Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter? Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet 08-674 73 79 stefan.wiklund@socarb.su.se Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten Anttila SBU:s kansli Agneta Pettersson 2005 1
Evidens: hur säkra är vi på resultaten? forskningsmetodik beroende av kontext publikationsbias och jäv samstämmighet SBU-rapporter består av Den systematiska litteraturöversikten ta fram det vetenskapliga underlaget Bedöma hur stor effekten är Bedöma tillförlitligheten (evidensstyrka) Etisk analys Analys av kostnadseffektivitet Praxisundersökning Några definitioner Psykisk ohälsa hos barn Symtom som är Varaktiga Hindrar den unge från att fungera och utvecklas optimalt Orsakar lidande Preventionsprogram Bygger på förändring av beteende, tankesätt och relationer strukturerade med manual Ofta flera komponenter Riktat mot barnet och/eller föräldrarna Barnpsykiatrikommittén SOU 1998:31 Agneta Pettersson 2005 2
Förebygger program psykisk ohälsa hos barn? Vaccinationseffekt som varar minst sex månader Psykisk ohälsa främsta målet Barn mellan 2 och 19 år Urval 13953 abstrakts i sökningarna 1361 artiklar beställdes i fulltext Uppfyller inte kriterierna Inte relevanta (kontext) 149 artiklar granskades noggrant Låg kvalitet Det vetenskapliga underlaget: 60 studier Det vetenskapliga underlaget (medelhög kvalitet) 38 randomiserade studier (68 artiklar) om att förebygga utagerande problem 21 randomiserade studier (36 artiklar) om att förebygga ångest och depression En randomiserad studie om självmordsbeteende Inga studier om självskadehandlingar eller ätstörningar Agneta Pettersson 2005 3
Experimental Control Std. Mean Difference Std. Mean Difference Study or Subgroup Mean SD Total Mean SD Total Weight IV, Fixed, 95% CI IV, Fixed, 95% CI 2.5.1 Gillham 2007 Gillham07 CDI PRP AB 06m 5.68 6.2 96 7.01 5.29 83 14.3% -0.23 [-0.52, 0.07] Gillham07 CDI PRP C 06m 7.9 7.32 70 6.97 8.76 77 11.8% 0.11 [-0.21, 0.44] 166 160 26.1% -0.07 [-0.29, 0.14] Heterogeneity: Chi² = 2.35, df = 1 (P = 0.13); I² = 57% Test for overall effect: Z = 0.66 (P = 0.51) 2.5.2 Pössel 2005 Pössel05 CES-D hiself 06m 12.75 7.87 71 12.77 8.65 45 8.9% -0.00 [-0.38, 0.37] Pössel05 CES-D loself 06m 12.68 6.4 52 17.2 8.21 37 6.7% -0.62 [-1.05, -0.19] 123 82 15.5% -0.27 [-0.55, 0.01] Heterogeneity: Chi² = 4.52, df = 1 (P = 0.03); I² = 78% Test for overall effect: Z = 1.86 (P = 0.06) 2.5.3 Pössel 2008 Pössel08 SBB-DES boy 06m 0.67 0.66 91 0.74 0.66 70 12.8% -0.11 [-0.42, 0.21] Pössel08 SBB-DES girl 06m 0.55 0.48 72 0.71 0.45 68 11.1% -0.34 [-0.68, -0.01] 163 138 23.9% -0.22 [-0.44, 0.01] Heterogeneity: Chi² = 1.03, df = 1 (P = 0.31); I² = 3% Test for overall effect: Z = 1.85 (P = 0.06) 2.5.4 Horowitz 2007 CBT Horowitz07CBT CES-D 06m 17.82 12.31 88 15.51 11.64 142 17.5% 0.19 [-0.07, 0.46] 88 142 17.5% 0.19 [-0.07, 0.46] Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 1.42 (P = 0.15) 2.5.5 Horowitz 2007 ITP Horowitz07IPT CES-D 06m 17.42 11.55 84 17.4 11.64 142 17.0% 0.00 [-0.27, 0.27] 84 142 17.0% 0.00 [-0.27, 0.27] Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 0.01 (P = 0.99) Total (95% CI) 624 664 Heterogeneity: Chi² = 15.35, df = 7 (P = 0.03); I² = 54% Test for overall effect: Z = 1.37 (P = 0.17) Test for subgroup differences: Chi² = 7.45, df = 4 (P = 0.11), I² = 46.3% 100.0% -0.08 [-0.19, 0.03] -1-0.5 0 0.5 1 Favours experimental Favours control ANALYS: Hur stor är effekten? men ofta är studierna så heterogena så metaanalys är meningslös Vilka föräldrastödsprogram har vetenskapligt stöd? Incredible Years till riskgrupper Triple P till riskgrupper Family Check Up till individer med förhöjd risk Familjestödsprogram för familjer med inre påfrestningar Effekterna är oftast små! Vilka skolbaserade program har vetenskapligt stöd för effekt? Good Behavior Game (universellt) FRIENDS (universellt) Coping Power (till riskindivider) Coping with Stress (till riskindivider) Effekterna är oftast små! Agneta Pettersson 2005 4
Evidens för program som används i Sverige Ett begränsat vetenskapligt stöd för liten effekt Incredible Years, som används rutinmässigt i Sverige Två program som testas i liten skala i Sverige (Triple-P och Family Check Up) CWS som används rutinmässigt i Sverige men för annan preventionsnivå (DISA) En studie vardera Effekt för KOMET (svensk studie) och COPE Ingen effekt för Second Step (StegVis) och ingen tilläggseffekt för Beardslees familjeintervention Övriga program är inte vetenskapligt utprövade för prevention Det finns risker Ungdomar med höga nivåer av utagerande beteenden, som deltar i program med gruppintervention, kan påverka varandra och övriga deltagare i negativ riktning (++) Kostnadseffektiviteten kan inte bedömas! Det vetenskapliga underlaget utgörs av två amerikanska studier som beskriver två olika program Agneta Pettersson 2005 5
Avvägningar Liten effekt eller okänd effekt Biverkningar ofullständigt utredda Kommersiella intressen Etiska aspekter får stor inverkan Att fundera på Rättvis fördelning? Universella program kan nå delar av befolkningen som annars inte skulle få hjälp => utjämnande effekt Men samtidigt mindre stöd till dem som har högst risk Finns alternativ som skulle vara bättre i det enskilda fallet? Frivilligt? De som bäst behöver stöd tackar i högre utsträckning nej Universella skolprogram: man utgår från att samtycke föreligger Att fundera på forts Påverkas föräldrarollen? experter tar över (både positivt och negativt) Passar det standardiserade formatet alla familjer? Underliggande värderingar Risk för icke avsedda effekter för barnen? Timeout, ignorering, belöningssystem stigmatisering Agneta Pettersson 2005 6
Ett exempel, SET Svenskt program Utvärderad i högskoleuppsatser resp en kontrollerad studie utan uppföljning SET = inget informerat samtycke inhämtas Infört i många skolor. Kostnader (ex Huddinge): 12 MSEK för att introducera programmet och därefter 1 MSEK årligen för att bibehålla kompetensen. Tillkommer kurslitteratur Tack för uppmärksamheten! Vetenskapligt underlag för Komet En studie* där Komet jämfördes med Komet med självstudier och väntelista Ingen uppföljning av väntelistegruppen ECBI förbättrades mer med fullständig Komet Alla barnen hade klinisk nivå uppförandestörning vid start (ECBI > 137) En studie** där Skol-Komet jämfördes med CHARLIE och väntelista Ingen uppföljning av väntelistegruppen Hyperaktivitet, kamratproblem och negativ uppmärksamhet bättre i skol- Komet än i CHARLIE-gruppen *Kling et al 2010; ** Forster et al 2010 Agneta Pettersson 2005 7
Vetenskapligt underlag för SET En kontrollerad studie (skolnivå, ledd av ordinarie lärare)* Många utfallsmått (mobbning, droganvändning, psykisk ohälsa) > 50 % av barnen besvarade inte enkäten och det var skillnader mellan dem som föll bort och var kvar Små effekter på självrapporterad aggressivitet och attention seeking (YSR) *Kimber et al 2008 Svensk utvärdering av De otroliga åren En studie* utan kontroll Axberg U et al 2007 Svensk utvärdering av DISA* Kontrollerad studie* Flickor i årskurserna 7 och 8 från 8 skolor i Stockholm Uppföljning efter ett år Flickor i interventionsgruppen hade lägre nivå depressiva symtom (CES-D) än i kontrollgruppen * Treutiger, examensarbete 2006 Agneta Pettersson 2005 8
Svensk utvärdering av COPE* Fyra grupper med olika nivåer av beteendestörningar, varav en väntelistekontroll med låga nivåer av beteendestörningar < 50 % fullföljde programmet Ingen uppföljning Post test förbättrades ODD-symtom, hyperaktivitet och dagliga problem för barn utan diagnos men med höga nivåer symtom jämfört med väntelista. Thorell et al 2009 Agneta Pettersson 2005 9