 30 20 10 Diesel compared to conventional petrol Compared to conventional petrol/ petrol and diesel/ diesel 0 IEA, 2008 Petrol, Conventional Petrol, Advanced Petrol, Hybrid Diesel, Conventional Diesel, Advanced Diesel, Hybrid Vägverket 14
40 000 35 000 30 000 25 000 European electric car market will grow to a minimum of 2 million units (10-15%) annually over the 2015-2020 period Jerome Perrin head of R&D at Renault February 2009 USD 20 000 15 000 PHEV economic EV economic Battery cost for EV (250 km range) Battery cost for PHEV (50 km range) 10 000 5 000 0 2008 2010 2015 2020 2030 Based on IEA 2008 and Yamauchi 2008 Vägverket 15
Fossil energy sources (crude oil, coal, natural gas etc.) Biomass Hydro, wind, solar Nuclear Fossil fuels (petrol, diesel, CNG, LPG etc.) Biofuels (Alcohols, Biodiesel, DME, Biogas etc.) Electricity Hydrogen ICV (incl. HEV) PHEV EV FCV Vägverket 16
250 200 Konventionell motorteknik+ minskat färdmotstånd 150 Hybrider + minskat färdmotstånd EU SE g/km Laddhybrider + minskat färdmostånd 100 50 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Vägverket 17
CO 2 (cert) nya personbilar 2007 200 180 160 140 175 176 152 152 154 155 158 159 160 162 164 164 164 165 168 143 146 148 120 100 80 60 40 20 0 181 174 Vägverket 18 Portugal Italy France Belgium Spain Hungary Slovenia EU Denmark Ireland Austria Greece Netherlands UK Luxembourg Germany Lithuania Finland gram CO2/km Sweden Sweden 2008
Ett helt annat bilval i Sverige 45% 40% 35% Vanliga bilar (manuell låda) Volvo V70 2,5T (222 g/km) Volvo V50 2,4 (203 g/km) Saab 9-5 2,0T Biop.(204 g/km) Share of total vehicles 30% 25% 20% 15% Germany Italy Sweden EU 10% 5% 0% <101 101-120 121-140 141-160 161-180 181-200 201-250 >250 CO2 emissions (g/km) Vägverket 19
Bränsleförbrukining för nya bilar 11 10 l/100km 9 8 7 6 Bensin Diesel Hybrid (bensin) FFV (bensin) Bifuel (bensin) Totalt 5 4 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Inregår Vägverket 20
Vad är bränsleförbrukningen på en Volvo S40? Photo: Volvo Cars Vägverket 21
Det beror på!... Volvo S40 2,4 aut 9,1 l/100 km 217 g CO2/km Volvo S40 1,6d DRIVe 4,5 l/100 km (snart 4,0 l/100km!) 119 g CO2/km (snart 107 g/km!) en reduktion på >45 %! Foto: Volvo Cars Vägverket 22
Antag att vi skulle vara framgångrika. 250 EU inför CO2 krav på personbilar 130 g/km (-10 extra) till 2012 95 g/km 2020 70 g/km 2025 g/km 200 150 100 50 Konventionell motorteknik+ minskat färdmotstånd Hybrider + minskat färdmotstånd Laddhybrider + minskat färdmostånd 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 EU SE Och att vi får lika låga utsläpp i Sverige (styrmedel krävs) Även lastbilar och bussar blir snålare (15-20%) 10 % biodrivmedel i all bensin och diesel Biogas och DME ökar Alla kan sparsamt körsätt Vi sänker hastighetsgränserna Vägverket 23
Vägtrafikens utsläpp av koldioxid efter effektivisering och förnybara bränslen Miljoner ton per år 20 18 16 14-55% 12 10-80% 8 6-50% 4 2 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Personbil bensin Personbil diesel Lätt lastbil bensin Lätt lastbil diesel Buss Tung lastbil Motorcykel och moped Vägverket 24
Om vägtrafiken skall kunna bidra till 2 graders målet måste trafiken halveras till 2030 Mindre optimistiskt teknikscenario -större reduktioner Mer optimistiskt teknikscenario -mindre reduktioner Vägverket 25
27 kr litern hur tillgängligt är det? Stigande oljepriser tillsammans med skatter och andra ekonomiska styrmedel kommer leda till ökade kostnader för bilanvändning. Frågan handlar inte om hur vi skall klara dessa prishöjningar utan hur vi undviker de. Tillgänglighet och klimatmål går långsiktigt hand i hand. Vägverket 26
Vägar till en minskad biltrafik Minska bilberoendet Anpassa vägtransportsystemet för minskad trafik (med personbil), inte ökad Anpassa samhällen så att de fungerar bättre utan bil och bättre med kollektivtrafik och GC Öka kollektivtrafikens attraktionskraft Tillförlitlighet, turtäthet, bekvämlighet, snabbhet Transporteffektivt samhälle Förbättra förhållandena för GC Understöd med ekonomiska och andra styrmedel Minska godstransporterna Optimera logistiken Öka andel av godstransporter på järnväg och sjöfart Understöd med ekonomiska styrmedel Svårare men nödvändigt Vänd trenden med ökad globalisering av produktion och distribution av varor Paradigmskifte i synen på ekonomisk utveckling Vägverket 27
Bilsnål lokalisering några exempel ur Handbok för bilsnål samhällsplanering, Lund kommun Lokalisera bostäder, arbetsplatser, knutpunkter, centrum på cykelavstånd Lokalisera bostäder, besöksintensiva personaltäta verksamheter till knutpunkter eller kollektivtrafikstråk Lokalisera större livsmedeletableringar bilsnålt, begränsa externhandels utbredning Förtäta i befintliga bebyggelseområden Öka täthet vid kollektivtrafik Vägverket 28
Fördelar med bilsnål planering, inte bara minskad klimatpåverkan Mindre trafik ger mindre utsläpp av luftföroreningar och mindre bulleremissioner Förbättrad närmiljö Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Förbättrade möjligheter för barn att själva ta sig till skolan och aktiviteter Förbättrad tillgänglighet Ökat underlag för kollektivtrafiken Ökad social integration Ökad jämstäldhet Högre trafiksäkerhet Minskade kostnader för att bygga ut infrastruktur En radikal minskning av privatbilar i staden och motsvarande utbyggnad av kollektivtrafiken skadar inte stadens värden det ökar stadens attraktivitet och värde för den som bor och vistas där. Hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter Vägverket 29
Skapa en attraktiv kollektivtrafik Ett exempel, BRT (Bus Rapid Transit) Tänk spårbunden kollektivtrafik men använd buss Realtidsinformation om trafiken Ingång i samma nivå som plattform längs hela bussen 60 Biljett köps innan buss (enkelbiljetter kan köpas med 50 SMS på buss i Stockholm och Göteborg) Separata bussfiler 40 Prioritet i korsningar Internationella erfarenheter* Restider minskar med 20-50 procent** Stor ökning av resenärer, 18-76 procent **Enligt Volvo ökar reshastigheten med 18-20 km/h vilket ger fler resenärer och lägre förbrukning och koldioxidutsläpp Reshastighet (km/h) 30 20 10 0 Storstad Stad med mer än 25 000 invånare Personbil Buss *TRB, 2004, Bus Rapid Transit, volume 1 Case studies in Bus Rapid Transit; http://www.trb.org/news/blurb_detail.asp?id=1698 Vägverket 30
Cykel kan vara underskattad! 100% 90% Ackumulerad andel av biltrafikarbetet 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SCB Resvaneundersökning Körsätt 98 0% - 1,9 km - 4,9 km - 9,9 km -19,9 km -49,9 km -99,9 km Samtliga Vägverket 31
Slutsatser Det krävs mycket stora minskningar av utsläppen för att svara upp mot 2-graders målet För vägtrafiken behövs energieffektiva fordon och system, förnyelsebara bränslen och betydande trafikminskningar Trafikminskningar innebär att vi måste utveckla och förbättra systemet så att vi kan åstadkomma god tillgänglighet samtidigt som bilanvändningen minskar. Vägverket 32
För att nå klimatmål måste bilanvändningen minska Hur ser en samhällsplanering och trafiklösning ut som åstadkommer detta ut för olika delar av landet? Vägverket 33