Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt



Relevanta dokument
Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Tio recept från Ekomatsedeln

Planering av måltiderna

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Tio steg till goda matvanor

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Vad påverkar vår hälsa?

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Hem- och konsumentkunskap

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Råd om mat till dig som ammar

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Råd om mat till dig som ammar

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Diabetesutbildning del 2 Maten

Läsa och förstå text på förpackningar

Anna-Karin Jälminger

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Bra mellanmål på fritids

Sunda matvanor för skolbarn

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Bra mat för hela familjen

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Kolhydrater (g) per 100 gram

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

god mat i dagarna sju

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Aktuella kostrekommendationer för barn

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

TOTALA UTGIFTERNA

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

6 h &udtips l 4 frukostar

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Årets Pt 2010 Tel

Maten under graviditeten

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Fish and chips Broccolisoppa med varma smörgåsar

Våga Vara Mätt

En riktig må bra-kasse!

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

s matdagbok (Skriv barnets namn)

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0. FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

BOK. Lättlagade recept och smakportioner månader. Får endast skrivas ut för privat bruk

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag. Ost, pålägg Smörgås Grönsak, mjölk, frukt. Gröt mos/sylt. mos/sylt Mjölk, frukt

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram

DASH. Dietary Approaches to Stop Hypertension. Tabeller.

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

Meny vecka HT 2018

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Transkript:

MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större portioner av bröd, spannmål och potatis på bekostnad av frukt och grönt. För att energiinnehåll och näring ska stämma i de olika exemplen kan man inte byta livsmedel mellan de olika livsmedelsgrupperna men byten inom samma livsmedelsgrupp går bra. Blomkål kan t ex bytas mot ärtor i grönsaksgruppen men inte mot äpplen i fruktgruppen. De mängder, vikt eller volym, som anges i de olika livsmedelsgrupperna avser råvara t ex köttfärs, livsmedel t ex mjölk eller färdig livsmedelsprodukt t ex sylt. FLINGOR, GRYN och MJÖL 5 portioner per vecka Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt Vetemjöl i pannkaka, pirog, pizza 2,5 portioner à 48 g, 1 portion = 1,35 dl 2,5 portioner à 48 g, 1 portion müsli = 1,25 dl 1 portion flingor = 3,7 dl 125 g/vecka, ca 2,1 dl BRÖD 6 skivor per dag (ca 155 g/dag) varav minst 4-5 st nyckelhålsmärkta Antal skivor per vecka Knäcke 14 12 g/skiva Grovt rågbröd 11 35 g/skiva Fullkornsbröd 7 35 g/skiva Ljust bröd 10 30 g/skiva POTATIS, PASTA, BULGUR eller RIS minst 1 portion varje dag Välj fullkornsvarianter av pasta, bulgur och ris till varannan portion! Potatis Pasta/fullkornspasta Ris/fullkornsris Bulgur/fullkornsbulgur Pitabröd eller hamburgerbröd Antal portioner per vecka 5 portioner à 250 g, 1 port = ca 4 st 3 portioner à 105 g, 1 port okokt = 2,3 dl 1 portion kokt = 4,7 dl (260 g) 1 portion à 95 g, 1,2 dl okokt 1 portion kokt = 3,3 dl (265 g) 1 portion à 75 g, 1 port = knappt 1 dl 1 portion kokt = 3,3 dl (265 g) 1 portion, ca 40 g FRUKT och BÄR minst 2,5 portioner (ca 255 g) varje dag Ät varierat av olika sorters frukt och bär. Hel frukt är ett bättre alternativ än juice och nektar. Välj frukt och bär efter säsong! 1 portion frukt = 1 medelstor frukt eller 2 små, ca 100 g 1 portion bär = 1,5-3 dl, t ex 3 dl jordgubbar eller 1,5 dl blåbär/hallon Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 1

FRUKT- och BÄRPRODUKTER - 10 port per vecka Juice Sylt/mos Russin max 4 portioner à 1 dl max 4 portioner à 2,75 msk max 2 portioner à 2,75 msk GRÖNSAKER minst 2 rejäla portioner (ca 300 g) varje dag Ät både råa och kokta och variera gärna mellan olika sorters grönsaker och rotfrukter för att maximera näringsintaget. Ät gärna fiberrika sorter. Välj grönsaker och rotfrukter efter säsong! Rotfrukter T ex morot, kålrot, palsternacka, rotselleri, rödbeta Grova grönsaker 7 portioner à 60 g 7 portioner à 145 g T ex blomkål, vitkål, broccoli, majs, lök, spenat, paprika, ärtor Salladsgrönsaker T ex isbergsallad, huvudsallad, tomat, gurka 7 portioner à 45 g Grönsakskonserver 7 portioner à 50 g T ex krossad tomat, tomatpuré, ketchup, kons champinjoner, ättiksgurka MJÖLK 5 dl per dag varav minst ¾ lättmjölk I denna mängd ingår mjölk till kaffe och te, mjölk som dryck, fil eller yoghurt och mjölk till matlagning. Välj lättmjölk som dryckesmjölk. En portion magrare gräddprodukter (fetthalt max 15 %) per vecka är lagom. Välj gärna ekologisk mjölk, fil eller yoghurt! Lättmjölk Mellanmjölk Per dag 3,75 dl 1,25 dl Matlagningsyoghurt, gräddfil, lätt- 1 portion à 1,1 dl, ca 110 g crème fraiche eller matlagningsgrädde Föredrar du vispgrädde blir det mindre 1 portion à 2 msk, ca 30 g OST knappt 3 skivor per dag I denna mängd ingår ost till matlagning, smörgåsar och sallad med mera. Cirka 20 % av osten är avsedd för matlagning. Antal skivor per vecka till smörgås Mager ost (fetthalt 17%) 16 10 g/skiva Ost till matlagning (fetthalt 28%) 1 dl per vecka, ca 40 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 2

MATFETT Till smörgås 4 smörgåsar per dag med ett tunt lager nyckelhålsmärkt bords-margarin (fetthalt 35-80%), ca 1 tsk = 4,5 g Till matlagning - flytande margarin D-vitamin berikat Till dressing - rapsolja Mängd per dag 18 g, 1,33 msk 9 g, 2 tsk PÅLÄGG - till 5 smörgåsar per dag Fiskpålägg, frukt/grönsaker, kikärtsröra, messmör och magert köttpålägg som saltkött, skinka och hamburgerkött är bra pålägg. Under bredbara pålägg har vi inte räknat med att margarin används. Böcklingpastej, messmör och kaviar är bredbara pålägg. Mängd per smörgås Köttpålägg 2 portioner 1 skiva, ca 15 g Fiskpålägg sardin/makrill i tomatsås 2 portioner 1 st, ca 20 g Kikärtsröra/hoummus 3 portioner 1 msk, ca 15 g Marmelad 2 portioner 1 msk, ca 15 g Ost 17 %, se ovan 16 skivor Grönsaker/frukt tomat, gurka, paprika, banan 3 portioner T ex 2 skivor tomat, 2 ringar paprika, 4-5 skivor gurka, ¼ banan Böcklingpastej 3 portioner 1 msk, ca 15 g Messmör 2 portioner 1 msk, ca 15 g Kaviar 2 portioner 2 tsk, ca 10 g FISK och SKALDJUR 3 portioner per vecka OBS! Serveringsfrekvensen gäller för 2 veckor. Portionsstorlek Antal gånger på 2 veckor Fet fisk, utan ben 170 g 3 T ex ansjovis, lax, makrill, sardiner, sill Mager fisk, utan ben 170 g 2 T ex Alaska pollock, hoki, kolja, rödspätta, sej, torsk Skaldjur, skalade 125 g 1 T ex blåmusslor, hummer, kradda, kräftor, räkor OBS! Vissa fiskar innehåller miljögifter. Detaljerade råd om fiskkonsumtion finns på sverkets hemsida www.slv.se och Världsnaturfondens fiskguide finns på www.wwf.se. I fiskguiden finns också uppgifter om fisksorter som är bra för miljön. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 3

TORKADE BALJVÄXTER och NÖTTER 3 portioner per vecka Till baljväxterna räknas både de traditionella bruna bönorna och ärterna i ärtsoppan, linser, kikärtor och bönor. Ha gärna lite baljväxter bredvid eller i salladen och ät gärna en maträtt i veckan baserad på baljväxter. Lite nötter passar bra som ett komplement i vissa sallader eller som ingrediens i någon maträtt. Använd helst naturella och osaltade nötter, ej rostade eller med tillsats av olja. Torkade: Kokta: Nötter, t ex mandel, hasselnötter, valnötter 2 portioner à 80 g, 1 portion ca 1 dl 2 portioner à 200 g, 1 portion ca 2,5 dl 1 portion à 80 g, ca 1,33 dl ÄGG 3,5 st à 60 g per vecka Ägg som används i matlagning ingår i denna mängd. KÖTT & CHARK - 6,25 portioner per vecka Välj Magra sorter av kött och korv. Skär bort det synliga fettet först när köttet är färdiglagat. OBS! Serveringsfrekvensen gäller för 8 veckor. Portionsstorlek Antal gånger på 8 veckor Köttfärs nöt, lamm, bland max 15% fett 110 g 16 Kött, utan ben nöt, gris, lamm max 15% fett 140 g 16 Skinka/kassler 105 g 2 Kyckling, utan ben 170 g 6 Mager korv, max 18 % fett 140 g 8 Kycklinglever 140 g 1 Blodpudding 210 g 1 UTRYMMET Det lilla extra Utrymmet är ett samlingsnamn för livsmedel som ur näringssynpunkt är onödiga. Det är produkter med hög energitäthet som oftast innehåller mycket energi (kalorier) på en liten volym vilket beror på högt innehåll av antingen fett och/eller socker och/eller alkohol. Godis, glass, snacks, dessertost, bullar och kakor, läsk och drycker med alkohol är exempel på sådana produkter. Hur stort Utrymmet kan vara beror på energi- och näringsbehov, vilket påverkas av ålder, kön, hur mycket vi rör oss och hur vi äter för övrigt. Den som är fysiskt aktiv får plast med ett lite större utrymme. OBS! Endast ett alternativ per vecka får plats. Utrymmet alternativ 1 Gräddtårta 175 g Chips 150g Chokladkaka 100 g Glass 3 dl, ca 150 g Starköl 4 flaskor à 50 cl Whisky 6 cl Utrymmet alternativ 2 Kanelbullar Sockerkaka Pommes frites Dessertost 4 st à 100 g 2 skivor à 30 g 125 g 75 g Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 4

Lättöl Vin Utrymmet alternativ 3 Smulpaj Vaniljvisp max 12 % fett Lösgodis Glasstrut/pinnglass Punchrulle Läsk 3 flaskor à 33 cl 6 glas à 1,5 dl 175 g 1 dl 300 g 1 st, ca 75 g 1 st à 50 g 5 flaskor à 50 cl Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2014 5