Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 16 Sida Kf Nämnd i fokus Barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Informationen läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet I enlighet med den nya styrmodellen kommer fullmäktigemötena från och med 2012 att innehålla momentet Nämnd i fokus. Det innebär att nämnder, samverkansorgan och bolag i kommunen redogör för sin verksamhet och dess utmaningar följt av en politisk diskussion. Vid detta tillfälle har barn- och utbildningsnämnden inbjudits att redogöra för sin verksamhet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 17 Sida Kf Dnr 211/2011 Dnr 036 Medborgarförslag om trafiken på väg 591 genom Marmorbyn Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Hänvisa till den kommande hastighetsöversynen samt att den aktuella vägen 591 är Trafikverkets väg och därmed anse medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet I medborgarförslag ställt den 2011-07-17 föreslår Hans Carlsson och Eva Carlsson anläggande av två cirkulationsplatser i Marmorbyn, dels vid korsningen väg 591-Bruksgårdsvägen och dels vid korsningen med Bergsvägen. Dessutom föreslås att de två befintliga övergångsställena i Marmorbyn kompletteras med ytterligare tre-fyra övergångsställen samt att asfalten byts ut till så kallad tyst asfalt. Åtgärderna ska, enligt förslagsställarna, minska olycksrisken och minska buller och andra störningar på den alltmer trafikerade vägen. Trafikverket är väghållare på väg 591, vilket innebär att kommunens påverkansmöjligheter på vägen är begränsade. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2011-12-29 Medborgarförslag 2011-07-17 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum 2011-12-29 Vår handläggare Anders Ågren 0151-191 54, anders.agren@vingaker.se Besvarande av medborgarförslag om trafiken på väg 591 genom Marmorbyn Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar Hänvisa till den kommande hastighetsöversynen samt att den aktuella väg 591 är Trafikverkets väg. Bakgrund I medborgarförslag ställt den 2011-07-17 föreslår Hans Carlsson och Eva Carlsson anläggande av två cirkulationsplatser i Marmorbyn, dels vid korsningen väg 591-Bruksgårdsvägen och dels vid korsningen med Bergsvägen. Dessutom föreslås att de två befintliga övergångsställena i Marmorbyn kompletteras med ytterligare tre-fyra övergångsställen samt att asfalten byts ut till så kallad tyst asfalt. Åtgärderna ska, enligt förslagsställarna, minska olycksrisken och minska buller och andra störningar på den alltmer trafikerade vägen. Trafikverket är väghållare på väg 591, vilket innebär att kommunens påverkansmöjligheter på vägen är begränsade. Vingåkers kommun har en 3-årsplan för vilka infrastrukturåtgärder som ska prioriteras inom kommunen mellan 2011-2014. Vingåkers kommun har i denna plan prioriterat GC-väg till övre Vannala, GC-tunnel under rondellen vid riksväg 52 samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Sävstaskolan. VK101S v1.0 060208, Tjut Medborgarförslag trafik Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371
Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen ställer sig förvisso positiv till att se över trafiksituationen i Marmorbyn. En sådan översyn är dock en angelägenhet för Trafikverket som väghållare av väg 591. 2 (2) VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Anders Ågren Vik. Planeringssekreterare
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 18 Sida Kf Dnr 159/2011 750 Motion angående åtgärder för att stärka placerade barns rättigheter Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. Beskrivning av ärendet Margareta Karlsson (FP), Lars-Gunnar Karlsson (FP) och Inger Forsgren (FP) har i en motion föreslagit att åtgärder ska sättas in för att stärka placerade barns rättigheter. Motionen har skickats till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för beredning. Socialnämnden pekar på de många insatser som redan förs idag och betonar att om arbetet mot den här gruppen barn ska stärkas måste resurser tillföras. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiva till motionen och föreslår att en övergripande studieplan för varje placerat barn ska tas fram i samarbete med socialnämnden och att planen ska vara ett komplement till den individuella studieplanen. Beslutsunderlag Socialnämnden 2012-03-05, 16 Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, 91 Tjänsteutlåtande 2011-10-13 Tjänsteutlåtande 2012-01-16 Motion 2011-05-16 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 19 Sida Kf Dnr 44/2012 042 Årsredovisning för 2011 Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Årsredovisning för 2011 godkänns. Extra avsättning till avfallsdeponin görs med 1,0 mkr för 2011. Nedskrivning av långfristig fordran görs med 500 tkr 2011. De äldsta fordringarna ska skrivas ned först. Nedskrivning av bokfört värde till marknadsvärde görs med 1,6 mkr för fastigheten del av Lindberga 2:1 under 2011. Utökar socialnämndens investeringsbudget för 2012 med 966 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för införande av nytt dataprogram. Utökar kommunstyrelsens investeringsbudget för 2012 med 4.454 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för centrumförnyelse (2,7 mkr), gator inklusive å-promenaden (1,0 mkr), skyltar (50 tkr) samt övriga påbörjade projekt (704 tkr). Utökar utvecklingsnämndens investeringsbudget för 2012 med 131 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för detaljplaner. Den del av 2011 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. För kommunstyrelsens egen del Verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen godkänns. Beskrivning av ärendet Kommunens preliminära resultat för 2011 uppgår till 6.906 tkr inklusive realisationsvinst på 338 tkr från försäljning av fastigheten Rektorn 1. Det budgeterade resultatet för 2011 uppgick till 4.852 tkr. Med hänsyn till balanskravet ska eventuella realisationsvinster frånräknas resultatet, varför kommunens justerade resultat uppgår till 6.568 tkr. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 20 Sida Forts Kf Nämnderna Negativa budgetavvikelser lämnas från barn- och utbildningsnämnden med 3.259 tkr, utvecklingsnämnden med 103 tkr samt socialnämnden med 2.478 tkr. Positiva avvikelser mot budget redovisas från kommunstyrelsen med 1.485 tkr samt kulturoch fritidsnämnden med 90 tkr. Totalt redovisar kommunens nämnder en negativ avvikelse jämfört med budget på 4.266 tkr. Barn- och utbildningsnämndens negativa avvikelse beror till största delen på att kostnaderna för stöd- och elevassistenter varit högre än budgeterat. Även kostnaderna för asylverksamheten har överskridit budget. Socialnämndens negativa budgetavvikelse förklaras främst av att kostnaderna för institutionsvård av barn och unga överskridit budget med 4,3 mkr. Inget talar för att kostnaden kommer att bli markant lägre de närmaste åren. Äldreomsorgen redovisar en positiv avvikelse mot budget på knappt 1,9 mkr, vilket beror på att verksamheten lyckats anpassa kostnaderna till den lägre efterfrågan som under året rått på särskilt boende. Finansen Finansen redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på 6.319 tkr, vilket gör att kommunen trots nämndernas negativa utfall redovisar ett resultat som är bättre än budgeterat. Det är intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag som bidrar till finansens positiva budgetavvikelse, totalt har dessa intäkter blivit ca 8,9 mkr högre än budgeterat. Kostnaderna för kommunens pensioner har däremot överskridit budget med ca 3,8 mkr. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 21 Sida Forts Kf Finansiella mål Kommunens resultat ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatet 2011 innebär 1,6 procent. Målet är uppfyllt. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Inga nya lån har upptagits under året. Målet är uppfyllt. Amortering av låneskulden ska göras med 500 tkr 2011 och med 1,0 mkr årligen från och med 2012. Under 2011 har amortering skett med 2,8 mkr. Målet är uppfyllt. Kommunen uppfyller samtliga finansiella mål under verksamhetsåret 2011. Nämndernas begäran om tilläggsanslag Socialnämnden begär att nämndens investeringsbudget för 2012 utökas med 966 tkr, vilket motsvarar summan av ej utnyttjade investeringsmedel för 2011. Kommunstyrelsen begär att få 2012 års investeringsbudget utökad med 4.454 tkr, vilket motsvarar de investeringsmedel för 2011 som ej utnyttjats enligt följande; centrumförnyelse 2,7 mkr, gator inklusive å-promenaden 1,0 mkr, skyltar 50 tkr samt övriga påbörjade projekt med 704 tkr (avser bland annat tillgänglighet Marmorbyns skola, trafiksäkerhetsåtgärder och fönsterbyten Sävstaskolan). Utvecklingsnämnden begär att få 2012 års investeringsbudget utökad med 131 tkr motsvarande summan av ej utnyttjade investeringsmedel för 2011. Kommunledningsförvaltningens förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att nedskrivning av det bokförda värdet för fastigheten del av Lindberga 2:1 görs så att bokfört värde motsvarar det marknadsvärde som gäller 2011. Enligt gällande lagstiftning (Lagen om kommunal redovisning 6 kap, 5-6 samt 12) ska nedskrivning ske så snart marknadsvärdet understiger det bokförda värdet. Detta innebär en kostnad på 1,6 mkr under 2011. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 22 Sida Forts Kf I samband med budget för 2010 och 2011 beslutades om en tillfällig sänkning, med 500 tkr per år, av det som varje år ska avsättas ur skattekollektivets medel för återställande av Viks avfallsdeponi. En avsättningsplan för detta har fastställts av kommunfullmäktige 2004 (kf 85/2004). Anledningen till budgetjusteringen var det sämre ekonomiska läget då budgeten skulle antas. I efterhand visade det sig att denna tillfälliga sänkning inte var nödvändig, varför kommunledningsförvaltningen nu föreslår att en extra avsättning om 1,0 mkr görs under 2011 för att åter vara i fas med fastställd plan. Kostnaden för att återställa deponin har beräknats till 18,5 mkr och fram till 2011 har hittills avsatts 7,4 mkr. Ytterligare 1,0 mkr innebär att avsättningen till deponin i bokslutet för 2011 uppgår till 8,4 mkr. Vidare föreslår kommunledningsförvaltningen att nedskrivning av kommunens långfristiga fordringar på föreningar återupptas i enlighet med tidigare fattat beslut, 500 tkr årligen. En tillfällig besparing har varit att skjuta detta på framtiden, men kommunens goda resultat för 2011 innebär att utrymme finns. Revisorerna har under flera år haft synpunkter på att kommunen inte skrivit ned dessa fordringar tidigare. Nedskrivningen innebär en kostnad på 500 tkr och förslaget innebär att de äldsta fordringarna skrivs ned först. Kommunledningsförvaltningen förslår att socialnämndens investeringsbudget 2012 utökas med 966 tkr, att kommunstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 4.454 tkr och att utvecklingsnämndens investeringsbudget 2012 utökas med 131 tkr, vilket är de summor som återstår för dessa nämnder ur 2011 års investeringsbudget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att den del av 2011 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. Slutligen föreslår förvaltningen att årsredovisningen för 2011 godkänns. Forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 23 Sida Forts Kf Måluppfyllelse för nämndernas verksamhet En redogörelse av måluppfyllelsen för nämndernas verksamhet beskrivs i respektive nämnds verksamhetsberättelse samt i årsredovisningen för 2011. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner verksamhetsberättelse 2011 för kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2012-03-13 Årsredovisning 2011 Verksamhetsberättelse 2011 för kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-13 Vår handläggare Elin Höghielm 0151-191 16, 073-066 38 39 elin.hoghielm@vingaker.se Till Kommunstyrelsen 1 (4) Årsredovisning 2011 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige Årsredovisning för 2011 godkänns. Extra avsättning till avfallsdeponin görs med 1,0 mkr för 2011. Nedskrivning av långfristig fordran görs med 500 tkr 2011. De äldsta fordringarna ska skrivas ned först. Nedskrivning av bokfört värde till marknadsvärde görs med 1,6 mkr för fastigheten del av Lindberga 2:1 under 2011. Utökar socialnämndens investeringsbudget för 2012 med 966 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för införande av nytt dataprogram. Utökar kommunstyrelsens investeringsbudget för 2012 med 4.454 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för centrumförnyelse (2,7 mkr), gator inklusive å-promenaden (1,0 mkr), skyltar (50 tkr) samt övriga påbörjade projekt (704 tkr). Utökar utvecklingsnämndens investeringsbudget för 2012 med 131 tkr motsvarande det utrymme som inte utnyttjats 2011 för detaljplaner. Den del av 2011 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. VK101S v1.0 060208, tjut årsredovisning 2011 Elin.doc Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker Parkvägen 8 Tel vx 0151-191 00 Fax 0151-191 06 E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se www.vingaker.se Pg 95 81-0 Bg 624-8371
Ärendets beredning Verksamhetsberättelser för nämnderna har behandlats av respektive nämnd under februari/mars. Ärendet behandlas i kommunstyrelsens arbetsutskott den 19 mars, i kommunstyrelsen den 2 april och i kommunfullmäktige den 16 april. Slutrevision äger rum den 4 april. 2 (4) Bakgrund Kommunens preliminära resultat för 2011 uppgår till 6.906 tkr inklusive realisationsvinst på 338 tkr från försäljning av fastigheten Rektorn 1. Det budgeterade resultatet för 2011 uppgick till 4.852 tkr. Med hänsyn till balanskravet ska eventuella realisationsvinster frånräknas resultatet, varför kommunens justerade resultat uppgår till 6.568 tkr. Nämnderna Negativa budgetavvikelser lämnas från barn- och utbildningsnämnden med 3.259 tkr, utvecklingsnämnden med 103 tkr samt socialnämnden med 2.478 tkr. Positiva avvikelser mot budget redovisas från kommunstyrelsen med 1.485 tkr samt kulturoch fritidsnämnden med 90 tkr. Totalt redovisar kommunens nämnder en negativ avvikelse jämfört med budget på 4.266 tkr. Barn- och utbildningsnämndens negativa avvikelse beror till största delen på att kostnaderna för stöd- och elevassistenter varit högre än budgeterat. Även kostnaderna för asylverksamheten har överskridit budget. Socialnämndens negativa budgetavvikelse förklaras främst av att kostnaderna för institutionsvård av barn och unga överskridit budget med 4,3 mkr. Inget talar för att kostnaden kommer att bli markant lägre de närmaste åren. Äldreomsorgen redovisar en positiv avvikelse mot budget på knappt 1,9 mkr, vilket beror på att verksamheten lyckats anpassa kostnaderna till den lägre efterfrågan som under året rått på särskilt boende. Finansen Finansen redovisar totalt en positiv avvikelse mot budget på 6.319 tkr, vilket gör att kommunen trots nämndernas negativa utfall redovisar ett resultat som är bättre än budgeterat. Det är intäkterna från kommunalskatt och generella statsbidrag som bidrar till finansens positiva budgetavvikelse, totalt har dessa intäkter blivit ca 8,9 mkr högre än budgeterat. Kostnaderna för kommunens pensioner har däremot överskridit budget med ca 3,8 mkr.
Finansiella mål Kommunens resultat ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatet 2011 innebär 1,6 procent. Målet är uppfyllt. Investeringar ska finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. Inga nya lån har upptagits under året. Målet är uppfyllt. Amortering av låneskulden ska göras med 500 tkr 2011 och med 1,0 mkr årligen från och med 2012. Under 2011 har amortering skett med 2,8 mkr. Målet är uppfyllt. 3 (4) Kommunen uppfyller samtliga finansiella mål under verksamhetsåret 2011. Nämndernas begäran om tilläggsanslag Socialnämnden begär att nämndens investeringsbudget för 2012 utökas med 966 tkr, vilket motsvarar summan av ej utnyttjade investeringsmedel för 2011. Kommunstyrelsen begär att få 2012 års investeringsbudget utökad med 4.454 tkr, vilket motsvarar de investeringsmedel för 2011 som ej utnyttjats enligt följande; centrumförnyelse 2,7 mkr, gator inklusive å-promenaden 1,0 mkr, skyltar 50 tkr samt övriga påbörjade projekt med 704 tkr (avser bland annat tillgänglighet Marmorbyns skola, trafiksäkerhetsåtgärder och fönsterbyten Sävstaskolan). Utvecklingsnämnden begär att få 2012 års investeringsbudget utökad med 131 tkr motsvarande summan av ej utnyttjade investeringsmedel för 2011. Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen föreslår att nedskrivning av det bokförda värdet för fastigheten del av Lindberga 2:1 görs så att bokfört värde motsvarar det marknadsvärde som gäller 2011. Enligt gällande lagstiftning (Lagen om kommunal redovisning 6 kap, 5-6 samt 12) ska nedskrivning ske så snart marknadsvärdet understiger det bokförda värdet. Detta innebär en kostnad på 1,6 mkr under 2011. I samband med budget för 2010 och 2011 beslutades om en tillfällig sänkning, med 500 tkr per år, av det som varje år ska avsättas ur skattekollektivets medel för återställande av Viks avfallsdeponi. En avsättningsplan för detta har fastställts av kommunfullmäktige 2004 (kf 85/2004). Anledningen till budgetjusteringen var det sämre ekonomiska läget då budgeten skulle antas. I efterhand visade det sig att denna tillfälliga sänkning inte var nödvändig, varför kommunledningsförvaltningen nu föreslår att en extra avsättning om 1,0 mkr görs under 2011 för att åter vara i fas med fastställd plan. Kostnaden för att återställa deponin har
beräknats till 18,5 mkr och fram till 2011 har hittills avsatts 7,4 mkr. Ytterligare 1,0 mkr innebär att avsättningen till deponin i bokslutet för 2011 uppgår till 8,4 mkr. 4 (4) Vidare föreslår kommunledningsförvaltningen att nedskrivning av kommunens långfristiga fordringar på föreningar återupptas i enlighet med tidigare fattat beslut, 500 tkr årligen. En tillfällig besparing har varit att skjuta detta på framtiden, men kommunens goda resultat för 2011 innebär att utrymme finns. Revisorerna har under flera år haft synpunkter på att kommunen inte skrivit ned dessa fordringar tidigare. Nedskrivningen innebär en kostnad på 500 tkr och förslaget innebär att de äldsta fordringarna skrivs ned först. Kommunledningsförvaltningen förslår att socialnämndens investeringsbudget 2012 utökas med 966 tkr, att kommunstyrelsens investeringsbudget 2012 utökas med 4.454 tkr och att utvecklingsnämndens investeringsbudget 2012 utökas med 131 tkr, vilket är de summor som återstår för dessa nämnder ur 2011 års investeringsbudget. Kommunledningsförvaltningen föreslår att den del av 2011 års justerade resultat som överstiger resultatmålet får användas till framtida strukturella kostnader i första hand för att möta konsekvenser av demografiska förändringar. Slutligen föreslår förvaltningen att årsredovisningen för 2011 godkänns. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Helena Viklund Kommunchef Elin Höghielm Enhetschef Ekonomi
Årsredovisning 2011
INNEHÅLL: KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 VINGÅKERS KOMMUN... 4 OMVÄRLDSUTVECKLING... 4 Internationell ekonomi... 4 Svensk ekonomi... 5 Kommunsektorn... 5 Utsikter inför framtiden... 5 KOMMUNEN... 6 Befolkning... 6 Arbetsmarknad... 7 Viktiga händelser... 10 KOMMUNENS MÅL... 11 Finansiella mål... 11 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål... 11 Nämndernas mål och måluppfyllelse... 13 Lissabonstrategin... 16 Uthållig kommun... 16 Vision för Vingåkers kommun... 16 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING... 18 Anställningar... 18 Personalförsörjning... 19 Arbetstider och löner... 19 Redovisning av sjukdomsrelaterad frånvaro... 19 Långtidsfrånvaro... 20 Korttidsfrånvaro... 20 Arbetsskador och tillbud... 21 Friskvården... 21 Arbetsplatsträffar... 22 Projekt Humlegården/Nordangård... 22 EKONOMISK ÖVERSIKT OCH ANALYS... 23 Årets resultat och balanskravet... 23 God ekonomisk hushållning... 23 Finansiella mål... 24 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag... 24 Pensionerna ett stort åtagande... 25 Likviditet och lån... 26 Skuldsättningsgrad... 27 Borgen... 27 Hyresavtal/Leasing... 28 Soliditet... 28 Känslighetsanalys... 29 DRIFTREDOVISNING... 29 Styrelse och nämnder... 29 Finansiering... 33 INVESTERINGAR... 35 KOMMUNALA BOLAG OCH FÖRBUND... 36 Kommunkoncernen... 36 Koncernen AB Vingåkershem... 36 Vingåker Vatten och Avfall AB... 37 Verksamheter i annan juridisk person... 39
SLUTORD... 41 Framtiden... 41 Avslutningsvis... 43 RESULTATRÄKNING... 44 BALANSRÄKNING... 45 KASSAFLÖDESANALYS... 46 NOTHÄNVISNINGAR TILL RESULTATRÄKNINGEN... 47 NOTHÄNVISNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN... 50 NOTHÄNVISNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN... 55 DRIFTREDOVISNING, SPECIFIKATION PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 56 INVESTERINGSREDOVISNING, SPECIFIKATION... 58 NYCKELTAL OCH VERKSAMHETSMÅTT... 59 Kommunstyrelsen... 59 Utvecklingsnämnden... 60 Kultur och fritidsnämnden... 60 Socialnämnden... 60 Barn och utbildningsnämnden... 61 ORD OCH BEGREPP... 62 REDOVISNINGSPRINCIPER... 63 REVISIONSBERÄTTELSE... 65 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 66 VAD ANVÄNDES PENGARNA TILL?... 68 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Jag har vid tidigare tillfällen lyft att vi stått inför utmaningarnas tid och det är bara att konstatera att det gör vi fortfarande. Vad det gäller världsekonomin så är det fortfarande svajigt, åtgärder har satts in för att försöka stabilisera läget, frågan är om åtgärderna varit tillräckliga för att främja tillväxten. Akut situation har rått och råder för länder i Europa som Grekland, Portugal och Irland. Självklart avspeglar detta sig i vårt avlånga land också, även om våra finanser är i förhållandevis gott skick. När det gäller kommunsektorn så ser 2011 ut att ha blivit ett tungt år. Även om staten skjutit till medel i offentlig sektor så är det en tuff match för kommuner och då i synnerhet mindre sådana (som Vingåkers Kommun), kraven på en bättre skola, kortare köer till sjukvården och ökad kollektivtrafik är starka. Samtidigt så gäller det att hålla i och hålla ut och vara beredd på att konjunkturen kan svänga lika snabbt som en pendel. Det gäller att anpassa verksamheterna efter ekonomin, även om jag skulle vilja kunna göra tvärtom. En kollektivtrafikmyndighet har bildats i länet, där alla nio kommuner och Landstinget är representerade. Hösten 2011 påbörjades rekryteringen av en ny kommunchef, och i samband med detta även en organisations- och lokalöversyn som beräknas vara klar 2012. Vi har antagit en reviderad styrmodell, internkontrollplan och Kommunövergripande mål utifrån vår vision. Familjecentralen slog äntligen upp sina portar under hösten 2011. Där kan vi hitta verksamheter som barnmorskemottagning, öppen förskola, familjerådgivning och barnavårdscentral. Detta är lite kort om vad som skett, det finns mer att läsa i detta dokument om vad som skett. Mycket gott sker i vår kommun och jag vill passa på att tacka alla medarbetare, förtroendevalda och medborgare för att ni är så goda ambassadörer för Vingåkers Kommun. Vi lever och verkar i en kommun att vara stolta över Camilla Anglemark Kommunstyrelsens ordförande (S) De medel kommunen har att röra sig med och som är grundbulten för att kunna utveckla våra verksamheter är skatten. Vi följer i stort sett prognosen om invånarantal och minskade med 69 personer under 2011. Demografiskt har vi ett större antal äldre än yngre, vilket också avspeglas i barnafödandet. Under 2011 skedde givetvis en hel del, både i verksamheterna och i politiken. Socialdemokraterna styr kommunen i minoritet och då är det än viktigare att föra en god dialog med oppositionen, vilket jag kan anse har gjorts, i första hand med allianspartierna (Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna). Att försöka vara eniga i en tid då det politiska ansvaret sätts på sin spets är viktigt, att ha den inställningen gör politiken mer trovärdig även om vi givetvis också har skilda åsikter i en del frågor. 3
Vingåkers kommun Vingåkers kommun har en befolkning på drygt 8.800 invånare och är belägen i västra Södermanland. Kommunens landsortssamhällen består av Baggetorp, Marmorbyn, Österåker och Högsjö. Kommunen gränsar mot både Örebro län och Östergötlands län. Kommunen har en relativt hög industrisysselsättning och en lång tradition av textil- och konfektionsindustri, där de största privata arbetsgivarna än idag är tillverkare av industritextilier. En av de konfektionsfabriker som länge dominerade i Vingåker rymmer idag en av landets största butiker för fabriksförsäljning av märkeskläder. På samma område finns idag även fabriksförsäljning av bland annat skor och porslin. Vingåkers kommun är även en jordbruksbygd med närhet till natur och vatten. En tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden eller i kommunens landsortssamhällen. Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, består av 35 ledamöter. Förutom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och valnämnden har kommunen från och med 2011 fyra nämnder; socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utvecklingsnämnden. De tre förstnämnda nämnderna har egen förvaltning för beredning av ärenden samt verkställande av beslut fattade i nämnden. Utvecklingsnämndens ärenden hanteras inom kommunstyrelsens verksamheter. Efter valet 2010 ser mandatfördelningen i kommunfullmäktige ut enligt diagrammet som följer. Socialdemokraterna har 15 mandat, moderaterna har sju mandat och vägen till livskvalitet (VTL), som är ett lokalt parti, har fyra mandat. Två mandat vardera har centerpariet, kristdemokraterna och miljöpartiet medan folkpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna har ett mandat vardera. Mandatfördelning efter valet 2010. Vingåkers kommun har två helägda bolag; AB Vingåkershem samt Vingåkers Vatten och Avfall AB. Vidare har kommunen tillsammans med Katrineholms kommun gemensam räddningstjänst i kommunalförbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst samt gemensam nämnd för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor genom Viadidakt. Kommunen har också samarbete med andra kommuner genom Vårdförbundet Sörmland, Hjälpmedelsnämnden, Patientnämnden och Samordningsförbundet RAR. Organisationsschema för Vingåkers kommun finns på sidan 69. Omvärldsutveckling Internationell ekonomi En alltmer samstämd pessimism har under året brett ut sig om världsekonomin. Efter den akuta finanskrisen 2008 har återhämtningen hackat. Stora stimulanser har satts in i form av betydande belopp för att ta hand om dåliga krediter. Finanspolitiken har varit expansiv och räntorna har hållits låga. Det är dock osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att få fart på tillväxten. Bilden av en återhämtning i världsekonomin har förbytts i ett scenario där risken för en bankkris och recession 1 bedöms som allt mer överhängande. Prognoser över utvecklingen i Europa och för den amerikanska ekonomin har reviderats ned betydligt av flertalet internationella bedömare. I USA har tillväxten varit svag under året. Arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå medan hushållens konsumtionsvilja är låg. Budgetunderskottet är stort, ca 10 procent av BNP. Skatteunderlaget är emellertid förhållandevis lågt. Den stora skuldkrisen finns i Europa där tre länder, Grekland, Portugal och Irland, har bedömts behöva stöd från övriga länder inom euroområdet, Europeiska centralbanken och internationella valutafonden för att klara upp den akuta situationen. Även stora länder som Italien och Spanien har betydande problem. För de europeiska ekonomierna har prognosen över tillväxten justerats ned betydligt för 2012. De stora underskotten och statsskulderna kvarstår och besparingar kommer att bli nödvändiga. Lågkonjunktur med hög arbetslöshet och stora behov av budgetkonsolidering är ingen lätt uppgift för länderna i södra Europa att hantera. 1 Recession innebär i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur, en avmattning på ett lands ekonomiska utveckling. 4
Men även en robust ekonomi som Tysklands, påverkas av skuldkrisen någonstans måste skulderna finansieras. Tyskland bidrar med lejonparten av finansieringen av ESFS-fonden (Euroländernas räddningsfond, som har till uppgift att låna ut pengar till krisländer som har svårt att låna på finansmarknaden). Svensk ekonomi Under det senaste året har de negativa nyheterna från omvärlden duggat tätt. Turbulensen på de finansiella marknaderna har varit uppenbar och oron har satt avtryck även på hemmaplan. Svenska statsobligationer har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden efter en större nedgång kommit att fluktuera våldsamt från den ena dagen till den andra. Den internationella oron om ekonomins framtid är något vi numera delar med övriga världen. Vår oro har dock mest handlat om förutsägelser, för ännu märks få tydliga spår av någon mer påtaglig inbromsning i ekonomin. En förklaring till att det ser bättre ut för svensk ekonomi jämfört med många andra länder i vår omvärld, är att våra finanser är i relativt gott skick. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Finanspolitiken behöver därför inte som i många andra länder stramas åt. Samtidigt som de offentliga finanserna är under kontroll visar den privata sektorn betydande överskott. På sikt är det rimligt att dessa överskott reduceras. En sådan process innebär betydande tillskott till efterfrågan i form av investeringar och konsumtion. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. Det sker direkt genom att en försvagad tillväxt i omvärlden begränsar efterfrågan på svensk export. Kombinationen av svag internationell efterfrågan och en stärkt kronkurs gör att den svenska exporten beräknas växa med endast 4,3 procent 2012. Skuldkrisen och den allmänna oron påverkar även inhemsk efterfrågan. Osäkerheten om vart ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårt i sina plånböcker. På så sätt skapas en ond cirkel som innebär att inte bara exportföretagens verksamhet påverkas utan också övriga delar av svenskt näringsliv. Skuldkrisen och oron på de internationella marknaderna har samtidigt fört med sig lägre räntor för svenskt vidkommande. Man räknar med att räntorna förblir låga även 2012 och riksbanken beräknas inte heller att höja styrräntan. Låga räntor bidrar till att hushållen blir mer intresserade av att konsumera och att företagens investeringsvilja ökar, vilket förstärker aktiviteten i ekonomin. Kommunsektorn Efter flera år med sammantaget starka resultat i kommunerna kommer antalet kommuner med underskott att öka år 2011. Resultaten faller från 2010 till följd av minskade statsbidrag och engångskostnader på grund av att kommunernas nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med den historiskt låga svenska räntan. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer ett antal kommuner och även landsting att få det mycket tufft. De goda åren 2009 och 2010 var en följd av att krismedvetande och besparingsbeting var höga med anledning av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stor som bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer till sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav. Utsikter inför framtiden Befolkningsökningar och förändrad sammansättning av åldersgrupperna medför att kommunernas kostnader ökar med i genomsnitt en halv procent per år. En stor utmaning för kommunerna, som inleddes redan 2009, är att gruppen 16 19 åringar minskar kraftigt till 2015. För att klara ökade behov inom andra områden, till exempel förskola och grundskola krävs det att kommunerna anpassar kostnaderna inom gymnasieskolan och genomför nödvändiga omprioriteringar. Kostnaderna för kommunal verksamhet har historiskt sett ökat varje år. Först och främst ökar de till följd av löneökningar, då kommunal verksamhet till största delen består av lönekostnader. Priser på andra varor och tjänster bidrar också till att kostnaderna ökar. 5
När behovet eller ambitionsnivån för en kommunal service förändras, antingen genom demografiska förändringar, förändringar i lagstiftningen eller lokala politiska ambitioner, påverkas också kostnadsutvecklingen. Finansieringsprincipen är grundbulten för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Kommuner ska inte behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera statliga beslut som direkt påverkar verksamheten. Det finns genom åren en del statliga reformer som varit mindre lyckade ur ett finansieringsperspektiv. På senare tid är det den genomförda gymnasiereformen som är det största avsteget från finansieringsprincipen. Ett annat exempel är propositionen Offentliga bidrag på lika villkor. Syftet med det nya regelverket skulle vara ett förtydligande av gällande regler. Några kostnadskonsekvenser skulle därför, enligt propositionen, inte uppstå. Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en uppföljning av propositionen och funnit att de nya reglerna för hur bidrag till fristående skolor ska beräknas har medfört kostnadsökningar för kommunerna med över 230 miljoner kronor. Kommunerna arbetar hela tiden med att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar och det sker kontinuerligt ett förbättrings- och effektiviseringsarbete. Medelskattesatsen för kommunerna har varit relativt oförändrad de senaste åren. Om det är ett uttryck för att kommunerna undviker att använda skattesatsen som ett verktyg för att balansera intäkterna mot kostnadsutvecklingen, innebär det att större krav ställs på att anpassa kostnaderna till att bli långsiktigt hållbara. Kommunen Befolkning Befolkningen i Vingåkers kommun fortsätter att följa de senaste 25 årens trend och minskade från 8.893 invånare vid slutet av 2010 till 8.824 invånare vid slutet av 2011. Detta innebär en minskning med 69 invånare och följer 2011-års befolkningsprognos. Minskningen beror främst på ett negativt födelsenetto (-44 personer), men även på ett negativt flyttningsnetto (-21 personer). (Källa: www.scb.se) Kommunens befolkningsutveckling sedan slutet av 60-talet visas av diagrammet nedan. 10 200 10 000 9 800 9 600 9 400 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 På grund av kommunens befolkningsstruktur, med en stor andel äldre, har kommunen de flesta åren haft ett negativt födelsenetto. Födelsetalen fortsätter att ligga på låga nivåer. Under 2011 föddes 72 personer, vilket är fem personer färre än året innan. Senaste gången Vingåkers kommun hade ett positivt födelsenetto var 1994. 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Befolkningsutveckling i Vingåker sedan 1968. 2007 2008 2009 2010 2011 Antal födda 67 71 65 77 72 Födelsenetto -41-37 -64-14 -44 6
Vingåkers kommun har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden. Under 2011 flyttade 553 personer in till kommunen medan 574 personer flyttade ut. Under de senaste åren har det varit fler som flyttat ut från kommunen än in till kommunen. Det negativa flyttnettot har dock minskat de senaste åren. Kommunen har under de senaste åren haft ett inflyttningsunderskott i åldrarna 15-24 år, men ett inflyttningsöverskott i åldrarna 0-9 år, 30-34 år samt 55-69 år. Detta framgår av tabellen nedan. (Källa: SCB:s områdesstatistiska databas.) Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 0-4 år -1 16 18 14 17 5-9 år 3 2 2 2 2 10-14 år 1-16 -11 0-1 15-19 år -32-28 -26-17 -6 20-24 år -58-64 -27-22 -31 25-29 år 2 18 17 12-2 30-34 år 0 10 14 2 6 35-39 år -10-2 -14-6 9 40-44 år 7-4 -9-9 -11 45-49 år -5 2 6-1 -9 50-54 år -8 4-12 0-2 55-59 år 5 20 0 5 6 60-64 år 6 4 14 11 1 65-69 år 7 5 11 11 4 70-74 år -1-7 1-2 -5 75-79 år -5-2 -7-3 -1 80-84 år -1-5 -1-3 4 85- år 3-3 3 3-2 Flyttnetto i olika åldersgrupper 2006-2010. Arbetsmarknad Utvecklingen på arbetsmarknaden i Vingåkers kommun har visat på ett minskat antal sysselsatta i kommunen. År 2009 var 3.243 personer sysselsatta i Vingåkers kommun, vilket kan jämföras med 3.947 sysselsatta år 1990. Största minskningen har skett inom tillverkningsindustrin då konfektionsindustrin flyttade utomlands under 90-talet. Under 2011 minskade antalet sysselsatta i kommunen till 3.183 personer. (Källa: www.scb.se) Enligt Arbetsförmedlingens årsstatistik för 2011 var 3,8 procent av befolkningen i kommunen i åldrarna 16-64 år öppet arbetslösa medan 3,7 procent var i program med aktivitetsstöd. Detta kan jämföras med 3,4 procent öppet arbetslösa i riket som helhet och 2,8 procent i program med stöd samt 4,2 procent öppet arbetslösa i länet samt 4,0 i program med stöd. (Källa: www.arbetsformedlingen.se.) 7
Arbetsmarknadsläget är extra svårt för unga. 5,9 procent av Vingåkers befolkning i åldrarna 18-24 år öppet arbetslösa medan 8,5 procent var i program med ersättning. Detta kan jämföras med 4,1 procent öppet arbetslösa respektive 5,7 procent i program med ersättning i riket som helhet eller 5,5 procent öppet arbetslösa och 8,5 procent i program med ersättning i länet. (Källa: www.arbetsformedlingen.se) En annan grupp med högre arbetslöshet än genomsnittet är personer som är utrikesfödda. (Källa: www.arbetsformedlingen.se) Andelen öppet arbetslösa och andelen i program med stöd i åldern 18-24 år över tid ANDEL ÖPPET ARBETSLÖSA Andel sökande i program med aktivitets- har arbete med Andel sökande som stöd stöd Vingåker 19,5 7,0 1,8 Södermanlands län 11,0 7,0 1,8 Riket 8,0 4,8 1,5 Arbetsmarknadsstatistik för utrikesfödda december 2010 Enligt Arbetsförmedlingens prognos från den 7 december 2011 för Södermanlands län minskade sysselsättningen i länet med 5.900 personer under lågkonjunkturen. Under 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen ökade med 1.200 personer, prognosen för åren 2011 och 2012 är att sysselsättningen stiger med 800 person under 2011 och sjunker med 600 personer under 2012. Antalet personer i arbetskraften beräknas minska under prognosperioden. Fram till sista kvartalet 2012 beräknas arbetslösheten stiga med 800 personer. Andelen totalt inskrivna arbetslösa är hög i länet endast ett annat län hade en högre arbetslöshet än Södermanland som tappat positioner jämfört hur det såg ut under inledningen av 2011. Södermanland har en högre andel långtidsarbetslösa (nästan var tredje person) än riket i nära nog samtliga undersökta grupper under kvartal tre under 2011. 8
Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen, vilket betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet. Goda kommunikationer blir därför en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. (Källa: www.arbetsformedlingen.se.) Bostadsmarknad I kommunen finns cirka 4.256 bostäder, ungefär 67 procent av dessa utgörs av småhus medan övriga finns i flerbostadshus. Figuren nedan visar antal lägenheter i flerbostadshus respektive småhus över tid (Källa: www.scb.se.) Antal lägenheter efter hustyp 1990-2009 Statistik från SCB visar att bostadsbyggandet varierat stort genom åren i Vingåkers kommun. Figuren nedan visar antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus under perioden 1975-2010. (Källa: www.scb.se) Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och tid 9
Statistik från Värderingsdata som sammanställer fastighetsinformation från Lantmäteriet visar att 70 villor och 22 fritidshus har överlåtits inom Vingåkers kommun under de senaste 12 månaderna. Statistiken visar även att snittpriset för sålda villor var 936 tkr medan snittpriset för fritidshus var 974 tkr. (Källa: www.bopriset.nu) Viktiga händelser Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget bildat en ny kollektivtrafikmyndighet. Förändringen tar sin utgångspunkt i den nya lagstiftningen gällande kollektivtrafik som trädde ikraft den 1 januari 2012. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett funktionellt, attraktivt och hållbart kollektivtrafiksystem i Sörmland, vilket är integrerat i hela storstadsregionen Stockholm. Under hösten 2011 har arbetet med att se över organisationen tillsammans med rekrytering av ny kommunchef påbörjats. Styrgrupper för detta har utsetts. Översynen av lokaler har även fortsatt under 2011, framförallt i samband med uppdraget kring det sammanhållna kommunkontoret, som syftar till en generell verksamhetsoch lokalöversyn i hela den kommunala organisationen. Uppdraget har dessutom inneburit avyttring av skolfastigheter där värderingar gjorts och där lokaler är ute till försäljning. Under 2011 har ett antal nya planer, riktlinjer och policys antagits, bland annat: reviderad styrmodell, internkontrollplan och kommunövergripande mål utifrån visionen, samt näringslivspolitiskt program. Den reviderade styrmodellen syftar till en tydligare styrningsprocess och större möjligheter till systematiskt kvalitetsarbete. Styrmodellen har under hösten 2011 börjat implementeras genom arbetet med att forma nämndplan för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Under året har Österåkersbygdens friskola startat och detta har delvis påverkat barn- och utbildningsnämndens planeringsarbete samt inneburit ett minskat elevunderlag i årskurserna F 2-5. Nedläggning av Ekesjö skola på Östgötasidan inför läsåret 2011/2012 har dock medfört ett elevtillskott till Vingåker i årskurserna F-6. Ökningen motsvarar nästan minskningen med anledning av friskolan. Under våren 2011 öppnade HVB-hemmet (Hem för Vård och Boende) Fenix för ensamkommande barn i kommunen. Samtliga 11 platser var belagda vid slutet av 2011, tre av dessa platser är reserverade för asylsökande barn. Inom handikappomsorgen har en ny servicebostad enligt LSS 3 startat. Under året har dessutom elever från Sävstaskolan ätit sin lunch på Sävstagården och Humlegården, detta på grund av renoveringsarbete i Sävstaskolans matsal. Inom äldreomsorgen har en demensavdelning stängts på grund av låg beläggning. Den 4 november arrangerade kultur- och fritid, föreningslivet i Vingåker och Sveriges Olympiska kommitté Olympic Day. Det blev en mycket uppskattad dag med 150 barn som sportade och trivdes tillsammans med några av Sveriges olympiska idrottare. Detaljplanen för Tennisparken har under försommaren varit ute på samråd. Därtill kan även nämnas att den nya plan- och bygglagen som trädde ikraft 2 maj 2011 har inneburit stora förändringar för verksamheten knuten till utvecklingsnämnden. Under hösten 2011 öppnade familjecentralen. Under ett och samma tak finner man numera barnmorskemottagning, öppen förskola, familjerådgivning och barnavårdscentral. 2 F = förskoleklass. 3 LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Kommunens mål Finansiella mål Vingåkers kommun har tre finansiella mål som har fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget och flerårsplan för 2011-2013: Resultatet för Vingåkers kommun ska i genomsnitt under planperioden (tre år) uppgå till minst 1 procent av skatter och statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel. Undantag får göras vid synnerliga skäl. En amortering av låneskulden ska göras med 500 tkr år 2011 samt med 1,0 mkr årligen från och med 2012. Måluppfyllelsen beträffande de finansiella målen redovisas under avsnittet Ekonomisk översikt och analys på sidan 25. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Kommunfullmäktige har med god ekonomisk hushållning i åtanke beslutat om ett antal övergripande verksamhetsmål. Dessa mål berör ökad befolkning, minskad korttidsfrånvaro, lägre ungdomsarbetslöshet, effektivare lokalanvändning, effektivare logistik samt ökad avtalstrohet. Nedan presenteras kommunens måluppfyllelse av dessa verksamhetsmål. Befolkning Vingåkers kommun ska verka för ett ökat kommuninvånarantal genom ökad inflyttning. Invånarantalet i Vingåkers kommun var den 31 december 2011 8.824 personer, vilket är 69 personer färre jämfört med samma tidpunkt 2010. Under 2011 flyttade 131 personer från utlandet in till kommunen medan 422 inrikes födda flyttade in till kommunen. Under samma period flyttade 556 inrikes födda ut från kommunen medan 18 personer från utlandet flyttade ut från kommunen. Födelsenettot för 2011 låg på -44 personer. Det går därmed att konstatera att målet om att öka kommuninvånarantalet inte är uppfyllt för 2011. Kommunen har genomfört att antal åtgärder i syfte att öka invånarantalet. Under våren har arbetet med en fördjupad översiktsplan för Vingåkers tätort påbörjats, syftet är att visa hur Vingåkers centralort ska kunna utvecklas till en hållbar och attraktiv handels- och centralort med goda boendemiljöer. Våren har också inneburit ett fortsatt detaljplanearbete med Tennisparken. Planen är en del av centrumutvecklingen av Vingåkers tätort och syftar till att synliggöra och tillgängliggöra Tennisparken samt utveckla handelsstråket i tätorten. Under sommaren 2011 har 11 feriearbetande ungdomar deltagit i Framtidsboxen, en satsning som är en fortsättning från 2010. Syftet är att ungdomar långsiktigt ska få ökat inflytande i kommunen. Uppdraget för 2011 var att komma med 10 nya förslag på ökat ungdomsinflytande i Vingåkers kommun. I slutrapporten presenterade ungdomarna fem olika konkreta förslag för att öka ungdomars inflytande samt sju olika idéer för att öka ungdomars aktiva fritid i Vingåker. Genom att sträva efter att erbjuda ett attraktivt utbud gällande barnomsorg, social service, kultur och fritidsaktiviteter så bidrar kommunens verksamheter indirekt till att uppfylla målet om ökad inflyttning till kommunen. Bland annat har starten av boendet för ensamkommande barn bidragit till en positiv befolkningsutveckling. Även projekt såsom ALVA (resursskola) och familjecentralen kan ses som en indirekt påverkan på en positiv befolkningsutveckling. Korttidsfrånvaro Vingåkers kommun ska verka för att kommunanställdas korttidsfrånvaro ska minskas med en dag per anställd och år. Den genomsnittliga korttidsfrånvaron för samtliga kommunanställda under 2011 var 5,86 dagar. Vid samma tidpunkt 2010 var den genomsnittliga korttidsfrånvaron 5,94 dagar. Därmed har det skett en marginell sänkning av korttidsfrånvaron med 0,08 dagar jämfört med 2010. Detta innebär att målet om att minska med en dag per anställd och år inte är uppfyllt. Friskvårdens aktiviteter är en viktig del i kommunens arbete med att sänka sjukfrånvaron. Friskvården har under 2011 fortsatt sitt arbete i liknande regi som under föregående år. Tyvärr har intresset för att delta på ledarledda träningspass minskat och dessutom har det skett en minskning av antalet personer som utnyttjar lokalen. Under Vår Ruset 2011 deltog 60 personer, detta jämfört med Vår Ruset 2010 då 134 personer deltog. Det finns sammanlagt 43 hälsoinspiratörer ute i verksamheterna och de träffas fortsatt en gång i kvartalet. Ett friskvårdsprojekt för personal på Humlegården har genomförts, i syfte att försöka sänka korttidsfrånvaron. 11
Ungdomsarbetslöshet Vingåkers kommun ska verka för att ungdomsarbetslösheten minskar med 2 procentenheter årligen under planperioden. Andelen öppet arbetslösa i åldern 18-24 år var 2011 5,9 procent, vilket är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Andelen arbetslösa i program med aktivitetsstöd var 8,5 procent 2011, vilket är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med föregående år. Målet om att minska ungdomsarbetslösheten är därmed inte uppfyllt. Kommunen arbetar aktivt med att öka sysselsättningen bland ungdomar. Kommunfullmäktige beslutade i februari att även under 2011 avsätta 600 tkr extra till sysselsättning för ungdomar. Detta har inneburit att samtliga som gick ut första klass på gymnasiet och som sökte feriearbete i kommunen erbjöds det. Under sommaren 2011 har sammanlagt 76 ungdomar haft feriearbete, under föregående år var det 79 ungdomar som hade feriearbete. Socialförvaltningen jobbar aktivt med att sänka ungdomsarbetslösheten genom att samverka med Viadidakt, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och samordningsförbundet RAR 4 med flera. Barn och utbildningsförvaltningen fortsätter med projektet Framtidspiloterna på Vidåkersskolan, detta för att öka samarbetet med näringslivet och för att utveckla elevernas företagsamhet. Samarbete i projektform har ägt rum mellan Viadidakt (nämnden för vuxenutbildning), socialförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm och barn- och utbildningsförvaltningarna i Vingåker och Katrineholm. Syftet är att bidra till ökad social sammanhållning och ett arbetsliv med plats för alla. Fokus har legat på ungdomar i åldern 16 till 24 år, som idag står långt från arbetsmarknaden. Lokalöversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning. Lokalbehovet ska anpassas till befolkningsförändringen. Översynen av lokaler har fortsatt under 2011, framförallt i samband med uppdraget kring det sammanhållna kommunkontoret, som syftar till en generell verksamhets- och lokalöversyn i hela den kommunala organisationen. Framförallt har uppdraget under första halvåret av 2011 inneburit avyttring av skolor där värderingar gjorts och där lokaler är ute till försäljning. 4 RAR står för Rehabilitera och Aktivera med gemensamma resurser. Det gäller Baggetorps skola, skollokaler i Österåker samt minskning av lokaler i Högsjö, genom en integrering av skola och barnomsorg. Även den Kernellska villan i anslutning till Vidåkersskolan är såld. Handikappomsorgen har fortsatt sin omflyttning av daglig verksamhet och socialpsykiatri, vilket innebär färre externa lokaler. Överenskommelse har nåtts med Katrineholms kommun gällande uthyrning av delar av Ekgården under cirka två år. Mötesplatsen har flyttat till en större lokal på Storgatan, samtidigt som en näringsidkare fått tillgång till de lokaler han önskar. Fritidsgården har minskat sina ytor genom att upplåta övervåningen till skolans ALVA-projekt. Fyra personer från barn- och utbildningsförvaltningen har flyttat in i lediga kontorsutrymmen på slottet. Det går sammanfattningsvis att konstatera att målet om en förbättrad och mer effektiv lokalanvändning delvis är uppfyllt. Logistiköversyn Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare logistik, exempelvis när det gäller leasingbilar och transport av livsmedel och post. Under 2011 har kommunen fortsatt arbetet med att öka andelen miljöbilar. Miljöbilarna som upphandlas drivs i möjligaste mån av förnyelsebara bränslen, framförallt etanol. Förbrukningen av drivmedel uppgår under 2011 till 52.832 liter. Detta kan jämföras med 56.700 liter för samma period 2010 och 53.913 liter för samma period 2009. Utvecklingen visar alltså en stadig minskning av förbrukningen. Barn- och utbildningsförvaltningen försöker i möjligaste mån effektivisera skolskjutsarna. Målet är också att kollektivtrafik ska användas istället för leasingbilar när det är möjligt. Nytt avtal gällande leasingbilar har slutits, därmed har byte av samtliga bilar påbörjats under 2011. Målet kan anses vara delvis uppfyllt. Upphandling Vingåkers kommun ska verka för att inköpen så långt det är möjligt görs utifrån upprättade avtal, vilket innebär ökad avtalstrohet. Ett kontinuerligt arbete pågår med att samordna upphandlingen i kommunen och att på olika sätt underlätta för avtalstrohet. Genom att uppmärksamma och informera om gällande avtal och vikten av avtalstrohet minskar risken för felaktiga inköp. I syfte att skapa ett kontaktnät för informationsspridning ut i förvaltningarna har ett arbete gentemot dessa påbörjats. 12