VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04
Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika Aktiv och stark välfärdsstat politik förmodas göra skillnad Skattefinansierad bas för välfärdsbygget Grundläggande rättigheter och skydd för medborgaren oavsett förutsättningar och förmåga Breda samhällslösningar mellan samhällsaktörer
Den svenska välfärdsmodellens utveckling Idémässig utformning 1920-tal 1940-tal Guldåldern; breda reformer 1945 1980-tal Vägval i postindustriell era 1980-tal och framåt
Förutsättningar för den svenska välfärdsmodellen 1945 1980-talet full sysselsättning förutsägbar och stabil livscykel livslångt stabilt förvärvsdeltagande stabila familjeförhållanden lön som ger tillräcklig försörjning
Förändrade förutsättningar för den svenska välfärdsmodellen sedan 1980-talet Många står utanför lönearbetet Allt mer flexibelt arbetsliv Förändrade familjemönster Förändrade livscykelmönster Mångfaldssamhället
FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRDEN Globalisering, migration och urbanisering Förändrade krav inom arbetslivet Snabb teknologisk utveckling Lösgörande från tradition och identitet- individualisering Demografiska effekter t.ex. ungas etablering, ökad andel äldre Inkomstspridning Strukturella förändringar i offentlig service och omsorg SEKTION
Sociala utgifter i Sverige 1960 2011. År Sociala utgifter Förändring (% av BNP) senaste 5 åren 1960 12 1965 14 + 2 1970 20 + 6 1960-1980: + 21 1975 25 + 5 1980 33 + 8 1980-2000: - 2 1985 31-2 1990 36 + 5 2000-2011: - 2 1995 36 0 2000 31-5 2010: EU15 30,2 2005 31 0 Sv. 30,4 2010 30-1 7:e av EU15 2011 29-1 2011 1 030 av 3 500 miljarder SEK
Inkomstspridning i Sverige 1975 2012. Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas Industriarbetare/elit: 1950: 11,1 1980 : 4,9 2012: 16,8 (LO 2014) Malmö högskola
Inkomstspridning i Sverige 1975 2011. Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas Industriarbetare/elit: 1950: 11,1 1980 : 4,9 2012: 16,8 (LO 2014) Malmö högskola
Inkomstskillnader bland hushåll i Sverige och OECD 1996 2011. Källa: http://www.oecd.org/statistics/datalab/income-distribution-poverty.htm
Inkomstfattigdom i OECD-länder 1995-2010. Relativ inkomstfattigdom: Högst 50 % av landets medianinkomst. Källa: OECD 2013
Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1991 2012. Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 30,2 % Malmö högskola
Sociala ersättningar i arbetsför ålder 1990-2013. (källa: SSB 2014)
Begreppet utanförskap Normativt, politiskt begrepp inför valet 2006 Konkret mätts som antal ersättningsdagar i olika ersättningar och bidrag. Begreppet blir synonymt med att vara utan arbete. Riksrevisionens kritik (2008) Diskursen liknar klassiska underklassbegreppet; individualistiskt och moralistiskt synsätt anspelar på passivitet, bristande motivation, kriminalitet etc. Davidsson (2010)
Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och 2011. I procent. Inkomststandard 1991 2000 2011 1 7 8 7 1 2 65 61 31 2 3 25 25 40 3 4 6 22
Arbetsmarknadspolitiken före och efter 90-talskrisen Före Arbetslöshet tillstånd mellan två jobb Efter Arbetslöshet allt mer ett etableringsproblem Låga, informella trösklar in i arbetslivet Höga, formella trösklar in i arbetslivet Aktiv arbetsmarknadspolitik med kvalificerande och kvalitativa insatser Aktiveringspolitik tilltagande uppdelning mellan etablerade och oetablerade
Arbetsmarknadspolitikens kostnader i Sverige fördelat efter aktiva och passiva åtgärder 1985, 2005 och 2009. I procent av BNP. MALMÖ HÖGSKOLA Källa: OECD:s Employment Outlook
Kostnader för aktiva arbetsmarknadsåtgärder per person i Sverige 1985, 2005 och 2009. År Aktiva åtgärder I % av BNP Andel i åtgärd I % av arbetskraften Relationstal belopp/ person 1985 3,0 2,14 140 2005 1,3 2,70 48 2009 1,1 2,95 37 2010 1,15 3,70 31 Slutsats: 4-5 gånger lägre kostnader per insats MALMÖ HÖGSKOLA Källa: OECD Employment outlook
Systemskifte i bostadspolitiken? Från 1990-talet tydliga inslag i ett systemskifte med varufiering, privatisering och marknadsanpassning. Bostadsdepartement lades ner, lagarna om bostadsanvisning och bostadsförsörjning upphävdes, hyreslagarna skärptes till hyresvärdarnas fördel och bostadssubventionerna fasades ut med undantag för privatpersoners skatteavdrag för räntor. Från Bostaden är en social rättighet och bostadspoltiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö. Till Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan av bostäder som svara mot behoven.
Aktuella inslag Minskad nyproduktion Ökad trångboddhet Avveckling av kommunala bostadsförmedlingar och bostadssociala insatser Ökad utestängning av svaga hushåll Segmentering; ökade skillnader mellan upplåtelseformer Privatisering och outsourcing av bostadsplanering Social polarisering, som bl.a. visar sig i ökad supergentrifiering och låginkomstfiltering (Clark 2013: 155)
Bostadskostnadens andel av gränsvärdet för låg inkomststandard 1991 2012. Källa: Förf. bearbetning.
Andel inkomstfattiga hushåll efter upplåtelseform i riket 1998 och 2012. Inkomstfattiga = Högst 60 % av medianinkomst
Allmännyttans profil i landets tre storstäder 1998, 2005 och 2012. Andel av hushållen i allmännyttan/ balansmått Q1/Q4 1998 2005 2012 Stockholm 29 / 2,6 25 / 2,2 17 / 2,6 Göteborg 29 / 4,4 28 / 2,6 28 / 3,7 Malmö 14 / 6,3 15 / 5,9 15 / 8,0 Balansmått Q1/Q4 andel hushåll med låg inkomst i relation till andel med hög inkomst
Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen
Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling Tillit till sig själv, andra och system Trygghet att kunna se bortom det nödvändiga Egenkontroll att vara huvudpersonen i sitt eget liv Sammanhang att kunna identifiera och knyta an till andra
Övergripande rekommendationer VAD? Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika HUR? Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
Håller den svenska välfärdsmodellen? Ekonomiskt; Aldrig varit rikare som nation Sysselsättning Bestående arbetslöshet och differentiering Fördelningsmässigt; Tre årtionden av ökad ojämlikhet Fattigdom & exklusion Förstärkt koncentration till outsiders Välfärdssystemens Tilltagande insider- och funktionsförmåga outsidermönster