Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) har utsetts som ledningsgrupp för projektet.



Relevanta dokument
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

Uppdragsspecifikation

INTENSIV KONTEXTUELL BEHANDLING AV SJÄLVSKADA En integrerad. Målstyrd och fasindelad. behandlingsmodell

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Uppdrag Psykisk Hälsa

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Projektplan En skola för alla Mariestad

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Faställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)

Sociala nämndernas stab Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Mottganingsteamets uppdrag

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala (NSU), samverkan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Uppföljning av Katamaran

Samverkan i praktiken

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Anhörigstöd - en skyldighet

Samordnad individuell plan (SIP)

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

Föräldrastödsprojektet 16-25

Uppföljning av Katamaran intensiv familjebehandling IFB

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Samordnad individuell plan, SIP

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Överenskommelse avseende habilitering

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Samordnad individuell plan

Maria Nyström Agback.

Samverkansrutin för landsting och kommun

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala (NSU), samverkan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Uppföljning av placerade barns utbildning

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Psykisk funktionsnedsättning

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Ej verkställda beslut kvartal

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Plan för Funktionsstöd

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Vård- och stödsamordning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Riktlinje för boendestöd

Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden

Samordnad Individuell Plan

Modellområde Vänersborg

Verksamhetsbeskrivning

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Verksamhetsbeskrivning

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

SAM Samverka Agera Motivera

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Systematisk uppföljning av placerade barn

Transkript:

Uppsala * "KOMMUN f^öi Landstinget i Uppsala län Thomas Folkesson, närvårdskoordinator 018-7272366 thomas.folkesson@uppsala.se Lägesrapport Katamaran 2014-04-03 Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, socialnämnden för barn och unga samt barn- och ungdomsnämnden beslutade under hösten 2012 att godkänna förslag till gemensamma insatser för barn, ungdomar och deras familjer med sammansatt psykiatrisk och social beteendeproblematik Rapport Ledningsgrupp Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) har utsetts som ledningsgrupp för projektet. Operativ ledningsgruppen En operativ ledningsgrupp har tillsatts och har sedan april 2013 haft möten en gång per månad. Gruppen har representation från båda huvudmännens ledning. Operativa ledningsgruppen ansvara för: -verksamhetsstöd -utvecklingsfrågor -hantera frågor gällande ärendegång -uppföljning -rapporter till NSU och politiken Specialistteam Teamledare har utsetts och teamet, som består av två familjeterapeuter och två individualbehandlare, har varit fullt bemannat sedan mitten på juli månad 2013. Teamet är placerat i J3UP:s lokaler vid Dag Hammarskölds väg 13. I samband med introduktionen påbörjades en fortbildning gällande arbetssätt och metodik. En internt utsedd behandlingsansvarig ansvarar för fortbildningen samt fungerar som metodstödjare till teamet. Avlastningsplatser Målet har varit att erbjuda ett varierat utbud av avlastningsplatser för att på bästa sätt möta målgruppens behov. Det planeras att skriva ett avtal med Vård & bildning, Uppsala kommun gällande HVJ3- platser. Rekrytering av förstärkt familjehem är pågående. Kvalificerad kontaktperson med tillgång till lägenhet, korttidsboende enligt LSS har varit andra aktuella alternativ. En central del i relation till avlastningsplatserna har varit att implementera teamets behandlingsmodell.

Ärende gång 1) Kommun och landsting har ansvarat för att identifiera och initiera ärenden som haft behov av insatsen. 2) Kalla till en samordnad individuell planering (SIP), vilket varit en grund för ärendegången. Här har aktörer mötts från både landsting och kommun tillsammans med den enskilde/vårdnadshavare. Ett syfte har varit att i samverkan tydliggöra behov och ansvarsfördelning. 3) Förslag om insatsen Katamaran har aktualiseras. 4) Teamledareren för specialistteamet har tagit emot "förfrågan" och gjort en bedömning av ärendet och de resurser som för tillfället stått till förfogande och har därefter lämnat ett besked. 5) Ett samtycke har inneburit att beslut har tagits om insatsen Katamaran. Behandlingsteamet presenterar sedan sig för familjen. Behandlingsteamet upprättar sedan en plan med berörda (ex. IFO-barn, myndighet LSS, skola) och ansvarar vidare för uppföljning. Aktuellt läge Fyra ärenden är avslutade, fyra ärenden är pågående och ytterligare ärenden är aktuella. En målsättning har varit att specialistteamet ska arbeta med 10-15 ärenden per år till projektet slutredovisas 2015. Som projektet har utvecklas tycks detta mål vara realistiskt. Stödet till ärendena följer en arbetsmodell som är en korttidsinsats som bedrivs under en 6 månaders period. Syftet är att stabilisera familjen och lyfta dem ur den situation de befinner sig i, motivera dem att ta emot vidare hjälp efter teamets insats samt att motverka långa placeringstider. Förberedelse för utvärdering har pågått och är fortlöpnande kopplat till varje ärende. Beskrivning av ärenden I denna sammanställning redovisas resultaten av fem familjer, varav en fortfarande är pågående. Efter en genomgång av dessa ärenden kan vi se att det finns tydliga gemensamma nämnare i hur familjens situation såg ut innan behandlingen påbörjades och vad fokus har varit under insatsen samt hur överföringen planerats och blivit efter avslutad insats. Innan insatsen: Ungdomen har en eller flera neuropsykiatriska svårigheter som skapar problem för ungdomen själv i relation till sin familj men även i andra miljöer. Belastade föräldrar med hög stressnivå, framförallt mödrarna skattar högt på egen depression. Relations- och kommunikationsproblem inom familjen. Bristfällig skolgång/annan sysselsättning för ungdomen Många olika insatser från både landsting och kommun under lång tid, dock med lite insyn i vad den andre gör och hur planering framåt ser ut.

3(7) Under insatsen: Intensiv insats med träffar flera gånger i veckan. Möjlighet till hembesök har ökat motivation till behandling samt familjens delaktighet i förändringsarbetet. Noggrann kartläggning av risk- och skyddsfaktorer, informationsinhämtning och beteendeanalys görs. Ge föräldern/föräldrarna eget stöd under insatsen samt hjälpa dem vidare för egen del om behov kvarstår. Psykoedukativa insatser till hela familjen har genomförts. Kommunikationsträning och relationsfärdigheter. Hög samverkan med andra aktörer ex. socialtjänst, boendestöd, LSS, skola, kontaktfamilj, habilitering, psykiatrikontakt för förälder, barnpsykiatri, läkarkontakt. Tät kontakt med skolan för att hitta en mer funktionell lösning för ungdomen samt en meningsfull fritidssysselsättning för att öka funktionsnivån samt att förbättra måendet. Efter insatsen: Ökad skolnärvaro eller annan sysselsättning för ungdomen. Ökad förståelse kring ungdomens situation och svårigheter. Familjen upplever att kommunikationen dem emellan har förbättrats. Familjen upplever att relationen dem emellan har förbättrats. Vidare eget stöd till förälder. En mer samlad samordning av vidare insats och med en tydligare rollfördelning. Två ungdomar har avslutat sina HVB-placeringar. En har flyttat hem till sina föräldrar och en har flyttat till ett familjehem. Efter att ha sammanställt de förmätningar som har kunnat genomföras har behandlarna kunnat se att mammorna generellt skattar högt på egen depression och även på "Obsessiv compulsivitet" (tvång/oro). Vidare har det inte funnits någon medverkan av pappor i behandlingen. Gemensamt i alla ärenden är att det finns någon form av neuropsykiatrisk svårighet för ungdomen, ofta i form av autistiska drag. Dessa svårigheter skapar problem för alla inom familjen, ofta med icke-funktionella kommunikationsmönster som leder till ökat avstånd och lite närhet inom familjen. Vidare har ungdomen en hög nivå av rigida beteenden som bidrar till att relationerna inom familjen blir ansträngda och ofta leder till tjat och övertalningssituationer.

4(7) Mötesstatistik för specialistteamet Sammantagen statistik från fem familjer: Familjesamtal: 68 st. (Hela familjen är samlad dvs. de personer som lever tillsammans.) Samverkansmöten (inklusive SIP-möten): 60 st. (Här samlas inblandade parter ex. BUP, LSS, socialtjänst, Habilitering, skola, familj) Enskilda samtal: 42 st. (Förälder eller ungdom) Övrigt; Hög frekvens av mail- och telefonkontakt under behandlingstiden. Resultat Efter den första verksamhetsperioden har teamet kunnat se att arbetet i familjerna medfört stora positiva skillnader för dem, framförallt inom tre områden har detta blivit särskilt tydligt och kan ses som framgångsfaktorer i arbetet. Behandlarna har sett att interventioner gällande psykoedukation och stöttning till föräldern leder till förbättrade värden gällande mödrarnas egna mående. Vidare ökar närheten inom familjen då mycket tid av insatsen riktas mot att förbättra den funktionella kommunikationen och att hela familjen får färdigheter och verktyg för att hantera konflikter och svåra situationer. Problemlösningsförmågan ökar och därmed även den goda relationen. Detta är även något som familjerna själva säger har hjälpt dem och att stödet för dem varit värdefullt att få. Teamet har en samordnande funktion som dels är en medveten intervention under behandlingstiden för att samla alla inblandande parter för att få dem att samarbeta kring familjen för att hjälpa dem optimalt, dels att arbetet i sig skapar förutsättningar framåt då det blir tydligt vem som gör vad efter behandling och vem de ska kontakta vid svårigheter i framtiden. Denna samordnarfunktion ser familjerna som avlastande då de inte behöver ansvara för alla kontakter själva och att det bidrar till en generellt minskad stress och oro inom familjen. Statistiken gällande samordningsträffar och tät mail- och telefonkontakt bekräftar bilden av att det är en viktig del i behandlingsmodell som ger stor effekt för hela behandlingsarbetet. Teamet lägger även stor vikt vid att hitta en fungerande och anpassad skolgång eller sysselsättning till ungdomen. Detta ökar ungdomens funktion, mående och KASAM (känsla av sammanhang), då ungdomen får hjälp och stöttning att delta i en undervisning/aktivitet som är individuellt anpassad och känns meningsfull.

5(7) Försvårande omständigheter I samtliga ärenden har det funnits så kallade försvårande omständigheter. Dessa finns i övergripande karaktär och rör då främst teamets verksamhet samt faktorer gällande den enskilda familjen som behandlarna arbetat i. Övergripande försvårande omständigheter: Att individualhandledning har uteblivit. Kommunen har inte alltid kunnat tillmötesgå familjens och teamets bedömning av behov av avlastningsboende. En personal i teamet har slutat och en annan är sjukskliven på grund av personliga skäl. Detta medför att det under perioder bara är två behandlare aktivt i tjänst. Försvårande omständigheter under behandlingsarbetet: En ungdom har inte velat träffa behandlarna och kontakt har skett via skola och föräldrar. Bristande språksvårigheter i svenska språket hos vissa familjemedlemmar. Familjen hade en förväntning på insatsen som inte var kompatibel med Teamets arbetssätt. Ekonomi Nedan presenteras kostnader för insatser före, efter och under kring de avslutade och pågående ärendena. Ärende 1-4 är avslutade ärenden medan ärende 5-8 är pågående. De kommunala nämnderna har inte haft några kostnader för avlastningsplatser hittills när det gäller de första 8 ärendena. Specialsitteamet (landtinget) har från augusti 2013 varit fullt bemannade och har därmed haft de kostnader som är budgeterade dvs 3000 tkr på årsbasis. Tabell 1: Kostnader per månad för avslutade och pågående ärenden för respektive nämnder och styrelse exkl. specialistteamskostnader. (Grå=avslutade ärenden) ärende: Före Under Efter Före Under Efter Före Under Efter Efter 1 3000 3000 0 0 0 0 0 0 2500 3500 2 61000 6000 6000 70000 9000 9000 0 0 0 0 3 0 8000 8000 12960 12960 12960 0 0 0 0 4 36000 0 0 36000 0 0 0 0 0 0 5 3000 31437 5875 5875 213000 0 6 8000 0 7850 7850 0 0 7 10625 5450 0 12500 0 0 8 71175 22000 71175 0 0 0 Total: 192800 75887 *14000 203860 48185 *21960 213000 0 *2500 *3500 Gäller de första fyra avslutade ärendena

6(7) Tabell 2: Kostnader per månad för avslutade ärenden för respektive nämnder och styrelse. \rende: Före Under Efter Före Under Efter Före Under Efter Efter 1 3000 3000 0 0 0 0 0 0 2500 3500 2 61000 6000 6000 70000 9000 9000 0 0 0 0 3 0 8000 8000 12960 12960 12960 0 0 0 0 4 36000 0 0 36000 0 0 0 0 0 0 rotalt: 100000 17000 14000 118960 21960 21960 0 0 2500 3500 Diff. -14000-21960 -2500 :öre/efter: 86000 97000-2500 -3500 De fyra avslutade ärendena har en totalt reducerat kostnad på (86000+97000-2500-3500) = 177000 kr per månad. Tabell 3: Kostnadskalkyl per år ärende: Före Under Efter Före Under Efter Före Under Efter Efter 1 36000 36000 0 0 0 0 0 0 30000 42000 2 732000 72000 72000 840000 108000 108000 0 0 0 0 3 0 96000 96000 155520 155520 155520 0 0 0 0 4 432000 0 0 432000 0 0 0 0 0 0 Totalt: 1200000 204000 168000 1427520 263520 263520 0 0 30000 42000 Diff. -168000-263520 -30000 :öre/efter: 1032000 1164000-30000 -42000 Kostnadskalkyl för reducerad kostnad per år för de fyra avslutade ärendena (1032000+1164000-30000-42000) = 2 124 000 kr per år eller 531000 kr per ärende och år. Tabell 4: Kostnadskalkyl för reducerad kostnad per år för ett ärende och respektive nämnder samt styrelse baserat på de avslutade ärendena. Före Under Efter Före Under Efter Före Under Efter Efter rotalt: 300000 51000 42000 356880 65880 65880 0 0 7500 10500 Differens -42000-65880 -7500 Före/efter: 258000 291000-7500 -10500

7(7) Tabell 5: Prognosen bygger på en reducering av kostnad på 531 000 kr ärende och år inkluderat kostnader för både specialistteam och avlastning dvs 6000 tkr per år. Prognos för Katamaran år 1 till år 6 beräknat på 12 äenden ärenden per år 30 000 000 25 000 000 25 860 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000-5 000 000-10 000 000-6 000 000 l Besparing/År Team/Avlastning