Inriktningsmålen. Arbetsgruppernas uppdaterade handlingsprogram. samt en sammanställning över utvecklingssatsningar och guldkorn

Inriktningsmålen Arbetsgruppernas uppdaterade handlingsprogram samt en sammanställning över utvecklingssatsningar och guldkorn Sammanställning per 2008-12-31

Sammanfattning 3 Senast 2011 ska minst 90% av de som brukar barn, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får 4 Senast 2011 ska andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen ha ökat till 85% och andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90% 15 Senast 2011 ska Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa Ungdomar vara bättre än riksgenomsnittet i arbetsförmedlingens rankinglista 24 Senast 2011 ska kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn Som plats att bo och leva på överträffa rikssnittet 29 Senast 2012 ska Söderhamn vara utsedd till Årets ungdomskommun 35 Senast 2011 ska företagklimatet i Söderhamn överträffa rikssnittet 41 Senast läsåret 2010/2011 ska andelen elever som startar UF-företag På Staffangymnasiet vara dubbelt så hög jämfört med 47 läsåret 2006/2007 Senast 2011 ska andelen bostäder öka genom en avveckling av Faxeholmens ägande med X antal bostäder och Y kvadratmeter lokaler 53 Utvecklingssatsningar 54 Guldkorn från Vision 2012 55 2

Huvudprocesser & inriktningsmål den politiska ambitionen Huvudprocesserna är kommunens huvuduppgifter. Inriktningsmål för varje huvudprocess beslutas av Kommunfullmäktige. Inriktningsmålen beskriver inriktning och ambitionsnivå för budgetperiod. Tillhandahålla - Omsorgstjänster Kundernas behov & önskemål Möjliggöra - Lärande & utveckling av individer Utveckla - Förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa - Förutsättningar för arbete & tillväxt Inriktningsmål Nöjda kunder Huvudprocesser För att tillgodose kommuninnevånares och kunders behov arbetar kommunen med fyra huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter) Inriktningsmål, handlingsprogram och verksamhetsplaner För varje huvudprocess har ett antal inriktningsmål arbetats fram. Kommunfullmäktige beslutar vilka dessa inriktningsmål ska vara. Målen beskriver inriktning och ambitionsnivå för budgetperioden 2008-2011. För varje inriktningsmål finns ett handlingsprogram. Handlingsprogram är en kommunövergripande arbetsform, där kommunens nämnder och bolag samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd/bolag den verksamhet som de planerar genomföra det kommande året (mål och aktiviteter). Här ingår även åtagande från de kommunövergripande handlingsprogrammen. Inriktningsmålen 2008 I och med bokslut 2008 har bolag och förvaltningar genomfört en uppföljning av de aktiviteter som är ålagda bolaget/förvaltningen utifrån respektive inriktningsmål. Arbetsgruppen för respektive inriktningsmål har sedan gjort en sammanfattande bedömning över om målet kommer att nås med befintlig taktik. Arbetsgruppernas bedömning sammanfattas enligt följande: Samtliga mål prognostiseras nås med befintlig taktik Ett antal aktiviteter är ej genomförda och flyttas fram till 2009 Ekonomin kan komma att påverka vissa aktiviteter i målen då finansiering saknas i kombination med besparingskrav i budgetramar Jobba mer fokuserat på synliggörande av arbetet med inriktningsmålen och utvecklingssatsningarna såväl externt som internt De inriktningsmål som redovisar nya mätningar är betygsmålet, ranking av arbetslösa ungdomar samt andelen UF-företag. Några arbetsgrupper har föreslagit mindre justeringar i form av tillägg i aktivitetslistorna avseende 2009 vilka redovisas som bilaga. Avseende handlingsprogrammet Årets ungdomskommun så har tidigare version av handlingsprogrammet enbart innefattat aktiviteter avseende 2008, handlingsprogrammet har nu reviderats med aktiviteter för 2009. På följande sidor redovisas arbetsgruppernas sammanfattande bedömning för varje enskilt inriktningsmål, utvecklingssatsningar samt guldkorn. 3

september 2007 för inriktningsmål 1 Handlingsprogram för nöjda brukare av barn-, äldre- och handikappomsorg Version februari 2009 4

Handlingsprogram om nöjda brukare av omsorgstjänster Inriktningsmål: Senast 2011 ska minst 90 % av de som brukar barn-, äldre- och handikappomsorgen känna sig nöjda med den tjänst de får. Varför detta inriktningsmål?: Målet ska underlätta politiska prioriteringar och leda till att kommunen utifrån brukarnas behov skall bedriva en bra och attraktiv barn-, äldre- och handikappomsorg. Mätmetod: Brukarenkät/-intervjuer. Mätmetoder anpassas till målgruppen och typen av verksamhet. Minst 90 % ska svara 3-4 på en fyrgradig skala angående nöjdhet med kommunens tjänst som helhet, där 4 = mycket nöjd, 3 = nöjd, 2 = mindre nöjd, 1 = missnöjd. Mätintervall: Mätningar avseende inriktningsmål 1 har genomförts 2006/2007. Inom äldreomsorgen (hemtjänst och äldreboenden) genomfördes hösten 2006 en totalmätning. Inom barnomsorgen genomfördes hösten 2007 en urvalsmätning där 800 brukare tillfrågades. Inom handikappomsorgen genomfördes årsskiftet 2007/2008 en totalmätning. Nya mätningar inom barn- äldre- och handikappomsorg har planerats åren 2009 och 2011. Arbetsgruppen diskuterar i nuläget att föreslå berörda nämnder att genomföra mätning 2011, men utesluta mätning 2009. Skäl för detta är bl a att nämnderna för närvarande arbetar med åtgärder utifrån resultatet av senaste mätningarna. Ett annat skäl är att det inom äldreomsorg genomförs flera mätningar, bl a genomför Socialstyrelsen årliga mätningar. Mätningarna är förknippade med kostnader för nämnderna (barnomsorgen köper tjänsten och äldre- och handikappomsorgen anställer personal för att genomföra intervjuerna), samtidigt arbetar nämnderna med ålagda besparingskrav. Inriktningsmålet vad beträffar nöjdhet bland brukare är i princip uppfyllt. (Bland brukare inom olika verksamheter är 91-99 procent nöjda eller mycket nöjda med den tjänst de får. Motsvarande siffra är 88 procent inom handikappomsorgen när det gäller brukare med insats i ordinärt boende. För att öka nöjdheten inom denna verksamhetsdel genomför omvårdnadsnämnden år 2009 kompetensutvecklingsåtgärder för omvårdnadspersonal. Omvårdnadsnämnden kommer 2009 att göra en ny mätning bland anhörig-/närståendevårdare. Senaste mätning gjordes våren 2006. 5

Nuläge: Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Barnomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% föräldrar förskolan föräldrar fritids Inriktningsmål 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 %-andel som svarat föräldrar förskola föräldrar fritids Inriktningsmål 90 % nöjda/ mycket nöjda brukare senast 2011 Mycket nöjd 65 52 Nöjd 31 39 Mindre nöjd 4 8 Missnöjd 0 1 Nöjd + mycket nöjd 96 91 90 svarsfrekvens (% svarande av 57 54 de som kunnat svara): Mätningarna genomförda oktober-december 2007 Viktigast att förbättra inom förskoleverksamheten anser föräldrarna vara: Möjligheten att påverka förskoleverksamheten. Viktigast att förbättra inom fritidshemverksamheten anser föräldrarna vara: Möjligheten att påverka fritidsverksamheten. 6

Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Äldreomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% brukare hemtjänst brukare äldreboende anhöriga äldreboende Inriktningsmål 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 Inriktningsmål 90 % nöjda / mycket nöjda brukare 2011 %-andel som svarat brukare hemtjänst Brukare äldreboende anhöriga äldreboende Mycket nöjd 47 27 45 Nöjd 52 67 43 Mindre nöjd 1 6 11 Missnöjd 0 1 2 Nöjd + mycket nöjd 99 94 88 90 svarsfrekvens (% svarande av de som kunnat svara): Mätningarna genomförda augusti-september 2006 57 92 58 Viktigast att förbättra inom hemtjänsten anser brukarna vara: Mer tid för insatser och samtal. Mindre stress bland personalen. Större personalkontinuitet. Viktigast att förbättra inom äldreboenden anser brukarna vara: Mer personal så att vårdtagarna inte behöver vänta och att personalen ska ha mer tid att sitta ned och prata en stund. Mer kontinuitet. Förbättrad måltidsmiljö. Mer underhållning och anpassade aktiviteter. Följeslagning på promenad, att handla/fika. Viktigast att förbättra inom äldreboenden anser anhöriga/gode män vara: Mer tid för de boende Mer personal Mer personalkontinuitet och mer aktiviteter. 7

Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Handikappomsorgen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% brukare insats särskilt boende brukare insats ordinärt boende brukare dagliga verksamheten(la) brukare avlösning för föräldrar Inriktningsmål 90% nöjda / mycket nöjda brukare 2011 brukare särskilt boende brukare ordinärt boende avlösningsinsats anhörig Inriktningsmål 90 % nöjda / mycket nöjda brukare 2011 brukare daglig %-andel som svarat verksamhet (LA) Mycket nöjd 28 46 41 79 Nöjd 66 42 50 15 Mindre nöjd 7 11 10 6 Missnöjd 0 1 0 0 Nöjd + mycket nöjd 94 88 91 94 90 svarsfrekvens (% svarande av de som kunnat svara): 84 69 73 61 Mätningarna genomförda december 2007- januari 2008 Viktigast att förbättra inom särskilt boende anser vårdtagarna vara: Självbestämmande/medbestämmande. Viktigast att förbättra inom ordinärt boende anser vårdtagarna vara: Självbestämmande. Viktigast att förbättra inom daglig verksamhet anser vårdtagarna vara: Mer arbetsliknande sysselsättningar och ökade möjligheter till försörjning genom anställning i stället för aktivitetsersättning från försäkringskassan. Viktigast att förbättra inom avlösningsinsatser anser anhöriga vara: Flexibilitet (tid och omfattning på insatser). Anhörigstöd Våren 2006 genomförde omvårdnadsnämnden en enkät bland anhörig-/närståendevårdare. Syftet var att följa upp kommunens stödinsatser och kartlägga behov av ytterligare stöd. Enkäten skickades till de 85 anhörigvårdare som omvårdnadsförvaltningen vid tillfället hade kontakt med. 46 av dessa (54 procent) besvarade enkäten. Önskemålen var bl a: Utökad dagverksamhet med inriktning mot yngre personer med demens. En lättillgänglig centralt belägen lokal att träffas i och något ställe där man kan lämna den man vårdar några timmar, en dag eller en natt om man behöver göra saker på egen hand. En ny mätning bland anhörig-/närståendevårdare kommer att genomföras 2009. 8

Taktik för att nå målet Aktiviteter och ansvariga under 2008 Utfall Åtgärd / kommentar * Ökning av rehabiliteringsresurser: 2,0 arbetsterapeuter och 2,0 sjukgymnaster (fr o m våren statligt bidrag t o m Finansieras med 2007). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) april 2009. Förstärkning med 4,0 * Inrättande av en dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom (mars 2007). Finansieras med statliga medel för utveckling av anhörigstöd (ON) * Projekt om utveckling av individanpassat förhållningssätt i äldreomsorgen (fr o m augusti 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Projekt om måltids- och näringsfrågor samt utbildning för kostombud (fr o m augusti 2007 t o m maj 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Projekt om förbättring av måltidsmiljöer vid äldreboenden (fr o m augusti 2007 t o m maj 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Via ON:s kostprojekt undersöka förutsättningar för införande av flerrättssystem. (ON och KUS) * Inrättande av ett demensteam i samarbete med primärvården (en handläggarbefattning fr o m september 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) AT/ SG från vår-en 2007. De statliga medlen för dagverksamheten upphörde i augusti 2008. Ny dag- verksamhet inrättad mars 2007. Projektet genomfört. Avslutat dec. 2008 Projektet genomfört. Avslutat maj 2008 Projektet genomfört. Avslutat maj 2008 KUS utreder förutsättningar för flerrättssystem. KUS och ON planerar gemensamt studiebesök till kommun som har flerrättssystem. De statliga medlen för demensteamet upphörde i december 2008. Teamet inrättat sept. 2007. * Projekt om utveckling av demensvården vid äldreboenden samt utbildning till omvårdnadspersonal (fr o m september 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vården och omsorgen av äldre (ON) Projektet genomfört. Avslutat dec. 2008. 9

* Projekt om förebyggande hembesök till äldre i ordinärt boende, i samarbete med primärvården (fr o m hösten 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Inrättande av en centralt belägen träffpunkt för äldre/anhörigcenter i samarbete med frivilligorganisationer (fr o m hösten 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre(on) * Projekt om utveckling av personlig tid för vårdtagare med hemtjänst i ordinärt boende (fr o m hösten 2007 t o m 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Inrättande av en fixartjänst (0,5 årsarb.), fr o m mars 2008 t o m december 2008. Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre (ON) * Analysera resultat av mätningarna inom barnoch handikappomsorg 2007/2008 och upprätta handlingsplan för åtgärder med anledning av resultaten. (BUN, KUS, LA och ON). * Synliggöra resultaten från mätningarna inom barn- och handikappomsorg från hösten 2007. (BUN, KUS, LA och ON) * Sysselsättningsverksamhet riktad till personer med psykiska funktionshinder. Bidragsfinansierad t o m 2008 (LA) * Översyn av verksamhet och bemanning inom handikappomsorgen (ON och LA i samarbete) * Utbildning i Reggio Emilia-pedagogik för 40 pedagoger (BUN) * Införa synpunktshanteringssystem. (ON) Projektet pågår. Samtliga 80 o. 81 -åringar er- bjudna besök Finansieras med statligt bidrag t o m juni 2009. Projektet behöver fort-sätta 2009. Oklart om statliga medel 2009. De statliga medlen för senior-/anhörigcentret upphörde december 2008. Senior-/anhörigcenter Solgläntan startade jan. 2008. Projektet upphörde dec. 2008. Fixartjänst finns. De statliga medlen för fixartjänst upphörde december 2008. Mätning och analys klar.bun resp. ON genom-för utbildning som åt-gärd för att öka nöjd-heten. Resultatet synliggjort i press, på webb och aktivitet på stan 081206. Tillskottet i budgetram har upphört jan.2009. Redovisad för ON april 2008. Samverkan kring åtgärder (ON/LA) pågår. Finansieras med medel från KS för inr.-mål 1. * Inrätta tjänstegarantier. (Samtliga förvaltningar och bolag. Var och en ansvarar för sitt arbete. KS samordnar/stöttar arbetet). 10

Aktiviteter och ansvariga under 2009 Nuläge Prognos * Genomföra kompetensutveckling för Planerad omvårdnadspersonal inom handikappomsorg (ON) start våren 2009 * Förskolornas verksamhetsutveckling fortsätter utifrån att ytterligare 40 personal går utbildning i Reggio Emilia-pedagogik (BUN) * Upprätta en områdesövergripande plan gällande organisation och innehåll i skolbarnsomsorgen för barn i åldrarna 9-12 år (BUN) * Inrätta O,5 befattning som arbetsanpassare (Projekt Öppna vägar till arbetslivet.) (LA) * Sysselsättningsverksamhet riktad till personer med psykiska funktionshinder. Bidragsfinansierad t o m 2008 (LA) * Fortsatt projekt om förebyggande hembesök till äldre i ordinärt boende, i samarbete med primärvården (startade 2008). Finansieras med statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre 2008 (ON) * Ansökan om statliga medel för utveckling av kvaliteten i vård och omsorg av äldre 2009. (ON) * Via ON:s kostprojekt undersöka förutsättningar för införande av flerrättssystem. (ON och KUS) * Hösten 2009 - centraliserad produktion och nytt förpackningssystem i MAP vid Åsgårdens kök för hemtjänstens matdistribution. (KUS) * Inrätta tjänstegarantier. (Samtliga förvaltningar och bolag. Var och en ansvarar för sitt arbete. KS samordnar/stöttar arbetet). * Marknadsföringsprojekt inom äldre- och handikappomsorg (ON) Pågår Pågår Åtgärd Finansieras med resultatbalanserade medel från 2007 Finansieras med medel från KS för inr.-mål 1. Pågår Ej aktuellt med inrättande av befattning. Arbetsanpassartjänster samordnas med Resurscentrum. Finansieras med medel från KS för inriktningsmål 1. Pågår För närvarande deltar 44 personer i verksamheten. Minskas till 30 personer 2009 p g a att bidragsfinansieringen upphört. Pågår Ansökan om ytterligare statliga medel planeras våren 2009 Ej påbörjat Utvecklingsområden diskuteras inom ON och med landstinget. Ansökan ska ske i mars/april. Pågår KUS utreder förutsättningar för flerrättssystem. KUS och ON planerar gemensamt studiebesök till kommun som har flerrättssystem. Ej påbörjat Pågår Pågår Finansieras med medel från KS för inr.-mål 1. 11

* Ev. genomföra nya mätningar av brukarnöjdhet inom barnomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. (BUN, KUS, LA och ON.) * Analysera resultat av ev. mätningar inom barnoch handikappomsorg 2009 och upprätta handlingsplaner för åtgärder med anledning av resultaten. (BUN, KUS, LA och ON) * Synliggöra resultat från ev. mätningarna inom barn- och handikappomsorg från hösten 2009. (BUN, KUS, LA och ON) Ej påbörjat Ej påbörjat Ej påbörjat Förvaltningarna diskuterar att ev. ej genomföra mätning 2009 (utan avvakta mätning 2011). Se ovan Se ovan Aktiviteter och ansvariga under 2010 Nuläge Prognos * Genomföra åtgärder utifrån resultat av ev. mätning 2009. (BUN, KUS, LA och ON) Åtgärd Aktiviteter och ansvariga under 2011 Nuläge Prognos * Genomföra nya mätningar av brukarnöjdhet inom barnomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen. (BUN, KUS, LA och ON) * Analysera resultaten av mätningarna inom barnoch handikappomsorg 2011 och upprätta handlingsplaner för åtgärder med anledning av resultaten. (BUN, KUS, LA och ON) Synliggöra resultaten från mätningarna inom barnoch handikappomsorg från hösten 2011. (BUN, KUS, LA och ON) Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2008 0 0 5 810 4 061 1 749 2009 800 0 5 903 0 5 903 1 196 2010 0 0 4 619 0 4 619 211 2011 0 0 5 176 0 5 176 656 Summa 800 0 21 508 4 061 17 447 12

Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Inom barnomsorg och handikappomsorg har mätningar genomförts hösten/vintern 2007. Förvaltningarna har gjort en övergripande analys av resultaten. Respektive enhet har fått sitt resultat för vidare analys och upprättande av handlingsplan. Arbetsgruppen har diskuterat åtgärder utifrån analysen av mätresultaten. Barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden genomför utbildningsinsatser för öka brukarnas nöjdhet. Barn- och utbildningsnämnden (del-)finansierar utbildningen med bidrag från kommunstyrelsens medel för inriktningsmål 1. Omvårdnadsnämnden finansierar utbildningen med nämndens resultatbalanserade medel från 2007. Arbetet med mätningar genomförs så långt möjligt med förvaltningarnas egna resurser. Barn- och utbildningsnämnden har köpt tjänsten från ett företag. För genomförande av intervjuer i mätning inom äldre- och handikappomsorgen har intervjuare anställts. Utifrån resultatet av mätningen inom äldreomsorg 2006 och uppföljning av anhörigstöd 2006 har omvårdnadsnämnden sett behov av åtgärder. Omvårdnadsnämnden sökte och beviljades statliga medel 2007 och 2008 för att utveckla kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer, samt medel för utveckling av anhörigstöd. Flera åtgärder har genomförts inom äldreomsorgen. Vissa åtgärder har varit av projektkaraktär och andra av permanent karaktär. Åtgärder som planerats som permanenta är: Förstärkta rehabiliteringsresurser (2 arbetsterapeuter och 2 sjukgymnaster). Kommun-/primärvårdsgemensamt demensteam (1 demenshandläggare från kommunen) Dagverksamhet för yngre personer med demenssjukdom (2,5 omvårdnadspersonal). Träfflokal för äldre / anhörigcenter och bidrag till frivilligorganisationernas väntjänst. Fixartjänst. Samtidigt med effektiviseringsarbete och ålagda besparingskrav arbetar omvårdnadsnämnden för att kunna behålla dessa verksamheter efter att de statliga medlen upphör. Som resultat av en mätning avseende personer med psykiska funktionshinder år 2004 startades UVAS-projektet uppsökande verksamhet, aktivering och sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Projektet bedrevs av nämnden för lärande och arbete i samverkan med omvårdnadsförvaltningen och landstinget fr o m hösten 2004 t o m våren 2006, och finansierades med statliga s k Miltonmedel. Därefter har nämnden för lärande och arbete, med extra budgettillskott 2006-2008, fortsatt bedriva sysselsättningsverksamheten. Tillskottet har upphört fr o m 2009. Finns möjlighet till extern finansiering? Omvårdnadsnämnden har sökt och beviljats statliga medel 2007 och 2008 för utveckling av kvalitet i vård och omsorg om äldre. Nämnden beviljades 3 461 tkr år 2007 och samma belopp år 2008. Efter årsskiftet har besked lämnats om att det även 2009 kommer att fördelas statliga medel för att utveckla kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer. Medel ska sökas i mars/april. Omvårdnadsnämnden kommer att söka medel för kvalitetsutvecklingsåtgärder (till viss del tillsammans med landstinget). Omvårdnadsnämnden har 2006 och 2007 sökt och beviljats statliga medel för utveckling av stöd till anhörigvårdare. Nämnden beviljades 2006 bidrag om 800 tkr och 2007 bidrag om 13

650 tkr. Regeringen anslog även 2008 statsbidrag avseende uppbyggnad av varaktiga stödformer för anhörigvårdare. Länsstyrelsen i Gävleborg har fått 3,1 mkr att fördela bland sökande kommuner i länet. Omvårdnadsnämnden sökte i maj 700 tkr bidrag för bl a utökat öppethållande vid dagverksamheten. Hösten 2008 beviljades nämnden 330 tkr. Kommunstyrelsens medel för inriktningsmål 1 För 2008 reserverade kommunstyrelsen en ram på 1 mkr inom vilken arbetsgruppen skulle lämna förslag på stimulans- och utvecklingsåtgärder för att uppnå inriktningsmål 1. Medel skulle fördelas till berörda nämnder efter att gruppen lämnat förslag på åtgärder. I augusti sökte arbetsgruppen medel hos kommunstyrelsen för åtgärder i syfte att nå målet. Barn- och utbildningsnämnden sökte och beviljades 400 tkr för utbildning av förskollärare i Reggio Emilia-pedagogik. Nämnden för lärande och arbete sökte och beviljades 200 tkr för ett projekt i syfte att öppna vägar till arbetslivet. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden sökte och beviljades 30 tkr. för studiebesök till kommun/-er som erbjuder flerrättssystem inom äldreomsorg. Omvårdnadsnämnden sökte och beviljades 300 tkr för marknadsföringsåtgärder i syfte att öka förtroendet för äldre- och handikappomsorgen i kommunen. Resterar 70 000 kronor som arbetsgruppen föreslagit kommunstyrelsen att överföra till 2009 då arbetsgruppen lämnar nytt förslag på användningsområde. Kommunfullmäktige beslut beviljade driftsmedel till handlingsprogram: Beviljade Beviljade Äskade Äskade Driftsmedel Investeringar drifts- investerings- driftsmedel invest medel totalt totalt medel 2008 medel 2008 2008-11 2008-11 2008-2011 2008-2011 utöver ram utöver ram utöver ram utöver ram Summa 1000 1000 Varav ianspråktagits: BUN -400 LA -200 ON -300 KUS -30 Totalt -930 Arbetsgrupp: Ann-Christine Bertilsson Erik Björk Per Stefansson Sonia Persson Matilda Gren Eva Blomsten Yvonne Andersson Malin Åhman ON, gruppledare BUN, gruppledare LA KUS ON KS Ek LA (adjungerad) KUS (adjungerad) 14

Handlingsprogram om större andel elever med godkänt betyg i alla ämnen Version februari 2009 15

Handlingsprogram om större andel elever med godkänt betyg i alla ämnen Inriktningsmål: Senast 2011 ska andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan ska ha ökat till 85 % och andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan ha ökat till 90 %. Varför detta inriktningsmål?: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i omvärldsanalysen och i visionsarbetet. Anledningen är bl a att en högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier samt lockar fler invånare och företag till kommunen. Mätmetod och mätintervall: Årlig uppföljning av slutbetygen för skolår 9 (alla ämnen 85% av eleverna ska vara godkända) och gymnasieskolans årskurs 3 (90 % av kurserna ska vara godkända). Betygsstatistiken tas fram i juni varje år. Nuläge: %-andelen elever med godkända betyg i samtliga ämnen i grundskolan, slutbetyg för skolår 9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 86% 2005 75% 2006 80% 81% 85% 71% 2007 2008 Inriktningsmål 2011 %-andelen elever som i gymnasieskolan når grundläggande behörighet till högskolan, slutbetyg för gymnasieskolans åk 3 100% 91% 84% 88% 91% 94% 90% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 Inriktningsmål 2011 16

forts nuläge: Grundskola: Vi har följt betygsresultaten under många år. När det gäller andel elever som fått betyg i alla ämnen hade vi ett toppår 2004. Sedan dess är tendensen nedåtgående med en kraftig djupdykning 2007. I kommunen hamnade vi då så lågt som 71% av eleverna som fick betyg i alla ämnen. Vi har dock nästan varje år, utom 2005, legat över länsresultaten och rikssnittet. Avseende 2008 har en kraftig upphämtning skett och vi redovisar ett resultat på 81%. Det finns dock ett stort orosmoln då BUN:s budgetramar för kommande år, utöver anpassning till sjunkande elevantal, innebär att en neddragning av personaltätheten inom förskola och grundskola är ett reellt hot då verksamheten redan idag ligger på en jämförelsevis låg nivå. Gymnasieskola: Den del av målet som handlar om gymnasieelevers behörighet till högskolan bedömer arbetsgruppen även fortsättningsvis kommer att ligga över målvärdet för 2011. När det gäller gymnasieskolan finns en tydlig trend, från och med 2004, utom 2005, ligger Staffangymnasiet på en relativt hög nivå, runt 90% för att 2008 nå 94% av eleverna som nått högskolebehörighet. 17

Taktik för att nå målet Aktiviteter och ansvariga under 2008 Utfall Åtgärd/kommentar Nya principer för fastställande av organisation, Principerna klara och schemaläggning och pedagogernas användning av verkställs läsåret 08/09 arbetstiden fastställs senast maj 2008. Gäller från om med läsåret 2008/2009. Ansvariga BUNs ledningsgrupp och ytterst förvaltningschef Verksamhetsträffar kommer att hållas under mars april för att kommunicera förslag till nya principer med samtliga pedagoger. Ansvarig: Förvaltningschef tillsammans med BUNs ledningsgrupp. Under året kommer minst ytterligare en pedagogträff för respektive verksamhet att hållas med inbjuden föreläsare som visar på exempel från annat håll. Ansvarig. Förvaltningschef Klart Pedagoger från de olika verksamheterna kommer att erbjudas studiebesök för att ta del av goda exempel. Ansvarig: Utvecklingsledare BUN Årligt budgetarbete för att skapa goda förutsättningar för verksamheten att t ex öka personaltätheten i förskola, skolbarnsomsorg och grundskola successivt. Ansvarig: Förvaltningschef Ett besök genomfört Ramarna innebär ett reellt hot om minskning av personaltätheten. Ingår i fastställd budget-process. 18

Aktiviteter och ansvariga under 2008 Kompetensutveckling/Verksamhetsutveckling: Matematikdidaktik förskola och grundskola Läsprojekt - Upptäcktsresan skolår 1-2 och 4 läsåret 2008/2009 Kompetensutveckling bedömning och betyg rektorer och pedagoger. Entreprenörskapets didaktik (Drivkraftprojektet), ytterligare 50 personer utbildas under året. Utvecklingsstöd erbjuds genom BUN utvecklingsstöd förutom Drivkraft och matematik fn även genuskunskap och utomhuspedagogik. Start på att utveckla en Kulturskola för alla från ht 08. Brukarnöjdhet och brukarförväntningar: Brukarnas (i form av barn/elever och föräldrar) önskemål tar vi reda på genom att genomföra enkäter och fokusgrupper. Utvecklande av tjänstegarantier i förskoleklass och grundskola. Ansvariga: Utvecklingsledare och utredningssekreterare Medarbetar- och medborgardialog kring förskolans och skolans utveckling under läsåret 2008/2009. Ansvariga BUNs ordförande och förvaltningschef.. Synliggöra goda prestationer hos medarbetare: Goda prestationer uppmuntras och synliggörs genom: Deltagande och medverkan i olika mässor, seminarier och konferenser Stipendieutdelningar Löneutfall. Ansvariga: Styrgrupp projekt Drivkraft, respektive chef. Utfall Åtgärd/kommentar Dialogmöten på kommunens 7-9 skolor inplanerade under hösten. Fokusgrupper med elever och personal. Startar ht 08 Datum fastställda ht 08 Pedagogmässa vecka 44 Sker i samband med pedagogmässan. 19

Aktiviteter och ansvariga under 2009 Nuläge Prognos Förutom att flertalet aktiviteter som beskrivs under 2008 fortsätter planeras följande: Kompetensutveckling/Verksamhetsutveckling: Utveckling av pedagogernas dokumentationsoch kommunikationsförmåga Ansvarig: Utvecklingsledaren och BUNs ledningsgrupp. Genomförande av Kulturskola för alla steg 1. (Se separat projektbeskrivning) Upptäcktsresan utvidgas till att omfatta lärare och elever i skolår 1, 2, 3, 4 och 7. Projekt Språkresan som syftar till att utveckla intresset för moderna språk i grundskolan ges förutsättningar för att genomföra internationellt utbyte för elever i grundskolan. Ansvarig: förvaltningschef och BUNs ledningsgrupp. Entreprenörskapets didaktik (Drivkraftprojektet), samtliga rektorer samt ytterligare ca 50 pedagoger utbildas under året. Ansvariga förvaltningschefer BUN LA Åtgärd Brukarnöjdhet och brukarförväntningar: Brukarnas (i form av barn/elever och föräldrar) önskemål tar vi reda på genom att genomföra enkäter och fokusgrupper. Utvecklande av tjänstegarantier i gymnasieskola och särskola. Ansvariga: Utvecklingsledare och utredningssekreterare Medarbetar- och medborgardialog Ansvariga: BUNs ordförande och förvaltningschef Synliggöra goda prestationer hos medarbetare: Goda prestationer uppmuntras och synliggörs genom: Deltagande och medverkan i olika mässor, seminarier och konferenser Stipendieutdelningar Löneutfall. Ansvariga: Styrgrupp projekt Drivkraft, respektive chef inom BUN och LA 20

Aktiviteter och ansvariga under 2010 Nuläge Prognos Förutom att flertalet aktiviteter som beskrivs under 2008 och 2009 fortsätter finns några ytterligare planerade insatser: Kompetensutveckling/Verksamhetsutveckling: Genomförande av Kulturskola för alla steg 2. (Se separat projektbeskrivning) Upptäcktsresan utvidgas till att omfatta lärare och elever i skolår 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Åtgärd Brukarnöjdhet och brukarförväntningar: Brukarnas (i form av barn/elever och föräldrar) önskemål tar vi reda på genom att genomföra enkäter och fokusgrupper. Utvecklande av tjänstegarantier i gymnasieskola och särskola. Ansvariga: Utvecklingsledare och utredningssekreterare Medarbetar- och medborgardialog Ansvariga: BUNs ordförande och förvaltningschef Synliggöra goda prestationer hos medarbetare: Goda prestationer uppmuntras och synliggörs genom: Deltagande och medverkan i olika mässor, seminarier och konferenser Stipendieutdelningar Löneutfall. Ansvariga: Styrgrupp Drivkraft, respektive chef BUN och LA, 21

Aktiviteter och ansvariga under 2011 Nuläge Prognos Förutom att flertalet aktiviteter som beskrivs under 2008, 2009 och 2010 fortsätter finns några ytterligare planerade insatser: Kompetensutveckling/Verksamhetsutveckling: Genomförande av Kulturskola för alla steg 3. (Se separat projektbeskrivning) Upptäcktsresan utvidgas till att omfatta lärare och elever i skolår 1-9. Åtgärd Brukarnöjdhet och brukarförväntningar: Brukarnas (i form av barn/elever och föräldrar) önskemål tar vi reda på genom att genomföra enkäter och fokusgrupper. Utvecklande av tjänstegarantier i Kulturskolan. Ansvariga: Utvecklingsledare och utredningssekreterare Medarbetar- och medborgardialog Ansvariga: BUNs ordförande och förvaltningschef Synliggöra goda prestationer hos medarbetare: Goda prestationer uppmuntras och synliggörs genom: Deltagande och medverkan i olika mässor, seminarier och konferenser Stipendieutdelningar Löneutfall. Ansvariga: Styrgrupp Drivkraft, respektive chef. BUN och LA, 22

Ekonomiska konsekvenser Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Utöver årligt budgetarbete med hänvisning till BUNs begäran om ökad ram för att uppnå en personaltäthet i förskola, skolbarnsomsorg och grundskola i nivå med riksgenomsnittet föreslås att Barn- och utbildningsnämnden förutom återstående balanserade medel från 2007 också får disponera delar av 2008 års överskott för genomförande av beskrivna utvecklingsinsatser, såsom förlängning av projekt Drivkraft, genomförande av fortsatta utbildningsinsatser i Reggio Emiliapedagogik, genomförande av internationellt utbyte för elever i grundskolan mm. För att genomföra En kulturskola för alla barn fullt ut har barn- och utbildningsnämnden getts en budgetkompensation med 0,5 mkr 2009, 1,0 mkr 2010 samt 1,5 mkr 2011. Konsekvenser om vi inte får ovan beskrivna medel. Beskrivna utvecklingsinsatser kan inte genomföras i den utsträckning som är önskvärt vilket medför risk för att en påbörjad positiv utveckling avstannar och att inriktningsmålet inte nås. 23

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 24

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar vara bättre än riksgenomsnittet i Arbetsförmedlingens rankinglista Varför detta inriktningsmål?: Att få unga människor delaktiga i samhället redan från början är viktigt. Det här målet öppnar också för samverkan över förvaltnings- och myndighetsgränserna. Mätmetod: SCB:s och Arbetsförmedlingens databaser används som källa. Mätintervall: Sammanställs i samband med verksamhetsuppföljningarna. Nuläge: Rankingplaceringen för Söderhamn försämrades kraftigt under sommaren. Orsaken är, vilket beskrevs redan under våren, att i det samarbete som sker blir fler ungdomar kodade som arbetssökande än tidigare. Under hösten 2008 har arbetet gett resultat och placeringen för Söderhamn har kraftigt förbättrats i förhållande till andra kommuner. Andelen arbetslösa i procent har dock minskat marginellt. Taktiken kommer att fokusera mer på rörlighet, d.v.s. att få fler ungdomar att flytta till arbete eller utbildning på annan ort. I det påbörjade samarbetet över myndighets- och förvaltningsnivåerna finns det lokalt, stor vilja och engagemang både hos ledning och personal. Det finns dock mer att önska vad gäller förståelse och möjliggörande till samverkan på riksnivå. Kommunernas placering i Arbetsförmedlingens rankinglista för arbetslösa ungdomar december 2008 250 200 150 100 50 0 20 27 47 71 145 Bollnäs Sandviken Söderhamn Länssnitt Inriktningsmål 2011 25

Taktik för att nå målet Ett slagkraftigt lokalt arbete med en helhetssyn där berörda personer inte skall falla mellan olika ansvarområden kräver ett lokalt, och sannolikt även regionalt, drivet och utvecklat, samordnat arbete. Att skapa en enhetlig och samlad organisation som rör arbete och självförsörjning är ett första steg. Den verksamheten möjliggör mötet på det lokala planet mellan det arbetsmarknads-, utbildnings-, närings- och socialpolitiska arbetet. Det gynnar både den enskilde samt bidrar positivt till kommande arbetskraftsförsörjning. En strategi som kommer att prioriteras för att nå målet är att öka rörligheten till arbete eller utbildning på annan ort. Aktiviteter och ansvariga under 2008 Utfall Åtgärd/kommentar Se över formen för ledning av arbetet och vid behov tillsätta en gränsöverskridande styrgrupp e d. (KS ansvarar) Använda gamla brandstationen som gemensam mötesplats, arena. (LA ansvarar) Samla personal och kompetens i gemensamma lokaler, för samverkan och samordning mellan berörda aktörer (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Processa med berörda och utforma ett gemensamt arbetssätt och gemensam målbild. Formulera och förankra ansvar och befogenheter för att uppnå målet. (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Bilda en nationell referensgrupp till styrgruppen som består av representanter från SKL, AMS, m.fl. (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Utarbeta en kommunikationsstrategi för att synliggöra arbetet. Har ej påbörjats. Finns med i (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) beviljad EU-ansökan Aktiviteter och ansvariga under 2009 Nuläge Prognos Fortsätta processen med berörda att utforma ett gemensamt arbetssätt och en gemensam målbild. Formulera och förankra Pågår ansvar och befogenheter för att uppnå målet. (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Bilda en nationell referensgrupp till styrgruppen som består av Pågår representanter från SKL, AMS, m.fl. (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Utarbeta en kommunikationsstrategi för att synliggöra arbetet. (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Identifiera och skapa rutiner för att nyttja befintliga resurser som är till gagn för målgruppen (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA). Ingå i ett nationellt samverkansprojekt med Finansdepartementet för att sprida erfarenheter (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Genomföra beviljad EU-ansökan riktad till målgruppen (se bilaga) (Finns hos LA, BUN, SN, men arbetet samordnas av LA) Har ej påbörjats Pågår Pågår Pågår Åtgärd Har ännu inte prioriterats. Komplikation att jobba med information över myndighetsgränserna. Lobbar på riksnivå för för att få teknikstöd samverkansmöjligheter via etc 26

Aktiviteter och ansvariga under 2010 Nuläge Prognos Åtgärd Aktiviteter och ansvariga under 2011 Nuläge Prognos Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2008 0 0 0 0 0 2009 0 0 500 0 0 500 2010 0 0 0 0 0 2011 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? Bedömningen är att samordning av befintliga resurser är näst intill tillräckligt. Centrala beslut styr dock de statliga medlen, lokala prioriteringar torde det dock finnas möjlighet till. Samordningen och viljan av att nyttja befintliga resurser inkl. personal och lokaler har möjliggjort uppstarten av arbetet. Under arbetets gång har behovet av att nyttja personella resurser fån bl.a. Cfl och Staffangymnasiet identifierats. Om personal lämnar sina ordinarie arbetsuppgifter uppstår en lönekostnad. Önskemålet blir då att 500 kkr finns att göra avrop mot för att ersätta den kostnad som uppstår, t.ex. ökad lönekostnad. Finns möjlighet till extern finansiering? En ESF ansökan har gjorts och beviljats för tiden 2008-05-01 2010-04-30. Den ger ekonomiska förutsättningar för extra insatser till ungdomarna men också att öka rörligheten för ungdomarna både inom Sverige men även mot Norge. Där finns också erfarenhetsutbyte med som en viktig ingrediens. Kommunstyrelsens beslut om finansiering för 2008 Arbetet i handlingsplanerna ska i första hand ske genom omprioritering i befintlig verksamhet De belopp som redovisas i den ekonomiska sammanställningen är arbetsgruppens bedömning av kostnader och intäkter samt investeringar. För 2008 har inga extra medel anslagits. 27

Viktiga Nyckeltal Nyckeltal ekonomi Total kostnad/deltagare mätmetod: Projektkonterad kostnad för innehåll och personal, lokaler mm i förhållande till antal person. Nyckeltal avslutsorsak Fördelning på avslutsorsaker mellan arbete och utbildning i förhållandet till totalen. mätmetod: Statistik Nyckeltal rörlighet Avslutsorsak arbete utbildning annan ort. mätmetod: Statistik Det finns ej motsvarande underlag i dagsläget utan jämförelsen måste bli över tid. Arbetsgrupp: Tomas Hartikainen Birgit Kallerhult Hans Nordlund Af Anna Fält Skoglund Fk Kent Lundkvist adj. Tomas Norgren Barbro Ahl Mats Frelin Arbetsgruppsledare 28

Handlingsprogram om nöjda medborgare Version februari 2009 29

Varför detta inriktningsmål? Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att vi tar reda på vad som är viktigast för medborgarna. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, det samlade betyget Nöjd Region Index, som kan variera mellan 0-100. Mätintervall: Mätningar 2007, 2009 och 2011. Nuläge: Nöjd Region Index, medborgarnas samlade bedömning av kommunen som plats att bo och leva på hösten 2007 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Arvika Lundvika (OBS vår 2006!) Sandviken Söderhamn Rikssnitt Inriktningsmål 2011- överträffa rikssnittet* * Rikssnittet är inte en absolut nivå, utan kan variera över tiden. Arvika Lundvika (vår 2006) Sandviken Söderhamn Rikssnitt Inriktningsmål 2011 överträffa rikssnittet* SCB:s Nöjd Region Index 2007 67 58 58 57 64 65 30

Forts nuläge: Nöjdhet uppnås när medborgaren får vad man förväntar sig. Det är viktigt att förväntningarna och servicegraden harmoniserar. Detta uppnås genom att servicenivån ökar, alternativt genom att medborgaren utvecklar rimliga förväntningar, ofta genom information. Vilka förväntningar kan medborgaren ha på vår service? Vilka områden i SCBundersökningen kräver ökade servicenivåer? Ett sätt att visa vilken servicenivå som medborgaren kan förvänta sig är att utarbeta tjänstegarantier. Arbetet med tjänstegarantier har påbörjats inom ramen för Den företagsamma förvaltningen. Analys av SCB-enkäten Inom rubriken Kommunen som plats att leva och bo på har arbetsgruppen lyft fram följande utvecklingsområden: Arbetsmarknaden måste vidareutvecklas inom regionen. Frågan hänvisas till arbetet med inriktningsmålen för företagsklimatet och ökad sysselsättning för unga. Bostadsmarknaden måste vidareutvecklas. Frågan hänvisas till arbetet med inriktningsmålen för bostäder. Hälso- och sjukvård, området behandlas i detta handlingsprogram. Trygghet, området behandlas i detta handlingsprogram. Eftergymnasial utbildning, vilket stöder Cfl:s pågående arbete. Inom rubriken Kommunens verksamheter har arbetsgruppen lyft fram följande utvecklingsområden: Underhåll av gator och vägar inklusive snöröjning, området behandlas i detta handlingsprogram. Grundskolan, frågan hänvisas till arbetet med inriktningsmålet för godkända betyg. Gymnasieskolan, frågan hänvisas till arbetet med gymnasieutredningen. Äldreomsorg, området behandlas i detta handlingsprogram. Inom rubriken Inflytande i kommunen har arbetsgruppen lyft fram vikten av följande utvecklingsområde, trots att det inte prioriterades högt av medborgarna: Påverkan och förtroende, området behandlas i detta handlingsprogram. 31

Taktik för att nå målet Aktiviteter och ansvariga under 2008 Utfall Åtgärd/Kommentar Analysera resultatet av SCB:s medborgarenkät (Varje nämnd, och bolag ska analysera sina områden. Den kommunövergripande analysen görs av arbetsgruppen för nöjda medborgare). Arrangera benchmarking hos kommuner som kan tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet för nöjda medborgare. (Arbetsgruppen för nöjda medborgare samordnar, KS har budgeten) Utforma en strategi för synliggörandet av sådant som bidrar till att stärka Söderhamnarnas stolthet och självkänsla. (KS ansvarar) Genomföra ett utbildningspaket inom medieträning som omfattar en heldag till ca 100 pers. (KS ansvarar) Utarbeta en strategi för utvecklingen av kommunens webbplats, med utgångspunkten att hemsidan har tre tydliga funktioner: synliggörande av verksamheter och servicenivåer, kommunikationskanal med kunderna (medborgare och brukare) samt som redskap för tillgänglighet. (KS ansvarar) Förbättringssatsningar för kundnöjdhet; planerade brukarundersökningar (enkäter, fokusgrupper, dialoger), planerade åtgärder från SCB:s medborgarundersökning och från egna brukarundersökningar (Finns hos samtliga förvaltningar och bolag under förbättringssatsningar. Var och en ansvarar för sitt arbete.) Presentera resultatet av SCB-enkäten angående bostadsfrågor till aktuella utvecklingsuppdrag. (ansvarig KUS) Efterforska i vilket/vilka konkreta avseenden medborgarna är missnöjda med sjukvården så att riktade åtgärder ska kunna genomföras samt definiera kommunens roll i frågorna (ansvarig välfärdsrådet) Formulera förslag till direktiv som ska ligga tillgrund för utarbetandet av ett handlingsprogram för att uppnå större trygghet i SCB:s medborgarenkät (ansvarig arbetsgruppen för nöjda medborgare) Utifrån direktivet ovan bilda en arbetsgrupp och utarbeta ett handlingsprogram för ökad trygghet (ansvarig välfärdsrådet) _ KS, LA och ON är klara, inom övriga nämnder och bolag pågår arbetet alternativt har det flyttats fram Det planerade studiebesöket 2008 har flyttats fram och kommer att genomföras 2009. En strategi har tagits fram för att bland annat synliggöra Inriktningsmålen. Samtliga chefer och informatörer/kontaktpersoner har genomgått kommunens interna mediekurs. Den strategi som tagits fram i syfte att utveckla kommunens webbplats tar sin utgångspunkt i de webbplatsmätningar som genomförts och som ligger till grund för det förbättringsarbete som pågår. _ Folkhälsosamordnaren kontaktar landstinget och undersöker hur de arbetar med frågorna om nöjda medborgare Nästa steg kan vara att kommunen och landstinget arrangerar medborgardialoger tillsammans. Redovisning sker som en bilaga till detta handlingsprogram. Arbetsgruppen tillsätts sedan direktivet antagits. 32

Presentera hur man arbetar för att uppnå medborgarnas nöjdhet vad gäller underhåll av gator och vägar samt snöröjning (ansvarig KUS) Presentera hur man arbetar för att uppnå medborgarnas nöjdhet vad gäller äldreomsorgen (ansvarig ON) Fråga de politiska partierna hur de arbetar för att närma sig medborgarna vad gäller påverkan och förtroende (ansvarig arbetsgruppen för nöjda medborgare) Lyssna till de medborgare som hör av sig med åsikter. Följa beslutad underhållsplan för gator och vägar. Mål och aktiviteter har utarbetats. Arbetet flyttas fram till 2009 Aktiviteter och ansvariga under 2009 Nuläge Prognos Arrangera benchmarking hos kommuner som kan tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet för nöjda medborgare. (Arbetsgruppen för nöjda medborgare samordnar, KS har budgeten) Tillse att SCB-enkäten genomförs (ansvarig KS) Förbättringssatsningar för kundnöjdhet; planerade brukarundersökningar (enkäter, fokusgrupper, dialoger), planerade åtgärder från SCB:s medborgarundersökning och från egna brukarundersökningar (Finns hos samtliga förvaltningar och bolag under förbättringssatsningar. Var och en ansvarar för sitt arbete.) Mediestrategi och -träning följs upp. (ansvarig KS) Utvärdera både den nya näringslivsenheten och tillväxtrådet (ansvarig KS) Genomförande av åtgärder inom hälso- och sjukvårdsfrågan (ansvarig välfärdsrådet) Genomförande av åtgärder inom handlingsprogrammet för ökad trygghet (ansvarig välfärdsrådet) Åtgärd Aktiviteter och ansvariga under 2010 Nuläge Prognos Arrangera benchmarking hos kommuner som kan tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet för nöjda medborgare. (Arbetsgruppen för nöjda medborgare samordnar, KS har budgeten) Analysera resultatet av SCB:s medborgarenkät (Varje nämnd, och bolag ska analysera sina områden. Den kommunövergripande analysen görs av arbetsgruppen för nöjda medborgare). Förbättringssatsningar för kundnöjdhet; planerade brukarundersökningar (enkäter, fokusgrupper, dialoger), planerade åtgärder från SCB:s medborgarundersökning och från egna brukarundersökningar (Finns hos samtliga förvaltningar och bolag under förbättringssatsningar. Var och en ansvarar för sitt arbete.) Åtgärd 33

Aktiviteter och ansvariga under 2011 Nuläge Prognos Arrangera benchmarking hos kommuner som kan tjäna som goda exempel i det fortsatta arbetet för nöjda medborgare. (Arbetsgruppen för nöjda medborgare samordnar, KS har budgeten) Tillse att SCB-enkäten genomförs (ansvarig KS) Förbättringssatsningar för kundnöjdhet; planerade brukarundersökningar (enkäter, fokusgrupper, dialoger), planerade åtgärder från SCB:s medborgarundersökning och från egna brukarundersökningar (Finns hos samtliga förvaltningar och bolag under förbättringssatsningar. Var och en ansvarar för sitt arbete.) Åtgärd Ekonomiska konsekvenser Översikt av ekonomiska konsekvenser (kkr) Inves- Extern Drifts- Extern Netto- varav ej finans tering finans kostnad finans kostnad inom ram 2008 0 0 140 0 140 140 2009 0 0 140 0 140 140 2010 0 0 40 0 40 40 2011 0 0 140 0 140 140 Summa 0 0 460 0 460 460 Vilka ekonomiska konsekvenser skulle handlingsprogrammet få? De kostnader som redovisas så här långt är direkta kostnader för arbetet med handlingsprogrammet (2009 och 2011- genomförande av SCB-enkäten 100 kkr, årligen - omvärldsspaning 40 kkr). Åtgärderna inom hälso- och sjukvårdsfrågan och trygghetsfrågan kan komma att innebära kostnader längre fram. Finns möjlighet till extern finansiering? Det kan finnas möjlighet till extern finansiering beroende på vilka åtgärder man väljer inom hälso- och sjukvårdsfrågan och trygghetsfrågan. Kommunstyrelsens beslut om finansiering för 2008 För 2008 har kommunstyrelsen anslagit totalt 140 kkr för åtgärder enligt handlingsprogrammet. Medlen skall användas till följande aktiviteter: Utbildningspaket inom medieträning 30 kkr Bemötandekultur 30 kkr Utveckling av ungdomsportal 50 kkr Omvärldsspaning 30 kkr Arbetsgrupp: Erik Björk BUN Jennie Eriksson KS Anna Olsson KS Katrin Cidrér SN Stefan Blomquist ON Marie Nordmark KS Christelle Bourquin NLA Anna Lindqvist KUS Anders Eriksson KUS 34

Handlingsprogram för att bli utsedd till Årets Ungdomskommun Version februari 09 35

Handlingsprogram för att bli Årets ungdomskommun Inriktningsmål: Senast 2012 ska Söderhamn vara utsedd till Årets ungdomskommun Varför detta inriktningsmål? Kommunstyrelsen har beslutat att Söderhamn ska profilera sig som ungdomskommun. Det är en viktig framtidsfråga att de unga blir delaktiga i samhället och upplever att de har ett verkligt inflytande. Mätmetod: Vi ska ha fått ungdomsstyrelsens utmärkelse Årets ungdomskommun. Kriterierna är: - tar ungas behov och engagemang på allvar. - samverkar för sektorsövergripande ungdomspolitik. - arbetar långsiktigt för att ge de unga verkligt inflytande. - verksamheten utgår från kunskap om ungas hälsa, fritid, skolmiljö och/eller möjligheter på arbetsmarknaden. - Mätintervall: Årlig ansökan om utmärkelsen. Nuläge Ungdomslyftets delprojekt har under snabbt byggt upp sina verksamheter och funnit sina former samtidigt som de förändras och anpassas efter de behov som uppstår. Nytt för 2009 är projekt Tjejkraf vilket finansieras av Söderhamns Sparbanksstiftelse. Projektet har till syfte att synliggöra unga kvinnors behov och att stimulera till deras engagemang och består av en heltidstjänst. Att Söderhamn under våren 2009 har äran att vara värdkommun för åsiktsfestivalen URIX 2009 måste ses som uppfyllandet av ett delmål när det gäller att nå målet att tilldelas utmärkelsen Årets ungdomskommun. Kort om delprojekten: En rad evenemang genomfördes under 2008 i syfte att ta tillvara och stimuleras ungas engagemang och delaktighet. Däribland kan nämnas: Ungdomskonferensen på temat Ungas rättigheter, LUPP-undersökningen samt gruppdiskussioner på olika teman. Jag brinner konferensen vid verkstäderna som lockade över 200 ungdomar. Tillsättande av en Ungdomsdemokratiutvecklare och arbetet med bland annat Framtidsverkstäder för att finna en Söderhamnsmodell när det gäller Ungdomsråd Arbetet med att gå från ord till handling när det gäller alla fakta och åsikter som samlats in genom LUPP-undersökningen och framtidsverkstäderna resulterade i 12 förslag som nämndspolitiker arbetade fram vid en workshop. 36