08/09 2009-10-28
INNEHÅLL Innehåll... 2 Inledning... 5 Förtroendevalda... 5 Kårfullmäktige... 5 Kårstyrelsen... 7 Arbetsutskottet... 7 Presidiet... 7 Organisation och verksamhetsledning... 8 Presidiearbetet... 8 Kårstyrelsens arbete... 8 Kårfullmäktiges arbete... 9 Personalen... 9 Ekonomin... 10 Studentrepresentantträffar... 10 Samarbete NTK och MSU... 11 SFS och samarbetet med andra studentkårer... 11 Kårobligatoriefrågan och framtidsrapporten... 12 Utbildningsbevakning... 13 Allmänt... 13 Systematiserad utbildningsbevakning... 14 Studentfall och studentfallsskrivelsen... 14 Genomfört under året... 15 Studentfackliga utbildningar... 15 Informationskampanj... 15 Gemensam kurs- och programutvärderingsstruktur och studentnöjdhetsbarometern... 16 Kvalitetsgranskning av institutioner... 16 UPC Workshop... 16 ECTS och betyg... 17 Utbildningspolitiskt påverkansarbete... 17 Utdelade priser... 18 Information och externa relationer... 18 Sidan 2 av 49
Allmänt... 18 Genomfört under året... 18 Verksamhetsstipendium... 18 Inkubatorprojekt... 18 Samarbete om väskprojekt... 19 Nya informationskanaler... 19 Ny hemsida... 19 Utveckla kårvalet... 19 Medlemskapets värde... 19 Förankra profil/profilmaterial... 19 Kårens befintliga anslagstavlor/platser... 19 Aktiv ägare av Kårmedia HB... 20 Studiesociala frågor... 20 Allmänt... 20 Studenters trygghet... 20 Arbetsmiljö... 20 Jämställdhet och likabehandling... 21 Nätverket miljö på campus... 21 Studenthälsa... 21 Mottagningen... 21 Boende... 21 Påverkansarbete... 22 Media... 22 Remissvar, utredningar, rapporter och skrivelser... 23 Sektioner... 24 Sektionsrådet... 24 UmPe... 25 BetSek... 26 HHUS... 26 SamSek... 27 HumSek... 28 DokSek... 28 Stung... 29 Sidan 3 av 49
SfCS... 29 s 50-årsjubileum... 30 Studentkommunsamarbetet... 31 Arbeta i Umeåregionen... 31 Studenter med barn... 32 Headhunt 2009... 32 Stiftelser och bolag... 32 Kårhusstiftelsen... 32 Stiftelsen JC Kempes Minnes Stipendiefond, SJCKMS... 33 Stiftelsen universitetshallarna... 34 Folkuniversitetet... 34 Stiftelsen studenthälsan... 34 Kårmedia i Umeå HB... 34 Bilagor... 35 Bilaga 1: Uppföljning av verksamhetsplan 08/09... 35 Bilaga 2: Medlemsantal och valdeltagande 1969-2008... 41 Bilaga 3: US struktur och påverkansvägar... 42 Bilaga 4: Anställda och arvoderade under 2008/2009... 43 Bilaga 5: Omsättning och kåravgiftsutveckling... 44 Bilaga 6: Media... 45 Bilaga 7: Remissvar, utredningar, rapporter och skrivelser... 46 Bilaga 8: Statistisk sammanställning för Stiftelsen JC Kempes Minnes Stipendiefond... 47 Bilaga 9: Bokslutsöversikt... 49 Sidan 4 av 49
INLEDNING (Se även Bilaga 1: Uppföljning av verksamhetsplan 08/09 Efter kårvalet 2008 bildade Vänsterns Studentförbund, Socialdemokraterna och Samhällsvetarna kårstyrelse. Verksamhetsåret 2008/2009 var det år riksdagen skulle besluta om att avskaffa kårobligatoriet, vilket givetvis blev den fråga kårfullmäktige uppdrog styrelsen att prioritera främst. Arbetet med kårobligatoriets avskaffande avspeglade sig tydligt i verksamhetsplanen och budgeten. Vidare fick den nya styrelsen direktiv att fortsätta arbetet med att utveckla kårens påverkansarbete inom såväl utbildnings- som studiesociala frågor. skulle synas mer mot sina medlemmar och mot sin omvärld samt öka delaktigheten och insynen i kårens verksamhet för den enskilda medlemmen. Utmaningen för den nya styrelsen var att, samtidigt som man inleder ett stort förändringsarbete, bedriva kårens kärnverksamhet på ett sådant bra sätt att detta i sig skulle marknadsföra Umeå studentår som en organisation som studenterna frivilligt skulle vilja ansluta sig till. Kårstyrelsen har i uppgift att redogöra verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret på ett med verkligheten överensstämmande sätt. Det är en balans att skriva en verksamhetsberättelse som ska få med så mycket som möjligt men ändå vara läslig för medlemmarna. Styrelsen menar att det i samband med kårobligatoriets avskaffande är viktigt att utförligt berätta om hur mycket Umeå studentkår faktiskt hinner med att utföra under ett verksamhetsår och visa att vi verkligen gör nytta. En omfattande verksamhetsberättelse ökar även kårfullmäktiges möjlighet att granska den utförda verksamheten och utgör en dokumentation för framtiden. FÖRTROENDEVALDA Kårfullmäktige (Se bilaga 2: medlemsantal och valdeltagande 1969 2008 samt Bilaga 3: US struktur och påverkansvägar) Kårfullmäktige är s högsta beslutande organ. Församlingen tillsätts varje år i form av ett partival där samtliga medlemmar ges möjlighet att delta. Fullmäktige har att fatta samtliga beslut som är av större principiell natur genom att bland annat fastställa budget och verksamhetsplan för det kommande året. Kårfullmäktige har också att granska kårstyrelsens arbete. Under verksamhetsåret 2008/2009 har följande personer suttit som ordförande, vice ordförande, ledamöter samt ersättare i s fullmäktige: Kårfullmäktiges ordförande: Andreas Löwenhöök Kårfullmäktiges Vice ordförande: Joakim Mäki Sidan 5 av 49
Socialdemokraterna (S), 7 mandat Ordinarie: Joakim Berglund Veronica Berg Chiya Mayi Sanna Valijani Fredrik Sundqvist Erica Nordlander Per Genberg Ersättare: Josefin Sundberg Nils Larsson Erica Rannerud David Hjelte Ann Rosén Frida Näsström Karin Andersson Anna Lind Pantzare Thomas Hartman Anna Sjödin Vänsterns studentförbund (VSF), 10 mandat Ordinarie: Robert Östberg Viktor Ahlberg Joakim Mäki Sasha Matic Jan Lahti Daniel Nyström Carina Pettersson Mattias Sehlstedt Clara Norberg-Averbo Magnus Larsson Ersättare: Pia Risan Johan Berggren Linnéa Ericsson-Östberg Johan Norén Petter Möller Pär-Johan Berg Moderata studenter (MS), 7 mandat Ordinarie: Patrick Wallgren Katja Isacsson Oskar Söderberg Sofia Hilmér Jonas Boman Nicklas Sandström Anna Pehrsson Ersättare: Elin Andersson Kristina Holmlund Oskar Tiger Samhällsvetarna (SHV), 7 mandat Ordinarie: Gunnar Brandén Clara Calander Tomas Hedström Clara Wiklund Louise Solvestad Sofia Moberg Linda Korol Ersättare: Jennie Brandén Anna Jaako Josefin Edström Karolina Lindkvist Thomas Wahlström Sidan 6 av 49
Kårstyrelsen s styrelse utses varje år av kårfullmäktige och är kårens verkställande organ. Det är kårstyrelsen som lämnar förslag till verksamhetsplan och budget som kårfullmäktige i sin tur fastställer. Kårstyrelsen står också till ansvar inför kårfullmäktige. Ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande i kårstyrelsen är samtidigt s Ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande. Kårstyrelsen har under verksamhetsåret 08/09 bestått av följande ledamöter och ersättare: Ordförande: Robert Östberg (VSF) 1:e vice ordförande: Nils Larsson (S) 2:e vice ordförande: Clara Wiklund (SHV) 4 ordinarie ledamöter: Viktor Ahlberg (VSF) Gunnar Brandén (SHV) Josefin Sundberg (S) Linnéa Ericsson-Östberg (080701-080924) (VSF) 5 ersättare: Sasha Matic (VSF) Caroline Sjöblom (VSF) Sofia Moberg (SHV) Thomas Wahlström (SHV) Sanna Valijani (S) Arbetsutskottet s arbetsutskott består av ordförande, 1:e vice- samt 2:e vice ordförande. Således har årets arbetsutskott bestått av Robert Östberg, Nils Larsson och Clara Wiklund. Presidiet Centralt har under året haft 4 heltidsarvoderade studenter. Dessa har varit: Robert Östberg: Verksamhetsledning. Nils Larsson: Informationsansvarig och medlemskapets värde Clara Wiklund: Central utbildningsbevakare. Josefin Sundberg: Studiesociala frågor. Sidan 7 av 49
ORGANISATION OCH VERKSAMHETSLEDNING (Se även Bilaga 3: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 4: Anställda och arvoderade under 2008/2009) Presidiearbetet Verksamhetsledning som ansvarsområde i vilar främst på kårordförande men utövas i stor utsträckning av beslut i AU (arbetsutskottet) och kårstyrelsen. Målet var att skapa en kontinuerlig och transparent verksamhetsledning präglad av systematik. Systematiken skulle genomsyra de frågor som drevs, kommunikationen och skulle sträva efter att vara välkänd hos medarbetarna. Några konkreta exempel på detta var det arbete kårstyrelsen lade ner på att förbättra några utav kårens formella interndemokratiska processer. All protokollshantering lades i arbetsbeskrivningen för en nyanställd tjänsteman, organisationssekreteraren Stefan Brattlöf. Detta skapade en tydligare struktur och större kontinuitet i arbetet med att stadgeenligt kalla till möten, upprätta dagordningar och offentliggöra protokoll. De arvoderade styrelseledamöterna sammanträdde varannan vecka för att behandla aktuella frågor. Eventuella beslut som inte tålde uppskov och som inte var av principiell karaktär fattades uteslutande i AU, protokollfördes och bilades som informationspunkter till kårfullmäktige. Exempel på sådana beslut var nomineringar och remissvar. Ett inslag av uppföljning i AU:s arbete var också att kanslichefen varje månad redogjorde för budget och ekonomiskt utfall. För verksamhetsledningen var det mycket viktigt att få dessa dragningar för att kontinuerligt följa kårens ekonomi på ett systematiskt sätt. Varannan vecka deltog också sektionernas utbildningsbevakare i de kårarvoderades möten, vilket var ett mycket viktigt sätt för att skapa delaktighet för samtliga arvoderade inom. Kårstyrelsens arbete Kårstyrelsen sammanträdde åtta gånger under verksamhetsåret. Samtliga ärenden som stadgan föreskriver ska behandlas av styrelsen beslutades det om. Kårstyrelsen är i det verkställande organet, ansvarigt inför kårfullmäktige. Centralt i kårstyrelsens uppgift är att föreslå fullmäktige budget och verksamhetsplan, under verksamhetsåret genomföra det som kårfullmäktige beslutat om, och kontinuerligt återkoppla till kårfullmäktige. Styrelsen för verksamhetsåret 2008/2009 valde att till verksamhetsplanen komplettera med en detaljerad handlingsplan. Handlingsplanen angav mer ingående vad varje enskilt område i verksamhetsplanen avsåg, vem som var ansvarig och när det skulle vara genomfört. Detta innebar en ökad administration men var ett systematiskt dokument för verksamhetsledning och gav fullmäktige ett verktyg för att följa upp de beslut som hade fattats. Styrelsen antog under sin upptaktskonferens en målsättning att skapa en arbetande kårstyrelse. I styrelsen är fyra ledamöter arvoderade på heltid i sitt studentfackliga engagemang, övriga ledamöter utför sina uppdrag ideellt. I många projekt under verksamhetsåret var kårstyrelseledamöterna engagerade och aktiva vilket innebar ett stort mervärde för verksamheten. I fortsättningen kan det vara klokt att bygga vidare på denna idé och då ännu tydligare avgränsa särskilda områden och frågor som en enskild ledamot ansvarar för. Detta för en ökad tydlighet men också för att skapa ett större incitament att ta på sig ett så pass omfattande uppdrag som att vara kårstyrelseledamot i. Sidan 8 av 49
Kårfullmäktiges arbete Under året har hållit sju kårfullmäktigesammanträden. I fullmäktige har fyra kårpartier varit representerade: Vänsterns studentförbund, Moderata studenter, Samhällsvetarna och Socialdemokraterna. Samtliga av de frågor som stadgarna reglerar att fullmäktige ska behandla har behandlats och samtliga sammanträden har kallats till i tid. Ledamöterna har tillsänts föredragningslista och justerade protokoll har offentliggjorts, allt i enlighet med vad stadgarna kräver. Dessa formella delar har förbättrats mycket genom att den anställde organisationssekreteraren varit sekreterare vid mötena. I detta sammanhang ska också kårfullmäktiges talman Andreas Löwenhöök och vice talman Joakim Mäki framhållas. Tillsammans skapade de en god möteskultur, präglat av respekt inför stadgar och interndemokrati. Kårstyrelsen var under året noggrann med att informera fullmäktige om sitt arbete. Systematiserade rapporter som utgick ifrån verksamhetsplanen, beslutsuppföljning och vad de arvoderade arbetade med för tillfället var utsända med föredragningslistorna och föredrogs muntligt inför KF. Kårstyrelsen hade som mål att till vissa sammanträden lyfta upp särskilda teman till diskussion; exempel på sådana diskussioner som lyftes var kårobligatoriets avskaffande och betygsfrågan kopplat till ECTS. Något som inte fungerade under verksamhetsåret var närvaron i kårfullmäktige. Ett sammanträde var inte beslutsmässigt och flera sammanträden präglades av hög frånvaro. Den låga representationen är ett problem då kårfullmäktige är s högsta beslutande organ. Detta avspeglade sig också på det låga antal inkomna motioner till fullmäktige och det var alltför ofta kårstyrelsen som initierade och föredrog ärendena. Personalen Mycket av det arbete som direkt handlade om verksamhetsledning kom att påverkas av kårobligatoriets avskaffande. I det interna arbetet lade styrelsen stort fokus på att förbereda organisationen på en stor förändring och då var delaktighet ett nyckelord. Kårstyrelsen arbetade aktivt för att involvera de anställda tjänstemännen, allt för att nå en samsyn i viktiga strategiska frågor inför framtiden. En omvälvande förändring såsom obligatoriets avskaffande ställer höga krav på att individer känner sig informerade om vad som händer. Kårstyrelsen arrangerade därför särskilda informationsmöten med personalen, utvärderingsdagar och sociala aktiviteter. Utöver de formella möten som är avgörande för strukturen, har kontinuerliga informella möten hållits med enskilda tjänstemän. Dessa möten har oftast fokuserat kring enskilda sakfrågor eller uppföljning av för verksamheten centrala nyckeltal. Exempel på detta är som tidigare nämnts ekonomin men det finns nu också en tydlig rapportering av antalet betalande medlemmar i. En särskild dialog i personalfrågor togs fortlöpande mellan kanslichef och kårordförande och under verksamhetsåret genomfördes dessutom en lönerevision där kanslichefen hade enskilda samtal med samtliga anställda som följdes av en dialog mellan kanslichefen och kårordförande. Under året genomfördes tre större förändringar bland de anställda. Kårens systemadministratör gick vidare till annat arbete vilket ledde till att man bantade dessa arbetsuppgifter och placerade dem på en annan tjänsteman. Systemadministratören hade i sin arbetsbeskrivning även sysslor på kårexpeditionen; denna tid förlades istället till timanställda studenter som kallades in då arbetsbelastningen var högre. Den tredje och sista större förändringen var att kårstyrelsen tog fram en arbetsbeskrivning och nyanställde en organisationssekreterare som bland annat ansvarar för handläggning av olika verksamhetsfrågor. Detta har inneburit en avsevärd förbättring inom i avseendet att bedriva ett effektivt påverkansarbete. En stor utmaning i en Sidan 9 av 49
förändringsprocess är att en organisation fortfarande, med hög kvalitet, ska kunna bedriva det reguljära arbetet. Verksamhetsplanen och handlingsplanen kommunicerades till personalen, följdes upp under personalmöten och i många fall var de anställda delaktiga eller ansvariga för särskilda frågor. Det är i detta sammanhang viktigt att lyfta fram det fantastiska arbete s personal lägger ner för kårens medlemmar och att de flesta framgångar vi haft som organisation inte skulle vara möjliga utan dem. Ekonomin (Se även Bilaga 5: Omsättning och kåravgiftsutveckling) Kårordförande är firmatecknare för och är den person som tillsammans med kanslichefen bär attesträtt för kårens fakturor. Detta delade ansvar fungerar väl i Umeå studentkår och utgör en viktig kontrollfunktion över de kostnader kåren har under verksamhetsåret. Ett led i arbetet att öka systematiken och transparensen i organisationen har varit att kårstyrelsen mer aktivt använt sig utav sin godkända revisor. Enskilda överläggningar, halvårsuppföljning samt rådgörande innan vissa beslut fattades uppfattas av kårstyrelsen som något positivt och innebär en kvalitetssäkring av verksamheten. Kårfullmäktige valde till detta verksamhetsår också en ny inspektor, professor Svante Norrhem. Inspektor har varit närvarande vid möten och varit ytterligare en viktig resurs i den kontinuerliga granskningen av Umeå studentkårs arbete. Studentrepresentantträffar har under ett flertal år arbetat med att få sektionerna mer delaktiga i kårens verksamhet. Detta var också en av kårstyrelsens absolut viktigaste frågor att fortsätta arbeta med. Lika viktigt är det att även få med program- och studentföreningar i detta arbete. I sektionerna och föreningarna utförs själva fundamentet av vad vi kallar studentfackligt arbete och gentemot fakulteterna och institutionerna bedrivs ett för s medlemmar helt avgörande påverkansarbete. Trots detta har kåren inte riktigt uppmärksammat och identifierat de enskilda individer som bedriver detta arbete. En viktig utgångspunkt för kårstyrelsen var att inför ett frivilligt medlemskap i kåren inte bara inrikta sig på att värva nya medlemmar utan också att behålla de som redan är aktiva. Styrelsen tog därför tillsammans med Juridiska föreningen initiativ till en första studentrepresentantträff där vi diskuterade olika aktuella frågor och hur vi i framtiden ska organisera oss för att i större utsträckning arbeta gemensamt. tog i detta arbete fram ett informationsmaterial till studentrepresentanterna om vad deras uppdrag innebär, på vilket sätt de kan få hjälp av kåren och hur ett systematiskt påverkansarbete är uppbyggt. En till studentrepresentantträff genomfördes senare under året som också den fokuserade på det studentfackliga arbetets innebörd. Kårstyrelsen är överens med studentrepresentanterna att dessa träffar är något positivt och något som borde göras permanent. Sidan 10 av 49
Samarbete NTK och MSU En framgångsfaktor under verksamhetsåret var det utökade och mycket väl fungerande samarbetet med de två andra kårerna, NTK och MSU. När året inleddes var vi överens om att tillsammans ta fram några enskilda kårgemensamma utbildningsfrågor som vi tillsammans skulle driva med och mot Umeå universitet. Under den första konferensen med universitetsledningen och fakultetsledningarna valde vi att inte presentera kårernas frågor var för sig, utan gjorde det gemensamt. Detta förhållningssätt kom att genomsyra det fortsatta påverkansarbetet och visade med all tydlighet att en enad studentröst vid universitetet är central för att framgångsrikt kunna uppnå resultat. Exempel på sådana frågor som drivits gemensamt är avtalet om centraliserad doktorand- och utbildningsbevakning och det övergripande kvalitetsarbetet som är kopplat till utbildningen i den gemensamma studentfallsskrivelsen. Samarbetet mellan kårerna är nästan uteslutande en informell process. Kårordförandena har kontinuerliga möten där universitetsgemensamma frågor på ledningsnivå diskuteras, men minst lika viktigt är de kårgemensamma råd som sköts inom respektive ansvarsområde. Utbildningsbevakarmöten, information/marknadsföring som de studiesociala samarbetena har stor betydelse för att bedriva effektivt påverkansarbete. Det utökade samarbetet mellan kårerna kom att, när kårobligatoriet avskaffades, utvecklas till hur vi gemensamt skulle säkerställa ett starkt studentinflytande vid Umeå universitet. Tidigt under våren tillsatte kårfullmäktige tillsammans med de andra två kårerna en kårutredning med tydliga direktiv att främst se över kårernas framtida organisation och kärnverksamhet. Det bildades, förutom kårordförandegruppen, tre gemensamma arbetsgrupper: en för utbildningsfrågor, en för studiesociala frågor och en för informationsfrågor. Detta arbete ledde fram till en kårutredning där kårerna gemensamt definierade vad kärnverksamheten för en studentkår vid Umeå universitet ska vara. Utredningen kom också fram till två organisationsförslag, det ena att slå samman de tre kårerna till en och det andra förslaget att fortsätta som i dagsläget fast med ett utökat samarbete. I arbetsgrupperna för ingick personer både från kårstyrelsen och från sektionerna. Arbetet förankrades fortlöpande i kårstyrelse, kårfullmäktige, med sektionerna, med personalen och med universitetets ledning. De tre kårordförandena presenterade slutligen förslaget inför universitetsstyrelsen som utryckte sitt fulla stöd för studentkårerna och det arbete vi genomför. Universitetsstyrelsen uppmanade även kårerna att komma in med ekonomiska äskanden för att även i framtiden ha resurser att bedriva sin kärnverksamhet. SFS och samarbetet med andra studentkårer Sveriges förenade studentkårer, SFS, är det nationella påverkansorganet som är medlem i för att driva utbildningsfrågor på ett nationellt plan. använde sig utav SFS på många olika sätt under föregående verksamhetsår. I det dagliga arbetet deltog styrelsen i att författa remissvar och nominera studentrepresentanter, då SFS är officiell remissinstans till riksdag och regering. Styrelsen var aktiva i att såväl svara på remisser som att nominera representanter. Mätt i antal har aldrig svarat på så många remisser och Umeå studentkår är en av de medlemskårer i SFS som har flest studentrepresentanter i nationella organ. Särskilt roligt är att många av dessa personer kommer från våra sektioner. En lärdom styrelsen drar utav detta arbete är att systematiken i dessa arbetsuppgifter, då det operativa arbetet lagts på organisationssekreteraren har varit en klok väg att gå. Som redan nämnts är en viktig del av Umeå studentkårs medlemskap i SFS det påverkansarbete som bedrivs i nationella medier. Under verksamhetsåret har kårstyrelsen aktivt tagit del i vilka frågor SFS ska arbeta med och Sidan 11 av 49
opinionsbilda kring. Konkret har inom SFS, framför allt före och under SFS fullmäktige, varit aktiva i att sätta dagordningen för framtiden. På s initiativ lades ett förslag till budget för Sveriges Förenade Studentkårers verksamhetsår 2009/2010 som antogs i fullmäktige. Även de stora fokusfrågor som kom att bli beslutade var mycket delaktiga i att arbeta fram. Kårstyrelsen har under året deltagit i en rad olika arrangemang och vid upprepade tillfällen haft företrädare på besök vid vårt lärosäte. En utmaning och ett förbättringsområde inför framtiden är hur kåren ytterligare ska använda sig av det stöd och de resurser som SFS erbjuder inom ramen för medlemsavgiften. Utöver det samarbete som finns i det stora SFS-kollektivet ingår i ett nätverk tillsammans med de flesta av de studentkårer som finns representerade vid de stora universiteten. Detta samarbete kallas för Projektet, ett nätverk som inte på något sätt är beslutande men som under verksamhetsåret använts som ett forum för att utbyta erfarenheter som rör studentfackligt arbete. Framförallt har framtida åtgärder kring kårobligatoriets avskaffande diskuterats och hur vi gemensamt ska bibehålla ett starkt studentinflytande. SFS högst beslutande organ är fullmäktige som hålls en gång varje år. SFS fullmäktige hölls i år i Karlstad och var efter Uppsala studentkår den största medlemskåren med sina tio mandat. För första gången valde att nominera några delegater, som inte hade sin hemvist i kårpartierna, till sin delegation. Personer från sektionerna och även de andra kårerna bjöds in att representera och företrädde, tillsammans med hela delegationen, s medlemmar på ett klanderfritt sätt under fullmäktige. Särskilt bör delegationsledaren Karolina Lindkvists insatser premieras. En enig delegation menade i sin utvärdering att hon genomförde sitt uppdrag föredömligt. Som tidigare nämnts var årets SFS fullmäktige framgångsrikt för. Tillsammans med andra medlemskårer drev vi igenom en budget som bland annat innehöll en sänkning av medlemsavgiften och att de fokusfrågor som drev också blev beslutade. Tyvärr avslogs med knapp marginal vår traditionsenliga motion om valberedd styrelse. Extra roligt och viktigt för kåren var att fullmäktige valde in Umeådelegaten och sektionsutbildningsbevakaren Andreas Bokerud i styrelsen och kårstyrelseledamoten och den centrale utbildningsbevakaren Clara Wiklund fick förtroendet att ingå i 2009/2010 års valberedning. Kårobligatoriefrågan och framtidsrapporten Kårobligatoriets avskaffande var den mest prioriterade frågan under verksamhetsåret. Med tanke på frågans omfattande påverkan på organisationen spelar den in på mer än bara rent organisatoriska frågor. Kårstyrelsens utgångspunkt i frågan avspeglas i verksamhetsplanen och gick ut på att det även i framtiden vid Umeå universitet måste finnas ett starkt studentinflytande och att detta ska bedrivas av studenter, för studenter genom en studentkår. Målsättningen var att även i fortsättningen ska bedriva den kärnverksamhet, nämligen utbildningsbevakning och råd och stöd i studiesociala frågor, som man är bland de bästa i Sverige på att göra. För att kunna klara av detta måste kåren ekonomiskt skära i kostnader och skapa nya intäkter, då den obligatoriska avgiften försvinner. måste, genom att synas och marknadsföra sin verksamhet, nå ut till studenterna och genom att öka medlemskapets värde erbjuda ett medlemskap som studenterna känner är självklart att lösa. måste internt skapa en större delaktighet hos sektionerna och föreningarna för att de som redan är aktiva ska uppleva att det även i fortsättningen är viktigt att vara engagerad. Sidan 12 av 49
Under verksamhetsåret genomförde kårstyrelsen en rad besparingar för att inleda arbetet att minska kostnaderna; exempel på detta är e-post utskick av kåravgifterna och effektivisering av tjänstemännens uppgifter som tidigare nämnts. Diskussioner om ett gemensamt finansierat medlemsregister påbörjades tillsammans med de andra kårerna, diskussioner med kommunen om samarbeten kring folkbokföring inleddes och frågan om en rabatt på träningskort på IKSU exklusivt för kårmedlemmar lyftes för att nämna några exempel. Parallellt med detta arbete initierades en kontinuerlig dialog tillsammans med universitetsledningen om att Umeå universitet efter kårobligatoriets avskaffande ska öka sitt ekonomiska engagemang i. Den kårgemensamma utredningen identifierade också en rad samordningsvinster och möjligheter till ökade intäkter för att säkra studentinflytandet. En stor del av arbetet har varit att nå ut med information till sektioner, föreningar och medlemmar. Förankringsarbetet har främst handlat om vilka förändringar avskaffandet kommer att innebära. Kårstyrelsen har också i media bedrivit ett aktivt påverkansarbete där man framförallt diskuterat det hotade studentinflytandet och vad som kommer att krävas för att Umeå studentkår även i fortsättningen ska vara en stark organisation. Kårstyrelsen tog även initiativet till att sammankalla en grupp studenter som representerade sektionerna, föreningarna men även medlemmar som inte har någon organisationstillhörighet. Gruppens direktiv var att ta fram en framtidsrapport som skulle innehålla en konsekvensanalys av hur avskaffandet skulle drabba sektionerna och föreningarna samt att till kårfullmäktige föreslå skarpa förslag på vad måste göra för att öka medlemskapets värde. Gruppen sammanträdde vid fem tillfällen och producerade i denna rapport en rad förslag som uteslutande tog sin ansats i dessa gruppers förväntningar och krav på. Rapporten togs i sin helhet av kårfullmäktige. UTBILDNINGSBEVAKNING Allmänt hade en ambitiös verksamhetsplan vad gäller utbildningsbevakningen och det har minst sagt varit ett händelserikt år. Mestadels av arbetet har kretsats kring kurs- och programutvärdering, studentnöjdhetsbarometern, fristående praktikkurser, betyg och givetvis studentfallsskrivelsen. Många frågor inom området är sådana som är ständigt aktuella och kräver diskussion och utvecklingsarbete. Vilka frågor som får störst uppmärksamhet och genomslag är också till stor del beroende av yttre faktorer, varför det är svårt att förutspå när och var frågor kommer upp på agendan. Vad som händer på det nationella planet, som exempelvis kårobligatoriet och utredningen om en ny lärarutbildning, är sådant som många gånger styr verksamheten. Föregående års studentfallsskrivelse har följts upp och arbetats med och det har varit mycket diskussioner och arbete kring diariet och årets studentfallsskrivelse. Skrivelsen har utvecklats och omarbetats i syfte att öka genomslaget i universitetets verksamhet. Sidan 13 av 49
Ett arbete som initierades under föregående verksamhetsår, att ta fram en universitetsgemensam vägledning för studentärenden, slutfördes under året. Missnöjd student? En allmän vägledning vid hantering av studentärenden, ska fungera som ett stöd för universitet och studenter när problem uppstår. Likaså foldern vid namn Viktigt att veta som universitetet tagit fram på initiativ av utbildningsbevakarna färdigställdes och distribuerades med hjälp av. Foldern innehåller svar på de vanligaste frågorma om studenters rättigheter och har utarbetats av studentkoordinatorn vid universitet tillsammans med utbildningsbevakarna. Systematiserad utbildningsbevakning har totalt fem utbildningsbevakare som på heltid arbetar med studentfackliga frågor. Detta innebär att studenter som hamnar i kläm eller får något typ av problem under sin utbildning kan vända sig till sin utbildningsbevakare för att få hjälp. För att inte glömma tidigare händelser och upptäcka systematiska problem förs diarium över studentfall. Utifrån detta kan kåren bedriva påverkansarbete gentemot universitetet för att förbättra studenternas situation och förebygga framtida problem. Studentfall och studentfallsskrivelsen Under året hade 60 studentfall. Detta är en liten minskning men på samma sätt som att en ökning inte bör vara underlag till några långtgående slutsatser, ska inte en minskning det heller. Ett studentfall rör allt som oftast fler än en person (t.ex. utebliven kursutvärdering) men diarieförs bara som ett fall. Dessutom får ofta utbildningsbevakare hantera studentproblem som inte kan definieras som ett studentfall men där det ändå kan behövas insatser och utbildningsbevakaren kan ge råd och stöd till både studenten och läraren. Många gånger är det just vid dessa tillfällen luckor i regelverket upptäcks eller förebyggande av framtida problem kan göras. De mest vanliga studentfallet var regelbrott, tätt följt av informationsproblem. Under våren provades ett nytt diarium där de kategorier 1 som skrivits fram i Missnöjd student En allmän vägledning vid hantering av studentärenden, användes. Syftet med det nya diariet var att lättare kunna sammanställa statistik och få en överblick över vilka studentfall som är vanligast. Den kvalitativa delen är viktig i det enskilda fallet och för individen, men för att omgivningen på ett enkelt sätt ska kunna ta till sig omfattningen av studentfall och vilka typer av fall det rör sig om fyller statistik av mer kvantitativ art sitt syfte. Det gamla diariet och det nya har körts parallellt och det är upp till den nya kårstyrelsen att avgöra hur framtidens diarium ska utvecklas på bästa sätt. Förra årets studentfallsskrivelse fick stort genomslag i media. Den följdes upp genom att fakulteterna/institutionerna fick svara på ett antal frågor från universitetet angående sin uppfattning om innehåller i skrivelsen. Svaren var av olika karaktär och utbildningsbevakarna har under året arbetat med att följa upp och diskutera med lärare och annan personal om problematiken och åtgärderna som lyfts i skrivelsen. Detta är frågor som städigt är aktuella och diskussionen sker därmed kontinuerligt. Utbildningsbevakarna har också arbetat mycket med att vid varje kontakt med lärare eller annan personal förklara syftet och kårernas syn på skrivelsens funktion. Årets studentfallsskrivelse författades likt förra året i samarbete med alla tre kårerna vid Umeå universitet. I syfte att öka förståelsen av årets skrivelse samt göra den mer lättbegriplig 1 Kategorierna är följande; regelbrott, informationsproblem, dåligt bemötande, bristande utbildningskvalitet, bristande handläggning och bristande studentinflytande. Sidan 14 av 49
gjordes en del förändringar. Det tidigare bifogade utdraget ur diariet slopades och åtgärderna skrevs i att-satser. Syftet med att inte bifoga ett utdrag ur diariet var att mottagarna inte skulle fästa vikt vid enskilda studentfall utan se helheten och identifiera områden där det kan behövas insatser. Diariet ersattes därför med kvantitativ statistik där antalet studentfall efter kategori visades och hur fördelningen av kategorierna såg ut. Utfallet av denna utformning kan endast framtiden utvisa. Genomfört under året Studentfackliga utbildningar Den stora studentfackliga utbildningen genomfördes i november och pågick under en dag. Cirka 35 personer deltog under dagen som innefattade pass om kårens respektive universitetets organisation, regelsamlingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, styrelsearbete och mötesteknik samt härskar- och främjartekniker. Behov och efterfrågan av sådana typer av utbildningar verkar finnas men trots att utbildningen marknadsfördes via Vertex, hemsidan, mail och affischer framkom att information om dagen inte kommit studenterna till del. Utvärderingar visar emellertid att deltagarna generellt är nöjda och tycker att utbildningen varit givande. Utöver denna har också specialbeställda utbildningar efter behov och tid genomförts för Umeå studentkårs sektioner och underföreningar. Det har bland annat berört styrelsearbete, mötesteknik och regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningsbevakarna har också deltagit på Universitetspedagogiskt centrums (UPC) kurser för undervisande personal och pratat om vårt arbete med studentfall och studentfallsskrivelsen. Detta har varit mycket uppskattat och en viktig del i förebyggandet av studentfall samt för förståelsen och mottagandet av studentfallsskrivelsen. För att erbjuda såväl våra medlemmar som utbildningsbevakarna ett tillfälle till kompetensutveckling bjöds SFS jurist in för att hålla i en så kallas SFS akademi i studenträtt och studentinflytande. Trots marknadsföring och inbjudningar var tyvärr intresset lågt och endast ett fåtal kåraktiva deltog. Å andra sidan hade de som deltog en givande och intressant dialog som de har nytta av i uppdraget som studentrepresentanter och när de hjälper och stödjer studenter som hamnat i kläm. Informationskampanj En informationskampanj gällande studenters rättigheter genomfördes under två dagar i november. Huvudaktivitet var i Lindellhallen med kaffebjudning och utdelning av foldern Viktigt att veta som ger svar på de vanligaste regelfrågorna. Aktiviteter ägde också rum i lärarhuset. En stor affischeringskampanj pågick under tiden och i samarbete med GN Caféer klistrade vi informationsmaterial på borden i deras caféer. Detta samarbete ledde senare till att genom information på caféernas pappersmuggar kunde marknadsföra en ny hemsida om regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå. En quiz på regelsamlingen gjordes och vinnaren vann en Ipod Shuffle. Sidan 15 av 49
Gemensam kurs- och programutvärderingsstruktur och studentnöjdhetsbarometern Gemensam kurs- och programutvärdering är en viktig fråga som länge arbetat med. Detta är en viktig fråga då många utvärderingar många gånger är undermåliga i termer av både genomförande och uppföljning. Utvärderingar är det absolut viktigaste verktyget för studenter att påverka sin utbildning och föra fram sina åsikter och det kan hjälpa lärare i utvecklingen av enskilda kurser eller program. Tack vare ihärdigt arbete under många år har universitet startat ett projekt vid namn Kvalitetsutveckling av utbildningar vid Umeå universitet (KVUL) där ett gemensamt system för kurs- och programutvärderingar ingår. Systemet innebär inte att alla ska göra samma utvärderingar, utan att institutionerna anpassar frågorna utifrån sina kurser/utbildningar och resultaten förs in i ett gemensamt system för att kunna följas upp och jämföras. Ett antal universitets- och fakultetsgemensamma frågor emellertid finnas. Systemet ska sjösättas under nästa verksamhetsår. Ett annat delprojekt i KVUL är studentnöjdhetsbarometern som är en totalundersökning av studenters upplevelser av sina studier vid Umeå universitet. Vissa fakulteter har redan egna sådana typer av undersökningar men nu ska den omfatta hela universitetet. har deltagit i referensgruppen till barometern och drivit på arbetet. Studentnöjdhetsbarometern beräknas kunna genomföras första gången i december 2009. Kvalitetsgranskning av institutioner genomförde under våren en kvalitetsgranskning av ett antal institutioner. Dessa var: institutionen för nationalekonomi, institutionen för estetiska ämnen och institutionen för kultur- och medievetenskap. Det övergripande syftet var att upptäcka eventuella brister i gällande rutiner och efterlevnad av regler för att kunna förbättra utbildningskvalitén. Med hjälp av ett antal indikatorer undersöktes huruvida de aktuella institutionerna levde upp till ett antal nationella och lokala regler gällande studenters rättsäkerhet,. Dessa var bland annat schema, kursplaner, kursutvärderingar och studentinflytande. I samarbete med kårens studiesocialt ansvarige undersöktes också institutionernas jämställdhetsarbete. Resultaten var varierande men överlag positivt. I dialogen med institutionerna framkom att de ofta har kännedom om vanliga problem som försenade schema och ofullständiga och icke uppdaterade kursplaner och arbetar för att förbättra situationen. Resultaten diskuterades med respektive institutions prefekt. UPC Workshop Under året reviderades Umeå universitetets pedagogiska handlingsprogram som UPC ansvarade för. Tillsammans med projektledaren på UPC bjöd in studenter till en öppen workshop för att studenterna själva skulle ha möjlighet att lyfta viktiga saker och påverka innehållet i handlingsprogrammet. Antalet deltagare var förhållandevis litet. Informationsspridning och att få studenter att engagera sig i sådana här typer av aktiviteter är ett återkommande problem som måste fortsätta arbeta med. Frågor som diskuterades var anställningsbarhet, internationalisering och samverkan. Detta bidrog troligen till att studentperspektivet blivit mer närvarande i handlingsprogrammet. Sidan 16 av 49
ECTS och betyg ECTS och betygsfrågan är en ständigt aktuell diskussion. Umeå universitet har sedan 2007 använt en schablonmässig översättning för att studenter vid universitetet ska kunna få ett ECTS-betyg. En ny översättning utarbetades och i och med denna infördes i princip en 7-gradig betygsskala, vilket såg många problem med: dels för att ECTS endast är en översättningsnyckel och dels för att det finns många problem med en 7-gradig betygskala. Detta löste sig genom att ECTS Users Guide Final Version 2009 kom med besked om att ECTS-skalan slopas och ersätts med ett tabellsystem där lärosätena sammanställer antalet utdelade nationella betyg i en frekvenstabell. Frågan om antalet betygssteg är alltjämt levande och mot bakgrund av detta tog ett principbeslut avseende betyg och betygskriterier. Detta innebär att ska verka för att bibehålla nuvarande betygsskala (med undantag för de som har dispens), verka för att universitetet inleder diskussioner angående betygskriterier betydelse och implementering i kursplaner samt verka för att universitetet ser över betygsskalorna inom respektive utbildningar. Utbildningspolitiskt påverkansarbete Utbildningspolitiskt påverkansarbete har bedrivits både mot universitetet och mot övriga samhället. Arbetet med att kvalitetsförbättra sommarkurserna var även i år på agendan. Detta arbete är dock svårt eftersom det är institutionerna själva som bestämmer och har olika förutsättningar för vilka kurser som kan ges och dess innehåll. Studenters anställningsbarhet och arbetslivsanknytning har varit en viktig fråga under verksamhetsåret. Nya strategier och mål har utarbetats i arbetet med att författa ett universitetsgemensamt dokument vid namn Strategisk plan för samverkan med det omgivande samhället 2009-2013 som deltagit i. Numera finns därigenom uttalade mål som t.ex. att studenterna är väl förberedda för arbetsmarknaden. I arbetet har också frågan kring fristående praktikkurs diskuterats och arbetats för från kårens sida, vilket resulterat i att det nu står fastskrivet att det ska finnas särskilda fristående praktikkurser vid flertalet fakulteter. Nu återstår för kommande kårstyrelser att se till att fakulteterna faktiskt startar en fristående praktikkurs som är utformad utifrån ett studentperspektiv. Att öka studenternas insyn i aktuella utbildningspolitiska frågor och i s påverkansarbete är svårt. Mycket av det arbetet sker vid personliga möten eller under utbildningar och föreläsningar som kåren anordnar där aktuella frågor tas upp för diskussion. Umeå studentkår har varit aktiv i debatten om kårobligatoriet, både på egen hand och tillsammans med SFS. Likaså i frågan om studiemedlet och lärarledd undervisningstid. bjöd också in före detta rektor och universitetskansler Sigbritt Franke för en öppen föreläsning om hennes utredning En hållbar lärarutbildning. Sidan 17 av 49
Utdelade priser Varje år delar ut priser för pedagogisk skicklighet; det pedagogiska priset till en lärare och pris till bästa studievägledare. De pedagogiska priserna är väldigt prestigefyllda pris och prisceremonin äger rum på Umeå universitets vårpromotion. Vinnare utses utifrån nomineringar från studenter varefter de nominerade får svara på ett antal frågor, kopplade till deras profession, som s utbildningsbevakare författar. Utbildningsbevakarna fungerar också som jury. Vinnaren av årets pedagogiska pris var Per Löfstrand som är verksam vid Institutionen för språkstudier. Årets studievägledarpris tilldelades Gun-Marie Ericsson vid Sociologiska institutionen. Antalet nomineringar var detta år, tack vare bra marknadsföring, väldigt stort och priserna och vinnarna uppmärksammades i lokala medier. INFORMATION OCH EXTERNA RELATIONER Allmänt s verksamhetsplan gällande information och externa relationer för verksamhetsåret har framför allt varit inriktad på att förbättra informationskanalerna och kontaktytorna mot våra medlemmar och studenterna vid Umeå universitet samt fortsätta arbetet med att öka omfattningen av de externa relationerna och den externa finansieringen av studentkårens verksamhet. Vidare har arbetet med en mer systematiserad och enhetlig kommunikation både internt och externt setts över. Ett antal projekt som syftat till att öka vikänslan i organisationen har också genomförts med lyckat resultat. Många av de projekt som antingen har slutförts eller påbörjats under året har varit inriktade på att skapa en bra plattform för studentkårens vidare arbete att ställa om sig för ett avskaffande av ett kårobligatorium under 2010. Genomfört under året Verksamhetsstipendium Ett verksamhetsstipendium, vars syfte är att stödja projekt som syftar till att gynna studentkollektivet och öka vi-känslan i organisationen, inrättades under hösten och under året har ett antal studentdrivna projekt beviljats medel för sin verksamhet. Inkubatorprojekt Ett projekt för att bidra till att projektsugna studenter får möjlighet att genomdriva sin verksamhet. Diskussioner om finansiering från UmU inleddes och möjligheten att rymma detta i campusprojektet diskuterades under året. I samtal med de andra kårerna nedprioriterades detta projekt. Sidan 18 av 49
Samarbete om väskprojekt Under året kontaktades sektioner och underföreningar som bedrev egna väskprojekt i syfte att skulle få medverka och synas med sin logotyp. Ett antal sektioner och föreningar nappade på detta erbjudande, som också innebar ett ekonomiskt bidrag, och Umeå studentkårs exponering ökade därigenom. Ett antal föreningar och sektioner har också visat intresse av liknande lösningar för framtiden. Nya informationskanaler Tillsammans med framför allt IKSU och med medverkan från UmU har möjligheten till uppsättande av digitala anslagstavlor på campus diskuterats. En teknisk lösning där IKSU står för administration som kårerna får tillgång till har förhandlats fram. När det gäller universitetet har diskussioner om framför allt placering och ekonomiskt åtagande diskuterats. Vägen ligger därmed öppen för ett genomförande under kommande verksamhetsår. Ny hemsida Under året har diskussionerna om en ny hemsida förts i nära samarbete med personal och andra inblandade. Efter diskussioner om kravprofil, och om kunskapen att bygga en ny hemsida fanns i organisationen eller på Campus, anlitades under året en extern webbyrå som byggde en hemsida till oss efter våra önskemål. Den nya hemsidan lanserades slutligen under sommaren. Utveckla kårvalet Under året undersöktes möjligheterna tillsammans med valnämnden att utveckla kårvalet för att få fler att nyttja sina demokratiska rätt (och plikt) att rösta. I samarbete med Mecenat så erbjöds möjligheten att rösta via internet. Detta fungerade väl men behöver med marknadsföringsinsatser utvecklas till kommande år. Medlemskapets värde Under året utvecklades medlemskapets värde genom att ett antal rabattgivare tillkom. Dessutom sammanställdes en lista över befintliga rabatter för våra medlemmar. Inget specifikt dokument om medlemskapets värde togs fram utan inarbetades i befintlig marknadsföring. Förankra profil/profilmaterial Under året sågs profil/profilmaterial över tillsammans med kårens marknadskoordinator i syfte att få till en mer ordnad kommunikation. Denna diskussion vävdes också in i arbetet med en ny hemsida och fick till följd av att ett uppdrag om en reviderad grafisk profil gavs personalen under sommaren. Vidare har kårens profil förankrats genom bland annat väskprojektet och den nya hemsidan. Kårens befintliga anslagstavlor/platser En uppdatering av kårens anslagstavlor gjordes och de användes flitigt för att marknadsföra vår verksamhet, bland annat vårt 50- års jubileum. Sidan 19 av 49
Aktiv ägare av Kårmedia HB Tillsammans med NTK har ägarna och styrelsen främst inriktat sitt arbete på obligatoriets avskaffande och diskussioner kring alternativa finansieringslösningar. STUDIESOCIALA FRÅGOR Allmänt Inom den studiesociala verksamheten på var ambitionen att genomföra flertalet projekt och kampanjer, detta för att visa att den studiesociala verksamheten har en bredd. Kampanjerna som genomfördes tog upp allt från likabehandlingsfrågor till studentekonomi. Två stora nationella frågor har påverkat det studiesociala området under året. Den ena är studiesociala utredningen och den andra är den nya diskrimineringslagstiftningen. Under våren 2009 kom den studiesociala utredningen Stärkt stöd för studier trygg, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28). Denna parlamentariska utredning blev en central del inom det studiesociala området. Utredningen föreslog ett antal förändringar som ställer sig positiva till men även saker som vi riktar skarp kritik mot. Delar vi anser saknas i utredningen är övergripande frågor som rör studenters trygghetssystem. Under detta verksamhetsår kom även en ny diskrimineringslagstiftning som innebar att den tidigare lagen om likabehandling i högskolan försvann och de olika ombudsmännen (JämO, DO, HomO, HO) gick samman och bildade DO, diskrimineringsombudsmannen. Då detta medförde stora förändringar ansåg vi det som en viktig del att uppmärksamma reformerna. Detta resulterade i en kampanj med temat Vad är diskriminering för dig?. Den genomfördes i samarbete med universitetsbiblioteket, Röda korset, SFQ och likabehandlingsrådet. Studenters trygghet Under verksamhetsåret har studiesocialt ansvarig arbetat kring studenters trygghet. En ny utformning av bokmärkena studenträtt togs fram som användes för att på ett enkelt sätt få studenterna att uppmärksamma vad som gäller på olika områden inom trygghetssystemet. Studenters ekonomiska situation har varit i centrum och för att diskutera detta har samrådsgruppen med CSN, studentcentrum och studentkårerna haft träffar vilket har visat sig mycket framgångsrikt för dialogen. Framöver kommer det att ske fler träffar där aktuella frågor diskuteras samt hur denna information ska komma studenterna till känna på bästa sätt. Arbetsmiljö Våren 2008 gjorde HSAMO (huvudstuderandearbetsmiljöombuden) en översyn av Humanisthuset där de upptäckte stora brister i arbetsmiljön, t.ex. avsaknad av ljudisolering, trånga passager pga. skräp i korridorerna osv. Detta påpekades i en rapport som arbetsmiljökommittén fick ta del av. Uppföljningar av rapporten har gjorts under detta verksamhetsår och förändringar har skett. För att fortsätta arbetsmiljöarbetet gjorde årets HSAMO en översyn av Samhällsvetarhuset, där vi fann stora brister. Bristen på tillgänglighet, såsom tunga branddörrar utan dörröppnare, salar med dålig ventilation osv. var tydlig. Denna rapport presenterades i december 2008 och har följts upp under våren men ännu finns det mycket kvar att göra i frågan. Sidan 20 av 49
Jämställdhet och likabehandling Studiesocialt ansvarig har medverkat i jämställdhetsrådet och likabehandlingsrådet. De två projekten nedan har US genomfört tillsammans med råden. Det första som genomfördes under året var jämställdhetscertifiering av utbildning där tanken var att fyra institutioner skulle delta i projektet. På grund av olika faktorer blev det endast en institution (matematik och matematisk statistik) som genomförde certifiering. Därför valde rådet att se detta som ett pilotprojekt men kan även stoltsera med att Umeå universitet har fått sin första jämställdhetscertifierade kurs. Det andra projekt som genomförts var studentgranskning av utbildning ur ett likabehandlingsperspektiv. Detta projekt riktade sig till studenter från alla tre kårer och från US deltog 8 studenter. Studenterna fick en utbildning kring diskrimineringslagstiftningen m.m. Därefter fick de under ett kursmoment titta på sin utbildning och se vilka brister som fanns. Resultatet av detta pilotprojekt blev en rapport där studenternas observationer samt förslag på hur universitetet kan arbeta vidare med dessa frågor sammanfördes. har även genomfört ett jämställdhetsarrangemang tillsammans med olika föreningar på campus. Ca 10 deltog och visade på vilka olika sätt de arbetar med att uppmärksamma jämställdhetsfrågor. Nätverket miljö på campus Försök gjordes under året att starta upp nätverket miljö på campus. Intresset för detta var dock svagt och därför valde vi att istället samarbeta med studentmiljöföreningen UMAM. Det vi hade störst samarbete kring var miljöveckan där hade en aktiv roll. Under tre dagar uppmärksammades miljöarbete på olika sätt och det som fick störst genomslag var klädbytardagen, second handmodevisningen samt cykelverkstaden. Studenthälsa Under året har studiesocialt ansvarig deltagit i studenthälsorådet där frågor kring studenters psykosociala situation har haft stort fokus. Bl.a. har ett ljusrum på studenthälsan startats som är uppskattat och välbesökt, främst av utbytesstudenter. I stiftelsen studenthälsan har Umeå studentkår även varit representerad med två personer. Mottagningen I maj genomfördes mottagningsutbildningen för sektionernas mottagningsansvariga. Ca 60 studenter deltog i denna. Där fick de kunskap om s mottagnings- och alkoholpolicy, mottagningshandboken m.m. Boende Arbetet kring uppfräschning och renovering av studentkorridorer har fortsatt under året. Samtal och uppföljningsträffar har ägt rum med Bostaden AB genom en av grupperna i studentkommunsamarbetet. Under hösten 2009 kommer arbetet att resultera i en renovering av Tunnelbacken 7. deltar i den processen och kommer att finnas med tillsammans med hyresgästföreningen för att bevaka hyreshöjningar m.m. Sidan 21 av 49
PÅVERKANSARBETE (Se även bilaga 3: US struktur och påverkansvägar) I enlighet med högskolelagen har studenterna rätt att sitta i alla beslutande och beredande organ vid ett lärosäte. Ur verksamhetsledningssynpunkt är kårordförandes uppgift att sitta i universitetscentrala organ, som är väldigt många till antalet. Styrelsen väljer i verksamhetsberättelsen att fokusera vid vissa av dessa; rektors beslutsmöten, universitetsstyrelsen, KVUL, budgetkommittén och dekanråden. har detta verksamhetsår varit mycket aktiva i de centrala organen, detta genom hög närvaro i samtliga organ och med många frågor på dagordningen som initierats av kåren. I universitetsstyrelsen, som är universitetets högst beslutande organ, har tillsammans med de andra kårerna bland annat försvarat vår studentfallsskrivelse, fått in förändringar i beslutet om ny ledningsorganisation och varit delaktiga i att universitetet ska börja använda mer av sitt myndighetskapital i operativ verksamhet. I den årliga bilagan till årsredovisningen framhöll kårerna särskilt att den nya ledningsorganisationen, det så kallade prefektstyret, måste utvärderas. Detsamma gäller den nya organisationen Umeå School of Education. I samband med junisammanträdet föredrog också studentkårerna sin gemensamma kårutredning med resultatet att kårerna uppmanades att komma in med ekonomiska äskanden till universitetet. var också representerade i universitetsstyrelsens budgetkommitté. Kommittén är universitetsstyrelsens beredande organ av budgetfrågor. Här var bland annat delaktiga i att få till ett nytt avtal om central finansierad doktorand- och utbildningsbevakning som innebär en höjning av det minimibelopp fakulteterna ska ge till denna viktiga verksamhet. Ett annat för året viktigt organ som bör lyftas fram är Kalitetsutveckling av Utbildningar vid Umeå universitet (KVUL). I KVUL- projektet har kvalitetsfrågorna vid Umeå universitet fått ett större utrymme och placerats i den ordinarie beslutslinjen. I detta projekt var, genom rektors beslutsmöten, direkt aktiva att bland annat utforma en studentnöjdhetsbarometer, övergripande system för sammanställning av kurs- och programutvärderingar, handlingsordning för vad universitetet ska vidta för åtgärder efter examensrättsbedömningar samt en alumniutredning för att undersöka studenternas anställningsbarhet. Media (Se även bilaga 6: Media) Ett framgångsrikt påverkansarbete måste bedrivas på många fronter samtidigt. Umeå är en studentstad och frågor som rör studenter och utbildningsfrågor har ett stort allmänintresse. Kårstyrelsen har under verksamhetsåret förekommit flitigt i media och frågan var högt prioriterad. 2008/2009 kom att bli det år, så länge mätt medieframträdanden, som kåren förekommit mest i media med minst 41 medieframträdanden. Av dessa var absoluta merparten redaktionella nyhetsinslag. Konkreta exempel på återkommande frågor som aktivt drivits i media har varit studiesociala och handlat om studenters ekonomi och bostadsproblematiken för studentgruppen, men även utbildningsfrågorna har fått ett ökat intresse. Studentfallsskrivelsen, förslaget på en ny lärarutbildning, lärarledd tid och det pedagogiska priset är några tydliga exempel på detta. Ur verksamhetsledningssynpunkt har kårstyrelsen, när man arbetat med att nå ut med de frågor som anges i verksamhetsplanen, utgått ifrån s kommunikationsplan som är ett utmärkt systematiskt dokument. Sidan 22 av 49
Många frågor som uppmärksammas under ett verksamhetsår är av den karaktären att de inte kan förutses i förväg. Det är därför viktigt att en studentkår är aktiv i sin omvärldsanalys. För att strukturera omvärldsbevakningen gjorde kårstyrelsen det till en arbetsuppgift i organisationssekreterarens arbetsbeskrivning. Vidare så har kårstyrelsen arbetat aktivt med att bygga upp ett informellt nätverk med media för att göra till det självklara valet att kontakta i aktuella frågor. Exempel på sådana frågor är branden på Geografigränd, där Umeå studentkår tydligt kom ut med sitt budskap genom att förmedla möjligheten till akutlån utan ränta. En annan fråga som varit aktuell under året har varit integritetsfrågor på nätet, där Umeå studentkår poängterade rätten till en rättssäker prövning för alla studenter innan beslut om till exempel avstängning fattas. En särskild aktivitet som bör nämnas och som ledde till en rad medieframträdanden var s 50årsjubileum. Styrelsen ansåg att en prioriterad fråga var kårobligatoriets avskaffande, främst sett ur perspektivet att detta kommer att påverka ett fortsatt starkt studentinflytande. Denna fråga kom också att dominera kårens mediebevakning under våren 2009. På det nationella planet samarbetar med SFS för att opinionsbilda ut till allmänheten. Styrelsen tog även tillsammans med andra enskilda studentkårer lokala initiativ, exempelvis genom debattartiklar. Om styrelsen lyckades väl med att förekomma i redaktionella nyhetsinslag, lyckades vi inte på samma sätt när det kommer till att publicera debattartiklar och liknande press. Detta kan med självkritik förbättras avsevärt i framtiden. Remissvar, utredningar, rapporter och skrivelser (Se även bilaga 7: Remissvar, utredningar, rapporter och skrivelser) En stor del av en studentkårs uppdrag är att få ut de åsikter man vill föra fram på olika sätt. Under året har lagt mycket arbete på att synas i media men också att svara på remisser som är en central del av studentinflytandet. Det är genom remisser vi på ett effektivt sätt kan ge vår syn på den utbildningspolitik som förs, såväl lokalt som nationellt. Förutom att har åstadkommit en stor medial synlighet, har 2008/2009 varit det år som kåren avgivit flest remissvar med totalt 23 stycken under verksamhetsåret. Verksamhetsåret var också fyllt av en rad stora, tunga utbildningspolitiska frågor som kräver ett studentperspektiv. Bland de tyngre remissvaren kan nämnas: - Det svar vi lämnade för utredningen en hållbar lärarutbildning där formulerade ett svar tillsammans med en av våra sektioner, UmPe. En kraftigt reformerad lärarutbildning innebär risktaganden men också stora möjligheter vilket vi la vikt vid att betona i remissvaret. - Studiesociala utredningen presenterade under 2008/2009, en utredning som föreslog en rad förbättringar för studenter med bland annat höjt studiemedel och möjlighet till deltidssjukskrivning. Det finns också en rad brister såsom ytterligare begränsningar i antalet terminer som studenter har möjlighet att ta studiemedel, fortsatt 30 dagars karens vid sjukdom osv. Sidan 23 av 49
- En av de mer omvälvande frågorna för hela högskolesfären kom i form av utredningen Självständiga lärosäten där högskolorna bland annat föreslås övergå till en ny organisationsform och att högskoleförordningen i dess nuvarande form skulle avskaffas. Detta var reformer som ställde sig skarpt kritiska då det i praktiken skulle innebära en kraftig minskning av studenters rättigheter och i själva verket skulle göra lärosätena mer beroende av staten via omfattande skriftliga avtal. - En central remiss för vår egen organisation var propositionen om kårobligatoriets avskaffande. Denna hade föregåtts av en utredning som kårerna i Sverige, med viss reservation, ställde sig positiva till. Utredningen hade en rad förslag som skulle säkra studentinflytandets överlevnad och kontinuitet. Utredningen föreslog också en prislapp för studentinflytande som åtminstone skulle säkra vissa delar av den kärnverksamhet som kårerna bedriver oberoende av hur många medlemmar som skulle ansluta sig till en kår. När propositionen kom hade prislappen sjunkit avsevärt till ungefär en fjärdedel mot utredningens förslag och kårerna har därmed hamnat i en mycket svår situation med att säkra studentinflytandets framtid. har dessutom jobbat med utredningar, rapporter och tagit fram ett antal skrivelser under året. SEKTIONER (Se även Bilaga 3: US struktur och påverkansvägar samt Bilaga 9: Bokslutsöversikt) Sektionsrådet Hjärtat och lungorna i s verksamhet finns till stor del i kårens sektioner. Det formella organ som anges i stadgarna där sektionerna samverkar med kårstyrelsen är sektionsrådet. Sektionsrådet består utav kårordförande samt sektionernas respektive ordföranden och har under ett antal år provat på olika organisationsformer. I år överlät kårstyrelsen till rådet själva att komma med förslag vilket sätt samverkan ska ske på. Sektionernas egna förslag var lunchdiskussioner tillsammans med kårordföranden, där mötesdeltagarna i god tid innan gemensamt kom överens om en dagordning som alltid inleddes med information ifrån Umeå studentkår. Övrig tid fokuserades på enskilda frågor som på ett eller annat sätt påverkade sektionernas verksamhet, denna mötesform upplevdes av sektionerna fungera väl. Under verksamhetsåret har kårstyrelsen, i samtliga sektionsstyrelser som är aktiva på campus, haft en representant som deltagit på styrelsemöten och i olika aktiviteter. Vid upprepade tillfällen har också kårstyrelsen bjudits in eller själva kallat till olika informationsmöten. Ett av de stora mål som angavs i verksamhetsplanen var att skapa större delaktighet för sektionerna i kårens verksamhet. Kårstyrelsen var angelägen om att detta på lång sikt är en organisatorisk fråga som kräver organisationsförändringar, men på kort sikt är det ytterst viktigt att uppnå konkreta resultat för att ingjuta trovärdighet i processen. Några enskilda exempel på detta är att kårstyrelsen systematiskt informerat sektionerna om olika remisser och vid ett antal tillfällen författat remissvar tillsammans med sektionerna, vilket även lett till att frågorna uppmärksammats medialt. Även vid nomineringar till olika uppdrag, såväl lokalt på Umeå universitet som nationellt genom SFS, har sektionerna aktivt uppmanats att nominera kandidater vilket lett till att flera sektionsrepresentanter blivit valda att representera hela. Andra konkreta exempel på en ökad delaktighet från sektionerna är arbetsmarknadsarrangemanget Headhunt och den gemensamma kårutredningen tillsammans med Sidan 24 av 49
NTK och MSU. tillsammans med sektionerna har också samarbetat genom att arrangera olika publika arrangemang; t.ex. besökte förre universitetskanslern Sigbritt Franke Umeå universitets studenter och berättade om sin utredning angående en ny lärarutbildning. har dessutom två lokalorganisationer vid Umeå universitets utlokaliserade utbildningsorter, Skellefteå och Örnsköldsvik. Vi har upplevt vissa kommunikationsproblem och samarbetsproblem med Stung i Örnsköldsvik, varför inget bra samarbete har kommit till stånd under detta år. Samarbetet med SfCS i Skellefteå har fungerat bättre. Efter ett besök under våren drogs riktlinjer upp för ett bättre samarbete och kontakt oss emellan. UmPe UmPe UmePedagogerna, är sektionen för studenter vid Umeå School of Education. Under 08/09 har UmPe bland annat jobbat med: Fortlöpande utbildningsbevakning: Fokus för den fortlöpande utbildningsbevakningen har varit att driva utbildningsfrågor med samtliga utbildningsbevakare inom US, NTK samt MSU. Samarbetet har utmynnat i studentfallsskrivelsen. En annan stor fråga under året har varit skapandet av Umeå School of Education där mycket av arbetet har handlat om att säkra studentinflytandet och kvalitén på utbildningarna då den gamla lärarutbildningsfakulteten lades ner. VFU och praktik: Sektionen har bland annat undersökt hur studenter upplever sin VFU och praktik, där problem med att vissa studenter känner sig tvingade att vikariera, framkom. Problem med VFU-placeringar var också en tydlig kritik som framfördes. Mottagande av nya studenter: UmPe har bland annat hållit i en utbildning för kommande faddrar och generaler samt delat ut väskor till samtliga nya studenter. Informationsspridning: Mycket av informationsspridningen har skett via UmPes egen tidning Slumpen samt via det nu nedlagda Firstclass. Aktiviteter: Centralt har UmPe anordnat ett tiotal aktiviteter med allt från brännbollsturnering till sittningar, konferenser, kampanjer och seminarium. UmPe har också varit en aktiv part i Headhunt 2009, arbetsmarknadsarrangemanget för s medlemmar. Man har också deltagit i nätverket studenter med barn för att stärka situationen för föräldrar som studerar. Nationellt samarbete: Via FPS Förenade PedagogStudenter, där UmPe främst har drivit frågan om FPS framtida organisation och att fokus för nätverket ska vara utbildningsfrågor. Kårobligatoriet: UmPe jobbar aktivt med att anpassa verksamheten till ett frivilligt medlemskap. Detta sker bland annat genom att man ser över informationskanalerna samt hur värdet på medlemskapet kan stärkas. Stipendier: Under året har sektionen delat ut ett antal stipendier till studenter som vill ha extra stöd i sin utbildning. Sidan 25 av 49
BetSek BetSek Beteendevetarsektionen, är sektionen för studenter inom beteendevetenskap, psykologi och pedagogik. Under 08/09 har BetSek bland annat jobbat med: Påverkansarbete: Mycket av arbetet under året har legat på att bedriva påverkansarbete i fakultetsnämnden, husrådet, utbildningsrådet samt gentemot US i form av sektionsrådet. Detta har skett såväl på ideell basis som i samarbete med den arvoderade utbildningsbevakaren. Informationsinsatser: BetSek har under året gjort en rad informationsinsatser för att synas mer mot medlemmarna. Detta har skett genom Umeå universitets välkomstmässa, Psykologiska föreningens höst- och vårmässa, en ny hemsida samt ett välkomstbrev som ska skickas ut till de nya studenterna under hösten 2009. BetSek har också deltagit i en informationsdag från US kring studentfackligt arbete. Via Headhunt 2009 har sektionen också kommit i kontakt med arbetsmarknaden och de studenter som deltagit under dagen. Styrelsearbete: Då BetSek inte fick en fulltalig styrelse vid verksamhetsårets början genomfördes ett extra möte för att genomföra fyllnadsval. Styrelsen jobbade också på att återuppliva sitt utbildningsutskott samt att ta fram överlämningsdokument samt arbetsbeskrivningar för styrelsen. Planer på en gemensamhetsdag för sektionens föreningar har också tagit fram men har ännu ej hunnit genomföras. Sektionstillhörighet för förening: En förening har ansökt om att byta sektion från BetSek till SamSek. Styrelsen yttrade sig i frågan och ställde sig positiva till flytten då det var en önskan från föreningen själv samt att SamSek inte såg några problem i att få en ny förening kopplad till sin sektion. HHUS HHUS Handelshögskolan i Umeå. Studentföreningen, är såväl en sektion som förening för studenter vid Handelshögskolan. Under 08/09 har HHUS jobbat med: Utbildningsfrågor: HHUS har bland annat deltagit i U9-samarbetet, ett nätverk för studentförening/kårer vid de 9 största lärosätena. Fokus på träffarna ligger mycket på organisationsutveckling och utbildningsbevakning. Lokalt har HHUS haft ett lyckat samarbete med utbildningsbevakaren för SamFak där främsta motsvarigheten på HHUS är utbildningsutskottets ordförande, tillika utbildningsansvarige. HHUS har dessutom haft ett framgångsrikt år i sitt påverkansarbete gentemot Handelshögskolan, där man bland annat jobbat för att få ett ökat fokus på kursernas innehåll i utvärderingar samt varit en samarbetspart för Handelshögskolan i deras ansökan om att erhålla EQUIS-ackreditering. Sidan 26 av 49
Projekt under året: HHUS har haft stor framgång i att driva bl.a. projekten HHUS frukostklubb samt KPMG Case Competition. Man har dessutom jobbat med framtagande av nya projekt som kommer att lanseras under 09/10. Näringsliv: Trots att HHUS tappat en samarbetspart har föreningen haft ett frmagångsrikt år i sitt samarbete med externa aktörer. Föreningen har genomfört aktiviteter tillsammans med ett flertal stora företag av relevans för HHUS medlemmar med allt ifrån bechvolleyturneringar till föreläsningar och tävlingar. Vidare så har föreningen startat två nya projekt under året: HHUS Alpski project samt HHUS styrelsetraineeprojekt. Uniaden blev även detta år en framgång, trots rådande finanskris. Information: HHUS tidning Ekbladet har för året kunnat finansiera sin verksamhet utan extra ekonomiskt stöd. Vidare så har den grafiska profilen och layouten förbättrats. Insparken för nya studenter blev en stor framgång och många nya studenter har rekryterats genom informationsluncher och ett arbete från redan aktiva medlemmar. Förutom redan befintliga marknadsföringskanaler har föreningen även påbörjat projekt med SMS-tjänster samt en Facebookgrupp. Lokaler och ekonomi: HHUS kan för året redovisa ett positivt resultat och föreningens pub har kunnat öka besökarantalet. Med stöd från t.ex. kårhusstiftelsen har dessutom E-puben renoverats och fräschats upp lagom till insparken av nya studenter. SamSek SamSek - Samhällsvetarsektionen, är en sektion för studenter inom kost, statsvetenskap, juridik, informationsvetenskap. Under 08/09 har SamSek bland annat jobbat med: Utbildningsfrågor: En fråga som tog mycket utrymme rörde prefektstyrets införande och den kritik vissa föreningar hade mot detta. En dialog fördes med kåren i ett öppet möte. Vidare så har sektionen kunnat tillsätta poster inom de beslutande och beredande organ där man har att utöva studentinflytande samt i kårordförandeluncherna med. Man har också samarbetet med SamFaks utbildningsbevakare i utbildningsfrågor. Organisationsfrågor: Sektionen har arbetat med kårobligatoriets avskaffande genom att tillsammans med andra sektioner, föreningar och kåren centralt, ta fram en framtidsrapport som ligger till grund för det fortsatta arbetet framåt. Information: Sektionen har deltagit välkomstmässor i samband med terminsstart för att informera om sin verksamhet samt suttit med i styrgruppen för Headhunt, s arbetsmarknadsarrangemang. Stipendier: Sektionen har bland annat delat ut stipendier till enskilda studenter men också till föreningen Nordpols välgörenhetslopp och juridiska föreningens sittning för sektionens medlemmar som dock inte blev av. Sidan 27 av 49
HumSek HumSek Humanistiska sektionen, är en sektion för studenter vid den humanistiska fakulteten. Under 08/09 har HumSek bland annat jobbat med: Utbildningsfrågor: HumSeks verksamhet har i stor utsträckning kretsat kring utbildningsbevakning och representation i fakultetens kommittéer och råd. Arbete pågår dessutom med att bygga upp ett studeranderåd på fakultetsnivå. Intresse, program och ämnesföreningar: Sektionen har haft en mycket positiv utveckling när det kommer till etablering av nya föreningar. Vid verksamhetsårets början fanns endast två föreningar som under året har utökats till 5 stycken totalt. Detta ger sektionen ett bättre kontaktnät ut mot medlemmarna och större möjligheter att rekrytera studentrepresentanter. Organisationsfrågor: Under året har sektionens olika utskott avskaffats, mycket på grund av ett lågt intresse. Intresset för att sitta i sektionens styrelse har också minskat, vilket har gett en ökad belastning på de som fortsatt har jobbat i styrelsen. Delar av styrelsen byttes därför ut under året och fick hålla en utbildning för styrelsen. Mottagning av nya studenter: Mycket arbete gick åt i slutet av verksamhetsåret för att planera en mottagnig av de nya studenterna till hösten 2009. Två personer från sektionen deltog i Umeå studentkårs mottagningsutbildning. Mottagningen har visat sig blev en stor framgång. PR och information: Sektionen har bland annat deltagit i välkomstmässan samt anordnat två humanistdagar för att informera om sin verksamhet. Man har också i högre utsträckning börjat använda sociala medier såsom facebook och twitter. Under året utkom dessutom ett nummer av Inkognito, HumSeks egen tidning. För kommande verksamhetsår har sektionen däremot ej budgeterat för en fortsatt tidning med motiveringen att den endast tillfaller en liten andel av medlemmarna. Stipendier: Stipendier har delats ut såväl på höst- som vårterminen till studenter som har behov av extra stöd under sin utbildning. DokSek DokSek Doktorandsektionen, är en sektion för doktorander vid. Doktorandsektionen har inte haft någon verksamhet tidigare men hade ett konstituerande årsmöte i slutet av våren 2009. Vid årsmötet antog medlemmarna en arbetsplan med följande mål för det kommande verksamhetsåret: Intern struktur och sammanhållning: Som en start på det kommande årets arbete fastslog årsmötet att mycket av arbetet ska kretsa kring sektionens struktur, med att ta fram en hemsida för sektionen, se över ekonomin och tydliggöra var utseende av doktorandrepresentanter görs. Kårobligatoriets avskaffande och effekterna för DokSek: Även DokSek kommer att spela en stor roll i kårobligatoriets avskaffande. Här anser sektionen att fokus ska vara hur man kommunicera gentemot forskarstudenterna. Sidan 28 av 49