18/2012 ANDERS GRUNDSTRÖM Veteran redo för kongress sid 4 framtidsperspektiv från lärobok till digital teknik sid 8 italiensk dom Vilket ansvar har forskare? sid 10 kurs i kristianstad militära frågor lockar alla åldrar sid 12
ledare UtGes av: sveriges universitetslärarförbund (sulf). adress: box 1227, 111 82 stockholm. besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla stan. telefon: 08-505 836 00 växel. telefax: 08-505 836 01. e-postadress: universitetslararen@sulf.se HemsiDa: www.sulf.se redaktion: eva rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel 08-505 836 13, er@sulf.se layout: Global reporting lisa@globalreporting.net annonser och sekretariat: lena löwenmark-andré, redaktionsassistent, tel 08-505 836 22, fax: 08-505 836 03, ll@sulf.se produktannonser: Display, Gunilla Johansson, t el 090-71 15 04 gunilla.johansson@display-umea.se pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. all redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på sulf:s hemsida. medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. i princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. tryck: sjuhäradsbygdens tryckeri ab, box 928, 501 10 borås. medlem av föreningen sveriges tidskrifter. ts-kontrollerad upplaga: 20 100 ex 2011. Vad är en facklig organisation? fackliga organisationer finns inte av en tillfällighet. Historiskt slöt sig arbetare samman när man insåg att det inte var särskilt framgångsrikt att på egen hand komma överens med sin arbetsgivare. Man bildade fackföreningar, formulerade det fackliga löftet och lyckades så småningom nå högre löner, kortare arbetstider och på andra sätt mer rimliga villkor. Individer kunde inte längre som tidigare spelas ut mot varandra. Kollektivavtalet var uppfunnet och kom att bli en självklarhet på svensk arbetsmarknad. I dagarna diskuteras processen för hur lönerna ska revideras för SULF:s medlemmar. Frågan gäller om löner ska förhandlas av fackliga organisationer eller sättas i direkta diskussioner mellan medarbetare och chef, så kallade lönesättande samtal. Det senare är en modell som Saco-S, där SULF ingår, aktivt driver. Modellen har många praktiska komplikationer, inte minst inom universitet och högskolor, men frågan är framför allt djupt fackligt ideologisk. Är en facklig organisation till för att stödja enskilda att ta hand om sig själva, eller är den i grunden en förhandlingsmässig sammanslutning som gör att arbetsgivare inte kan spela ut enskilda individer mot varandra? låt oss inte glömma att individer är olika och har olika förmågor. Ifall man anser att prestation och kompetens ska avgöra löneutfall och löneutveckling är det inkonsekvent att förespråka lönesättande samtal. Såvida man inte ser förhandlingsförmåga som den helt avgörande kompetensen för utfallet vid en lönerevision. Lönesättande samtal är inte rätt väg att gå. Kollektivavtal kan tyckas ha en självklar och ohotad ställning på svensk arbetsmarknad, men dess fortlevnad och styrka förutsätter att fackliga organisationer framstår som trovärdiga i att man företräder varje medlem genom den styrka kollektivet ger. Om man på område efter område väljer att låta den enskilde medar betaren företräda sig själv och förhandla sina egna villkor riskeras fackens trovärdighet, och i förlängningen kollektivavtalens ställning. Konsekvenserna av en sådan utveckling är svåra att överblicka. Det är lätt att säga att samhället idag ser annorlunda ut än vad det gjorde när fackliga organisationer för första gången såg dagens ljus. På vissa punkter är det sant, idag finns t ex en annan lagstiftning och utbildningsnivån i samhället är högre. Lagstiftningen är dock till stor del ett resultat av styrkeförhållandena på arbetsmarknaden. I grunden är löntagarnas behov av att sluta sig samman för att få styrka fortfarande desamma. Enskilda individer kan idag som för hundra år sedan spelas ut mot varandra om de inte håller ihop. Det kan inte de bästa coachningskurser i världen göra något åt. Facklig solidaritet är lika viktig nu som någonsin. På många håll i världen pågår en facklig kamp för att få förhandla kollektivt, eller för att ens få bilda fackföreningar. I Sverige är den situationen glömd sedan länge. Här anses ensam åter vara stark. Det är dags att återuppfinna den fackliga solidariteten! rikard lingström 2:e vice ordförande i sulf 2 Universitetsläraren 18/2012
innehåll 18:2012 2 ledare: Vad är en facklig organisation? 4 anders grundström har deltagit i alla kongresser 4 första kongressen för tobias otterbring 6 global demokrati är både möjlig och angelägen 8 förändra undervisningen! gå från lärobok till digital teknik 10 italiensk dom mot forskare en grund för reflektioner 11 lönesättande samtal ska vara huvudregeln 12 Högskolekurs i militära frågor lockar studenter i alla åldrar 14 suun är ett etablerat nätverk för lärosäten som samverkar Debatt 15 bevare oss för det brittiska utvärderingseländet! 18 belöna kontakter mellan forskning och samhälle! 8 24 krönika: tankar på stortorget 18/2012 Anders Grundström Veteran redo för kongress Sid 4 Framtidsperspektiv Från lärobok till digital teknik sid 8 Italiensk dom Vilket ansvar har forskare? sid 10 Kurs i Kristianstad Militära frågor lockar alla åldrar sid 12 10 På gång: 21 sulf kalendariet 21 sulf informerar på omslaget: anders Grundström är en av de verkliga veteranerna inom sulf han har deltagit i samtliga sulfkongresser. läs mer om honom och om tobias otterbring, som deltar ett av Italiens der, och med skriken och förstörelsen i mest välfungerande universitet. färskt minne. Men i min fakultet, som för första gången Eller rättare på sagt så lyckades den kraftiga jordbävningen på skada större delen av kollegor gjort en slags akutmottag- var den enda vi kunde använda, hade en sulf-kongress, sidorna 4 5. Foto: mikael wallerstedt byggnaderna. Lärosätets själ klarade sig och gick till och med stärkt ur skalvet. När jag kom på morgonen ning, där vi alla med rektorn i spetsen försökte få igång verksamheten så fort som möjligt, berättar Giusi Pitari som är lektor i biokemi. Alla var överens. Universitetet skulle fortsätta jobba som förut. Jordbävningen skulle inte få förstöra år av idogt arbete för att göra Aquila till en viktig 8 april punkt på den italienska högskolekartan. var jag, som vi De där första dagarna var fulla av alla, chockad prat, problem med datoruppkopplingarna, av människor att lära känna, av av det som hänt. Jag hade omorganisation av hela arbetet och fortfarande ingenstans att bo, inga klä- ständiga samtal från studenter som undrade vad som skulle hända nu och ville berätta att de var redo att kämpa vidare. Alla stöttade varandra, och mitt i allt eländet föddes något nytt. Vi lärde känna varandra kollegor 12 Universitetsläraren nr 20/2012 har manus- och annonsstopp 30 november 2012. Universitetsläraren 18/2012 3
Anders Grundström har deltagit i alla kongresser Foto: mikael wallerstedt En av de verkliga veteranerna inom SULF är Anders Grundström. Han har deltagit i samtliga SULF-kongresser. Det stora bekymret är hur vi ska kunna rekrytera nya medlemmar. Jag hoppas att förbundet kan få människor att bli medvetna om vikten av fackligt medlemskap, säger han inför årets kongress. text: Per-Olof Eliasson Anders Grundström, ordförande i SULFföreningen samt Saco-S-rådet vid Uppsala universitet. Vi är inte så många kvar som varit med från början i SULF. Jag var med och bildade förbundet för 28 år sedan på första fullmäktige, som det då hette, i november 1984, säger Anders Grundström. Därefter har han varit med på alla kongresser fast i olika funktioner, inte alltid ombud. Jag satt i förbundsstyrelsen i 20 år och då var jag med på kongresserna utan att vara ombud, och sedan 2004 års kongress har jag varit med i egenskap av förtroenderevisor. Anders Grundström är intendentursamordnare vid Uppsala universitet, ordförande i SULF-föreningen samt Saco-S-rådet vid universitetet, och jobbar fackligt till 40 procent. Jag är kemist i botten, har arbetat 20 år på kemiska institutionen som adjunkt och studievägledare och sedan ägnat mig åt administration i ungefär lika lång tid. Jag har fyllt 65 men om jag har hälsan och orken kvar ska jag jobba till 67. Den kommande kongressen blir Anders Grundströms 15:e kongress. När han tittar tillbaka på de 14 kongresser (plus en extra kongress 1993) han har deltagit i så framstår den första kongressen när SULF bildades som mest fantastisk. Förbundet skapades i november 1984 genom en sammanslagning av två tidigare, delvis överlappande, Sacoförbund för lärare och forskare inom högskolans område, Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund, SUHAF, och Universitetslärarförbundet, ULF. Det var glädjande att förbundet kunde bildas. Redan tidigare fanns ett intresse från Sacos ledning att man skulle få bara ett förbund på högskolans område eftersom det skulle bli mera slagkraftigt. Det var inte alldeles enkelt, man försökte redan 1982, men då fick man inte tillräcklig majoritet i ett av de tidigare förbunden utan det hade ett vilande stadgeändringsförslag. SUHAF var organiserat i självständiga lokalföreningar, ULF var organiserat i delföreningar uppdelade efter tjänstekategori. Att SULF har både lokalföreningar och sektioner beror på att man skulle tillgodose båda de gamla förbundens intressen och få en majoritet i dem för att bilda det nya förbundet SULF. Genom åren har det naturligtvis varit en del stridigheter under kongresserna. I det tidiga nittiotalet, 92 93 94 var det lite oro som ledde till att en grupp Första kongressen för Tobias För Tobias Otterbring, 27, blir årets kongress hans första SULFkongress. Första gången ser jag det mest som att jag är med för att se och lära. Jag tycker det är viktigt att man som yngre deltar i den fackliga verksamheten så att den inte enbart lämnas till dem med många år inom akademin, säger han. text: Per-Olof Eliasson Tobias Otterbring är doktorand i psykologi på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Jag håller på med sinnesmarknadsföring, hur man ska kunna kommunicera med kunder i butiksmiljö och på vilket sätt syn, hörsel och andra sinnen påverkar konsumenten. Han är ganska ny i fackliga sammanhang. Jag blev medlem i SULF i samband med att jag blev doktorand, och det har jag inte varit i mer än drygt ett halvår. Så jag är väldigt färsk, men jag tycker det är spännande. Tobias Otterbrings fackliga engagemang startade på samma gång som hans medlemskap i SULF. Jag blev tillfrågad i samband med att jag började på forskarutbildningen om jag ville vara med som ledamot i SULF:s lokalförening på Karlstads 4 Universitetsläraren 18/2012
Årets kongress hålls den 29 30 november. I Universitetsläraren nr 20/2012 rapporterar vi om vad som hände på kongressen. Kongress 2012 Från kall till profession Sveriges universitetslärarförbunds kongress 29-30 november 2012 doktorander i Lund gick ur förbundet och bildade ett nytt förbund Doktoranders och forskares förbund, Doff som anslöts till TCO. Doff bildades 1993 och lades ned 2005. Sedan var det mycket diskussion på kongressen 2004 då det fanns ett förslag att avveckla sektionerna. Där gick styrelsen på pumpen, kongressen beslöt att sektionerna skulle vara kvar. Men styrelsen fick i uppdrag att mera precist ange vad sektionerna skulle ägna sig åt. Dessa var ett par av de större diskussioner där det funnits olika viljor. Annars går det oftast att hitta bra lösningar, jag tycker det har gått över förväntan, säger Anders Grundström. I åtminstone en fråga har kongressen inte kunna nå enighet men frågan har ändå lösts utan stridigheter. Vid en kongress under senare delen av 90-talet var professorerna tveksamma till att man enligt utredningsförslaget om befordringsreformen skulle kunna bli professor utan att söka en professur. Förbundet kom inte till enighet i den frågan men man accepterade riksdagsbeslutet. Så det blev aldrig någon inflammerad fråga, utan förbundet klarade av den på ett bra sätt. Det brukar inte bli omröstningar om vilka som ska sitta i styrelsen, utan styrelsen väljs i allmänhet i enighet. Men vid den senaste kongressen 2010 var det en omröstning om valberedningens förlag. Annars brukar valberedningens förslag vara väl förankrat. Oftast har man röstat om vilka som ska sitta i valberedningen snarare än vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen, säger Anders Grundström. Inför årets kongress ser Anders Grundström en ödesfråga för förbundet. Det stora bekymret är hur vi ska kunna rekrytera nya medlemmar. Intresset för att vara med i facket har sjunkit generellt, inte bara för SULF. Den fackliga anslutningsgraden i min generation, den som nu går i pension, var ju oerhört mycket högre än den är idag bland de yngre som nu börjar arbeta. Hans uppskattning, räknat i antal medlemmar, är att Saco totalt inom högskolan inte minskat. Men samtidigt har antalet anställda inom högskolan ökat kraftigt. SULF som enskilt förbund hade för något år sedan över 20 000 medlemmar men är nu nere strax under 20 000. Jag tror att vi får in lika många nya medlemmar som vi gjort tidigare. Men antalet utträden på grund av pension har ökat kraftigt eftersom den stora fyrtiotalsgenerationen med hög anslutningsgrad håller på att gå i pension. Anders Grundström hoppas att förbundet på olika sätt kan få människor att bli medvetna om vikten av fackligt medlemskap. Det är kanske inte så mycket kongressen kan göra mer än att anslå pengar så att man kan projektanställa någon som ska ägna sig åt att få fram nya modeller för rekrytering, för det är en väldigt viktig fråga. Det är A och O för förbundets framtida fortlevnad att man kan rekrytera nya medlemmar. Kongressen 2010 beslutade att det i framtiden är kongress vart tredje år istället för vartannat år, så förbundets sextonde kongress kommer att äga rum 2015. Årets kongress kan vara Anders Grundströms sista. Det vill säga om jag inte blir tillfrågad att fortsätta som förtroenderevisor en period till. Men det vet jag inte. Det har varit intressant att vara med på alla dessa kongresser. Man vet ju aldrig med kongresserna vartåt det barkar hän, men det brukar fungera, säger han. l Otterbring universitet. Eftersom jag är doktorand är jag också medlem i doktorandsektionen här på universitetet. Under hösten har jag bland annat varit med om att anordna ett doktorandseminarium där vi bjöd in en föreläsare från SULF centralt, Camilla Brown, som pratade om doktoranders rättigheter. Tobias Otterbring fick frågan om han ville bli ombud på SULF:s kongress. Jag tycker de här områdena är spännande och vill gärna lära mig mer. När jag fick erbjudande om att vara med på kongressen var det bara att tacka ja. Han ser inte sig själv som någon typisk föreningsmänniska som har full koll på alla processer på en föreningsstämma, vem som bestämmer vad eller vad som händer med motionerna på en kongress. Men jag tycker att det är viktigt att man som yngre, vare sig man är forskare eller lärare, försöker få insyn i den fackliga verksamheten så att den inte bara blir en tillställning för dem med lång akademisk erfarenhet eller många fackliga år i ryggsäcken. Tobias Otterbring, ledamot i SULF:s lokalförening på Karlstads universitet. Foto: Maria Obed Doktorand- och forskningsfrågor engagerar honom speciellt. Eftersom jag är doktorand själv brinner jag för frågor som kretsar kring doktoranders rättigheter, men även för forskningsvillkor mer generellt. Jag vet att SULF redan arbetar med de här frågorna men jag tror att det går att göra mer med riktlinjer inom förbundet som tar fasta på det här. Hans förväntningar på kongressen är att lära sig mycket. Det ska bli roligt att vara med på kongressen, knyta kontakter och träffa nya människor. Jag ser också fram emot att få mer koll på hur det går till när beslut fattas och vilket inflytande den här kongressen har på förbundets framtida verksamhet, säger Tobias Otterbring. l Universitetsläraren 18/2012 5
Global demokrati är både möjlig och angelägen Efter en bok om global rösträtt tar Leif Lewin, professor i statskunskap, sig an ett regeringsuppdrag, han ska utreda effekterna av skolans kommunalisering. Och han ser inga större skillnader på ämnena. text: MarieLouise Samuelsson Foto: Tommy Westberg Politik på global och kommunal nivå är i princip samma sak, i bägge fallen är verkligheten komplicerad och utmaningen är att ändå göra förklaringen enkel och begriplig. Därför var det roligt att anta erbjudandet om att bli utredare. Leif Lewin, numera pensionerad professor skytteanus vid Uppsala universitet, använder ofta ord som roligt, lustfyllt och lek, om sin forskning. Som när han talar om den nu aktuella boken 2119. The Year Global Democracy Will Be Realized där han leker med ett tvåhundraårsperspektiv på genomförandet av global demokrati. Utgångspunkten är att det tog tvåhundra år, från upplysningstiden till första världskrigets slut och Versaillesfreden 1919, att genom föra demokratin inom nationalstaten. Alltså borde den globala rösträtten vara en realitet 2119. Om det kan sägas vara en lekfull användning av årtal så menar Leif Lewin allvar med att global demokrati är både möjlig och angelägen. Det är ingen omöjlighet om man har ett tillräckligt långt perspektiv. Men idén om en globalt omfattande allmän rösträtt möter samma motstånd nu som nationell rösträtt gjorde i Sverige vid förra sekelskiftet. Tanken att den vanliga, obildade massan skulle få rösta var chockerande fram till 1900-talet. Leif Lewin var ordförande i SULF 1986 1990. idén om en globalt omfattande allmän rösträtt möter samma motstånd nu som nationell rösträtt gjorde i Sverige vid förra sekelskiftet. Leif Lewin, professor i statskunskap Och han vill ha debatt om detta, främst med statsvetarkolleger som istället företräder vad han kallar påverkansprincipen och intensitetsprincipen, förenklat sammanfattat som att de som påverkas mest och de som är mest engagerade ska få bestämma. Jag tycker att det är felaktiga och farliga tankar som är i strid med principen om allmän och lika rösträtt. Han är också skeptisk mot en annan modefluga, den så kallade deliberativa demokratin: Det är seminariekulturen tillämpad på politiken och där passar den inte. Han ser med andra ord en glidning i hur ordet demokrati tolkas och används, till att betyda något annat än rösträtt, rätten för det stora flertalet, folket, att tillsätta och inte minst kunna avsätta dem som styr. Man tolkar numera demokrati som välfärd, full sysselsättning och bra tillväxt. Många är numera mest intresserade av resultat, out-put, medan den allmänna rösträtten, den klassiska demokratin, är in-put. Leif Lewin har hunnit förebåda sin bok med flera debattartiklar. Han skriver för att bilda opinion, för att förändra folks sätt att tänka, och ser det som självklart att forskare ska ägna sig åt detta. Särskilt studenterna är starkt intresserade av internationell politik. Hans eget intresse för andra länder och internationell politik grundlades tidigt, under uppväxten i ett Örebro som han upplevde som konformistiskt, präglat av frireligiositet, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse och jantelag, samt mostrar som varnade för risken att bli förläst. Att komma till Uppsala som student innebar en enorm skillnad och total frihet, i kontrast mot den instängdhet han känt i Örebro. Med avbrott för ett år på UD och forskarvistelser i USA, Florens och Barcelona har han blivit kvar i Uppsala. Engagemang i Sveriges Professorers Förening, för professorslönerna, ledde till att han valdes till SULF:s ordförande, mellan 1986 och 1990. Det hade inte blivit några lönehöjningar på tjugofem år, byråchefer på 6 Universitetsläraren 18/2012
universitetsförvaltningen hade samma lön som professorerna. Han beskriver en utveckling där 68-rörelsen hade rullat in och menar att dåvarande utbildningsministrar (Sven Moberg och Bertil Zachrisson) höll professorerna i kylan. Arbetsgivarverket talade först överhuvudtaget inte med oss, vi gratulerades till att vi alls blev mottagna. Som fackbas verkade jag naturligtvis inte bara för professorerna, utan för hela kåren. Jag var inte för klasskamp utan ansåg att det som var bra för universiteten var bra för alla universitetslärare, min idé var att jag ville verka för universitetens bästa. och Den fortfarande högst aktuella frågan om forskningsanknytning fanns också då på SULF-agendan. Rädda tredjedelen var ett slagord. Ett lektorat skulle innebära minst en tredjedel forskning, ingen lektor skulle anställas för hundra procent undervisning. Omvänt anser han det vara lika fel att bara ha forskningstjänster: Kontakten med studenter är nödvändig. Om man ser på sådana där gamla sektorsinstitut som inte har studenter och undervisning märker man hur snabbt de förfaller och förvandlas till forskningsbyråkratier. Som SULF-ordförande reste han runt mycket till universitet och högskolor, en sektor som då befann sig i expansion. Jag fick nog en nyanserad syn på utbyggnaden av regionala högskolor, annars var det vanligt att gamla lärosäten och professorer satte näsan i vädret och menade att utbyggnaden var tokigt tänkt. Jag insåg att de stora lärosätena inte kunde svälja alla nya studenter och välkomnade därför utbyggnaden. Huvudsaken är att man erbjuder unga människor högre utbildning, varje studie intresserad som avspisas är ett nederlag. Men man fick aldrig rucka på att alla universitetslärare skulle ha forskning i tjänsten, det skulle inte bli några undervisningsfabriker. UnDer åren Har Leif Lewin, med professuren som bas, haft en rad förtroendeuppdrag, men blev ändå väldigt förvånad när utbildningsministern ringde om det förutnämnda uppdraget. Han ska alltså utreda effekterna av skolans kommunalisering, gällande studieresultat, läraryrkets villkor, löner och status samt likvärdigheten inom skolan. Erbjudandet kom lämpligt när bokprojektet var på väg att avslutas. Jag har sysslat mycket med utvärdering i min forskning, med att jämföra avsikter och utfall, men aldrig inom skolan. När skolan kommunaliserades sammanföll det med en massa andra saker, ekonomisk kris och gymnasiereform med mera. Många faktorer hänger ihop, det finns inte bara en orsak, inte bara en verkan. Att reda ut vad som var orsak och verkan och analysera komplexa förhållanden är vad statsvetare normalt brukar göra. Utredningen, som ska vara färdig 1 januari 2014, ska inte presentera några förslag till ändrat huvudmannaskap för skolan utan bara beskriva ett tillstånd, vilket gör att Leif Lewin jämför med en samhällsvetenskaplig undersökning. Jag tycker att forskning ska vara samhällsnyttig, sedan får vi se om det förs vidare som underlag för beslut. l Extern Redovisning Extern Redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande filosofiskt perspektiv som ett praktiskt. Boken behandlar allt från redovisningens grunder, sambandet mellan värdering, resultat och kassaflöde till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. Extern Redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men boken kan även användas av utbildningsföretag och i samband med företagsintern utbildning. Läs mer om boken på www.sanomautbildning.se Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse CSR - En guide till företagets ansvar IFRS i teori och praktik Agil projektledning Företagsekonomi från begrepp till beslut Order/Information tel: 08-587 642 10 vx: 08-587 642 00 www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 18/2012 7
Förändra undervisningen! Gå från lärobok till digital teknik Om vikten av att bryta undervisningens isolering från samhället och släppa in all den onlinekommunikation som studenter lever i, överallt utom i undervisningssituationen, talade William Rankin vid den högskolepedagogiska konferensen NU2012 i Göteborg i mitten av oktober. text och foto: Per-Olof Eliasson Den stora salen Drottningporten på Clarion Hotel Post är fullsatt och 650 personer skrattar gott när William Rankin pekar på kurvor över hjärnaktiviteten hos studenter som visar att den är lägst under föreläsningar och tv-tittande. Vill du att dina studenter ska få högre hjärnaktivitet kan du låta dem somna under lektionen. Deras hjärnor uppvisar högre aktivitet under sömn än under en föreläsning, säger han. William Rankin är lektor i medeltidslitteratur och chef för utbildningsinnovation vid Abilene Christian University i Abilene, Texas. Tillsammans med kollegor startade han ett projekt där varje student vid universitetet fick en smart mobil, Iphone, som plattform för mobilt lärande. Både William Rankin och universitetet har fått en rad utmärkelser för projektet. William Rankin har presenterat sina erfarenheter i mer än 20 länder och han har intervjuats i bland annat Wired, The Guardian, The Chronicle for Higher Education och i radio och tv. Hans tes är att i nästan fem århundraden har våra klassrum och vår undervisning formats av boktryckarkonsten. Men genom framväxande digital teknik, ständig uppkoppling och digitala texter har vår relation till information förändrats radikalt. Metoderna för undervisning och inlärning måste därför också förändras; undervisningen måste befria sig från klassrummet till förmån för lärande in situ, på plats i verkligheten. Vill du att dina studenter ska få högre hjärnaktivitet kan du låta dem somna under lektionen. Deras hjärnor uppvisar högre aktivitet under sömn än under en föreläsning William Rankin, lektor samt chef för utbildningsinnovation vid Abilene Christian University i Abilene, Texas fem år sedan skulle man behövt en utrustning för hundratusentals kronor, nu bär varje student en musikstudio i fickan där de kan nå lyssnare över hela planeten, de har med sig en tryckpress med tillgång till fler läsare än någonsin under världshistorien, de har tv- och filmstudior i fickan med tillgång till fler visningar än någonsin förut. På Youtube läggs det upp 38 timmar video per minut, säger William Rankin. Han tar ett annat exempel, antalet bilder i fotosamlingen i Library of Congress är bara en bråkdel av antalet foton i Instagram, som i sin tur bara är en bråkdel av den i Flickr som i sin tur bara är en bråkdel av alla foton i Facebook. Om 500 år kommer de här bilderna att vara en ovärderlig bank för kunskap om det dagliga livet i nutiden, jämför med Pompeji som kunskapskälla om livet i antiken. Vid föreläsningen i Göteborg är William Rankins utgångspunkt att människan behöver kommunikation för att klara sig. Det behövs infrastruktur som länkar oss till andra människor, sociala sammanhang med andra individer och kulturell gemenskap med stora grupper av människor. William Rankin stödjer sig på massmedieteoretikern Marshall McLuhan som hävdade att vill man veta något om framtiden ska man studera populärkulturen och han visar en rad exempel på populärkultur som möjliga förutsägelser om morgondagen. Ett exempel är en koreansk student som på Youtube virtuost spelar Canon av Pachelbel på elgitarr och som har fått miljontals besökare. För att göra något sånt här för Ytterligare ett exempel är Foldit, ett onlinepussel, som enligt William Rankin gjorde det möjligt att på två veckor lösa en gåta om proteinstrukturer som forskare med en superdator inte kunnat lösa på tio år. Och han tar upp Wikipedia, där många människor tillsammans bidrar till informationen. Våra studenter lever ett liv som ständigt kommunicerande ständigt uppkopplade de delar ständigt saker med andra människor, på bloggar och på Facebook. Hela tiden. Det är vad våra studenter gör på fritiden, men det är inte vad de gör i klassrummen. Det går som en avgrund mellan studenternas vanliga liv och det de gör i klassrummen, en klyfta som vidgas alltmer. William Rankin säger att vi av tradition undervisar studenter på en 8 Universitetsläraren 18/2012
william rankin lockade många lyssnare under nu2012 i göteborg. kontrollerad och isolerad plats; en föreläsningssal är konstruerad för att studenterna inte ska bli distraherade. Alla studenter ska göra allt på samma sätt, och enligt regler som vi inte följer i det vanliga livet. Om man i vanliga livet använder alla sina kontakter på och utanför nätet för att lösa ett problem, så får man beröm, i en undervisningssituation kallas det för fusk. Finns det någon här i salen som i sitt yrke jobbar helt ensam? Som inte kan kontakta en kollega, inte utnyttja onlineresurser? Existerar en sådan situation någonsin utanför en tenta på en kurs? william rankin betonar att studenterna inte bör formas till likformighet utan att man ska bejaka mångfald. Vi ska ta fram det speciella i varje student. Och för det behöver vi kommunikation och ta in världen i klassrummet. Han berättar om en kvinnlig student vid hans universitet som träffat sexuellt utnyttjade kvinnor från Nepal och som tillsammans med en kamrat började väva enkla armband och sälja för att stödja kvinnorna. Pengarna de får in skickar de till en organisation i Nepal som hjälper de utsatta kvinnorna. Kvinnor som fått en fristad av organisationen väver fler armband som studenterna NU 2012 NU, som står för nätverk och Utveckling, är Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning och återkommer vartannat år. I NU2012 deltog 650 personer, lärare, forskare och andra intresserade. 170 konferensbidrag presenterades, dessutom hade företag och före ningar montrar i anslutning till föreläsningarna och det visades en mindre posterutställning. Värd för NU2012 var SUHF och konferensen arrangerades av Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Halmstad, Jönköping och Skövde, Högskolan Väst samt Karlstads universitet. NU2012 hölls i samband med SUHF:s årskonferens och förbundsförsamling. säljer i USA. Verksamheten växer och de två studenterna behöver ta hjälp av fler och fler kamrater för att få verksamheten att fungera, studenter som studerar ekonomi, programmering, webbdesign, musikstudenter som ger stödkonserter, engelskstudenter som formulerar budskapet, och så vidare. Till slut har de två studenterna hjälpt tusentals kvinnor i Nepal. Tror ni de lärt sig mer på detta än på sina universitetskurser? Jag garanterar att de lärt sig mer på detta, slår William Rankin fast. Han påpekar att de här studenternas initiativ inte är en simulering i klassrummet där svaren redan är givna och som man gör för att klara en tentamen. De två studenterna har gjort sitt lärande för sitt eget och för andras liv. De stora problemen i världen behöver lösas genom kommunikation, de kan inte lösas av en disciplin ensam. Vi kan inte lösa klimatfrågan som en naturvetenskaplig fråga, eller historisk eller ekonomisk, utan med alla de perspektiven tillsammans. På samma sätt som gåtan om proteinstrukturen löstes genom Foldit-pusslet. william rankin vill ta bort isoleringen från undervisningen och ersätta den med världen utanför. Vår värld står inför stora problem och vårt jobb är att hjälpa våra studenter, inte att lösa låtsasproblem i läroboken, utan lösa de verkliga problem som vi står inför, avslutar William Rankin. Efter applåderna strömmar konferensdeltagarna ut i hotellets vinterträdgård där de minglar under glastaket. l Universitetsläraren 18/2012 9
emellan. Vi lyssnade på varandra, det fanns så mycket medkänsla och förståelse. Men jag ska vara ärlig och säga att vi nu börjar flyta mot mer normala relationer igen, säger Giusi och småskrattar. Trots kaoset lyckades lärarna genomföra alla planerade tentor och examina. Lektionerna genomfördes både på plats i Aquila och via internet. ett av Italiens mest välfungerande universitet. Eller rättare sagt så lyckades den kraftiga jordbävningen skada större delen av byggnaderna. Lärosätets själ klarade sig och gick till och med stärkt ur skalvet. När jag kom på morgonen 8 april var jag, som vi alla, chockad av det som hänt. Jag hade fortfarande ingenstans att bo, inga kläder, och med skriken och förstörelsen i färskt minne. Men i min fakultet, som var den enda vi kunde använda, hade kollegor gjort en slags akutmottagning, där vi alla med rektorn i spetsen försökte få igång verksamheten så fort som möjligt, berättar Giusi Pitari som är lektor i biokemi. Alla var överens. Universitetet skulle fortsätta jobba som förut. Jordbävningen skulle inte få förstöra år av idogt arbete för att göra Aquila till en viktig punkt på den italienska högskolekartan. De där första dagarna var fulla av prat, problem med datoruppkopplingarna, av människor att lära känna, av omorganisation av hela arbetet och ständiga samtal från studenter som undrade vad som skulle hända nu och ville berätta att de var redo att kämpa vidare. Alla stöttade varandra, och mitt i allt eländet föddes något nytt. Vi lärde känna varandra kollegor var över efter de första veckorna började både universitetets anställda, studenter och Aquila-borna i allmänhet att oroa sig för att detta skulle bli slutet för universitetet. Det var med sina 24 000 inskrivna motorn och hjärtat i staden, som totalt har 73 000 invånare. Hälften av studenterna behövde bostad i Aquila och större delen av dem hade hyrt lägenheter i centrala Aquila. De gav liv åt staden och gjorde den levande alla tider på dygnet. Nu är hela centrumet förstört och studenterna utspridda över hela centrala Italien. Huset med studentrummen hade dessutom ramlat ihop och 55 studenter dog den natten. Det finns alltså få möjligheter för universitetets studenter att hitta sovplatser i Aquila, för de som finns behövs för den jordbävningsdrabbade befolkningen. Det innebär långa res tider och höga kostnader för dem som vill stanna kvar på sina fakulteter. Trots det har alltså större delen av dem kommit tillbaka. Inte bara det, nyinskrivningarna håller en hög nivå. Riktigt varför vet ingen, men studentföreningens ordförande Alessia Ettorre talar om några viktiga orsaker. Dels att vi inte betalar några avgifter, vilket är en stor besparing, dels för att många studenter tycker det är viktigt att universitetet i Aquila lever kvar, konstaterar hon. För de studenter som redan fanns vid universitetet är anledningen även en annan. Helt enkelt att det är svårt att byta mellan universitet i Italien. Det innebär extra tentor och en massa jobb, förklarar Alessia. Även universitetets vice rektor är överraskad över siffrorna. Roberto Volpe, som själv kommer från Aquila, erkänner utan omsvep att oron var stor innan de visste hur många som skulle vilja fortsätta studera hos dem. Vår kämparanda har hela tiden varit stor, och vår rektor Fernando Di Orio har varit fantastisk hela tiden. Men om studenterna inte kommit tillbaka hade större delen av universitetet i l aquila i italien blev förstört i jordbävningen i april 2009. Universi tetsläraren besökte universitetet under åter uppbyggnaden (nr 1/2010). Italiensk dom mot forskare en grund för reflektioner var går gränsen för forskarnas personliga ansvar? Den frågan har diskuterats livligt sedan sex italienska forskare och en tjänsteman dömdes till sex års fängelse för dråp och bristfällig riskkommunikation vid jordbävningen i l aquila. text: annika engström Domskälen till den omdebatterade domen är ännu inte offentliga men vetenskapsmännen anklagades för att de genom att tona ned riskerna för ett större skalv ska ha bidragit till att över 300 personer omkom i början av april 2009, i en jordbävning som uppmättes till 6,3 på Richterskalan och förstörde stora delar av den medeltida staden. Forskarna ingick i en riskkommission som efter flera smärre skalv kallats in för att utreda och bedöma risken för kommande större seismisk aktivitet. Domen, som kom i slutet av oktober, har överklagats och ansvarsdebatten fortsätter. Universitetsläraren bad några av SULF:s sektionsordföranden att kommentera domen och ge sin syn på en forskares ansvar. Foto: tomas södergren Inger Wistedt, ordförande i SPF. inger wistedt, professor i matematikämnet didaktik vid Stockholms universitet och ordförande i SPF, Sveriges professorers förening inom SULF: Domen låter exceptionell, jag är häpen över att det kan bli ett sådant utfall, man har tagit till storsläggan. Jag har aldrig hört talas om att någon kan ställas till svars för yttranden som passerat flera led och lett till aktiviteter som man inte har ansvar för eller makt över. Det måste ha varit någon miss i kommunikationen mellan forskare och myndigheter. Ofta förstår inte forskare och makthavare varandras språk. Forskare är i allmänhet försiktiga och medvetna om att man måste omgärda sina uttalanden med förbehåll medan en informatör eller makthavare förenklar, stryker över det osäkra och tar uttalandet som ett påstående. Detta fall handlar om osedvanligt svår forskning, det är nästan omöjligt att förutsäga jordbävningar. Därför skulle det förvåna mig än mer om forskarna gått utöver det och verkligen sagt att det inte var någon risk. En forskare har personligt ansvar för sin egen forskning, men kan inte hållas ansvarig för de beslut som sedan baseras på denna forskning. Men kanske hade de dömda forskarna intagit olika roller och slarvat 10 Universitetsläraren 18/2012
Foto: Maria Mattiasson med att hålla dem isär, om de ingick i en kommission där de både var beslutsfattare och auktoriteter inom sitt forskningsområde. I så fall hade de glömt sin forskarkappa hemma. Charlott Nyman, ordförande i ULF. Charlott Nyman, lektor i sociologi vid Umeå universitet och ordförande i ULF, Sveriges universitetslektorers och forskares förening inom SULF: Det är helt orimligt att hålla forskare till svars för att konsekvenserna av jordbävningen var så svåra. I länder där en sådan dom är möjlig, kan de kanske komma att leda till att forskare tänker sig för två gånger innan de uttalar sig, eller blir överdrivet alarmistiska. Jag har svårt att tänka mig att detta skulle hända i Sverige, som man betraktar forskningen här. Visst delas det ut kritik, men det är ändå upp till andra att tillämpa forskningen på olika sätt. Tjänstemän, politiker och myndigheter har ansvaret att tolka och bedöma hur forskningen kan användas. Efter exempelvis den stora jordbävningen i Japan förra året var det myndigheterna som kritiserades, det känns rimligare än att skylla följderna på forskarna. Mycket av forskningen är inte hundraprocentigt säker, speciellt inte vid naturkatastrofer, så självklart handlar det om svåra bedömningar. Ta diskussionen efter stormen i USA: tar de i för lite finns risk att allmänheten inte lyssnar till varningar, tar de i för hårt, som man gjorde förra gången det var storm över New York, så finns risken att nästa varning, som den inför Sandystormen, inte tas på allvar. Forskare har ett personligt ansvar att följa etiska regler och god forskningssed och hålla kvaliteten i sin forskning. Så mycket mer kan man inte göra. Iréne Bernhard, universitetsadjunkt i medie- Iréne Bernhard, ordförande i SUAF. Foto: Maria Mattiasson och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Väst och ordförande i SUAF, Sveriges universitetsadjunkters förening inom SULF: Min spontana reaktion var bestörtning och jag såg framför mig en oroande utveckling, även om jag inte kan uttala mig specifikt om detta fallet då jag inte är tillräckligt insatt. Jag skulle vilja påstå att domen redan fått negativa konsekvenser i Italien bland forskare, och framför allt seismologer, som enligt vad jag har uppfattat har för avsikt att lämna eller redan har lämnat forskarvärlden. Generellt anser jag att domen kan få negativa konsekvenser i att den kan generera rädsla. Personligt ansvar är en grundregel för forskare; man har ett personligt ansvar för publicerad forskning. Om följderna av felaktig riskkommunikation är mycket svåra, exempelvis vid epidemier och inom sjukvården, kan det vara rimligt att utdöma ansvar, men av myndighetspersoner och andra som tolkat och fattat beslut utifrån forskarnas riskbedömningar som ska vara objektiva och tydliga. l Lönesättande samtal ska vara huvudregeln För första gången har Saco-S och Arbetsgivarverket förhandlat inom det tillsvidareavtal som gäller för akademiker inom det statliga avtalsområdet. text: Per-Olof Eliasson Tillsvidareavtalet har gjort att vi i lugn och ro har kunnat jobba vidare och resonera med Arbetsgivarverket om behovet av förändringar och utveckling utan att känna tidspress att vara klara till en viss dag. Det tycker jag har under lättat och inom Saco-S har alla varit positiva, säger Robert Andersson, SULF:S förhandlingschef för statlig sektor och vice ordförande i Saco-S. Det som främst är nytt i avtalet för SULF:s medlemmar är att från och med 2016 kommer lönesättande samtal att vara huvudregeln, istället för som hittills lokala löneförhandlingar om man inte lokalt kommer överens om något annat. Hur stor förändringen blir i praktiken återstår att se, man kan ju lokalt välja att fortsätta förhandla om lönerna, säger Robert Andersson. Han tillägger att man behöver Robert Andersson, SULF:S förhand lingschef för statlig sektor. arbeta vidare med att utveckla lönebildningen för att modellen med löne- Foto: tomas södergren sättande samtal ska vara genomförbar vid lärosätena. Bland de förändringar som gjorts i avtalet märks bättre villkor för ålderspensionärer som vill fortsätta arbeta inom avtalsområdet. Vidare blir det smidigare att jobba med lönebildningen inom Partsrådet, nu räcker det att en facklig organisation kommer överens med Arbetsgivarverket om utvecklingsarbete. Parterna har kommit överens om att arbeta vidare med en rad frågor, som hot och våld på arbetsplatsen, chefsfrågor, Trygghetsavtalet och Samverkansavtalet. Man har också för avsikt att träffa ett avtal för dem som arbetar med stöd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi går nu under november ut på avtalskonferenser och informerar lokala Saco-S-företrädare om förändringarna i avtalet. Och då diskuterar vi hur vi ska jobba vidare, säger Robert Andersson. För mer information se Förbättrade avtal för 85 000 akademiker i staten på SULF:s webb, med en länk till Saco-S hemsida där man bland annat kan läsa förhandlingsprotokollet. l Universitetsläraren 18/2012 11
Thomas Sörensen, lektor vid Högskolan i Kristianstad, leder kursen i militärhistoria. Högskolekurs i militära frågor lockar studenter i alla åldrar Thomas Sörensen, lektor vid Högskolan i Kristianstad, har lett kurser i militärhistoria i tio år. En del av studenterna har följt kurserna under alla år. Sådana här kurser behövs i vår alltmer instrumentella utbildningsvärld, säger han. text och foto: Per-Olof Eliasson Prata inte om själva dödandet, det kan vi klara av själva, utan om etikens grunder, uppmanar Thomas Sörensen när han introducerar gästföreläsaren Roy Wiklander. Det är första lektionen på kursen Att döda på slagfältet en etisk problematik. Roy Wiklander är religionsfilosof och etiker vid Högskolan Kristianstad och disputerar på Kierkegaard under vårterminen. Hans uppgift på kursen är att ge studenterna en genomgång av etiska modeller som utgångspunkt för den fortsatta kursen. Passande nog ligger högskolans lokaler i P6 gamla kaserner i utkanten av Kristianstad. Lokalerna är ljusa och nyrenoverade och lektionssalen i bottenvåningen vetter ut mot gräs och träd. Kursdeltagarna är i påfallande olika åldrar, från cirka 20 till 75. Gruppen består av en handfull unga studenter och en handfull pensionärer och de övriga kursdeltagarna är åldermässigt fördelade däremellan. Årets kurs har cirka 25 studenter, av de 17 som kommer till första föreläsningen är bara två kvinnor. Thomas Sörensen säger att i genomsnitt brukar könsfördelningen vara 75 25. Studenterna är koncentrerade och tar gärna upp aktuella ämnen. Det blir en livlig diskussion om Kulturhuset i Stockholms, snabbt återkallade, beslut att dra in Tintinböckerna för att de var rasistiska och förmedlade koloniala värderingar. Moral är inte något abstrakt, påpekar Roy Wiklander. Thomas Sörensen sitter med på lektionen och kommer med inpass. Han upplyser om att studenterna ska läsa Tännsjös bok Du skall understundom dräpa. Men läs honom med förnuft, säger han. Känn er fria att ha en annan åsikt än Tännsjö, fyller Roy Wiklander i. Innan lektionen berättar Thomas Sörensen för Universitetsläraren om hur de här kurserna började. Han disputerade 1998 i historia vid Lunds universitet med en avhandling om sociala relationer bland det värvade manskapet vid Kronprinsens Husarregemente i Malmö. 2001 fick han en lektorstjänst vid Högskolan Kristianstad. Han blev då tillfrågad om att hålla fristående kurser och föreslog en kurs med militärhistorisk anknytning. Jag kallade den för militärhistorisk kurs för att få studenter, annars skulle folk inte veta vad det var. Men jag föredrar att kalla dem kurser med militära teman, kurser i militärhistoria ger fel associationer, säger han. För de här kurserna handlar inte om traditionell militärhistoria om generaler och fältslag utan modern militärhistoria som utvecklats i anglosaxiska länder i slutet på 1900-talet, influerad av socialhistoria och utifrån den individuelle soldatens perspektiv. 12 Universitetsläraren 18/2012
År 2002 startade den första kursen. Den första chocken var att studenterna var mycket äldre än jag. Den andra chocken var att många av dem kunde mycket mer om militära och andra frågor än jag. Men som lärare har man nytta av de här kurserna, man lär sig att man måste vara lyhörd och påläst, säger Thomas Sörensen. Bland studenterna finns läkare, lärare, tandläkare, ekonomer, ingenjörer och många andra yrken. Som lärare får man se till att inte ge sig ut på hal is. Det finns experter inom en rad områden bland studenterna, intygar Ingemar Liljegren. Ingemar Liljegren, student. Roy Wiklander, gästföreläsare. Han är en av de studenter som varit med i den här kursen längst, sedan 2003. Numera är han doktorand och undervisar också på kursen. Han kommer i årets kurs att hålla i delmomentet relationen till civilbefolkningen vid krig. Ingemar Liljegren har bland annat varit länstrafikchef i Västmanland. När jag pensionerade mig började jag läsa militärhistoria och läste in en fil mag i historia här vid Högskolan Kristianstad, berättar han. Han skrev uppsats om svensk marinhistoria och blev uppmuntrad att fortsätta och accepterades för fyra år sedan som doktorand vid Åbo Akademi, det enda svenskspråkiga universitetet utanför Sverige. Där har man militärhistoria inom ramen för nordisk historia. Ingemar Liljegren doktorerar på svenska oskarianska sjöofficerare, hur den svenska flottan byggdes upp från det att sjöofficershögskolan inrättades 1867 fram till första världskriget. Den tredje läraren på kursen, Stefan Ekvall, bidrar med militära erfarenheter från fältet, han har varit på många utlandsmissioner och är dessutom kamratstödjare för svenska krigsveteraner. Den aktuella kursen är på 15 högskolepoäng över två terminer och har en omfattande litteraturlista, 4 500 sidor, även om inte alla behöver läsa allt. Man träffas en gång i veckan, på tisdagar klockan 17. En anledning till att kurserna har kunnat hålla på så länge och att många av studenterna deltar år efter år är att studenterna i hög grad är med och skapar varje ny kurs. Den stående frågan är vad gör vi nästa läsår, säger Thomas Sörensen. Den diskussionen har varit levande hela tiden jag varit med. Det är nog också en förklaring till att de här kurserna varit igång så länge, säger Ingemar Liljegren. Förra årets kurs hette Slagfältets historia och nästa års kurs handlar om veteranproblematik: Försoning, förlåtelse, förbannelse efter slagfältet. Varje termin tillkommer några studenter, och några slutar, antalet brukar hålla sig kring 20 30. Cirka 95 procent av alla anmälda brukar dyka upp och få hoppar av. Högskolan vet att vi har ett järngäng som alltid kommer på de här kurserna, annars skulle de kanske inte fått vara kvar, säger Thomas Sörensen. Han och Ingemar Liljegren är överens om att kursernas förhållningssätt är på tvärs mot rådande trender i högskolevärlden med program och kurser som ska leda till jobb. De här kurserna är inte instrumentella, de är till för personlig utveckling, säger Thomas Sörensen. Här finns en kärna av kritiskt tänkande, säger Ingemar Liljegren. Thomas Sörensen vill värna den akademiska nivån. Det här är ingen folkbildning utan på en högre teoretisk nivå. Jag vill utveckla studenternas teoretiska tänkande och lyfta kursernas litteratur till en akademisk nivå. Även om kurserna är på grundnivå så behandlar man teori och metod, skriver papers och B-uppsatser med notapparat och litteraturförteckning. Examinationsformerna varierar; salstentor, muntlig redovisning, seminarier, grupptentor, skriva papers eller som förra kursen vilken examinerades med seminarier plus paper. Man behöver inte kontrollera om studenterna läst litteraturen, de är väldigt motiverade, säger Ingemar Liljegren. Och det märks på terminens första lektion. Diskussionerna är många och föreläsaren Roy Wiklander hinner inte riktigt med allt han tänkte säga. Mot slutet bryter Thomas Sörensen lektionen och tackar föreläsaren. Han får applåder från publiken och en förfrågan om att återkomma nästa termin och följa upp etikfrågorna. Efter lektionen får Universitetsläraren en pratstund med Ragnar Edström, 75, kursens äldste deltagare och en av dem som varit med längst, från 2003. Han har jobbat med Ragnar Edström, student. försäljning och marknadsföring, bland annat har han varit marknadsdirektör på Unilever Blå band. Det började med att vi på ett forum för hembygdshistoria i Åhus hade en föreläsare som var fackhistoriker och som berättade att han tagit sin fil kand i historia i Kristianstad. Ragnar Edström fick en aha-upplevelse, han visste inte att den möjligheten fanns. Snart började han som pensionär att läsa historia på heltid och har nu en fil mag i historia. Han är visserligen före detta reservofficer men säger att han inte är specialintresserad av militärhistoria. Däremot tycker han att Thomas Sörensens kurser med militär inriktning är mycket stimulerande. Här är en fruktbar blandning av unga studenter och äldre. Och kurserna ökar bildningen och håller hjärnan igång, det behöver man som pensionär. Och så har det blivit ett väldigt trevligt gäng och trevliga sociala kontakter, det ska man inte underskatta, säger Ragnar Edström. l Universitetsläraren 18/2012 13
suun är ett etablerat nätverk för lärosäten som samverkar lisa sennerby Forsse, rektor vid slu, har nyligen tagit över ordförandeskapet för stockholm Uppsala Universitetsnätverk, suun. Det bildades 2004 på initiativ av dåvarande rektor bo sundqvist vid Uppsala universitet. text: Per-olof eliasson tanken med SUUN var att de universitet som finns i samma region skulle synliggöras, gemensamma intressen skulle tas tillvara och man skulle få synergieffekter genom Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU. samarbete. I nätverket ingår Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitetet och Uppsala universitet. Universitetsnätverkets vision är att genom den samlade forskningsstyrkan och kvaliteten i utbildningsprogrammen vid universiteten i Stockholm Upp salaregionen inta en position som en av de ledande kunskapsregionerna i världen. Ordföranderollen varar ett år i taget. Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit över ordförandeskapet från Karolinska Institutet. Ordförandeskapet innebär i huvudsak att man har koll på anteckningarna och att man leder samtalen, säger Lisa Sennerby Forsse. Foto: slu Formerna för samverkan är enkla och praktiska. Rektorerna vid de sex universiteten har ett kort telefonmöte klockan åtta varannan onsdagsmorgon. Så man får vara morgonpigg, säger Lisa Sennerby Forsse och skrattar. Det är helt informellt. Vi diskuterar frågor som rör alla universiteten och vi kan lyfta frågor, jämföra hur vi ser på dem. Vi tycker alla det här är väldigt värdefullt. Det är ett enkelt sätt att få kollegornas syn på olika frågor och det fungerar mycket bra. Man har tillfälle att informellt prata igenom gemensamma frågor och problem. förutom nätverkandet mellan rektorerna finns mera formella samarbeten inom SUUN. Vi har ett antal samverkansgrupper där varje lärosäte ansvarar för en eller flera. De avslutas när de inte har någon funktion att fylla och en ny grupp kan startas om behov finns. Nuvarande samverkansgrupper handlar om bibliotek, forskning om frielektronlaser, IT i undervisning och forskning, högskolepedagogiska frågor, ledarskapsutveckling, jämställdhet samt Sciencelifelab man bygger en gemensam infrastruktur för forskning inom medicin och biologi. Ansvaret för samverkansgrupperna är delegerat till relevanta personer på universiteten. Ett universitet har ansvar för en samverkansgrupp och där samlar man kollegorna från andra universitet och jobbar tillsammans. Nätverket SUUN verkar främst internt. Vi har nog någon gång diskuterat att tillsammans skriva en debattartikel men samarbetet är inte utvecklat på det planet. När vi gör gemensamma aktioner om högskolepolitiska frågor så berör de oftast fler lärosäten och då agerar vi tillsammans med andra lärosäten. suun är ett uttryck för de gemensamma intressen som de forskningstunga universiteten i Stockholm Uppsalaregionen har. Det har inte varit aktuellt att ta in andra lärosäten i gruppen. Från början var ju idén att vända sig till universiteten i regionen, som har liknande problem och intressen. De sex universitet som ingår i SUUN 14 Universitetsläraren 18/2012
Debatt representerar nära hälften av Sveriges forskningsvolym. Flera av dem är mycket forskningstunga. Till exempel lägger Sveriges lantbruksuniversitet 65 70 procent av sina intäkter på forskning. Karolinska Institutet har också en mycket stor forskningsandel, säger Lisa Sennerby Forsse. Man har inte alltid samma syn på frågorna. Vilket är bra eftersom det visar på olika sätt att hantera problem och, icke att förglömma, möjligheter. Handelshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet har sin särärt, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet verkar också inom specialområden medan Stockholms universitet och Uppsala universitet är stora breda universitet. Men vi har mycket nytta av varandra och det är värdefullt att höra de andras synpunkter om man har något problem. Närmast på agendan när Sveriges lantbruksuniversitet har tagit över ordförandeskapet är att uppdatera samverkansgrupperna, se över deras aktiviteter och se på behovet av eventuella nya områden för samverkan. Och förmodligen blir det diskussion om högskolefrågor, den kommande forskningsproppen och den väntade frågan om fler lärosäten ska bli stiftelser. Det finns alltid mycket att ta upp. Som avslutning har Lisa Sennerby Forsse en uppmaning till andra lärosäten. Jag vill verkligen rekommendera intresserade i andra regioner att bilda sådana här samverkansgrupper. Vi har stor nytta av vår grupp och det är roligt och trevligt. Det är bra på alla sätt, ett informellt och lättsamt sätt att orientera sig och få stöd och råd när det behövs. l Foto: wikipedia, Camilla svensk, slu, orasis Foto, Uppsala Universitet, kth Bevare oss för det brittiska utvärderingseländet! Den 11 oktober släppte regeringen sin forskningsproposition. Samma dag fick utbildningsminister Jan Björklund utrymme på DN Debatt att skissera några av propositionens huvuddrag och tankarna bakom den. Vi behöver fler forskare som tar större risker i sin forskning skriver han, och preciserar med att efterlysa just de forskare som ställer de svåra och utmanande frågorna, de som vågar misslyckas i jakten på det stora genombrottet. Vi instämmer i denna ambition, och menar dessutom att Björklund har rätt då han varnar för alltför ryckig finansiering, kortsiktighet, osäkra anställningsvillkor och alltför stor byråkrati farsoter som idag i alltför hög grad plågar svenska forskare. Förutom byråkratisk tidsspillan leder det i många fall till att vi forskare duckar för de riktigt svåra, riskfyllda och långsiktiga utmaningarna. Många känner sig tvungna att ta sig an enklare forskningsproblem, som så snabbt och så riskfritt som möjligt ska ge resultat de kan peka på i nästa ansökan, för att dra in nya forskningsanslag som ska låta dem fortsätta forska även nästa år (Se också Universitetsläraren nr 15, 16 och 17/2012) VaD Vill Då Björklund göra åt detta problem som han så insiktsfullt identifierat? Svaret är minst sagt överraskande: han vill utsätta oss forskare för ännu fler och större utvärderingar! Utöver alla de utvärderingar i samband med anslagsansökningar och liknande som redan idag tillhör en forskares vardag, vill Björklund utsätta oss för ännu en, där dessutom de enskilda lärosätenas framtid ska stå på spel. Han skriver att forskningen ska granskas med fyra- eller femårsintervall och att resultatet sedan [ska] ligga till grund för resursfördelningen mellan lärosätena för att främja kvalitet. Som bot mot det problem med alltför lite risktagande i forskningen som Björklund tar upp är hans recept fullkomligt bakvänt. Vi är inte emot att våra prestationer granskas, vilket ju sker redan idag, men ännu fler utvärderingar än idag torde leda till forskning präglad av minskat risktagande och färre verkliga genombrott. Det är också ironiskt att utbildningsministern, som exempel på vad han kallar avpolitiseringen av akademin, tar upp avskaffandet av fullmaktsprofessurerna som en höjdpunkt. Det finns mycket att kritisera kring fullmaktsprofessurerna, men om det var något dessa erbjöd så var det just långsiktighet för individuella forskare. De som begåvades med sådana tjänster behövde inte gång på gång, år efter år, passera hinder i form av utvärderingar och ansökningar, utan kunde helhjärtat fokusera på forskning, hur politiskt inopportun den än må ha varit. Förutom att ha motsatt verkan på forskningen jämfört med den som Björklund i sin retorik säger sig eftersträva, så kommer hans reform att resultera i byråkratisering och resursslöseri. Det är bara att kika på hur det har gått i Storbritannien, där det system han föreslår redan är genomfört. Det har resulterat i en jättelik byråkratisk apparat, inte bara på central nivå, utan även på de enskilda universiteten, som startat hela avdelningar av administratörer avsatta att förse centralmakten med de uppgifter som begärts in, så rosaskimrande framställda som möjligt. Vi har kollegor i Storbritannien som klagar över den tid som de tvingas ta från forskningen för att istället lägga på inte utvärderingar forts på nästa sida Universitetsläraren 18/2012 15
debatt i sig, utan låtsasutvärderingar som deras universitetsadministratörer tvingar på dem som övning inför de verkliga utvärderingarna. Svenska universitetsledningar tenderar numera att prioritera lärosätets intäkter högre än allt annat, inklusive klassiska akademiska ideal som bildning och fri forskning. Därför fruktar vi att ett genomförande av Jan Björklunds planer kommer att leda till samma slags vansinne i Sverige som vi nu ser i Storbritannien. När ska vi få en utbildningsminister som förstår att långsiktig forskning med sikte på stora genombrott kräver ett visst mått av arbetsro? Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, Stockholms universitet Per Dannefjord, lektor i sociologi, Linnéuniversitetet Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Chalmers Mattias Markund, professor i teoretisk fysik, Umeå universitet Ann-Marie Pendrill, professor i fysik, Göteborgs universitet mer debatt på sidan 18 Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com Scientific Editing and Writing - Språkkonsulten Have you had a manuscript returned because of the language? Do you require advice on structuring a funding application, or want a scientist to check your presentation before attending an international conference? Need help with writing online content, or standardising teaching resources? I do all this and more. Check my webpage for further details: http://sciencecommservices.wordpress.com/ or contact me on arohamiller@gmail.com Aroha Consulting by scientists for scientists. PROOFREADING Success in academia is dependent on how well written ideas and research are presented. Have your thesis, article, research paper, etc. proofread by a Native English SPRÅKGRANSKNING Förbättra engelskan i era akademiska dokument! Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. Native English Speaker / California / Attorney Attorney with with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. Price: 375 450 kr/tim. (exkl moms) STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES www.stromqvist.org (Information in English and Swedish) Speaker. California attorney with experience proofreading in UK and US English. Focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, and word choice to ensure conciseness, clarity, and consistency. Meet journal requirements for reference style. Quick Turnaround. Priser: 450 kr/tim (exkl. moms) språkgranskning 1.25 kr/ord (exkl. moms) översättning STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: 070-543 69 16 meena@stromqvist.org www.stromqvist.org (Information in English and Swedish) Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: britronnback@gmail.com eller tel 08-85 16 67 Dags att publicera? Alingo Lilian Westlin, PhD. Tel: 0722-311 993 Skicka ditt manuskript för kostnadsberäkning. Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, 523 30 Ulricehamn, 076-391 84 84 Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) maria@mariahedman.se www.mariahedman.se 16 Universitetsläraren 18/2012
Stockholms universitet får ny rektor i februari Foto: eva Dalin Astrid Söderbergh Widding. Professor astrid Söderbergh Widding blir ny rektor vid Stockholms universitet från 1 februari 2013 till och med januari 2019. Hon är idag vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid universitetet. Astrid Söderbergh Widding är professor i filmvetenskap och har sin bakgrund vid Stockholms universitet där hon disputerade. Hon har haft uppdrag som prefekt, prodekan och nu vicerektor, framgår av universitetets hemsida. Bland hennes tidigare externa uppdrag finns också Fulbrightkommissionen och Filminstitutets styrelse. Hon har även varit ordförande i Stiftelsen Ingmar Bergman i fem år. Jag är fantastiskt glad och hedrad över att ha blivit utsedd till rektor och att jag har så starkt stöd av mina kollegor. Det blir spännande att leda Stockholms universitet in i framtiden. Det är ett lärosäte att vara stolt över, präglat av nytänkande, öppenhet och dialog, och inte minst aktivt deltagande i samhällsdebatten, säger hon i en kommentar på lärosätets hemsida. l KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2013/2014. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida fr.o.m. 2013-01-01 148 s inb med färgbilder 291 s inb Annanstanslängtan Noteringar från ett krympande klot anders mathlein En välskriven, roligt, skarp, tänkvärd och välillustrerad bok om resandet i sig. Om att vi idag för billig peng kan resa mer och längre än någonsin och att lusten är så stor så att vi helst blundar för konsekvenserna. En mycket bra julbok! Julklappspris 159: Mejla din beställning till: spara@santerus.se och ange koden AM11 för att få del av erbjudandet. Vi be höver ditt namn, adress och telefon nummer. Faktura 30 dagar. Moms ingår men frakt tillkommer. Erbjudande gäller t.o.m. den 24 december 2012. www.santerus.se Tolerans Hur man lär sig leva med dem man hatar thomas bredsdorff & lasse horne kjældgaard Ska man behöva tolerera allt? Nej, säger författarna, men vart går gränsen? Det är när den ska dras som vi blir oeniga. Idag ökar intoleransen, så det är viktigt att reda ut begreppen. I denna bok görs det med många intressanta exempel. Översättning av Thomas Andersson www.santerus.se Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökande från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Ansökan på särskilt ansökningsformulär åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar, som sökande önskar åberopa, skall senast den 14 januari 2013 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/gålöstiftelsen, Box 7444, 103 91 Stockholm Ansökningsformulär finns tillgängligt, från 2012-11-01, på Sixten Gemzéus stiftelses hemsida: www.gemzeusstiftelse.se, Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08-651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@gemzeusstiftelse.se Stockholm i oktober 2012 STYRELSEN Luleå tekniska universitet söker Internationell samordnare Mer information www.ltu.se Universitetsläraren 18/2012 17
Belöna kontakter mellan forskning och Nu har utbildningsminister Jan Björklund presenterat regeringens omfattande förslag till ny forsknings- och innovationspolitik. Inför propositionen www.uu.se har många påpekat vikten av att forskningen ska kopplas till det omgivande samhället. Det genomsyrar också det färdiga förslaget, något som är både glädjande och nödvändigt eftersom kunskapsutbyte och dialog mellan forskning och samhälle bidrar till Sveriges utveckling. Det gynnar forskningen och är en förutsättning för ett folkligt Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 40 000 studenter, 6 000 anställda och en omsättning på 5 300 Mkr. Universitetslektor i sociologi, särskilt bostadsoch urbansociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Fullständig kungörelse finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se under Jobba hos oss. Välkommen med din ansökan senast måndag 3 december 2012. UFV-PA 2012/2355. stöd för att stora resurser satsas på forskning. I Forsknings- och innovationspropositionen avsätts 60 av totalt 4 000 miljoner kronor för resursfördelning efter bedömning av kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. Samverkan föreslås också vägas in i den nya modell för fördelning av medel till forskning som Vetenskapsrådet ska få konstruera. Det är båda bra förslag som tydligt premierar samverkan, men det är viktigt att de utformas brett och inkluderande. När propositionens fina ord om samverkan ska omsättas i handling ser det annars helt annorlunda ut. Då har perspektiven blivit snävare och samverkan avgränsas i prin- MITTUNIVERSITETET SÖKER: UNIVERSITETSLEKTOR I PSYKOLOGI med inriktning mot klinisk psykologi Linnéuniversitetet söker Universitetslektor i Religionsvetenskap till institutionen för kulturvetenskaper Läs mer om anställningarna på Lnu.se Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda. Ref. nr. MIUN 2012/1539 Tjänsten är placerad vid Institutionen för samhällsvetenskap, Campus Östersund. Information lämnas av Andreas Karlsson, programansvarig (andreas.karlsson@miun.se) och Eva Söderman, studierektor (eva.soderman@miun.se) För mer information om tjänsten och ansökan se: WWW.MIUN.SE/JOBB. Sista ansökningsdag är 16 december 2012. 18 Universitetsläraren 18/2012
samhälle! cip till att handla om den del som syftar till att utveckla nya produkter och tjänster. Men samverkan är så mycket mer och därför efterlyser vi ett bredare perspektiv. Samverkan är själva kunskapsflödet och dialogen mellan forskningen och samhället i stort. Det är till exempel forskare som inspirerar skolelever. Det är institutioner som ordnar seminarier för allmänheten. Det är forskningsledare som deltar i samhällsdebatten. Det är nydisputerade doktorer som skriver populärvetenskapliga böcker baserade på sina avhandlingar. Det är forskare som medverkar i massmedierna. När nya forskningsrön når ut i samhället ökar vår förmåga att fatta rationella beslut. Men forskare som aktivt samverkar med samhället kommer också själva att gynnas. Den som publicerats populärvetenskapligt får normalt större forskningsanslag och gör snabbare karriär. Forskningen i sig blir ofta också bättre när forskarna får nya idéer, perspektiv och kunskaper från det omgivande samhället. Det bidrar i sin tur till att forskningen blir mer relevant för samhället en i sanning positiv spiral. Det finns många typer av samverkan som behöver synliggöras och belönas om forskningen ska kunna nå sin fulla potential. Vi vill att en betydligt större del av resurserna avsätts för att uppmärksamma dem som på olika sätt populariserar och gör nyvunnnen kunskap tillgänglig. Det skulle stärka forskningen och utveckla Sverige såväl ekonomiskt som demokratiskt och kulturellt. Genom ett bredare perspektiv på utbyte mellan debatt forskning och samhället i stort gynnas Sverige som kunskapsnation. Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet Patrik Hadenius, chefredaktör Forskning & Framsteg, Språktidningen och Modern Psykologi Teologiska högskolan Stockholm (THS) utlyser en tjänst som Lektor i mänskliga rättigheter 100% Skicka in en intresseanmälan senast 7 december 2012, men läs först vår utförligare tjänstebeskrivning på www.ths.se. Ytterligare uppgifter lämnas av rektor Owe.Kennerberg@ths.se eller utbildningsledare Susanne.Wigorts.Yngvesson@ths.se. www.ths.se Gymnastik- och idrottshögskolan söker CHEF FÖR UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSAVDELNINGEN Sista ansökningsdag: 26 november 2012 För mer information: www.gih.se/ledigaanstallningar GIH vid Stockholms Stadion arbetar för en framtid med ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa. HÖGSKOLAN I SKÖVDE SÖKEr EN lektor i folkhälsovetenskap Mer information finns på www.his.se/ledigaanstallningar Ansök senast den 30 november. ref nr HS 2012/410-42 Forum för levande historia söker en tillsvidareanställd: - Projektledare med särskilt ansvar för intoleransundersökningar. Sista ansökningsdag är 3 december 2012 Se mer på www.levandehistoria.se/jobb Universitetsläraren 18/2012 19
MITTUNIVERSITETET SÖKER: UNIVERSITETSADJUNKT I BYGGNADSTEKNIK Ref. nr. MIUN 2012/1704 Tjänsten är placerad vid Institutionen teknik och hållbar utveckling, Campus Östersund. Information om tjänsten lämnas av ämnesföreträdare Lars-Åke Mikaelsson, 063-16 53 05 och av avdelningschef Mats Barthelson, 063-16 54 75 För mer information om tjänsten och ansökan se: WWW.MIUN.SE/JOBB. Sista ansökningsdag är 3 december 2012. Gymnastik- och idrottshögskolan söker Professor i idrott, inriktning fysiologi Professor i idrott, inriktning rörelselära sista ansökningsdag: 14 december 2012 för mer information: www.gih.se/ledigaanstallningar GIH vid Stockholms Stadion arbetar för en framtid med ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa. Kunskap är makt Kunskap är makt - Bli medlem i SULF! /Sveriges universitetslärarförbund 20 Universitetsläraren 18/2012