LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)



Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Timbalkost Konsistensanpassad kost

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostprogram för Karlsborgs kommun

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Kostpolicy. Hemtjänst

Kosten kort och gott

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Kostpolicy med riktlinjer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Kostpolicy - för förskola och skola

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Kostpolicy. Dagverksamhet

Nutrition & risk för undernäring

Kostråd energirik kost

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Kostpolitiskt program och målsättning för Askersunds kommun.

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Kostpolicy för äldreomsorgen

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Kvalitetskrav för måltider som serveras inom verksamheter som bedrivs enligt SoL och LSS

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionsproblem och åtgärder

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

H ÄLSA Av Marie Broholmer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Till vårdnadshavare 1

23 SEPTEMBER Frukosthantering

Kostpolitiskt program

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Bra måltider i skolan

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Mat på äldre dar - råd och tips

Transkript:

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen med åldern men näringsbehovet är i stort sett oförändrat. Ett gott näringstillstånd är en viktig förutsättning för att vård-/omsorgstagaren ska må bra och för att medicinska behandlingar ska ge bästa möjliga effekt. Genom att servera en varierad och fullvärdig kost ger man god förutsättning för ett bra näringstillstånd. Det i sin tur ger vård- /omsorgstagaren möjlighet att leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Men måltiden är inte bara en näringskälla, utan även en viktig del för social samvaro, gemenskap och glädje. Vård- och omsorgstagarens upplevelse av måltiden ska vara att den är god, serveras smakfullt och med ett fint bemötande. Mål Att vård-/omsorgstagaren: Ska beredas möjlighet att äta själv och få avnjuta måltiden i en lugn och rofylld miljö Ska serveras rätt kost med rätt konsistens Ska tillfrågas om önskemål av t.ex. bröd, dryck och pålägg vid måltiderna Ska vid behov få individuellt anpassade hjälpmedel för mat och dryckintag Ska få den hjälp de behöver om de själva inte kan äta/dricka Ska få måltiderna jämnt fördelade över dagen Inte ska ha en nattfasta som överskrider 11 timmar Ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet via matråd Inom vård och omsorg tillhandahålls SNR-kost (kost enligt Svenska Näringsrekommendationerna), A-kost (allmän kost för sjuka) och E-kost (energi och proteinrik kost)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Måltidernas närings- och energnnehåll är viktigt för att förebygga undernäring och ge förutsättningar till en god hälsa. Vid tugg och sväljsvårigheter konsistensanpassas ovanstående koster. Samtliga koster kan erhållas som: tunnflytande kost, tjockflytande kost, gelékost, timbalkost och lättuggad kost. Under en dag ska måltiderna tillgodose alla de näringsämnen och den energi som behövs. Där är mellanmålen och kvällsmål viktiga för att undvika en för lång nattfasta. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska beslutar om behov av kost naturlig berikning (smör, grädde eller feta pålägg) eller berikningspulver som gör maten mera energität. För vård-/omsorgstagare med heldagsomsorg erbjuds tre huvudmål och tre mellanmål per dag. Fördelade enligt följande: Frukost mellan 7.00 9.00 Lunch mellan 12.00 13.00 Middag mellan 17.00 18.00 Måltidernas fördelning över dagen Energifördelning Frukost 15-20 % Förmiddagsfika 10-15 % Lunch 20-25 % Eftermiddagsfika 10-15 % Middag 20-25 % Kvällsmål 10-15 % Energi- och näringsinnehåll i grundkoster enligt EES-gruppens* rekommendationer SNR-kost Friska, diabetiker & metabola A-kost Allmänkost för sjuka E-kost Personer med viktnedgång syndromet E % Protein 10-15 15-20 15-25 E % Fett 30 35-40 40-50 E % Kolhydrater 55-60 40-50 24-45 * Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) En dagsportion innehåller Frukost Gröt, välling eller fil Ägg Bröd, bregott samt pålägg Juice eller frukt Mjölk, kaffe eller te Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Nattmål Kaffe, te, mjölk eller juice Smörgås, enkelt vetebröd, kex eller skorpa Frukt, yoghurt, glass eller hemlagad näringsdryck Potatis, pasta, ris eller motsvarande Grönsaker och/eller rotfrukter Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Bröd och smör Måltidsdryck, t.ex. Mjölk, lättöl, svagdricka, lingondricka eller vatten Kaffe, te, mjölk eller juice Smörgås, enkelt vetebröd, kex eller skorpa Frukt, yoghurt, glass eller hemlagad näringsdryck Potatis, pasta, ris eller motsvarande Grönsaker och/eller rotfrukter Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Bröd och smör Måltidsdryck, t.ex. Mjölk, lättöl, svagdricka, lingondricka eller vatten Kaffe, te, mjölk eller annan dryck Smörgås, bulle, skorpa eller rån Frukt, kräm och gräddmjölk Yoghurt, välling Vid behov. Vid behov ska extra mellanmål serveras oavsett tid på dygnet.

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Ansvarsfördelning Kökspersonal Ansvarar för att rätt kost beställs, samt beredning av sallader och mat. Ser till att maten berikas utifrån sjuksköterskans beslut. Enhetschefer Säkerställer att verksamheten erbjuder måltider som följer gällande lagstiftningar. Är ytterst ansvarig för att livsmedelslagstiftningen med gällande hygienregler följs. Tillsammans med kökspersonal utarbeta egenkontrollprogram efter kommunens riktlinjer. Egenkontrollprogram skickas till livsmedelsinspektören. Revidera egenkontrollsprogrammet en gång per år. Se till att kökspersonalen får lagstadgad fortbildning. Ansvara för att utrustning och hjälpmedel som underlättar en säker och kvalitativ hantering av livsmedel finns att tillgå. Vård och omsorgspersonal Arbeta för att individanpassa måltidssituationen Rapportera till omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid problem runt måltidssituationen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Besluta om konsistensanpassning av kosten. Närvara vid måltidssituationen för att upptäcka och förebygga undernäring. Dokumentera och ansvara för att kostintyg skickas till enhetens kök. Munvårds-/måltidsombud Arbeta med att sätta måltiden i fokus Informera och inspirera arbetskamrater Ansvara för att sammankalla och delta i enhetens matråd

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Matråd På varje enhet ska matråd finnas med representanter: vård- /omsorgstagare, sjuksköterska, munvårds-/måltidsombud, kökspersonal, enhetschef. Matråd genomförs var 6:e vecka och mötesanteckningar skickas till kostsamordnare. Planerar och väljer maträtter från menyn. Planerar fester, önskemål. Diskuterar måltidsmiljön och övriga aktuella måltidsfrågor. Kostsamordnare Ansvara för träffar med mun- och måltidsombuden. Redovisa arbetet med riktlinjerna för vård och omsorgsnämnden minst en gång årligen samt berörda enheter.