PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Blekinge Län Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning ÅTERHÄMTNINGEN PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD HAR STANNAT AV 2010 års sysselsättningstillväxt har fortsatt under 2011 men i avtagande takt. Samtidigt som oron kring den världsekonomiska utvecklingen ökat har den positiva utvecklingen på länets arbetsmarknad under andra halvan av 2011 planat ut helt. Avmattningen på länets arbetsmarknad har inte övergått i någon kraftig nedgång i sysselsättningen och några signaler om en sådan utveckling går inte heller att utläsa i höstens intervjuundersökning. Men det finns stor osäkerhet kring det världsekonomiska läget. Hur det faktiskt utvecklar sig det närmaste året kommer att ha stort inflytande på Blekinges industritunga arbetsmarknad. Det är också tydligt att den spirande optimism som företagen i Blekinge gav uttryck för i vårens undersökning fått ett påtagligt avbrott, även om det inte finns några tecken på en kraftig sysselsättningsnedgång. ARBETSLÖSHETEN VÄNDER UPPÅT Under det fjärde kvartalet i år bedöms arbetslösheten i Blekinge uppgå till 10,9 procent av arbetskraften, en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med samma kvartal förra året. Trenden med minskande arbetslöshet har planat ut under året och Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten ökar något under 2012. Sysselsättningen i Blekinge minskar knappt under det kommande året, med 270 personer eller motsvarande 0,4 procent. Nästan 8 100 personer eller 11,1 procent av arbetskraften kommer att vara arbetslösa under det fjärde kvartalet 2012, en ökning med 150 personer. VÅRDEN, HANDELN OCH INDUSTRIN DRAR NER SYSSELSÄTTNINGEN Den största sysselsättningsnedgången sker inom hälso- och sjukvårdssektorn, men även industrin och detaljhandeln kommer att stå för betydande minskningar. Industrins framtidsförväntningar har inte vänts till att bli starkt negativa, men det finns en överhängande risk att efterfrågan på länets industriproduktion minskar mer än väntat. Trots detaljhandelns negativa utveckling kommer sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn att öka, om än svagt. Uppgången är dock bred och företagstjänster och särskilt IT-relaterade tjänster fortsätter att visa en i sammanhanget stark tillväxt. Den hittills starka sysselsättningstillväxten inom byggbranschen mattas av märkbart.
Sysselsättningsnedgången inom hälso och sjukvård drabbar framförallt Karlshamn och Karlskrona men å andra sidan förväntas tillväxten av företagstjänster koncentreras till länets två största städer. Dock har Karlshamn oproportionerligt många sysselsatta inom handeln, som förväntas gå dåligt. Dessutom är koncentrationen av företagstjänster i Karlshamn betydligt svagare än i Karlskrona. Utvecklingen för länets övriga kommuner kommer inte vara lika tudelad som i Karlshamn och Karlskrona. Den beror i hög grad på omvärldens efterfrågan på länets industriproduktion och det finns en betydande risk för att den faller mer än väntat. HISTORISKT HÖGA NIVÅER AV SÄRSKILT UTSATTA GRUPPER Finanskrisen resulterade i att arbetslösheten ökade kraftigt under närmare två år. Först mot årsskiftet 2009/2010 började arbetslösheten minska igen. Många av dem som blev arbetslösa hade låg utbildningsnivå och krisen sammanföll med historiskt höga invandringstal och en betydande överföring av utförsäkrade (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Först i år började vissa av de generellt sett svaga grupperna på arbetsmarknaden ta del av återhämtningen på länets arbetsmarknad. Men nu väntar en sysselsättningsnedgång och dessa personer kommer att få det mycket svårt att komma ut i arbete och riskerar att kraftigt försvagas på arbetsmarknaden eller helt slås ut från den. Den risken innebär att arbetsmarknadspolitiken i Blekinge under de närmaste åren sannolikt får omfattande och långsiktiga samhällseffekter. Antalet arbetslösa i Blekinge som är förgymnasialt utbildade, äldre, funktionshindrade och/eller utomeuropeiskt födda har mer än fördubblats sedan januari 2008 och uppgår till 4 000 personer. Branschutveckling JORD OCH SKOG I Blekinge arbetar drygt 1 600 personer med jordbruk, skogsbruk eller fiske. Antalet sysselsatta i branschen har minskat stadigt under flera decennier som en följd av ökad effektivisering, specialisering och konkurrens från utlandet. Den stora minskningen av antalet anställda inom jordbrukssektorn har dock upphört och antalet sysselsatta är idag i paritet med antalet anställda vid mitten av 1990-talet, och fortfarande något fler än inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen. För fiskenäringen har utvecklingen varit fortsatt mycket negativ; 1995 fanns över 300 registerade fiskefartyg i Blekinge och 2010 fanns drygt 100 kvar. BYGGNADSVERKSAMHET Den ekonomiska avmattningen har inte gått byggbranschen förbi och allt färre företag tror på en förbättrad orderbok under 2012. Branschen har dock klarat sig förhållandevis bra under höstens ekonomiska avmattning i jämförelse med industrin och handeln. Det finns svårigheter att rekrytera yrkesmän med erfarenhet och yrkesbevis. Exempel på yrken som efterfrågas är murare, plattsättare,
träarbetare och golvläggare. Samtidigt finns det många arbetslösa ungdomar i branschen (under 25 år) som saknar de lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Detta gäller framförallt gruppen som lämnade gymnasiets bygg- och elprogram när konjunkturen var som sämst 2008-2009. Denna paradoxala situation, med både brist på arbetskraft och många unga som står utan arbete, fortsätter att vara en stor utmaning för byggbranschen. INDUSTRI Höstens vikande konjunktur har satt tydliga spår i industriföretagens framtidsutsikter. En allt större del av företagen tror på minskad efterfrågan under 2012. Den vikande konjunkturen kommer dock inte leda till en kraftig reducering av antalet jobb. En orsak till detta är att man inte återanställt fullt ut för de jobb som försvann i samband med finanskrisen 2008-2009. För att gardera sig mot framtida kast i konjunkturen, och snabbt kunna anpassa personalstyrkans storlek, har företagen också en allt större andel av de anställda via personaluthyrningsföretag. Den långsiktiga trenden är däremot att antalet industrisysselsatta minskar i länet. De industrijobb som förloras i samband med en lågkonjunktur hämtas inte upp fullt ut när konjunkturen vänder uppåt igen. Så var fallet under 90-talskrisen och mycket tyder på att finanskrisen kommer att ge samma effekt. Den minskade personalen till trots ökar industrins produktion. Detta hänger ihop med en kraftig tillväxt i produktivitet, det vill säga att företagen använder de befintliga resurserna mer effektivt. Det är också är en långsiktig trend inom tillverkningsindustrin. PRIVATA TJÄNSTER Nästan var tredje person i Blekinge jobbar redan inom den privata tjänstesektorn och det är inom denna bransch de nya jobben kommer. Den privata tjänstesektorn omfattar många skiftande verksamheter och därmed olika kompetens- och utbildningskrav. Det innebär allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning i till exempel butiker, städfirmor och på Callcenterföretag till jurister, systemvetare och veterinärer. Handeln möter en vikande efterfrågan nästa år och detaljhandeln är särskilt pessimistisk i höstens prognosundersökning. Handeln är en ingångsbransch på arbetsmarknaden med många sökande, särskilt ungdomar, och kännetecknas redan av stor konkurrens om jobben. Transportsektorn påverkas av den osäkra utvecklingen inom industrin och handeln i länet och branschen kommer att anpassa sitt personalbehov därefter. Hotell- och restaurangbranschen ser på framtiden med viss tillförsikt och branschen kommer att gynnas av sänkt krogmoms och det faktum att vi äter och fikar ute mer än tidigare. Delbranschen information och kommunikation, som bland annat omfattar IT-konsulter, utgör ett av de snabbast växande områdena inom
den privata tjänstesektorn. Företagen uttrycker optimism inför 2012 och tror på fortsatta sysselsättningsökningar. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den största av delnäringarna inom den privata tjänstesektorn. Branschen omfattar bland annat konsultföretag inom juridik, ekonomi och teknik, liksom personaluthyrning och bemanning. En förklaring till branschens kraftiga tillväxt är den ökade outsourcingen av kringtjänster som städning, telefoni, bokföring etc, bland annat från industrin. Verksamheterna är ofta personalintensiva och för att företagen skall kunna expandera krävs nyanställningar. Privatbanker planerar ingen utökning av personalstyrkan men sysselsättningen inom företagstjänster fortsätter att öka 2012. OFFENTLIG SEKTOR Fyra av tio arbetstillfällen i länet finns inom den offentliga tjänstesektorn. De flesta jobbar inom vård och omsorg och landstinget är länets enskilt största arbetsgivare. Antalet anställda inom sjukvården kommer att minska under 2012 som en följd av landstingets försämrade ekonomi. Trots bistra ekonomiska utsikter förekommer brist inom flera legitimationsyrken och då framförallt läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Hur många arbeten som tillkommer inom utbildningssektorn beror på befolkningsutvecklingen. Efter flera år av växande barnkullar minskar nu gruppen 1-5-åringar i länet, vilket resulterar i en svagt minskad efterfrågan på personal inom förskolan redan nästa år. Men förskollärare är ett av länets stora bristyrken och det kommer att finnas brist även under den närmaste framtiden. Gymnasieskolans elevunderlag minskar sedan förra året och den minskande trenden kommer att fortsätta under flera år. Däremot planerar inte arbetsgivarna för några större personalneddragningar under 2012. Under 2012 kommer antalet nya högskolestudenter att bli färre i jämförelse med 2011 och antalet anställda inom högskolan kommer därför att minska något. Sysselsättningsutveckling i Blekinge län (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till Kvartal 4 2012 Offentliga tjänster Privata tjänster Industri Byggnadsverksamhet Jord- och skogsbruk Summa Blekinge län + 90-270
Yrkeskompassen Yrkeskompassen baseras på intervjuer med länets arbetsgivare och Arbetsförmedlingens bedömning av efterfrågan och tillgång på lämpliga sökande. Den speglar hur arbetsmarknaden förväntas se ut på kort sikt under 2012. Den bör inte användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken, Blekinge län Brist Förskollärare Träarbetare Företagssäljare Läkare VVS-ingenjör Kock (à la carte) VVS-montör Lastbilsmekaniker Elingenjör Byggnadsplåtslagare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst brist på arbetskraft Överskott Vårdbiträde Personlig assistent Barnskötare Försäljare (Dagligvaror) Undersköterska Försäljare (Fackvaror) Administratör/sekreterare Köks- och rest.biträde Lagerarbetare Städare/lokalvårdare Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier som rapporterat störst överskott på arbetskraft Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Blekinge län har 188 arbetsställen intervjuats. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. Nästa prognos presenteras den 12 juni 2012. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER I OLIKA YRKEN: www.arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen