Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola

Goda hälsofrämjande exempel Syftet med denna bok är att inspirera och öka intresset för ett hälsofrämjande synsätt och arbete i förskolan och skolan. Alla exempel kommer från Halländska förskolor och skolor. Exemplen i boken är kategoriserade under de hälsofrämjande ledorden: ansvarstagande, arbetsglädje, delaktighet och inflytande, levnadsvanor, meningsfullhet, samarbete, självkänsla, stärka relationer samt trivsel och trygghet. Varje exempel är kopplat till Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, eller Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Det är vår förhoppning att denna bok ska bidra till inspiration, glädje och stolthet. Trevlig läsning! Produktion: Region Halland, M&CO Reklambyrå, Foto: Magnus Andersson, Anders Persson, m fl, Tryck: Halmstad Tryckeri, nov 2011 Så här gjorde vi Goda hälsofrämjande exempel samlade från hela Halland Så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola Box 517 301 80 Halmstad region@regionhalland.se www.regionhalland.se

Förord Hälsofrämjande förskola och skola firar 10 år! I din hand har du nu goda hälsofrämjande exempel samlade från hela Halland. Goda exempel som du direkt kan ta med dig hem. Syftet med denna bok är att inspirera och öka intresset för ett hälsofrämjande synsätt och arbete i förskolan och skolan. Exemplen i boken är kategoriserade under de hälsofrämjande ledorden: ansvarstagande, arbetsglädje, delaktighet och inflytande, levnadsvanor, meningsfullhet, samarbete, självkänsla, stärka relationer samt trivsel och trygghet. Valet av vilket område som exemplet är kategoriserat under är helt och hållet vår egen tolkning. Du har kanske en annan. Varje exempel är kopplat till Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, eller Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. För att ytterligare fördjupa sig i den hälsofrämjande förskolan och skolans värld är du varmt välkommen att besöka vår hemsida: www.regionhalland. se/halsoframjandeforskolaskola Där hittar du ännu fler goda exempel, läs- och länktips. Det är vår förhoppning att denna bok ska bidra till inspiration, glädje och stolthet. Trevlig läsning! region halland Anna Hedin Karolina Reinhold Innehåll Ansvarstagande s 5 Veckans hjälpare Tipspromenaden Ett barn håller i samlingen Arbetsglädje s 8 Personalpromenaden Kompispromenaden Delaktighet och inflytande s 10 Kreativitetsplanket Enkät bland föräldrar Föräldrarådet Matrådet Levnadsvanor s 14 Bullerbyloppet Kluringpromenaden Presentation av dagens rätt Naturens promenad Påskbergsklassikern Let s walk Matsäck vid utflykten Meningsfullhet s 22 Upplevelsestunden Samarbete s 24 Veckans lek Kökshjälpen Guldletardagen Självkänsla s 28 Kompiskudden Komplimanger på födelsedagsram Min bästa bok Snälla ringen Veckans kompis Stärka relationer och trygghet s 34 Pratbubblan Grodan och hans vänner Nallen Elsa Trivsel och trygghet s 38 Reflektionshörnan Hurra med teckenspråk Olika grupper Massage Kokbok Kompissamtal Förskolechefens viktiga roll s 48 Intervju med Åsa Jivmark-Möllberg och Margret Lilliehök, förskolechefer i Falkenberg Intervju med Eva Edlund, förskolechef i Laholm Intervju med Siv Österberg, förskolechef i Varberg Om du vill beställa fler exemplar av boken, kontakta Region Hallands broschyrbeställning 035-13 48 00. Du kan också ladda ner eller beställa boken via www.regionhalland.se/broschyrer

Delaktighet och inflytande Kreativitetsplanket Kreativitetsplanket är en anslagstavla som är placerad i en öppen miljö. På anslagstavlan kan studerande och personal skriva ner idéer, förslag och önskemål som berör deras arbete och studier. Kreativitetsplanket finns till för att stimulera kreativa tankar kring arbetet samt öka och tydliggöra möjligheten till delaktighet och inflytande. grundvuxenutbildning (lärcentrum), laholm Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Enkät bland föräldrar På vår förskola har vi tittat på hur vi kan förbättra barnens matvanor. Det har varit många diskussioner i personalgruppen om vad som är bra att servera till barnen. Vi har även deltagit i en rad olika fortbildningar om detta ämne. I våra diskussioner kom samtidigt frågan upp om vad föräldrarna egentligen tyckte om vad deras barn får i sig på förskolan. För att öka barnens vårdnadshavares inflytande valde vi att fråga dem om vad de ansåg om sockeranvändningen på förskolan. Vi gjorde detta i form av en enkät och fick stort gensvar i föräldragruppen. Av resultaten kunde vi utläsa att föräldrarna var mycket positiva till att vi drog ner på användningen av socker på förskolan men att de heller inte tyckte att vi behövde utesluta det helt i verksamheten. Traditionen med att barnen fick bjuda på en liten glasspinne på sin födelsedag ville de ha kvar plus att vi någon gång kunde vi få bjuda på något extra gott till mellanmål. Så har verksamheten varit utformad sedan dess och vi tycker att det fungerar utmärkt. Grunden för verksamheten är att vi har en balanserad näringsrik kost utan för stor användning av socker men vid extra festliga tillfällen kan det ibland bjudas på något extra. kattens montessoriförskola, halmstad Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Föräldrarådet Föräldrarådet består av en föräldrarepresentant från varje förskoleavdelning och en till två personalrepresentanter per enhet. Förskolechefen är sammankallande och sitter som ordförande vid träffarna. Föräldrarådet träffas kvällstid två gånger per termin på de olika förskolorna i området och det skrivs minnesanteckningar. Anteckningarna från föräldrarådet delas ut till alla föräldrar på respektive avdelning. Syftet med Föräldrarådet är att diskutera övergripande förskolefrågor, ta in föräldrarnas synpunkter samt ge dem möjlighet att vara delaktiga och påverka innan beslut är fattade. Det kan gälla inriktningen på verksamheten som val av prioriterade mål eller praktiska frågor som till exempel förläggning av studiedagar, uppstart av ny verksamhet eller föräldramötenas innehåll. 10 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 11

Föräldrarådet täcker hela området. På så sätt kan diskussionerna hållas på ett övergripande plan och inte beröra enskilda avdelningars inre arbete, enskild personal, eller liknande. Föräldrarådet är inte menat att vara som en klagomur utan ett gemensamt forum för utveckling av hela verksamheten. förskolorna i veinge, la tjärby och genevad, laholm Förskoleläraren ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Matrådet Efter måltiden (lunchen) fångar de vuxna upp barnens tankar om maten. Tankarna sammanställs och skrivs ner i en utvärdering. Efter avslutad vecka skickas utvärderingen till den som ansvarar för matlagningen. Ett matråd hålls med representanter från personalgruppen och köksansvarig cirka två gånger per termin. Då diskuteras barnens tankar och idéer och vilka förändringar som gjorts efter veckoutvärderingarna. Aktiviteten är tänkt att öka barnens inflytande och deras reflektion över måltiden. Att de dessutom har möjlighet att påverka och också förstå varför till exempel sammansättningen av vissa måltider är på ett visst sätt, är andra bra effekter. Matrådet ger respons till köket som försöker möta de åsikter som framkommer i utvärderingarna. Naturligtvis efter de fastlagda yttre ramar som finns att förhålla sig till. kyviksängs förskola kungsbacka Förskoleläraren ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 12 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 13

Levnadsvanor Bullerbyloppet Barn och personal går eller springer Bullerbyloppet en gång i veckan i området kring förskolan och skolan. När man har gjort det fem gånger firas det genom att barnen får en stämpel i form av en tatuering. Syftet är att vara ute i den friska luften och att inspirera till rörelse. bullerbyns förskola, laholm Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Kluringpromenaden Kluringpromenaden är en vandring som utförs en gång i veckan. Eleverna tar sig, i grupper om två till fyra, till en bestämd punkt i skolans omgivning. Där löser de en klurig fråga eller uppgift. Promenaden sker på elevens val -tid eller eget arbete -tid. Syftet är att vara fysiskt aktiv varje dag och att både kropp och knopp ska få arbeta. påskbergsskolan, varberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 14 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 15

Presentation av dagens rätt När maten är framdukad får ett barn vid varje bord presentera maten. Då tränas språket, att tala inför andra och att lära sig de olika maträtterna. När maten sedan skickas runt börjar vi med grönsakerna. Barnen är då mest sugna och tar kanske lite extra när det kurrar i magen. Vi pratar mycket om vad och varför man ska äta nyttig mat och om att våga smaka på olika maträtter. Det är spännande att pröva något nytt och efter ett antal gånger så kan man faktiskt lära sig att tycka om det. I vår roll på förskolan kan vi påverka barnen mycket och uppmuntra till ett hälsosammare liv. granbackens förskola, halmstad Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Naturens promenad Vi går en promenad runt Glänninge sjö en gång i veckan, som vi kallar Naturens promenad. Barnen har tillsammans fått måla en karta av sjön. Innan promenaden tittar vi på kartan för att barnen ska få en uppfattning om vart vi ska gå. Under promenaden fotograferas platser som barnen tycker är viktiga. Naturen bjuder på ständiga förändringar och vi får följa årstidernas växlingar. När vi är ute tränar vi vår kondition och motorik samtidigt som hälsan förbättras. hellbakkens förskola, laholm Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 16 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 17

Påskbergsklassikern Påskbergsklassikern riktar sig mot elever i årskurs 7 9. De ska under ett läsår delta och fullfölja följande grenar: simning 1 sjömil (1852 m), löpning 10 km, längdskidor 15 km samt cykling 30 km. Påskbergsklassikern har pågått sedan 1981. Om man fullföljer samtliga grenar under tre år blir man Superklassiker. Aktiviteterna arrangeras som del av friluftsdag eller på annan del av skoldag. Chans till uppsamlingsheat ordnas efter behov. Syftet med att genomföra Påskbergsklassikern är att öka medvetenheten för motion och hälsa. Att utmana sig själv och testa sina gränser. Att känna känslan av att ha simmat 1852 m är ett lyckorus, säger en elev. Att idrotta utan tävlingsmoment är trevligt och inspirerande, säger en annan elev i årskurs 9. Det fungerar även som ett mål för egen träning. Många av våra deltagare ägnar sig inte åt aktivt idrottande utanför skolan vilket gör det än mer viktigt att erbjuda utmaningar inom skolans ram för idrott och hälsa. Aktiviteten stärker även vi-känslan på skolan. påskbergsskolan, varberg Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Ur Skolverkets Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Let s walk Let s walk startade som en rolig och hälsofrämjande aktivitet i samband med olympiska spelen i Aten 2004. Vi bestämde oss för att gå genom hela Europa och uppleva det på vägen. För att följa hur långt vi går finns remsor uppsatta längs väggen i matsalen. Varje klass har sin färg på remsan. På det sättet kan alla se hur långt klassen gått. Det sporrar eleverna att gärna vilja promenera. Klassen får en millimeter per deltagare och kilometer. Vissa städer är utvalda som överraskningar. I korridoren finns en karta. På den kan klassen se hur långt de har gått och se om de börjar närma sig en överraskning. Som exempel på överraskningar kan nämnas att när de kom till Paris bjöds det på glass och i Rom fick klassen en fotboll. Let s walk är ett roligt sätt för att eleverna ska komma ut och röra på sig. Under promenaden har vi uppmärksammat att barnen övar engelska glosor med varandra. Så det är inte bara rörelse som promenaden ger utan även språkkunskaper! furulidsskolan, kungsbacka Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 18 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 19

Matsäck vid utflykten När vi går på utflykt tar barnen med sig frukt hemifrån. Vanligtvis får barnen dricka vatten till. Det är spännande att se vad kompisarna har med sig. Man kan jämföra och ibland byta och dela med sig till de andra. Här inspireras man att kanske pröva någon annan frukt som man inte brukar ha. Det är enbart frukt som gäller! granbackens förskola, halmstad Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 20 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 21

Meningsfullhet Upplevelsestunden Barnen sätter sig ensamma på en plats. Det är viktigt att barnen väljer sin egen speciella plats och inte sitter för nära sin kompis. Pedagogen bestämmer när det är dags att avsluta den tysta ensamma stunden. Efteråt samlas barnen och berättar för varandra vad man upplevt eller tänkt på. Övningen kan anpassas efter vilken barngrupp man har. Mindre barn kan till exempel bara sitta och lyssna efter olika ljud. Andra barn kan få ett papper och penna med sig. Har man haft ett arbetspass med utomhuspedagogik eller varit på utflykt så kan denna övning vara bra som avslutning. Då kan man lägga till punkten Sammanfatta lektionen/dagen med tre ord. Syftet med denna övning är framför allt att få sitta för sig själv och filosofera en stund i lugn och ro. Förslag på instruktioner till barnen: Välj din plats och sätt dig tillrätta Ge platsen ett namn Vilka är de tre första ljud du hör? Gör en teckning av det du ser från din plats, använd baksidan av pappret Skriv en dikt om platsen, använd det du upplever omkring dig som inspiration tångaskolan, falkenberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 22 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 23

Självkänsla komplimangerna hem. Genom Ramen får barnen både träna på att ge komplimanger och att få komplimanger. möllans förskola, laholm Kompiskudden Kompiskudden är med i samlingen då alla sitter i en ring. Det barn som håller kudden ska titta på kompisen bredvid och tänka efter vilka styrkor och goda egenskaper hon eller han har. När barnet har satt ord på sina tankar lämnas kudden över till kompisen som då får en kuddkram på köpet. Kompiskudden går ringen runt. Syftet är att lyfta varandras styrkor och goda egenskaper samt att våga prata och uttrycka sig i grupp, (de andra lyssnar på mig). I början kan det svårt att veta hur och vad man kan säga men allt eftersom blir det lättare. Alla lär av varandra och allas språk berikas. Det är roligt att berätta hur bra kompisen är. Alla får vara i centrum en liten stund. ängskulla förskola, ugglebo, laholm Förskoleläraren ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Ur Skolverkets Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Komplimanger på födelsedagsram När barnen fyller år får deras kompisar skriva något bra om födelsedagsbarnet på en ram. I ramen finns ett foto på födelsedagsbarnet. Ramen och fotot lamineras och blir en present. Ramen ger alla ett likvärdigt födelsedagsfirande. Barnen får stå i centrum och får med sig de fina Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Min bästa bok Ett barn i gruppen får en fin tygpåse med sig hem. Barnet väljer sin bästa bok och stoppar den i påsen. Nästa dag har barnet påsen och boken med sig till förskolan. Det är lite hemlighetsmakeri runt påsen och vilken bok barnet valt. På samlingen får barnet sitta på en speciell mantel när han eller hon tar fram sin bok. Boken läses upp för alla. Barnet berättar varför han eller hon tycker om just den boken och vem han eller hon har fått den av. Vi fotograferar barnet med sin bok och sätter upp fotot i hallen. Aktiviteten fortsätter till dess att alla barn haft med sig en bok. Aktiviteten är till för att öka barnets självkänsla. Barnet hamnar i centrum och får känna sig speciell. De får vara huvudperson och de andra barnen visar respekt genom att lyssna. De är stolta när de visar sin bok och det val de har gjort där hemma. Barn behöver god självkänsla för att våga uttrycka sig. Med god självkänsla känner barnet att det duger och får tillit till sin förmåga. En god självkänsla främjar allt lärande. ängskulla förskola, ugglebo, laholm Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 28 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 29

Snälla ringen Syftet med Snälla ringen är att barnen ska visa respekt för och vara snälla mot varandra. Man sätter sig i en ring och någon börjar säga något positivt om den som sitter bredvid som i sin tur säger något positivt om den som sitter på andra sidan. Så går man rundan runt tills alla fått säga något snällt till någon och fått höra något snällt om sig själv. dagbarnvårdarna i våxtorp, laholm Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Veckans kompis Varje vecka dras ett barns namn ut ur en hatt. Detta blir Veckans kompis. Detta barn lägger sig på ett papper på golvet och får konturen av hela kroppen avritad på pappret. Fröken skriver ner reflektioner om barnet som de andra i gruppen berättar såsom att hon eller han är en bra kompis. Veckans kompis tar med sig en väska hem innehållande en kanin och en dagbok. I dagboken får barnet berätta vad han eller hon och kaninen har gjort tillsammans därhemma under en vecka. Målet är att stärka självkänsla, kamratskap, glädje, respekt för varandra och vår omgivning. När vi arbetar med Veckans kompis arbetar vi aktivt med normer och värden enligt läroplanen. spannarps förskola, varberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 32 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 33

Stärka relationer och trygghet Pratbubblan För att tydligt se hur mycket personalen pratar med varje barn och deras vårdnadshavare kryssar vi i en lista efter varje dag. Listan består av två spalter, en för barnet och en för barnets vårdnadshavare. Detta kan man göra under en eller ett par veckor då och då. Syftet är att se barnen och deras föräldrar och att personalen får en tankeställare kring vilka barn och/ eller föräldrar man lägger mest tid på. hällinge förskola, falkenberg Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Grodan och hans vänner Grodan kom och hälsade på en dag. Grodan satt inne på mattan när det var samling. Han satt där och lekte med klossar. Barnen satte sig i en rad utmed väggen. De frågade Grodan hur han mådde. Han svarade att han var ensam. Men då kom Grisen in. Han ville ha en kompis men visste inte hur han skulle göra. Han gick fram till Grodan och hans klossbygge, tittade och sparkade ner allt. Grodan blev ledsen. Och Grisen blev ledsen. Barnen sa att så kunde de inte göra. Man måste vara snäll. Grodan kunde ju ge klossar till Grisen. Grodan sa att de skulle kunna testa barnens förslag och se hur det blev. Grodan satte sig ännu en gång på mattan med sina klossar. Grisen kom in och frågade om de skulle leka? Nja, sa Grodan. Nja, du kan få tre klossar. Grodan hade många kvar själv. Då blev Grisen ledsen och sparkade till grodans klossar så att de rasade. Barnen skrek: Så får du inte göra! Barnen och pedagogerna började prata om hur man ska göra. Barnen kom fram till att man ska dela med sig lika, då blir det roligt att leka tillsammans. Grodan och Grisen spelade upp igen. Denna gång så som barnen hade sagt att de skulle göra. Nu delade de på klossarna och de byggde ett stort torn tillsammans. Ett torn som de rev ner tillsammans. Grodan och Grisen blev sedan bästa vänner och hade mycket att lära varandra. Grisen var bra på att baka så han bjöd alla sina nya vänner på kakor. Han lovade också att han skulle hjälpa alla barnen på förskolan när det var dags att baka pepparkakor till jul. Fler av Grodans vänner kommer att komma på besök. östra gärdets förskola, falkenberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Nallen Elsa Nallen Elsa följer med barnen hem i tur och ordning. I väskan, där Elsa bor, finns en dagbok som barnen fyller i tillsammans med vårdnadshavaren. Besöket hemma hos barnen dokumenteras i dagboken med ord och bild. När Elsa har varit hos alla barnen en gång besöker hon dem en gång till. Efter första besöket hos de små barnen fick de ett diplom där personalen skrev att de var värdefulla och att alla ville ha dem som kompisar. Det fanns även ett foto av barnet på diplomet. Första gången Elsa besökte de större 34 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 35

barnen fick de berätta för sina kompisar vad de tyckte att kompisen var bra på eller nämnde en bra egenskap hos kompisen. Egenskaperna laminerades och barnen fick dem med sig hem. De mindre barnen har gjort en gemensam tavla ute i hallen där bilder och berättelser är uppsatta för barnens vårdnadshavare att läsa. De större barnen har gjort en stor Nalletidning som finns synligt på avdelningen. I Nalletidningen finns foton från Elsas besök. Nallen Elsa skapar gemenskap hos barnen genom att alla får besök och att alla barnen blir uppmärksammade av sina kompisar. Barnen får känna av att stå i centrum, lyssna på andra, prata inför en grupp. De tränar på att få och ge komplimanger, se det positiva samt träna på att se kompisars inre kvaliteter, att de till exempel är snälla och hjälpsamma och inte bara ser det yttre såsom fina kläder med mera. Genom nallen Elsa får varje barn en egen samling som handlar om MIG, barnet. Att få med sig den stora resväskan hem är spännande och roligt för barnen. Det stärker relationen och samarbetet mellan vårdnadshavare och barnet samt ökar samarbetet mellan personalen och familjen. möllans förskola, laholm Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Ur Skolverkets Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 36 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 37

Trivsel och trygghet Reflektionshörnan Alla barn behöver ibland stressa av och vara för sig själva. Detta kan annars vara svårt i en stor barngrupp. Därför har vi en reflektionshörna där barnen kan dra sig undan, lyssna på lugn musik eller en berättelse i hörlurar. Reflektionshörnan är mysig och avskärmad med ett draperi dekorerat med silverstjärnor, ljusslinga och kristaller. På väggen finns speglar, en lava-lampa lyser med vackert sken och en sackosäck ligger på golvet. Vi gör detta för att barnet ska få chans att vara ensamt, få tid och plats att reflektera samt finna lugnet i sig själv. sandlyckans förskola, varberg Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Hurra med teckenspråk När barnen fyller år får de önska sig vad de vill äta till lunch och vilken frukt man ska bjuda på efter maten. Det är väldigt viktigt att få vara med och bestämma. Innan maten firar vi barnet med kalashatt, sång och ett litet paket. När vi har sjungit och hurrat för barnet och ska jubla använder vi teckenspråk. Munnen är tyst och händerna viftar. Vi är på så vis rädda om varandras öron. I och med detta firande uppstår inga diskussioner om glass eller tårta från barnens sida när någon fyller år. granbackens förskola, halmstad Arbetslaget ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 38 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 39

40 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 41

Massage En gång i veckan har vi massage och beröringsövningar med barnen. Detta sker i mindre grupper i Sinnesrummet. Både barn och vuxna ger varandra massage i olika övningar. Sinnesrummet är fint inrett och ger en lugn och behaglig atmosfär med tända ljus, ljusslingor och lugn musik. Detta är en mycket skön och avslappnande stund för alla. Varför gör vi detta? Barnen blir bekräftade Barnen stärker självförtroendet Barnen stärker kroppsuppfattningen Barnen lär sig beröring på ett respektfullt och känslosamt vis Barnen upptäcker ett sätt att kommunicera på och få kontakt med sina kamrater Barnen tränas i att sätta ord på känslor Barnen tränas i att respektera sig själv och sina kamrater Barnen bestämmer över sin kropp Barnen får uppleva lugn och avspänning Barnen får delta i en gruppstärkande aktivitet sandlyckans förskola, varberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 44 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 45

Kokbok Vi har tillsammans tagit fram en kokbok. Varje elev har bidragit med sin familjs favoritrecept, anpassat för fyra personer. Dessutom har eleven skrivit en liten matupplevelse, något roligt/tråkigt/underbart som hänt eleven i samband med mat eller matlagning. Recepten och berättelserna har sedan kopierats till en kokbok. Kokboken gjordes främst i ämnet svenska. I slutet av temat arrangeras en buffékväll där samtliga lärare och samtliga elever hjälps åt att laga några utvalda recept från kokboken. Varje matlag består av en lärare och två till tre elever. Alla äter sedan tillsammans vid långbord och kvällen avslutas med att kokboken delas ut. Kokboken främjar elevernas tankar och förståelse kring mat. Men vad det framför allt ger är en härlig kväll där alla lärare och elever gör något tillsammans och äter under trevliga former. Eleverna bär sedan med sig minnet av kvällen hem i form av en fysisk kokbok. Eleverna har upplevt det som det roligaste som hände i skolan. Det blev en sammanhållning i laget och ett sätt för elever och lärare att mötas på ett annat plan än vid vanliga lektionstillfällen. östergårdsskolan, halmstad I årskurs 7 9 Mat, måltider och hälsa. Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. Ur Skolverkets Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kompissamtal Barnen samlas i en kompisring på golvet. Personalen spelar upp (dramatiserar) något ämne från verksamheten som är aktuellt. Exempel på detta kan vara både positiva och negativa upplevelser det kan vara något som hänt på förskolan, något som barnen gjort bra eller något som vi i personalen vill lyfta. Efter att personalen spelat upp det lilla spelet så diskuterar eleverna i grupper kring vad de har sett, har känt och har upplevt. Det brukar bli mycket diskussioner och barnen har oftast bra svar och kloka tankar kring det de har sett. Genom Kompissamtal blir barnen aktiva och delaktiga på ett bra och positivt sätt. De kan känna igen sig i de olika rollerna och visar stor empati för det de upplever som orättvisa. Kompissamtal visar tydligt hur barnen vill att saker och ting ska vara! Kompissamtal gör att barnen kan känna in känslor, de lär sig hur man är en god kamrat och de känner sig viktiga och delaktiga i utvecklingen på förskolan. träslövs förskola, varberg Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Ur Skolverkets Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. 46 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 47

Ord från förskolechefen! Falkenberg Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola för er som förskolechefer? En förskola som arbetar aktivt med att utgå från behovet på förskolan och som har valt olika områden som de har vidareutvecklat inom sitt hälsofrämjande arbete. Personalen på våra förskolor har valt att arbeta med stress, lugn och ro och utemiljö. Det som kännetecknar en hälsofrämjande förskola är att all personal arbetar i en process över en längre tid. Det skall vara ett kontinuerlig och levande arbete tillsammans med barn, personal och föräldrar. Hur ser ni på era roller som förskolechefer i det hälsofrämjande arbetet? Vår roll som förskolechefer i det hälsofrämjande arbetet på förskolan är att skapa tid och utrymme för mötesplatser samt att hålla processen levande på förskolan. Vi ska också ha en dialog med den lokala hälsopedagogen i Falkenberg om hur vi skall arbeta vidare inom området för att verksamheten hela tiden ska utvecklas. Vår roll är att se till att arbetet med den lokala hälsopedagogen fortlöper och inte stannar upp. Vad innebär det i praktiken? Tid måste avsättas. Arbetet måste hela tiden följas upp så att personalen får återkoppling till sitt arbete. Verksamheten har under resans gång förändrats utifrån de handlingsplaner som varje förskola har upprättat. Handlingsplanerna revideras hela tiden utifrån de åtgärder som förskolan har genomfört. Detta innebär att personalen har blivit mer medvetna. Laholm Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola för dig som förskolechef? En förskola där hälsoaspekten alltid finns med i alla frågor såsom val av innehåll, metoder, material med mera. En förskola där relationer, samarbete inflytandefrågor ständigt diskuteras liksom mer praktiska frågor som dagsrytm, grupperingar, mat, vila och arbetsställningar. En förskola med ett gott, varmt klimat för alla berörda, barn, föräldrar och personal. En god arbetsmiljö för personalen så att de får förutsättningarna att ge barn och föräldrar ett bra bemötande och en god verksamhet. Hur ser du på din roll som förskolechef i det hälsofrämjande arbetet? Att ständigt hålla dessa frågor levande, visa intresse för processen och efterfråga resultat. Att jag har högt ställda förväntningar på min personal, att de har hälsofrågorna med sig i både planering och genomförande av alla aktiviteter. Att arbetsmiljöfrågor för såväl barn som personal alltid är aktuella och att förbättringar görs när vi identifierar problem. Vad innebär det i praktiken? Jag träffar personalen kontinuerligt och lyfter frågor kring innehåll och metodval. Jag formulerar diskussions- och utvärderingsfrågor som ska stödja processerna på avdelningarna. Jag skapar förutsättningar för personalen att formulera sitt arbete i handlingsplaner med klart syfte och val av metoder, som jag sedan ger dem respons på. Jag träffar samverkansgruppen varje månad och här lyfts arbetsmiljöfrågor, diskuteras skyddsronder, behov av förbättringar med mera. Jag träffar föräldrarepresentanter i vårt föräldraråd två gånger per termin och får då föräldrarnas syn på verksamheten, samtidigt som det ger dem en möjlighet till påverkan. eva edlund, förskolechef i laholm 48 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 49

Varberg Vad kännetecknar en hälsofrämjande förskola för dig som förskolechef? Att pedagogerna har ett gott förhållningssätt mot barnen och att värdegrundsarbetet står i fokus. Glada, trygga, nyfikna, friska och engagerade barn och pedagoger är ett måste. Föräldrarnas medverkan, intresse och stöttning på olika plan är också viktigt. Vår miljö runt omkring oss, både inne och ute, måste vara stimulerande och utmana barnen till lek och tankar. Att vara ute en stor del av dagen gör att barn och pedagoger blir friskare, får röra på sig samt får ta hand om och lära sig att vara rädda om vår natur. God och nyttig mat är också betydelsefullt. Sedan måste personalen ha roligt på jobbet och få möjlighet till friskvård, massage och att göra roliga saker gemensamt för att stärka samarbetet och vi-känslan. Man ska vara stolt över sin förskola och det arbete man utför. siw österberg, förskolechef i varberg Hur ser du på din roll som förskolechef i det hälsofrämjande arbetet? Jag måste som förskolechef på olika sätt ge pedagogerna förutsättningar att uppfylla våra mål och utmaningar med det hälsofrämjande arbetet. Vad innebär det i praktiken? För mig innebär det att ge tid, engagemang, uppmuntran, positiv stöttning, att vara ute i verksamheten mycket, se till att vi har en god ekonomi och att vara lyhörd och intresserad av vad som händer på förskolan. 50 hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi hälsofrämjande förskola och skola så här gjorde vi 51