En studie om stöttning i undervisningen i Medicinsk grundkurs i två gymnasieklasser med flerspråkiga elever Manuela Lupsa
Uppsatsens syfte att utifrån tvåundervisningsgrupper belysa hur ämnesundervisningen, med hjälp av stöttning, kan göras maximalt språkutvecklande
Frågeställningar Hur stöttar lärarna sina elever i relation till Hammond & Gibbons (2005) stöttningsmodell? Vilka lektionsaktiviteter planerar lärarna för att eleverna ska tillgodogöra sig ämnesspråket och ämnesinnehållet? Hur ser klassrumsinteraktionen ut?
I studien jämförs undervisningen i Medicinsk grundkurs i en gymnasieklass (årskurs 1) med undervisningen i samma ämne i en Komvuxklass
De studerade klasserna läser Omvårdnadsprogrammet (numera Vård- och omsorgsprogrammet): Gymnasieklassen (OP åk 1) läser 2 500 poäng påtre år (kärnämnen och karaktärsämnen) Komvuxklassenläser 1 400 poäng påett år (mest karaktärsämnen)
Studie 1 OP åk 1: 21 elever (4 pojkar, 17 flickor) 11 elever har svenska som andraspråk, 2 av dem har varit 2 år i Sverige Alla elever i klassen läser Svenska A 60 minuters lektion Elevernas språkkunskaper och -färdigheter testas i början av läsåret med ett LOS-test(Läs-, Ordkunskaps- och Skrivtest) 49% av OP åk 1 bedömdes ha stödbehov i september 2008
Den studerade vårdläraren hade påeget initiativ läst en 7, 5 hpkurs om språkliga aspekter i skolämnen
Studie 2 Komvuxklassen: 23 vuxna elever, alla flerspråkiga 2 män, 21 kvinnor Ålder: 20-50 år 1/3 grundskoleutbildning varav 2 st. enbart 6 år 2/3 gymnasiala resp. högskolestudier 2 st. hade använt svenska < 2 år Majoriteten av eleverna läser kursen Svenska som andraspråk integrerat i olika ämnen 3 timmars lektionspass
Den studerade vårdläraren i Studie 2 hade engelska som sitt andraspråk under en period i sitt liv
En stöttningsmodell för språkutvecklande ämnesundervisning, fritt efter Hammond & Gibbons (2005); Gibbons (2010:220f.) i översättning Stöttning Stöttande aktiviteter Planerad stöttning (makronivå) Lektionen bygger påelevernas tidigare kunskaper och språkbehärskning Explicita ämnesmål och språkliga mål Progressivt kunskapsbyggande Varierande upplägg Kontextrikt inflöde Samtal kring skrivna texter Metalingvistisk och metakognitiv medvetenhet
Interaktiv stöttning (mikronivå) Att undvika Utgå från elevernas erfarenheter, sikta framåt Sammanfatta med jämna mellanrum Upprepa elevernas svar Omformulera dem i mer akademiska termer Ge utvecklande feedback Ge eleven mer tid att svara Stoppa eleven Välja rätt svar
Material Primärmaterial Kategori Omfattnin g Dokumentation Transkrib erat Medicinsk grundkurs i gymnasieklass årskurs 1 OP 340 min Bearbetade observationer och audioinspelat material 340 min Medicinsk grundkurs i Komvux OP ca 1 600 min Bearbetade observationer, video-och audioinspelat material 160 min
Sekundärmaterial Studie 1 Min egen observationsbok som jag förde under klassrumsobservationerna Allt lektionsmaterial Lärobokstexten som ligger till grund för undervisningen Informella och osystematiska samtal med läraren Studie 2 Min egen observationsbok som jag förde under klassrumsobservationerna Allt lektionsmaterial Lärobokstexten som ligger till grund för undervisningen Informella och osystematiska samtal med läraren
Resultat Studie 1 Planerad stöttning Explicita ämnesmål, implicita språkliga mål Varierande arbetsformer Kontextriktinflöde (skrivna texter, plansch, film, specialutformat datorprogram) Samtal kringmen inte omde skrivna texter som används i undervisningen
Interaktiv stöttning Grupparbetet måste organiseras och styras upp för att vara effektivt Dialogerna är övervägande lärarinitierade och frågorna är kontrollfrågor av typen IRF (initiativ-responsfeedback) Det nya i materialet: t o m en IRF-dialog har en utvecklingspotential om läraren ställer en öppen fråga, låter eleven svara med en hel mening och ger positiv återkoppling:
Icke-utvecklande IRF-dialog Elev Lärare Kommentar Endokrina organ producerar Lärarinitierad kontrollfråga hormoner som kommer ut i blodet och påverkar vår kropp. Vad heter de hormoner vi har i kroppen? E1: testosteron Elev 1 svarar med ett ord E2: ostro[l: Elev 2 försöker säga ordet, ostrogen] men läraren gör en snabb intervention E2: ostrogen Eleven upprepar ordet Bra Bekräftande återkoppling
Utvecklande IRF-dialog Elev Lärare Kommentar Julie: Den styr över våra hormoner Vad tänker du Julie när vi pratar om hypofysen? Ja, jättebra, den styr över våra hormoner Lärarinitierad öppen fråga Eleven svarar med en hel mening Bekräftande återkoppling och upprepning av elevens svar
Julie (läser högt) Spindelvävshinnan, arachnoidea, ligger under hårda hjärnhinnan. Mellan hårda hinnan och spindelvävshinnan finns subdurala rummet. Det är ett smalt utrymme, där ytliga artärer går. Under spindelvävshinnan finns [L: subarachnoidalrummet, finns subarachnoidalrummet]. Här kan man ta prov på ryggmärgsvätskan, likvor. Provtagningen kallas lumbalpunktion, LP. Bedövningsmedel kan injiceras. I [L: försök, försök], subarachnoidalrummet [L: ja] cirkulerar likvor runt den mjuka hinnan som tapetserar hjärnan. På den mjuka hinnan går det stora artärer som förser hjärnhalvorna med blod.
Längre samtal om ämnet behöver inte vara långa Elev Lärare Kommentar L: Kan någon förklara vad lärarinitierad dialog som är skillnad påsensoriska nerver [Sara: Ja, det kan jag] och motoriska nerver? L: Olle 0:11:41 Olle: Är inte det när elevrespons känselcellernatolkar impulser för att skicka signaler upp till hjärnan och såtill L: Vi säger sinnesceller. Ja, positivt korrigerande det är känselcellermen det återkoppling 1 kan ocksåvara synsinne, hörsel
Olle: smak, lukt Olle: till hjärnan Olle: för att sedan tolka dem L: Ja. De [sinnescellerna] skickar impulser L: visar det [på planschen] för det här skall ni kunna, till hjärnan L: Jättebra. Det var sensoriska och en känsel från syn, från hörsel och så vidare, in och så tolkas det av hjärnan. 0:12:20 eleven fortsätter positivt korrigerande återkoppling 2 eleven bygger vidare på lärarens replik Läraren upprepar elevens svar eleven korrigerar sig själv bekräftelse på att man har sagt något bra; läraren sammanfattar elevens svar
Studie 2 Planerad interaktiv stöttning: Lärare och elever lyssnar påtexten i läroboken, stoppar bandet och diskuterar innehållet i texten
Exempel på dialoger: Elev Lärare Kommentar Vad var det nu hon sa, att lärarinitierad fråga nervsystemet innefattar våra sinnen, eller hur? Vilka sinnen har vi? Mariam: öga respons Azita: hörsel Sa hon det? läraren låter Mariam bedöma sitt svar Mariam: syn eleven korrigerar sig själv [Maria: känsel] (Maria räcker upp handen) Syn, hörsel, lukt och smak. Stämmer det? Hur var det med dem? Det var impulser som gick från kroppen till hjärnan, vad? jag skriver signaler, ja, Maria positiv återkoppling ges genom att läraren upprepar det eleverna säger samt skriver orden på tavlan; i stället för ordet impuls använder hon en synonym (signaler)
Möjligheter att utveckla elevernas metalingvistiska och metakognitiva medvetenhet Ämnesstoffet blir mer tillgängligt om man packar upp information ur verbavledda adjektiv: ett presensparticip (utåtgående) perfektparticip (viljestyrda) eller ur en nominalisering (då verb blir substantiv: viljestyrning). Här gör läraren om perfektparticipformen viljestyrda (rörelser) till en mening i aktiv form: det du styr med viljan, ber en elev illustrera det och sätter det i motsatsrelation: L: Hjärnan tolkar impulserna (L skriver på tavlan) ( ) men sen så beslutar den också, om ifall att vi skulle göra någonting åt det, eller hur? Hjärnan beslutar om en reaktion, eller hur? De här reaktionerna, vissa av dem kan styras med viljan (skriver på tavlan), ok, eller hur? Rahma, visa mig någonting du styr med viljan (Rahma ler, sträcker ut armen och vinkar), där och vinke vink (Rahma vinkar åt studiekamraterna), en del sker automatiskt
Meningsskapande dialog kring ämnesspecifika begrepp genom att ta vara på elevernas erfarenheter Läraren och klassen diskuterar begreppet epidural blockad och läraren förankrar orden i elevernas tidigare erfarenheter. Elev Lärare Kommentar 0:59(...) mellan de här, den hårda lärarinitierad dialog och spindelvävshinnan, däremellan, där finns ett rum och det här rummet heter epiduralrummet, utanför duramater, eller hur? Epi, utanför. Är det nånhärinne som har fått en epiduralblockad? (Julia var först med att räcka upp handen, Maria näst). Maria, vad var det för nånting? Maria: när jag födde barn... Maria sätter in begreppet i en kontext Ja, jag måste... de först preparerar (visar påkroppen i magområdet)någon bruna färger och sånt Vad gjorde de då? stödfråga
De tvättar dig väldigt noga Läraren omformulerar svaret i mer vanliga ord de gröna människorna Marias kreativa benämning på sjukhuspersonal Gröna operationsmänniskor Läraren omformulerar (skrattar), kom in, ja (andra uttrycket och korrigerar elever skrattar) det Och sen jag måste vara jättestill och det är bättre att böja sig (hon böjer sig) E1: (försöker förklara, det hörs inte) Vad händer med kotorna när ni böjer er fram så? Dåöppnar sig kotorna, vad? Varför gör du det? stödfråga Flera elever engagerar sig i samtalet Läraren svarar på sin egen fråga
E2: för att [Maria]: sen kommer den specialistmannen som Han har en spruta (visar med pekfingrarna hur lång sprutan var) En anestesiolog, en narkosläkare kom, vad gjorde han? En annan elev vill säga något, men Maria fortsätter Läraren omformulerar svaret Hur stor var nålen? stödfråga (Flera elever visar med pekfingrarna att nålen var stor) E: bedövningmenar du? En studiekamrat hjälper Maria med rätt ord Simina: men varför är det farligt? Julia: det kan träffa... (räcker upp handen) jag kan säga Det är lätt att träffa på en nerv, eftersom det finns många nerver, men det kan... Och sen stack han den i epiduralrummet, det är därför jag ville att ni skulle lära er epidural, för epiduralblockad ger man i detta rummet såatt det bedövar de nerverna (visar på bilden på tavlan) Varsågod, Julia Titta här! Hinnorna ligger så, sticker jag för långt, rätt in i nerver, sticker jag inte rätt får kvinnan ingen bedövning 01:01:15? Läraren fortsätter frasen och ger två elever (Maria och en oidentifierad) simultan bekräftelse genom att upprepa och omformulera deras svar Samtalet har öppnat upp för nya frågor Julia svarar först oanmält, sedan räcker hon upp handen Läraren ger henne ordet Läraren visar på bilden medan hon förklarar varför en epidural blockad kan misslyckas
Slutsatser Båda lärarna visar stort intresse för att arbeta språkinriktat i sina ämnen och de studerade lektionerna har en stor potential att bli maximalt språkutvecklande Studierna har visat att en språkutvecklande ämnesundervisning måste även stöttas av en tredje nivå, som går utanför den teoretiska modellens ramar: den strukturella kontexten
Vårdläraren som undervisar pågymnasiet hade, efter kompetensutvecklingen, velat samarbeta med läraren i svenska som undervisade samma klass. Detta möjliggjordes inte vid schemaläggningen. P.g.a. en mycket hög studietakt hade Komvuxklassen inget tillfälle att bearbeta ämnesstoffet inför examinationen.