MENINGSFULL EFTERMIDDAG PÅ SVENSKA. - material för eftisledare

MENINGSFULL EFTERMIDDAG PÅ SVENSKA - material för eftisledare

MENINGSFULL EFTERMIDDAG PÅ SVENSKA - material för eftisledare Utgivare: Sydkustens landskapsförbund r.f. Layout och illustrationer: Multigraphic - Mattias Åsvik Tryckeri: Oy FRAM Ab, Vasa ISBN 952-99324-1-3 Sydkustens landskapsförbund r.f., 2005, andra upplagan 2008 Georgsgatan 29 A 3 00100 Helsingfors tfn: 09-618 21 231 helsingfors@sydkusten.fi Urnlundsvägen 4 21600 Pargas tfn: 02-4585340 pargas@sydkusten.fi www.sydkusten.fi www.eftis.fi

INNEHÅLL FÖRORD 7 INLEDNING 8 DEL I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I GRUNDEN 11 1 Eftisverksamhetens roll och uppgift i samhället 12 2 Lagstiftningen och grunderna 14 3 Tystnadsplikt 15 4 Barnets utveckling: barn i åldern 6-9 16 4.1 Emotionell utveckling och jagbilden 16 4.2 Social utveckling 16 4.3 Kognitiv utveckling 17 4.4 Fysisk och motorisk utveckling 17 LÄNKAR OCH LITTERATUR 18 Barnets rättigheter 18 Olika upprätthållare av morgon- och eftermiddagsverksamhet 18 Lagar och förordningar 18 Tystnadsplikt 18 Utveckling 19 Psykologi 19

DEL II VARDAG PÅ EFTIS 21 5 Eftisledarens roll 22 5.1 Eftisledarens utbildning och behörighet 23 5.2 Stöd för eftisledaren 23 5.3 Utveckling och utvärdering av eftisverksamheten 24 6 Praktiska råd för planeringen på eftis 28 6.1 Verksamhetsplan för eftis 28 6.2 En dag på eftis 29 6.3 Utrymmet 30 6.4 Upphovsrätt för musik och video på eftis 30 6.5 Mellanmål 30 7 Samarbete 32 7.1 Samarbete med hemmet 32 7.2 Samarbete med skolan 32 7.3 Samarbete med andra aktörer 34 8 Konflikthantering 34 9 Mobbning 35 9.1 Vad säger lagen ansvaret avgränsas till att omfatta skolan 35 9.2 Mobbning är upprepade trakasserier 35 9.3 Mobbning handlar om att bli djupt kränkt som människa 35 9.4 Mobbning är ett gruppdynamiskt problem - många olika roller förekommer 36 9.5 Våga vara besvärlig och agera vuxen 37 9.6 Handlingsplanen som stöd 37 9.7 Samarbete med skolan 37 10 Krissituationer 38 10.1 Att möta sorg 38 10.2 Säkerhet på eftis 39 10.3 Handlingsplan i krissituationer 40 LÄNKAR OCH LITTERATUR 41 Eftisledarens roll 41 Utbildningsinstitutioner 41 Fortbildnings- och kursarrangörer 41 Upphovsrätt gällande musik och video 42 Mellanmål 42 Om eftis och skola 42 Andra eftishandböcker 43 Mobbning och konflikthantering 44 Krishantering 44 Sorg 45 DEL III EFTIS PÅ SVENSKA 47 11 Barnets språkutveckling vägen till lärande och mognad 49 11.1 Språkutvecklande arbetssätt: projektet Språkrum 49 11.2 Språkmiljöer i Svenskfinland 49 11.3 Språklig mångfald berikar 50 11.4 Språkpedagogik på eftis? 50 12 Övningar som stimulerar språkutvecklingen 52 12.1 Sagoläsning 52 12.2 Sagotering 53 12.3 Drama och uppträdanden 53 12.4 Dokumentation 53 12.5 Storyline 53 12.6 Ögonblicksmetoden 54 12.7 Brevväxling 54 12.8 Språklekar och spel 54 12.9 Preläsning och preskrivning 54 12.10 Temaarbete 54 LÄNKAR OCH LITTERATUR 56 Barnbokslänkar 56 Det svenska språket 56

DEL IV KULTUR PÅ EFTIS 59 13 Eftis som förmedlare av det finlandssvenska kulturarvet 60 14 Eftis med olika inriktningar 61 15 Musiken en del av den finlandssvenska kulturen 63 15.1 Finlandssvensk barnmusik 64 15.2 Klassisk musik som kan användas i lyssnarstunder med barnen 64 16 Traditionella lekar 65 17 Finlandssvenska högtider 66 LÄNKAR OCH LITTERATUR 70 Finlandssvensk identitet 70 Lek 70 Musik 71 Litteratur om barn och musik 71 Pedagogik 72 DEL V UTMANINGAR PÅ EFTIS 73 18 Barn med specialbehov 76 18.1 Eftis och barn med funktionshinder 76 18.2 Eftisledare av idag 76 18.3 Eftis för alla? 76 18.4 Olika typer av funktionshinder 76 18.5 Resurser 78 18.6 Framtiden 78 19 Barn med mångkulturell bakgrund 79 19.1 Flykting- och invandrarbarn i eftis 79 19.2 Goda förhållningssätt till barnet och föräldrarna 79 19.3 Målet för arbete med flyktingbarn 80 LÄNKAR OCH LITTERATUR 81 Specialpedagogik 81 Mångkulturellt 82 KONTAKTUPPGIFTER 86 Upprätthållare av morgon- och eftermiddagsverksamhet: 86 Utbildningsinstitutioner 86 Fortbildnings- och kursarrangörer 87 Eftisledaren som arbetar med skolbarnen gör ett värdefullt arbete. Under de timmar när du som eftisledare gör ditt jobb, kan föräldrarna ägna sig åt sitt arbete medvetna om att en kompetent och motiverad vuxen fostrare tar hand om deras barn. Ju mindre en förälder under sin arbetsdag oroar sig för sitt barn, desto bättre fostrare har barnet. En trygg, utvecklande och god vardag förutsätter att många pusselbitar passar ihop. Ett antal pusselbitar bildar skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet. En bra eftisverksamhet föds inte av sig självt, den utgör summan av många goda delar. Förutom att de praktiska och materiella förutsättningarna finns, krävs det medvetenhet, kompetens och framförallt vuxensamarbete för en bra verksamhet. Vuxensamverkan där föräldrar, lärare, eftisledare och övriga samarbetar är barnets vardagstrygghet. På eftis är den viktigaste resursen en bra ledare som valt att arbeta som fostrare för att yrket är det mest värdefulla och meningsfulla arbetet. Eftislagstiftningen ger verksamheten status och en stabilare grund men samtidigt har många nya frågor väckts. Eftisledarens uppgift är krävande, i kommunikationen med barnen, vuxna och myndigheter skall större och mindre problem lösas och många frågor besvaras. I denna handbok vill vi ge en del svar och handledning. Denna gång har vi dessutom samlat rikligt med material som hjälper eftisledaren i uppgiften att lotsa barnen in i finlandssvenska traditioner. Att vara kulturfostrare är en utmaning varje dag, varje vecka och år. Vi vill med handboken hålla inspirationen vid liv och verktygen i skick. Alla eftisledare som arbetar med svenska barn i Finland har en särskild uppgift i att vara finlandssvenska kulturfostrare. Inget barn FÖRORD ärver i sina gener kulturen eller modersmålet. Arvet får barnet i sitt hem, på dagis, i skolan och på eftis. Vi är vana att se skolan som den viktigaste finlandssvenska kulturinstitutionen. Idag, när vi i skollagstiftningen också har stadganden om skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet, är det skäl att se eftisverksamheten som en lika betydelsefull miljö och möjlighet till barnets kulturfostran. Ju bättre eftisledaren och läraren kan stöda varandra i uppgiften, desto bättre finlandssvenska kulturfostrande institutioner har vi. Sydkustens landskapsförbund r.f. har tillsammans med ett tiotal samarbetsparter i drygt fem år arbetat för de svenska eftisarna i landet. Svensk eftisverksamhet har på sina håll funnits redan i trettio år. En stor del av de svenska skolbarnen kan idag delta i eftisverksamhet på sitt skolspråk. Erfarenhet, kompetens och motivation, ofta hos enskilda eftisledare, har bidragit till att vi utvecklat en verksamhet med egna traditioner som vi kan vara stolta över. Viljan att dela med sig av kunskaper och erfarenheter är stor. Publikationen är ett resultat av många sakkunnigas vilja att stöda enskilda svenska eftisledare i deras krävande arbete. Jag vill tacka alla som hjälpt Monica Martens-Seppelin och Marianne Dingstad i arbetet med boken samt Svenska kulturfonden för det ekonomiska stödet. Samtidigt vill jag tacka hela ledningsgruppen som arbetar för utveckling av den svenska eftisverksamheten. Jag hoppas att handboken upplevs nyttig, att den ger svar på frågor, stöd i arbetet och inspiration. Carita Lundin Sydkustens landskapsförbund r.f. 7

INLEDNING Morgon och eftermiddagsverksamheten omfattas i Finland av lagen om grundläggande utbildning. Barn i årskurs ett och två samt barn med specialbehov har lagenlig rätt till morgon- och eftermiddagsverksamhet. Eftis (används i denna handbok som begrepp för morgon- och eftermiddagsverksamhet) är en del av den fostrande gemenskap barnet omges av under sina första skolår. Ofta slutar föräldrarnas arbetsdag senare än barnets skoldag och då finns eftis till för barnet. Utgångspunkten med eftis är att erbjuda barnet en trygg plats att vara på före eller efter skolan och på detta sätt hjälpa familjerna i deras fostrande arbete. I eftis stöder eftisledaren barnets växande och utveckling och skapar en grund för goda fritidssysselsättningar. Målet med eftisverksamheten är också att sträva till att främja jämlikheten i samhället och förebygga utslagning. Eftis är frivilligt för barn och det understryks av att eftis ordnas på barnens fritid efter skolan. Eftis är alltså inte till innehållet en fortsättning på barnens skoldag. Verksamheten skall vara mångsidig och stimulerande men barnen skall också ha möjlighet till vila och lugn och ro om de så önskar. År 2000 startade Sydkustens landskapsförbund r.f. med ekonomiskt stöd från Svenska Kulturfonden ett Eftis-projekt för att höja kvaliteten i eftisverksamheten och för att synliggöra och avhjälpa hinder för verksamheten. Under projektets gång har en arbetsgrupp jobbat i samverkan med både finlandssvenska och finska organisationer som bedriver, bevakar och utvecklar morgon- och eftermiddagsverksamheten. Sydkusten har även aktivt tagit del av utbildningspolitiska ärenden gällande eftisverksamhet och bevakat de finlandssvenska intressena i samband med lagberedningen. Olika utbildnings- och informationstillfällen har också ordnats inom ramen för Eftis-projektet. Initiativet till eftisprojektet togs för att väcka diskussion om insatser och åtgärder som behövs för utvecklingen av eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. En profilhöjning av eftisverksamheten som en stark finlandssvensk institution är ett av målen för detta arbete. Eftisverksamheten bör utvecklas till att mera målinriktat stöda skolans uppgift som en finlandssvensk kulturskola. Det är viktigt att ta tillvara de timmar som utöver lektionstid kan användas för att stöda barnens kunskaper i modersmålet, ge barnen kulturtraditionerna, stärka barnens vänskapsband med sina svenska skolkamrater och ge trygghet och svensk vuxenkontakt. Webbplatsen [w] www.eftis.fi byggdes upp som en resurs för eftisledare, föräldrar, lärare och andra som är intresserade av den svenskspråkiga verksamheten. Sidorna, som öppnades år 2000, innehåller aktuell information, listor på eftisklubbar, tips och idéer samt andra relevanta länkar för eftisledare. Nätsidorna upprätthålls och uppdateras regelbundet av Sydkustens landskapsförbund. Kontaktuppgifterna till alla svenskspråkiga eftisar finns också på webbplatsen [w] www.svenskskola.fi där alla svenskspråkiga skolor, yrkesläroanstalter, daghem, eftisar, och musikläroanstalter är samlade. I Svenskfinland finns det en mångfald av eftisanordnare. Som eftisupprätthållare fungerar t.ex. Folkhälsan, församlingar, kommuner, föreningar (Hem och Skola, Marthaföreningar, Skärgårdens Vänner, 4 H, ungdomsföreningar, idrottsföreningar s.) samt privata personer och företag. Mångfalden av anordnare gör att det finns många olika slags eftisar med olika verksamhetsmodeller, vilket kan ses som en rikedom. Innehållet i verksamheten kan variera med olika inriktningar, beroende på vem som upprätthåller eftiset. Det finns t.ex. motions-, drama- och miljöinriktade eftisar. De flesta har lek och vila, läxläsning, utevistelse och skapande verksamhet på sin dagordning. Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Finland. Denna handbok är avsedd att fylla en lucka som uppstått bland de tidigare handböckerna inom området som utkommit på svenska. Då de andra handböckerna gett en mer allmän helhetsbeskrivning av eftis och eftisverksamheten, vill vi i denna handbok fokusera på det svenska språket och det finlandssvenska kulturarvet. Eftis utgör, tillsammans med de andra aktörerna runt barnet i dess vardag, en finlandssvensk institution som innehar en roll som förmedlare och upprätthållare av finlandssvenska värden och traditioner. Det är därför viktigt att lyfta fram dessa i den dagliga verksamheten samt att visa hur eftisledare och andra verksamma kan bygga upp och utveckla verksamheten. Handboken skall ses som en inspirationskälla, hjälpmedel och stöd för eftisledare och andra personer som arbetar med eftermiddagsverksamheten. I handboken skall eftisledaren kunna hitta praktiska råd, information och inspiration till att utveckla eftisverksamheten till en trygg, fungerande och trivsam miljö för både barnen och de vuxna. Handboken är tänkt som ett hjälpmedel och stöd för de som arbetar på eftisar runtom i Svenskfinland. Med hjälp av denna bok skall eftisledare inspireras till att utnyttja och utveckla den mångfald och variation som de lokala miljöerna i Svenskfinland utgör. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp med representanter från flera olika håll i Svenskfinland. Arbetsgruppen bestod av Monica Martens-Seppelin och Marianne Dingstad från Sydkustens landskapsförbund r.f., Jenny Calenius från Cityfolkhögskolan, Sonja Hyvönen från Utbildningsstyrelsen (linjen för svenskspråkig utbildning), Ann-Mari Holländer från Kyrkans central för det svenska arbetet samt Nenne Lappalainen från Esbo svenska församlings eftis i Finno. Handboken innehåller praktiska tips, lagar, länkar, litteraturtips, organisationer o.s.v. Vi vill också tacka alla de som bidragit med texter, tips och kommentarer till handboken. Detta material utgör en värdefull källa och har gjort denna handbok till något som alla som jobbar med eftisfrågor kan ta till sig. Monica Martens-Seppelin & Marianne Dingstad Sydkustens landskapsförbund r.f. augusti 2005, och 2008 VI TACKAR: Jessica Lerche & Gun Andersson (Projektet Vi mobbar int ) Ann-Mari Holländer (Kyrkans central för det svenska arbetet) Nenne Lappalainen & Katja Wiklund (Finno eftis, Esbo svenska församling) Jenny Calenius (Cityfolkhögskolan) Gun Oker-Blom (Utbildningsstyrelsen, linjen för svenskspråkig utbildning) Asta Särs (Kyrkans central för det svenska arbetet) Gita Lindgren (Dragsfjärds församling) Inger Söderman (Svenska Yrkeshögskolan) Stina Forsberg (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret) Inga-Lill Lönnqvist (Fritidshemmet i Kottby) Viveka Lindkvist (Folkhälsans Hantverkseftis i Åbo) Yvonne Blom (Nylands svenska hembygds- och museiförbund r.f.) Carola Salo (Lagstads eftis, Folkhälsan) Siv Martelin (Lagmans skola, Jakobstad) VERITAS 8 9

DEL I UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

1. EFTISVERKSAMHETENS ROLL OCH UPPGIFT I SAMHÄLLET Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten är att erbjuda barnen en trygg och meningsfull vardag före och efter skoldagen. Barnen skall erbjudas en trygg miljö där de under handledning av vuxna kan delta i verksamhet som är mångsidig och stimulerande. Verksamheten skall stödja barnen i deras utveckling och stimulera deras behov av lärande och fritidsaktiviteter. Ett annat syfte är att förebygga riskfaktorer som uppkommer då barnet tillbringar eftermiddagarna ensamma eller utan vuxen tillsyn. Verksamheten skall komplettera och bygga vidare på den fostrande uppgift och grund som hemmet, dagis, förskola och skola har lagt. Eftis är en tredje huvudaktör i barnens vardag, tillsammans med hemmet och skolan och har en egen karaktär som betonar en högklassig fritidsverksamhet. Verksamheten skall stödja barnens känsloliv och deras etiska och sociala utveckling, främja jämlikheten och delaktigheten i samhället och förebygga utslagning. Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter antogs av Förenta Nationernas generalförsamling den 20 november 1989. För första gången formulerades barns egna mänskliga rättigheter i ett internationellt bindande dokument. Alla länder i världen med undantag av USA och Somalia har ställt sig bakom barnkonventionen. Barnkonventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer: att alla barn har rätt till likvärdiga villkor att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad Klubbverksamhet i skolan har långa traditioner i Finland. Redan på 1940-talet ordnades med stöd av folkskollagen klubbverksamhet. Grundskollagens frivilliga klubbverksamhet skulle komplettera skolans fostrings- och bildningsarbete. Under 1970-1990- talen var verksamheten till stor del kommunal då barnens behov av eftermiddagsverksamhet till stora delar tryggades genom dagvård och skolans klubbverksamhet. Under 1990-talets lågkonjunktur ledde den sämre kommunala ekonomin till att denna verksamhet nästan försvann och bl.a. Eeva Ahtisaari betonade i den offentliga debatten vikten av att hitta lösningar till barnens otrygga och ensamma eftermiddagar. Eftermiddagsverksamheten startade på många håll med hjälp av lokala krafter och lösningar, ofta tack vare stor föräldraaktivitet och samarbete mellan olika medborgarrörelser. I Svenskfinland har bl.a. församlingarna och Folkhälsan en stark roll i arbetet att bygga upp eftermiddagsverksamheten, men också kommunala och andra lokala lösningar har utvecklats. Finansieringen har lösts på många olika sätt, med deltagaravgifter, projektbidrag, fondbidrag, kommunala bidrag, o.s.v. Sedan 1.8.2004 bestäms verksamheten i lagen om grundläggande utbildning, vilket innebär att kommunerna kan ordna eller skaffa eftisverksamhet för dem som vill delta och får då statsunderstöd för verksamheten. Detta innebär att eftisverksamheten fortsättningsvis ordnas både i privat och i kommunal regi, av en mängd olika aktörer, men verksamheten har fått en ram och ett regelverk som alla bör följa och de kommuner som har gått med har också ansvar för att verksamheten ordnas i enlighet med lagen. Hösten 2004 deltog cirka 41 000 barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet i Finland i enlighet med lagen om grundläggande utbildning. Hösten 2008 är antalet cirka 44 000 barn. Barnen går i årskurs 1 och 2 och kommer också från årskurserna 3 9 i specialundervisningen. Målet enligt Utbildningsstyrelsen är att utveckla verksamhetens kvalitet och att utvidga den till att omfatta 100 000 barn. År 2004 deltog 85% av alla kommuner och år 2008 deltar 96,5%. Av de totalt 46 svenska eller tvåspråkiga kommunerna är det år 2008 endast 1 kommun som inte deltar i den lagstadgade verksamheten Eftisverksamheten utgör ännu en finlandssvensk institution, och har således en viktig roll när det gäller att skapa en finlandssvensk vardag för barnen också utanför skolan och hemmet. Med hjälp av eftis får barnen möjlighet att använda och utveckla det svenska språket i större utsträckning. En kartläggning från Sydkustens landskapsförbund våren 2004 visar hur verksamheten i Svenskfinlands eftisar ser ut. Syftet med kartläggningen var att få en överblick av situationen just innan lagen om grundläggande utbildning den 1.8.2004 tillfördes stadgar om morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn. Undersökningen gjordes på basen av ett frågeformulär som skickades till samtliga eftisar i Svenskfinland. Svarsprocenten var 55 %. I Svenskfinland verkar idag ca 210 eftisar. VAD TYCKER DU ATT ÄR EFTIS VIKTIGASTE UPPGIFT? (Eftisledarnas svar i Sydkustens kartläggning:) Trygg strukturerad miljö efter skolan. Erbjuda en lugn och trygg stund efter skolan, tid för lek och andra aktiviteter. Ge barnen en möjlighet att leka med barn från olika klasser. Det är bra för sammanhållningen i skolan. Det är även viktigt att barnen får umgås med vuxna och får stöd av en vuxen vid läxläsning. Det har barnen möjlighet att få på eftis. Att ge vuxen trygghet åt barnen, sätta gränser, fungera som social fostrare, ledare, dagmamma m.m. Trygghet, både för föräldrar och barn. Undersökningen visade att eftispersonalen, trots låg lön, trivs på sina arbetsplatser, mycket tack vare den uppskattning barnen visar. Arbetets status och samarbetet med andra i den fostrande gemenskapen som omger barnet var ledarna mindre nöjda med. Kartläggningen visade att det finns ett behov av verksamhetsmodeller, tips och idéer. Som ett svar på detta behov har Sydkusten i samarbete med andra aktörer utarbetat denna handbok. 12 DEL I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I GRUNDEN 13

14 2 LAGSTIFTNINGEN OCH GRUNDERNA Enligt lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft 1.8.2004 (1136/2003) är syftet med morgonoch eftermiddagsverksamheten att stödja hemmets och skolans fostrande arbete samt att stödja utvecklingen av barnens känsloliv och barnens etiska utveckling. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall dessutom främja barnens välfärd och jämlikhet i samhället samt förebygga utslagning och öka delaktigheten. Morgon- och eftermiddagsverksamheten skall erbjuda barnen mångsidiga möjligheter att delta i ledd och rekreerande verksamhet och möjliggöra vila i en lugn miljö, under tillsyn av en yrkeskunnig och för uppgiften lämplig person. I föreskriften Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever fastställs målen och det centrala innehållet för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Grunderna är ett normgivande dokument som kommunen och arrangörerna är skyldiga att följa. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är avsedd för skolbarn i första och andra årskursen i den grundläggande utbildningen samt för elever som tagits in eller förts över till specialundervisningen i alla årskurser. Enligt grunderna är utgångspunkten för morgon- och eftermiddagsverksamheten för en elev som tagits in eller förts över till specialundervisningen verksamhetens allmänna mål och innehåll. Därutöver skall elevens individuella behov beaktas. För specialelever kan verksamheten anordnas i egna grupper om deras behov förutsätter detta. Dessutom skall specialelevens ålder och utvecklingsskede beaktas. Målen för specialelevens växande och utveckling avtalas med vårdnadshavarna. I grunderna poängteras hur viktig lek, skapande verksamhet och positiva upplevelser är för barnen. Enligt grunderna skall morgonoch eftermiddagsverksamheten planeras så att den bildar en enhetlig och mångsidig helhet som bjuder på social interaktion, estetiska upplevelser och fysiska aktiviteter inom- och utomhus. Det är också viktigt att kunna erbjuda barnen möjlighet till egen verksamhet, rekreation och vila. Anordnaren av verksamheten definierar och väljer detaljinnehållet, som skall byggas upp så att det bidrar till att målen för verksamheten uppnås. Kommunen kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten själv, tillsammans med andra kommuner eller skaffa tjänsterna av olika organisationer eller samfund. Kommunerna är emellertid inte skyldiga att erbjuda verksamheten. Om kommunen ordnar morgonoch eftermiddagsverksamhet och får statsandelar för den, skall den omfatta antingen 570 eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten. Verksamheten varar i medeltal tre eller fyra timmar per dag. Många kommuner i Finland erbjuder verksamheten betydligt fler timmar än vad som berättigar till statandel. Morgon och eftermiddagsverksamhet kan anordnas förutom under skoldagar också under skolans lov, t.ex. höstlovet, jullovet och sportlovet. Tills vidare hör dock sommarlovet inte till den verksamhet som kan beviljas statsbidrag. Verksamheten kan ordnas på vardagar, i regel mellan kl. 7.00 och 17.00. Deltagandet är frivilligt för barnen, som har rätt till mellanmål och trygg miljö i trygga lokaler med trygg utrustning. Barnen får inte utsättas för våld och mobbning. Månadsavgift kan uppbäras för verksamheten. Enligt grunderna kan eftisverksamheten anordnas i skolans lokaler eller i andra miljöer eller lokaler som är lämpliga för verksamheten. Kommunen skall godkänna en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever rekommenderas kommunens verksamhetsplan innehålla följande delar: Verksamhetens mål och omfattning Principerna för anordnandet av verksamheten Samordnandet av verksamheten Samarbetet med olika förvaltningar Samarbetet med anordnarna och dem som genomför verksamheten DEL I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I GRUNDEN Samarbetet med hemmen Samarbetet med skolan Ansökan till verksamheten och antagningsgrunderna Innehållsliga betoningar Verksamhetstiden Utvärdering Antalet anställda eftisledare måste motsvara behovet hos barnen, och alltså vara tillräckligt stort. I lagen finns inga fastslagna föreskrifter för gruppstorlekar och antal ledare per barn, men t.ex. församlingarna och Folkhälsan har rekommendationer för detta. Arbetsgruppen för eftermiddagsverksamhet vid kyrkostyrelsen rekommenderar att det i kyrkans eftermiddagsverksamhet finns maximalt 20 barn och två ledare i en grupp. Om det finns bara en ledare är gruppstorleken tio barn. Grupper på över 20 barn bör delas i mindre grupper, på grund av säkerhetsriskerna. Kommunerna får statsandelar för den morgon- och eftermiddagsverksamhet de organiserar. Om verksamheten ordnas privat sköts statsandelarna ändå via kommunen. Finansieringen av eftiset sker också genom månadsavgifterna som uppbärs från föräldrarna. Dessa är fastställda enligt lagen för de 570 eller 760 statsandelsberättigade timmarna. På utbildningsstyrelsens webbplats finns länkar till tabeller med exakta uppgifter om hur statsandelarna har räknats ut årligen. LAGSTIFTNINGEN 1.8.2004, ÄNDRING AV LAGEN 1.1.2007 Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning (628/1998), nr 1136/2003 Lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning nr (1081/2006) Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet, nr 1137/2003 Lag om ändring av lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn, nr 1138/2003 Förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet, nr 115/2004 Morgon- och eftermiddagsverksamhet som köptjänst Lag om offentlig upphandling nr 1505/1992 3 TYSTNADSPLIKT lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning I (1136/2003), där morgon- och eftermiddagsverksamheten fastställs, bestäms att vissa av paragraferna i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) tillämpas för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Dessa paragrafer berör tystnadsplikten, rätten att få uppgifter, finansieringen samt avgifterna som tas ut av eleverna i eftermiddagsverksamheten och bestäms alltså av lagen om grundläggande utbildning. I lagen om grundläggande utbildning (628/1998), kapitel 8, särskilda bestämmelser, definieras tystnadsplikten som att de som utför undervisningen (eftispersonalen) inte olovligen får röja för utomstående vad de fått veta om barnens, familjemedlemmars eller övriga anställdas personliga förhållanden eller ekonomiska ställning. Detta innebär att sådana uppgifter som t.ex. gäller elevens hälsotillstånd, hans eller hennes familjeförhållanden, familjens ekonomiska situation, eventuella sociala problem eller kontakt med sociala myndigheter omfattas av tystnadsplikten. Uppgifter får alltså inte ges åt utomstående. Utomstående är framförallt allmänheten. Anställda (eftispersonalen) får däremot ge varandra samt myndigheter som svarar för utbildningen sådana Vilken förvaltning verksamheten ska sortera under Kommunallag nr 365/1995 ( 50) Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever 1.8.2004, bestämmelse nr 5/011/2004 Utbildningsstyrelsens beslut om grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet 27.2.2004 Grunderna för yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 1.1.2005, bestämmelse nr 43/011/2004 Utbildningsstyrelsens beslut om grunderna för yrkesexamen för ledare i morgon- och eftermiddagsverksamhet 10.12.2004 15

uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Ibland har personalen dessutom en skyldighet att ge ut information och därmed bryta tystnadsplikten. Detta gäller bl.a. när barnet är i behov av barnskydd eller ett grovt brott håller på att hända. Socialvårdsmyndigheterna har också rätt att få uppgifter ifall dessa är nödvändiga för utredningar. För barnens välmående och för en lyckad tillvaro på eftis är det framförallt viktigt att tänka på följande: Samarbete med hemmet och öppenhet mellan eftis och hemmet Föräldrarna har i sista hand ansvaret för barnets utveckling och välfärd Barnets bästa skall beaktas i alla situationer I Hem och Skolas folder Tystnadsplikten i skolan föräldrars rätt till information om sitt barn finns utförlig information och förklaringar gällande tystnadsplikten i skolan, samma regler gäller på eftis. Foldern kan beställas från Förbundet Hem och Skola i Finland. 4 BARNETS UTVECKLING: BARN I ÅLDERN 6-9 Barn i åldern 6-9 är aktiva, de lär sig nya saker varje dag, och har således ett stort behov av stimulans och engagemang. Eftis spelar en viktig roll eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen där. Barnets omgivning utvecklas och blir större för varje dag genom möten med nya människor och nya erfarenheter. Ett barn i denna ålder blir också mer självständigt, börjar förskola, skola och eftis och får nya vänner i dessa nya miljöer. Barnet lär sig att vara ensamt kortare stunder. Eftersom barnet börjar vara mer utomhus, ofta på egen hand, krävs nya regler och fasta tider som måste följas. Fastän barnet blir självständigare behöver det ännu fasta rutiner, vilka gärna får stämma överens med eftiset och rutinerna där. Då barnet kommer från skolan till eftis är det viktigt att eftisverksamheten skiljer sig från skolverksamheten. Aktiviteterna och sysslorna får inte vara identiska med skolans, utan skall hellre komplettera dessa. Barnen skall på eftis ha möjlighet att göra andra saker. Verksamheten på eftis skall dock stöda skolans arbete, med betoning på utveckling av sociala färdigheter, språklig utveckling, natur- och miljöfostran, fostran i konst- och färdighetsämnen samt fysisk och psykisk utveckling och hälsa. Bland annat Mannerheims barnskyddsförbunds handbok Koululaisten iltapäivätoiminnan opas 2005 behandlar eftisbarnets utveckling och de olika utvecklingsnivåerna. Dessa är den emotionella utvecklingen, den sociala utvecklingen, den kognitiva utvecklingen samt den fysiska och motoriska utvecklingen. 4.1 EMOTIONELL UTVECKLING OCH JAGBILDEN Barnets självständighet ökar gradvis i den lägre skolåldern, men barnet behöver fortsättningsvis trygghet, närvaro och handledning. Barnet har olika och varierande behov. Ibland vill barnet vara stort och självständigt, ibland ty sig till en vuxen och sitta i famnen. Barnet måste vara moget att börja skola och eftis och tro på sin förmåga att klara sig i skolan och på eftiset. Ett förskole- och skolbarn vill ha mera ansvar och således kan man på eftis ge barnet också ansvarsfulla uppgifter (ordna mellanmål, städa, göra läxor). Barnet måste också lära sig av misslyckanden, dock inte för ofta. 4.2 SOCIAL UTVECKLING Ett barn som börjar skolan behöver sociala kunskaper. Barnet skall kunna komma överens med andra och fungera i grupp. De flesta barn har redan före skolåldern tränat upp sin sociala kompetens och förmåga till växelverkan med andra människor i daghem, förskola, klubb eller i någon hobby. Ett bra sätt att stöda barnets sociala utveckling är att grunda små grupper inom eftis. Då vänjer barnet sig vid att tillhöra en grupp och dela på uppmärksamheten med de andra barnen. Att höra till en grupp och vännerna har stor betydelse för skolbarn i de första klasserna. Barnens förmåga till empati och humor växer i den här åldern. Likaså utvecklar barnen redan en förmåga till att skapa och följa regler och göra beslut. Detta är viktigt att komma ihåg på eftis. Barnen har t.ex. lättare att följa och acceptera sådana regler som de själva varit med och skapat. Flickor och pojkar leker ännu i den lägsta skolåldern tillsammans, men skillnader mellan pojk- och flicklekar syns också redan tydligt. 4.3 KOGNITIV UTVECKLING Kognitiv utveckling innebär utvecklingen av inlärningsförmåga, observation, minne och språk. Denna utveckling är kraftig i eftisåldern, likaså utvecklingen av det logiska tänkandet. Genom att barnet får kategorisera, känna, behandla och se saker sker denna inlärning och utveckling på ett smidigt sätt. Skillnaderna mellan barnen kan dock vara stora, t.ex. när det gäller språk. Förståelsen av konsekvenser och följder utvecklas, och barn börjar förstå skillnaden mellan fantasi och verklighet. Barn i eftisåldern vill hela tiden lära sig nya saker, och ställer många frågor. Genom konkreta och praktiska exempel och övningar kan eftisledaren oftast ge svar på frågorna. 4.4 FYSISK OCH MOTORISK UTVECKLING Stora kroppsliga förändringar sker hos barnet under de första skolåren. Barnet växer på längden vilket kan leda till klumpighet i rörelser. Barn i den här åldern är väldigt aktiva och rörliga och gillar utmaningar. Aktiviteter och övningar behöver dock inte endast vara av sportslig natur, utan det kan också handla om att utveckla andra färdigheter, som t.ex. de finmotoriska färdigheterna (händer och ögon) genom att rita, spela spel, skriva, pyssla eller spela instrument. 16 DEL I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I GRUNDEN 17

LÄNKAR OCH LITTERATUR BARNETS RÄTTIGHETER Förenta Nationernas barnkonvention [w] www.unicef.fi Bartley, Kristina. 1998. Barnpolitik och barnets rättigheter. Göteborgs universitet. Olika upprätthållare av morgon- och eftermiddagsverksamhet Samfundet Folkhälsan [w] www.folkhalsan.fi Församlingarna, Kyrkans central för det svenska arbetet [w] www.evl.fi/svenska Förbundet Hem och Skola [w] www.hemochskola.fi Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten kan beställas från Utbildningsstyrelsen eller hittas på nätet och kan läsas i sin helhet där: [w] www.edu.fi/svenska Tabell för uträknandet av statsandelarna: [w] www.edu.fi, under rubriken finansiering. [w] www.oph.fi/info/rahoitus Utbildningsstyrelsens information om eftisverksamheten: [w] www.edu.fi [w] www.apip.fi Video: En lycklig dag - Morgon och eftermiddagsverksamhet för skolever. Utbildningsstyrelsen 2005. Enterno Media Oy Rajala, Riitta (red.) 2007. För barnets bästa - stöd för morgonoch eftermiddagsverksamheten. TYSTNADSPLIKT UTVECKLING Baltzer, K. m.fl. 1985. Barns utveckling under de första skolåren. Köpenhamn: Esselte Studium. Belle, D. 1999. The after-school lives of children: alone with others while parents work. Mahwah: Lawrence Erlbaum. Eerola-Pennanen, P. 1990. Pienten koululaisten toiveet ja todellisuus: koululaisten päiväkotiryhmissä olevien lasten mielipiteitä omasta päivähoidostaan. Jyväskylän yliopiston yhteiskuntapolitiikan laitos. Pro gradu. Jeffmar, C. 1983. Modern utvecklingspsykologi. Från fostran till vuxen människa. Lund: Studentlitteratur. Koululaisten iltapäivätoiminnan opas. 2005. Mannerheims barnskyddsförbund. Lehtovaara-Limnell, P. 1999. Kuka on mun kaa? Helsinki: Lasten Keskus. PSYKOLOGI Aho S. 1997. Minä ja muut. Kasvaminen sosiaaliseen vuorovaikutukseen. Helsinki: Otava. Cronlund K. 1998. Psykologi. Stockholm: Bonnier utbildning AB. Dunderfelt T. 1999. Personkemi. Helsingfors: Dialogia. Helkama, K. m.fl. 2000. Socialpsykologi, en introduktion. Stockholm: Liber. Imsen G. 1998. Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Wood, D. 1998. Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur. Mannerheims Barnskyddsförbund [w] www.mll.fi Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) [w] www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1998/19980628 Lowe, G.R. 1975. Personlighetens utveckling från barndom till ålderdom. Stockholm: Natur och Kultur. Finlands 4H [w] www.4h.fi Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003): [w] www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2003/20031136 Rosvall, C. 2003. Fria fantasier: en inspirationsbok för lärare, föräldrar och barn. Sävedalen: Warne förlag. Nuori Suomi Ung i Finland [w] www.nuorisuomi.fi LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Lagen om grundläggande utbildning (628/1998) [w] www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1998/19980628 Förbundet Hem och Skola i Finland [w] www.hemochskola.fi hemochskola@hemochskola.fi Tystnadsplikten i skolan - föräldrars rätt till information om sitt barn. 2002. Hem och Skola. Stora barnet, lilla skoleleven. 2005. Mannerheims barnskyddsförbund. Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003): [w] www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2003/20031136 18 DEL I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN I GRUNDEN 19

DEL II VARDAG PÅ EFTIS

5 EFTISLEDARENS ROLL Eftisledaren har det dagliga ansvaret för många barn. Med denna uppgift följer flera viktiga saker. En av de främsta är barnens säkerhet under deras vistelse på eftis. Förutom säkerhet är det viktigt att barnen känner trygghet och stabilitet på eftis. Detta ställer stora krav på eftisledaren, som skall skapa en kontinuitet och varaktighet under de timmarna på eftermiddagen som barnen vistas på eftis. Det finns flera stora förväntningar på en eftisledare. De skall vara pedagoger, fritidsledare, lekkamrater och ansvarsfulla vuxna. Med dessa olika roller följer olika plikter och uppgifter. HUR UTVECKLAR JAG MIG SJÄLV SOM EFTISLEDARE? Som eftisledare kan jag utveckla mig i mitt arbete genom att diskutera och få goda råd av erfarna arbetskolleger. Som ny arbetare i teamet är det viktigt för mig själv att lyssna på dem. De innehar en otrolig massa erfarenhet som jag kan utnyttja om jag förstår att ta emot den. Det borde finnas möjlighet att delta i olika kurser minst två gånger i året. Kurser som har med pedagogik att göra, där man får stöd för hur man skall behandla barn i olika utvecklingsfaser. Fast man läst utvecklingspsykologi en gång är det viktigt att ibland gå tillbaka för att minnas och genom det få ny inblick i sitt arbete. Det är också viktigt att läsa böcker gällande det egna arbetsområdet. Jag tycker det är viktigt att läsa böcker över huvudtaget, det utvecklar mig som människa. Nenne Lappalainen och Katja Wiklund, eftisledare, Finno eftis, Esbo svenska församling 5.1 EFTISLEDARENS UTBILDNING OCH BEHÖRIGHET Eftisverksamheten ställer stora krav på personalen. Personalen skall ha sådan utbildning och erfarenhet att barnens behov av omsorg och lärande kan tillgodoses. Enligt Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet är man behörig som ledare i morgonoch eftermiddagsverksamheten om man 1) har avlagt för uppgiften lämplig högskoleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen och som man har i samband med utbildningen inhämtad eller genom erfarenhet visad förmåga att arbeta som ledare i en barngrupp eller 2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskoleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller som elevhandledare. Detta innebär att det finns en hel del examina både från universitet, yrkeshögskola, yrkesläroanstalt och övriga utbildningsenheter som ger behörighet att arbeta som eftisledare. Grunderna för fristående yrkesexamen för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever godkändes i januari 2005. Detta innebär att utbildningsenheterna kan ansöka om rättigheten att utbilda och examinera ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhetsledare. Enligt förordningen om undervisningspersonalens behörighetskrav skall en eftisledare ha yrkesexamen innan juli år 2009. Det finns många olika yrken som ger behörighet att leda barngrupper på eftis. De som inte från tidigare har någon lämplig utbildning för att leda eftisgrupper har nu möjlighet att få en yrkesexamen för ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhetsledare. För att avlägga yrkesexamen bör eftisledare kunna påvisa sin teoretiska och praktiska kunskap, som han eller hon kan ha fått genom utbildning, i arbetslivet eller genom sitt intresse. Eftisledare skall kunna arbeta som ledare, stödja barnets utveckling, välbefinnande och hälsa, leda verksamheten samt idka samarbete och yrkesmässig växelverkan. Förutom den behörighetsgivande utbildningen av eftisledare finns det kontinuerligt ett stort utbud av fortbildning i form av kurser och seminarier i Svenskfinland. Flera av högskolorna och yrkeshögskolorna erbjuder olika helheter som är avsedda att vidareutveckla och inspirera den kompetens och erfarenhet som redan finns. Svenska yrkesinstitutet, Yrkesinstitutet Prakticum, Cityfolkhögskolan, Opeko, Åbo Akademi samt Sydkustens landskapsförbund är några exempel på utbildningsinstitutioner som erbjuder fortbildning och kurser för eftisledare. 5.2 STÖD FÖR EFTISLEDAREN Eftisledaren är beroende av ett stödnätverk för att kunna leda verksamheten på bästa sätt och möta de utmaningar som finns kring verksamheten. I takt med att morgon- och eftermiddagsverksamheten lagstadgats och blivit allt vanligare, växer också det nätverk som eftisledaren kan utnyttja och få hjälp av. Speciellt på den svenska sidan har antalet diskussionsforum och informationskanaler ökat på senare tid. Anordnarna av eftermiddagsverksamheten i kommunerna, de lokala föreningarna och organisationerna, erbjuder också stöd och material i syfte att underlätta och utveckla eftisledarnas arbete. Den svenskspråkiga webbplatsen för eftisverksamheten [w] www.eftis.fi innehåller aktuell information om eftisverksamheten på svenska. Där finns länkar, tips, nyheter, kontaktuppgifter till samtliga eftisklubbar och annat nyttigt. Det nationella utvecklingsnätverket, godkänt av utbildningsstyrelsen våren 2005, fungerar som regionala grupper där kontaktpersonen i varje grupp fungerar som den övergripande koordinatorn av eftisverksamheten och som informationskanal för de övriga eftisverksamma i den gruppen. Ändamålet med de regionala utvecklingsnätverken är att utveckla det lokala nätverksarbetet och 22 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 23

utveckla verksamhetens kvalitet. Till kontaktpersonens uppgifter hör bland annat att ordna träffar, kartlägga utbildningsbehovet i regionen och utveckla områdets verksamhet. Grupperna är 15 till antalet, varav en svensk grupp omfattar den svenska verksamheten i hela landet. Ansvariga för denna svenska grupp är Sydkustens landskapsförbund r.f. och Utbildningsstyrelsen som också har aktuell information gällande de övriga nationella utvecklingsgrupperna. 5.3 UTVECKLING OCH UTVÄRDERING AV EFTISVERKSAMHETEN Enligt lagen skall morgon- och eftermiddagsverksamheten utvärderas. Verksamheten bör utvärderas på olika nivåer: nationellt, regionalt, kommunalt och på lokal nivå. Också varje enskilt eftis bör utvärdera sin egen verksamhet. Detta behövs för att kunna vidareutveckla verksamheten och även hitta styrkor och eventuella svagheter i det egna arbetet. Anne Holländer, sekreterare för barnarbete, arbetsgruppen för kyrkans eftisarbete, Kyrkans central för det svenska arbetet Trots att eftisarbetet inte har existerat så länge så har det fått beröm speciellt för sina yrkeskunniga och engagerade ledare. Meningen med att utveckla arbetet är att ge glädje och belåtenhet både åt arbetstagaren och åt dem som deltar i verksamheten. I ett människorelaterat arbete kan det vara svårt att mäta hur man lyckats, men man kan utvärdera sitt arbete på många sätt. Man kan alltid dra slutsatser av hur nöjda kunderna är, hur det känns för en själv och vad medarbetarna säger. Detta är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Syftet med utvärderingen av morgon- och eftermiddagsverksamheten är att säkerställa att målen enligt lagen om grundläggande utbildning nås. Det finns färdigt utarbetade frågor för utvärdering av eftisverksamheten. Dessa frågor är tänkta att underlätta den enskilda ledarens utvärdering av sitt arbete och göra det mera systematiskt. Dessa frågor underlättar också utvecklingen av det gemensamma arbetet som sker i arbetsgemenskapen. Utvärderingen underlättar planeringen av arbetet. Den utgår från arbetets värderingar, mål och gemensamma verksamhetsplan. Utbildningsstyrelsens grunder för eftisverksamheten utgör bottnen för utvärderingen, planeringen och utvecklingen av arbetet. Varje eftisledare bör vara på det klara med varför vi gör detta arbete. Utvärderingsfrågorna baserar sig på svaren till dessa varför frågor. Olika tidsåldrar representerar olika synsätt gällande vad som är bäst inom området för fostran, och misstag görs alltid. Utvärderingsfrågorna söker inte gjorda misstag utan har som mål att gå vidare från nuet mot framtiden. Hur kan vi utveckla vårt arbete utgående från nuvarande kunskap så att vi också i»» framtiden kan ha ett eftisarbete med hög kvalitet. Det betyder inte att man strävar efter att vara perfekt utan man använder egna och medarbetares resurser så att det tjänar barnen och deras familjer på bästa möjliga sätt. Vems uppgift är det att utvärdera? Responsen är en del av utvärderingen. Rikta era förfrågningar både till barnen och till föräldrarna. Du kan själv intervjua barnen eller så kan du be föräldrarna fråga barnen om deras åsikt. Det får inte vara allt för många frågor för då kan det kännas betungande och förfrågningarna blir obesvarade. Dessutom bör du göra en ärlig självutvärdering. Din egen utvärdering är till för att underlätta utvecklingen av arbetet. Den är inte till för att din förman skall få utvärdera ditt arbete. När du har svaren så börjar själva utvärderingen. Ingen kommer utifrån och säger hur du skall göra utan du har själv rätten och ansvaret att dra slutsatser och göra förbättringar helt självständigt. Självständigheten betyder inte ensamhet eller att du har rätt att agera enbart efter dina egna intressen. Var och en är skyldig att sköta sitt arbete för barnens och familjernas bästa utgående från de gemensamma mål och verksamhetsprinciper ni har. Var och en har också både rätt och skyldighet att se till att de yttre ramarna är i skick. Till detta har man rätt att få hjälp och stöd av sin förman. Förmannen är ju i sista hand ansvarig för kvaliteten och ramarna så att ledaren kan utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Bland annat Nuori Suomi, församlingen och Mannerheims barnskyddsförbund har modeller och exempel på utvärderingsblanketter och - frågor. På de följande sidorna finns församlingens olika frågeformulär som kan användas av eftisledaren för att utvärdera den egna eftisverksamheten. Från och med år 2008 kan kommunerna använda en utvärderingsmodell som utarbetats av UBS:s nationellla utvecklingsnätverk. Utvärderingsfrågorna riktar sig till kommunernas ansvariga för eftisverksamheten, eftisledare samt vårdnadshavarna. Gemensamma blanketter för ansökningar av eftisplats har också utarbetats. MERA INFORMATION PÅ WWW.EDU.FI SAMT WWW.EFTIS.FI 24 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 25

FRÅGOR TILL BARNEN OM EFTISARBETET: FRÅGOR TILL FÖRÄLDRARNA OM EFTISVERKSAMHETEN: SJÄLVUTVÄRDERING AV EFTISVERKSAMHETEN: Föräldrakontakterna Ställ frågorna åt barnen och skriv ner deras svar, kommentarer och förslag. 1. Vad tycker du bäst om a. i klubben b. i programmet c. i utrymmet Sätt en ring runt det alternativ som bäst motsvarar din åsikt. Om du har kommentarer eller förslag så skriv dem nederst eller på baksidan. Svara enligt följande kriterier: 1. inte alls 2. någorlunda 3. nöjaktigt 4. bra 5. utmärkt 1. Får ni tillräckligt med information från eftis? 1 2 3 4 5 Sätt en ring runt det alternativ som bäst motsvarar din åsikt. Om du har kommentarer eller förslag så skriv dem nederst eller på baksidan. Svara enligt följande kriterier: 1. inte alls 2. hjälpligt 3. nöjaktigt 4. bra 5. utmärkt. Barnen och ledaren 7. Jag har kommit överens om fostringsprinciperna med föräldrarna 8. Jag har tagit i beaktande hemmens enskilda behov 9. Jag har varit i aktiv växelverkan med föräldrarna och följt tystnadsplikten 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 2. Vad tycker du inte om a. i klubben b. i programmet c. i utrymmet 2. Fungerar samarbetet mellan hemmet och eftis? 1 2 3 4 5 3. Har eftis motsvarat era förväntningar? 1 2 3 4 5 4. Fungerar eftis utrymmen till förmån för barnen? 1 2 3 4 5 1. Jag har lyckats åstadkomma en positiv och trygg atmosfär som respekterar barnet. 2. Jag har varit närvarande och förstått barnens behov och önskemål 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 Arbetsgemenskapen 10. Jag har varit aktiv i arbetsgemenskapen så att alla har haft nytta av min yrkeskunskap 1 2 3 4 5 3. Vad vill du ha bort från a. klubben b. programmet c. utrymmet 4. Vad vill du ha för nytt när det gäller a. klubben b. programmet c. utrymmet 5. Har barnen varit nöjda med eftis? 1 2 3 4 5 6. Vad annat vill du framföra? 3. Jag har planerat och format verksamhetsomgivningen så att den stöder barnens utveckling och ger möjligheter till gemenskap, lek och rörelse 4. Jag har planerat verksamheten enligt dagens fostran så att den stöder barnens utveckling. 5. Jag har stött barnens sociala förmåga att själva lösa sina konflikter och ta i beaktande jämlikheten 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 11. Min yrkesskicklighet syns i samarbetet med mina arbetskamrater 12. Jag har fått tillräckligt stöd av min förman att planera och genomföra mitt arbete och de yttre ramarna enligt gemensamma mål och principer. Yttre ramar 13. Klubbutrymmen och omgivningen fyller säkerhetskraven för barnverksamhet 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 1 2 3 4 5 6. Jag är medveten om att jag är en förebild för barnen 1 2 3 4 5 14. Klubbutrymmen stöder barnens behov av rörelse, gemenskap och lek 1 2 3 4 5 15. Reglementen och krisplaner är uppdaterade och godkända 1 2 3 4 5 16. Hygiennivån i klubben är hög 1 2 3 4 5 26 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 27

6 PRAKTISKA RÅD FÖR PLANERINGEN PÅ EFTIS För att verksamheten skall fungera på bästa möjliga sätt gäller det att planera. Planeringen sker dels genom att ställa upp en noggrann och genomtänkt verksamhetsplan för eftiset, och dels genom att tänka igenom och planera konkreta åtgärder för att eftiset skall fungera för alla. Som eftisledare är det viktigt att tänka på följande saker: eventuell inriktning, regler, innehållet i verksamheten, gruppdynamik, terminsplan/månadsplan/veckoplan, mellanmålet, eventuella allergier hos barnen, utrymmet, utomhusaktiviteter samt hygienen. 6.1 VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTIS Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten är det anordnaren och den som genomför verksamheten som definierar och väljer detaljinnehållet på eftis. Kravet är att innehållet måste bidra till att målen för verksamheten uppnås. Det är viktigt att personalen på eftis utarbetar en verksamhetsplan, som ställer upp programmet för hela terminen och som följaktligen ligger som grund för eftisverksamheten. I Nuori Suomis Handbok i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever finns detaljerade anvisningar för hur eftisledare kan planera innehållet på eftis genom att göra upp en terminsplan, en månadsplan, en veckoplan och timplan. I handboken finns också färdiga modeller för blanketter för de olika planerna. Verksamhetsplanerna i olika eftisar kan variera väldigt mycket. De får gärna vara långa, med ett bra och ordentligt innehåll. En bra verksamhetsplan fungerar som ett stöd också för föräldrarna, och förbättrar därigenom samarbetet mellan eftis och hemmet. Jenny Calenius, lärare, Cityfolkhögskolan FÖRSLAG TILL STRUKTUR TILL VERKSAMHETSPLAN: Inledning Kort om eftiset du arbetar på: Målgruppen förklaras, för vem är eftiset? Vilken skola kommer barnen ifrån? Hur många platser har eftiset? Upprätthållaren, personal, vem arbetar på eftiset? Kon taktuppgifter, var är eftiset beläget? Utrymmen etc. Värdegrunden Mål: Vilka är målen för verksamheten? Varför lönar det sig att sätta sitt barn just på ditt eftis? Titta i Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet för att få idéer och tips om vilka mål som borde uppnås på eftis. Centrala teman: Vad satsar eftiset speciellt på? Vad kan/vill eftiset erbjuda barnen? Vision: Vad strävar verksamheten till? Verksamhetens uppbyggnad/idé Beskriv verksamheten kort: Vad får föräldrarna för den avgift de betalar? Rutiner: Mellanmål, eventuell avhämtning från skolan, avstånd till skolan, hjälp med läxor, gör barnen läxorna? Var? Hur fungerar detta i praktiken? Utevistelse, hur ser gården ut? Vad kan barnen göra på gården? Aktiviteter och samvaro med andra barn: Hur leker barnen tillsammans? Vad är den ledda leken? Lek, fri lek/ledd lek, Hur mycket fri lek jämfört med ledd lek? Eventuella klubbar, regelbundna aktiviteter och utfärder.»» Samarbete Samarbete med hemmen: Information om eftis, anmälning till eftis, meddelande om frånvaro, kontakten till hemmet, förklara hur detta fungerar på ditt eftis. Ge konkreta exempel. Samarbete med skolan: Hur samarbetar eftis med skolan? Ge konkreta exempel. Har eftis egna räddnings- eller mobbningsplaner är det bra att skriva in detta här, sätt gärna in som bilaga i planen om det finns. Övrigt samarbete: Vem förutom skolan och hemmet samarbetar eftis med? Samarbete med t.ex. dagis, bibliotek, ungdomsgård, musikskola, hembygdsförening, Marthaförening. Administration och finansiering Upprätthållare Personal Avgifter Övrig finansiering Försäkring Kvalitetsarbete Utvärdering Skriv kort om hur man arbetar med kvalitet på eftis: Hur uppehåller ni standarden på eftis? T.ex. fortbildning, kurser. Övrigt Veckoplan Annorlunda eller speciella situationer: T.ex. barn med speciella behov, barn från främmande kultur o.s.v. 6.2 EN DAG PÅ EFTIS Pyssel inomhus Pyssel som relaterar till våra vanligaste högtider (t.ex. julpyssel, påskpyssel) Födelsedagar (rita och skriva kort, öva olika sånger) Användning av olika material från naturen Olika tekniker (tryck, kroppstryck, målning med olika material) Matlagning Leksaker Pyssel med olika textiler Ordlekar Utomhus Det är viktigt att barn får vistas utomhus varje dag. Efter en lång skoldag mår barnen bra av frisk luft och att få leka och utföra uppgifter utomhus. Ifall eftiset ligger nära större naturområden så finns det oändliga möjligheter för aktiviteter utomhus. I naturen får barnen röra sig fritt och lära sig nya saker varje dag. För att få mervärde och lära barnen mera kan man koppla in olika resurspersoner som kan fungera som guider, experter o.s.v. Exempel på aktiviteter och lekar utomhus: Utfärder med de olika årstiderna som tema (växter, träd, temperatur, miljövård o.s.v.) Upptäcka skogen med alla växter och djur (t.ex. med en Mulleledare) Lekar på skolgård Besök i parker i staden/byn Rundvandring i närområdet (kända platser, statyer, byggnader) Skidning Skrinning 28 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 29

I Ung i Finlands Handbok i morgon och eftermiddagsverksamhet för skolelever finns konkreta tips och idéer på utomhuslekar och andra lekar med rörelse och motion som tema. (Se också del IV, Kultur på eftis, om Folkhälsans Hantverkseftis för flera exempel på aktiviteter utanför eftis.) 6.3 UTRYMMET Enligt grunderna kan eftisverksamheten anordnas i skolans lokaler eller i andra miljöer eller lokaler som är lämpliga för verksamheten. Kommunen skall se till att lokalerna och utrustningen är trygga. Utrymmet skall alltså vara tillräckligt stort för att barnen skall kunna leka, vara aktiva och ha möjlighet till vila och avkoppling. Lokalerna skall vara anpassade till barnen och deras behov, och samtidigt stödja och underlätta eftisledarens arbete. Enligt de svenska Allmänna råd med kommentarer för fritidshem (Skolverket 2002) skall lokalerna vara utformade så att de underlättar det pedagogiska arbetet. Ifall eftisverksamheten ordnas i skolans lokaler, vilket är vanligt, så kan det vara lämpligt att utarbeta en plan för hur lokalerna skall utnyttjas för att undvika konflikter mellan eftis och skola. Dessutom borde verksamheten organiseras så att arbetsmiljön är lämplig för personalen. Detta gäller såväl den fysiska, psykiska som den sociala aspekten. För att dessa mål skall uppfyllas gäller det att tänka på saker som gör utrymmet ändamålsenligt och trevligt att vistas i. Eftispersonalen kan skapa myshörnor i utrymmet, där barnen känner att de kan vila och läsa. Det är viktigt att klart avgränsa de olika delarna av utrymmet för olika aktiviteter. Köket och platsen där barnen intar måltider skall gärna vara avgränsade från resten av utrymmet. Detta dels för att hålla lokalen hygienisk, dels för att skapa rutiner och vanor som barnen har lätt för att följa. Förutom själva lokalen där barnen och eftisledarna spenderar tid, är det viktigt att det planeras tid för utomhusaktiviteter och utelekar. Barnen skall alltså ha tillgång till trygga områden där de kan röra sig fritt och leka i trygghet. 6.4 UPPHOVSRÄTT FÖR MUSIK OCH VIDEO PÅ EFTIS Det finns många tillfällen på eftis då man gärna vill spela musik, lyssna på sagor, titta på video och dylikt. Musiken används i många sammanhang, och då är det viktigt att tänka på att man har de rätta tillstånden som behövs för att få spela musik offentligt. Principen är att det är olagligt att offentligt spela musik eller visa en videofilm utan att ha tillstånd och betala en avgift för detta. Ifall eftiset ordnas i kommunal regi så behöver inte eftispersonalen tänka på dessa tillstånd. Kommunen har redan avtal med Teosto (upphovsrättslig intresseorganisation för kompositörerna, textförfattarna och arrangörerna av musik samt för musikförlagen) eller Gramex (upphovsrättsförening som främjar och bevakar de rättigheter som tillkommer ljudupptagningsproducenter och artister som uppträder på ljudupptagningar) och sköter den biten. Men ifall eftiset är i privat regi så måste eftispersonalen ta reda på om arrangören har tagit hand om dessa rättigheter eller om de måste skötas separat. Teosto eller Gramex har information om vad som krävs för att få spela musik eller titta på video på ett daghem, eller i detta fall ett eftis, och man kan kontakta dem direkt för att få svar på frågor. På nätet hittar man en förteckning över priser och tillvägagångssätt. 6.5 MELLANMÅL Mellanmålet på eftis skall mätta barnen under eftermiddagen. Ledaren skall komma ihåg att barnen oftast äter gemensam middag med föräldrar och familj på kvällen, så mellanmålet får inte vara för tungt. Det finns en mängd variationer på mellanmål. Viktigt är här att komma ihåg hygienpasset och de krav som ställs på eftisledarna beroende på vad som serveras som mellanmål. För detta ändamål finns det även här mycket att hitta på nätet. Marthaförbundet har gett ut en handbok, MiljÖnärer i köket som är en receptsamling speciellt riktad mot barn och unga. Den finns att ladda ner på nätet, men kan även beställas direkt från Marthaförbundet. Kommunerna har färdigt planerade menyer för skolor och daghem (finns bl.a. i dagstidningarna) som gärna kan beaktas då man planerar vad barnen skall äta på eftis. Dessa veckomenyer är planerade så att de fyller barnens dagliga näringsbehov, och är mångsidiga och varierade alternativ för barnen. I veckomenyerna beaktas också de vanligaste allergierna. Från och med 1.1.2005 måste alla som arbetar med oförpackade livsmedel ha ett hygienpass. Hygienpasset går ut på att man avlägger ett test, som Livsmedelsverket utarbetat. Testet behandlar bl.a. hygieniska arbetsmetoder, mikrober, matförgiftningar, förorening av livsmedel, personlig hygien och också lagstiftning som berör livsmedelshantering. Mera information finns hos Livsmedelsverket eller Utbildningsverket. Det finns flera institutioner där man kan ta Hygienpasset i Svenskfinland. Bland annat Arcada och Borgå medborgarinstitut i Nyland, Svenska Yrkesinstitutet i Österbotten och Ålands landskapsregering ordnar kurser och tentamen för Hygienpasset. Hygienpasset är alltså obligatoriskt för personer som handskas med opackad mat. Packad mat är t.ex. olika sorters frukter och yoghurtburkar. Eftersom personal inom eftisverksamheten ofta pysslar med barnen i köket, lagar pepparkakor till jul, pizza eller bakar kakor till ett födelsedagsbarn, så är det nästan oundvikligt att inte komma i kontakt med mat tillsammans med barnen under eftermiddagarna. Därför rekommenderas att åtminstone en av de anställda på eftiset har ett hygienpass. På utbildningsstyrelsens webbplats finns en handbok som heter God hygien säkra livsmedel där det finns närmare information om hygien och hygienpass. Där finns också beskrivet vad lagen säger om hygienpasset. 30 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 31

7 SAMARBETE Vuxensamarbetet är basen för barnets trygghet. För att kunna säkerställa att barnet trivs och får den uppmärksamhet och trygghet som behövs, måste samarbetet mellan vuxna och de viktigaste aktörerna runt barnet fungera, det vill säga samarbetet mellan eftiset å ena sidan och skolan och hemmet å den andra sidan. Samtidigt måste samarbetet fungera mellan hemmet och skolan för att båda parter skall kunna få den information som behövs för planeringen av barnets vardag. Ett fungerande trepartssamarbete mellan eftis, skola och hemmet gynnar verksamheten och informationsutbytet och sparar alla parters tid. 7.1 SAMARBETE MED HEMMET Kommunikationen mellan föräldrar och eftisledare måste fungera. Dels måste föräldrarna veta hur barnens eftermiddag ser ut, och dels måste eftisledare vara medvetna om det som försiggår i hemmet, hur rutinerna ser ut, vilka vanor barnen har hemma o.s.v. För barnet är föräldrarna de allra viktigaste personerna. Familjen besluter vilken uppfostran de vill ge sina barn och i uppfostringsfrågor finns det ingen s.k rätt lösning eller modell. Skillnaderna är stora p.g.a kulturella, språkliga, religiösa, m.fl skillnader i samhället. För barnets välmående är det därför nödvändigt att samarbetet mellan eftisledarna och föräldrarna fungerar för att hitta en gemensam modell för fostran. Det finns flera sätt att underlätta och förbättra kontakten mellan föräldrarna och eftiset. Ett regelbundet månadsbrev, antingen eftis eget eller i samarbete med skolan, informerar hemmet om vad barnen sysslar med på eftis, vem de umgås med, eventuella temadagar eller veckor, speciella dagar, utflykter o.s.v. Månadsbrev är ett enkelt sätt att hålla kontakt med föräldrarna. Eftis kan också ordna föräldrakvällar, antingen ensamma eller tillsammans med skolan. Föräldrarna har då möjlighet att bekanta sig med eftisets utrymmen, barnens material och eventuella projekt och träffa andra barn och föräldrar från samma eftis. Utöver dessa föräldrakvällar kan eftiset ordna evenemang där också föräldrarna får delta, t.ex. speciella högtider som firas tillsammans eller andra evenemang, antingen på eftis eller utanför. En möjlighet till samarbete med hemmet och föräldrarna är att låta en förälder berätta om sitt yrke eller ett annat kunskapsområde som skulle intressera barnen, kanske visa dem en intressant arbetsplats eller lokal. Många eftisar använder sig också av kontakthäften som både eftisledare och föräldrarna kan skriva i. Om skolan använder kontakthäften kan det vara en bra lösning att fråga om eftiset kan använda samma häfte. På detts sätt utvecklas också samarbetet mellan skolan, hemmet och eftiset! Föräldrarnas åsikter är också av stor betydelse vid utvecklingen och utvärderingen av verksamheten (se kapitel 5.3). 7.2 SAMARBETE MED SKOLAN Nedan följer ett exempel från Kottby eftis i Helsingfors där samarbetet mellan eftiset och skolan fungerat bra: Inga-Lill Lönnqvist, eftisledare, Fritidshemmet i Kottby SAMARBETET MELLAN EFTISET OCH SKOLAN Skolan och skolbyggnaden finns till för eleverna. Det är platsen där alla barn har en möjlighet att lära sig nya saker. Därför är det viktigt att som ledare på eftiset inse att skolverksamheten går i första hand, och att man skall vara nöjd med alla små rättigheter man får i skolan. Rektorn i vår skola har arbetat med att integrera eftispersonalen i skolans arbete. Hösten startade med lärarnas planeringsmöte, där hela eftispersonalen fick delta. Rektorn hade byggt upp mötet så att hon»» startade med ärenden som gällde både skolan och eftiset. Det gynnar hela skolans personal, om alla vuxna i skolan har samma regler, så vi startade med dem. Speciellt viktiga kändes reglerna ute på skolgården och i den nya lekparken utanför skolan, där det samtidigt finns både lärare och eftisledare. Uppförandet i matsal, bibliotek och liknande utrymmen var också bra att repetera. Följande ärende var årets program, med dagordning, specialdagar och temaveckor. Redan då fick eftiset information om höstens specialdagar, och det underlättar planeringen av eftermiddagen. Ett exempel är att skolan som tradition har en pysseldag på Luciadagen i december. Då undviker vi pyssel på eftis den dagen och försöker istället komma på någon lösning där barnen kan stoja och röra på sig. I skolan och på eftis fanns ett behov av förstahjälp kurs. Därför beslöt vi att försöka ordna en skräddarsydd kurs i skolan för både lärare och eftisledare. Årets nyhet var att rektorn behållit gymnastiksalen en timme, en kväll i veckan där hela personalen tillsammans har en möjlighet till spel, lek eller någon slags motion. Eftisledarna blev inbjudna att delta i rekreationstimmen. Senare under hösten har det visat sig att eftisledare och lärare är intresserade av samma slags utbildning. Antimobbningsdagen (arrangör Folkhälsan) som var inriktad på eftispersonalen intresserade både rektor och lärare. Under dagen bestämde man sig för att ansöka om pengar för att skaffa gemensamt (i skola och på eftis) material som förebygger mobbning. Det har visat sig vara givande att kunna fortsätta på samma projekt på eftis som behandlats i skolan. Kontakten med lärarna gör tillvaron för barnen lättare. Vi träffar lärarna dagligen, men det är inte alltid så lätt att komma ihåg ifall det är något viktigt som skall vidarebefordras.»» Skolans morgonvårdare fyller i ett kontakthäfte ifall det är någon förälder som vill anmäla om något avvikande i barnets dagsprogram, avhämtare eller dylikt. Häftet finns alltid i förskolans utrymmen, där både morgon- och eftisverksamheten sker. Likaväl fyller eftisledarna i häftet ifall någon anmäler något väsentligt på eftermiddagen om följande dag eller morgon. Förskolans, ettans och tvåans lärare försöker upplysa oss muntligt ifall det hänt något speciellt i klassen. För övrigt tilldelas vi veckobrev där det finns viktig information till familjen, förändringar i läseordning, läxor och utflykter. Månadskotten är en infotidning som utkommer en gång i månaden, där det finns en kalender med alla specialdagar uppräknade. Varje klass (antingen läraren eller några elever) har också skrivit en sida, där det berättas lite om vad klassen har sysslat eller skall syssla med. Fritidshemmet skriver också en sida till Månadskotten. Tidningen innehåller alltid viktig information för hela skolan och för hemmen. Frånvaro från skolan skrivs in i ett häfte i lärarrummet, där alla kan gå och kolla vilka barn har sjukanmälts. Den informationen får man också ofta av lärarna. Vi upplever att samarbetet mellan eftis och skola fungerar, men för att uppnå ännu bättre resultat vore det bra om någon lärare hade möjlighet att arbeta med samma projekt som vi på eftis. Det är viktigt att samarbetet med skolan fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Ett gott samarbete mellan skolan och eftis är till nytta både för de vuxna och för barnen. Samarbetet underlättar vardagen, och är ett hjälpmedel för planering och utveckling av verksamheten i både skola och eftis. En bra och konkret möjlighet till samarbete med skolan är att tillsammans fundera på krissituationer och hur krisplanen skall se ut. 32 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 33

7.3 SAMARBETE MED ANDRA AKTÖRER Den lokala miljön kring eftiset och verksamheten utgör ett stort stöd för eftisledare och eftispersonal. Aktörerna i denna miljö utgörs främst av skolan, men består också av bibliotek, annan fritidsoch kulturverksamhet i form av klubbar och föreningar, daghem samt andra eftisar. Dessa olika aktörer utgör ett viktigt nätverk där eftisledare kan utbyta idéer, tankar och åsikter samt hjälpa och stöda varandra på andra sätt. Genom att utveckla kontakten till dessa andra aktörer kan eftisledaren skapa sitt eget, lokala nätverk. Detta nätverk kan ha regelbundna träffar och diskutera aktuella händelser i närområdet och hur alla tillsammans kan skapa en trygg och stimulerande vardag för barnen. Eftisledare skall våga ta kontakt med andra personer i barnets omgivning. Genom att skapa kontaktytor skapas samtidigt positiva stämningar och miljöer. Eftisledare och andra personer i barnets dagliga miljö kan dra nytta av att träffas, dela på ansvaret, jobba i team och prata med varandra. De kan också planera verksamheten tillsammans, och på det sättet utnyttja den kunskap och de resurser samtliga innehar. Farfar i skolan är ett projekt som bygger på idén om att barn behöver vuxenkontakter. Då föräldrar är på jobb på dagarna, och lärare har fullt upp med många barn och många uppgifter kan ställföreträdande mor- och farföräldrar i skolan och på eftis vara ett aktivt stöd i barnens vardag. Projektet går ut på att ta till vara den äldre generationens resurser som medfostrare. Projektet drivs av flera organisationer och föreningar i Finland. I Svenskfinland samarbetar t.ex. Hem och Skola, Folkhälsan, Utbildningsverket i Helsingfors samt Svenska Pensionärsförbundet med verksamheten. 8 KONFLIKTHANTERING På ett eftis kan det uppstå många olika former av kriser och konflikter. I detta avsnitt avses främst de kriser och konflikter som involverar barnet. Konflikter kan uppstå mellan barn, mellan barn och ledare eller mellan hemmet och ledare. Kriser kan uppstå i en mängd olika situationer, vissa allvarligare än andra. Som ansvarlig vuxen på eftiset har eftisledaren en viktig roll och uppgift när det uppstår kriser eller konflikter. Här finns det många hjälpmedel för eftisledare att ta till för att veta hur han eller hon på bästa sätt skall kunna handleda, trösta eller hjälpa barnet. Det finns olika färdigheter att träna upp för att bättre kunna förstå, kommunicera och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Dessa punkter är också en bra förutsättning för att konflikter inte behöver uppstå. Faktorer som alla, både barn och vuxna, kan vidareutveckla och lära sig hantera är - att se och inse att alla inte tänker och fungerar som en själv - att känna till sina egna känslor och förstå andras - att bli medveten om kroppsspråkets betydelse - at tala så att andra förstår vad man menar det är inte viktigt vad jag tycker jag har sagt utan det viktiga är att mottagaren har uppfattat det jag sagt - att skilja på person och problem Dessa punkter kan man ha som utgångspunkt i fostran på eftis. Så hjälper vi också barnen att förstå sig själva och andra. 9 MOBBNING Jessica Lerche, ped. mag. och Gun Andersson, pol.kand., med mångårig erfarenhet av antimobbningsarbete bland barn och ungdom, bl.a inom projektet Vi mobbar int. 9.1 VAD SÄGER LAGEN ANSVARET AVGRÄNSAS TILL ATT OMFATTA SKOLAN Den nya skollagen från år 2004 garanterar att alla barn har rätt till en trygg skolgång och inte får utsättas för mobbning. Det är utbildningsanordnarens, dvs. kommunens, skyldighet att förhindra och motverka mobbning och våld i skolan. Konkret innebär detta att den nya läroplanen, som tas i bruk senast hösten 2005, behöver inkludera en plan, som beskriver hur man skyddar eleverna mot våld, mobbning och trakasserier samt hur man verkställer planen och övervakar att den följs. Även om lagen inte direkt berör eftisverksamheten är det viktigt att också inom varje eftis utforma en handlingsplan - gärna i samarbete med de lokala skolorna och andra eventuella samarbetsparter. 9.2 MOBBNING ÄR UPPREPADE TRAKASSERIER Den person som myntade begreppet mobbning var den svenska läkaren Peter -Paul Heinemann år 1972. Han uppfattade mobbningen som ett gruppfenomen och definierade begreppet som psykiskt eller fysiskt gruppvåld riktat mot en person (Heinemann 1972). När det gäller definitionen av begreppet mobbning så råder det överraskande stor samstämmighet bland författare och forskare och skillnaden handlar om rent språkliga detaljer och omformuleringar. Den norska professorn Dan Olweus definierar mobbning enligt följande: Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. De negativa handlingarna föranleder obehag och har för avsikt att tillfoga en annan skada. (Olweus 1993). Mobbning är m.a.o. systematiska upprepande trakasserier. Negativa handlingar är när en eller flera individer tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag, och individen har svårt att försvara sig (befinner sig i underläge). Trakasserierna sker vanligen dagligen och kan pågå i veckor, månader, t.o.m. år om ingen ingriper. Man brukar skilja mellan verbal, fysisk och psykisk mobbning: Verbal mobbning är hot, hån, elakt tal, baktalande, sårande yttranden. Fysisk mobbning är sparkar, knuffar, nypor eller fasthållning mot någons vilja, att gömma eller söndra andras saker, gå i andras väskor. Psykisk mobbning är grimaser och elaka gester, att provocera i syfte att irritera och såra en annan, utpressning, uteslutning som att frysa ut någon ur en grupp eller att inte låta någon vara med. Den stora utmaningen när det gäller att bekämpa mobbning är att kunna upptäcka den. Mycket av mobbningen sker i tysthet (subtilt) och ger sig uttryck i form av minspel, menade blickar, skvaller, suckar, fnissningar och viskningar, som experten Gunnar Höistad betonar (2001). 9.3 MOBBNING HANDLAR OM ATT BLI DJUPT KRÄNKT SOM MÄNNISKA Det är en mycket kränkande, förnedrande upplevelse att bli utsatt för mobbning. Känslan kan beskrivas t.ex. så här; vem som helst kan när som helst göra vad som helst mot mig utan att jag kan göra någonting för att förhindra det (Ljungström 1997, s.16). Det handlar om att vara utelämnad till andras godtycke, oförmögen till egen kontroll eller att vara helt utesluten från den sociala gemenskapen/utestängd från kamratkretsen. Barn och ungdomar som utsätts för mobbning och utanförskap brukar många gånger välja att tiga. Att bli mobbad är att bli kränkt som människa, förnedrad och utesluten från gemenskapen - man känner djup skam. Det vi skäms för tiger vi människor om. Hellre lida i tysthet, än berätta. Här har vi vuxna en stor utmaning att försöka göra tröskeln så låg som möjligt för att få barnen att våga och klara av att berätta. 34 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 35

Därför är det viktigt att erbjuda stöd och hjälp åt såväl offret som mobbarna samt försöka påverka rollerna och normerna i hela gruppen. Trots att det inte är lätt att frigöra sig från rollen som mobbare eller offer handlar det inte om några bestående personlighetsdrag. Mobbningen är speciellt uppmärksammad i skolan eftersom alla barn möts där. I eftisar och inom olika fritidsverksamheter har man större möjlighet att sluta om man känner sig utsatt, men målet är ingalunda att p.g.a. mobbning vara tvungen att inskränka sin livsmiljö. Det är lika viktigt att inom dessa arenor kunna åtgärda mobbningen som inom skolan. 9.4 MOBBNING ÄR ETT GRUPPDYNAMISKT PROBLEM - MÅNGA OLIKA ROLLER FÖREKOMMER Mobbning kan definieras som gruppvåld i såväl psykisk som fysisk bemärkelse. Det engelska ordet mob avser även en grupp, folkmassa (pöbel) som förföljer, anfaller och ofredar. Mobbarna omringas av mera eller mindre aktiva eller passiva medlöpare, som upprätthåller själva mobbningen. Gruppen som bildas utsätter offret dvs. den mobbade - för trakasserier. Offret är i ett sådant underläge att han inte kan eller vågar försvara sig. Den finländska mobbningsforskaren Christina Salmivalli har även i första hand sett mobbning som ett gruppdynamiskt problem. Hon särskiljer olika roller i en mobbningssituation; förutom mobbare, medhjälpare och offer även förstärkare, åskådare/observatörer och försvarare. Inom mobbningsforskningen brukar man tala man om karriären som mobbare och offer. Tyvärr finns det tecken som tyder på att mobbningen tenderar att förfölja. Detsamma gäller även mobbaren - individer som är aggressiva fortsätter med sitt aggressiva beteende. Därför är det så viktigt erbjuda stöd och hjälp åt såväl offret som mobbarna samt försöka påverka rollerna och normerna i hela gruppen. Trots att det inte är alldeles lätt att frigöra sig från offer- eller mobbarrollen, så handlar det inte om några bestående personlighetsdrag, utan rollerna kan vara form- och utbytbara. Man kan från mobbare bli ett offer och vice versa. Man kan även stöta på barn som samtidigt både är utsatta (offer) och utsätter andra för mobbning. Eftersom de flesta av barnen i en grupp på ett eller annat sätt deltar i mobbningen bör man enligt Salmivalli rikta de åtgärder som skall få slut på mobbningen mot hela gruppen. Bl.a. social träning (EQ eller empatiträning), smågruppsdiskussioner, kontinuerlig dialog om kamratrelationer, gemensamt utformade regler, vänelevsverksamhet, drama och rollspel är några metoder hon rekommenderar för att få bukt på mobbning bland barn och unga. Som hjälp i arbetet att påverka attityder mot mobbning och öka toleransen kan man även använda böcker, lekar och spel. Pelle Svanslös är kanske en av de främsta böckerna som kan användas som underlag för en diskussion om mobbning. För yngre barn är även massage en effektiv metod att öka samhörigheten i gruppen och minska mobbningsrisken. I Vi mobbar int projektets arbetsmapp finns flere förslag om metoder i förebyggande syfte. Pojkar använder mera s.k. aktiva och direkta (synliga) uttrycksformer i form av knuffar, sparkar, skällsord, kränkande kommentarer och hotelser, att gömma saker, att söndra andras egendom mm. Flickorna tillämpar oftare s.k. indirekta och passiva (osynliga) uttrycksformer, så som utfrysning (uteslutning från kamratkretsen) och social isolering. Flickors mobbning brukar definieras som psykisk mobbning. Elaka minspel, grimaser, suckar, fnissningar, viskningar, elakt förtal, menande blickar m.m. är några exempel. Flickor kan mobba också inom sin egen kamratgrupp. 9.5 VÅGA VARA BESVÄRLIG OCH AGERA VUXEN Då det gäller mobbning är det viktigt att ha nolltolerans och direkt reagera om man ser att ett barn blir utsatt för kränkande beteende eller fysiska trakasserier. Barn och unga iakttar mycket noga vuxnas beteende. Om vi som vuxna inte reagerar ger vi samtidigt tyst vårt medgivande och understöder mobbningen. 9.6 HANDLINGSPLANEN SOM STÖD Utgångsläget vid bekämpning av mobbning är att målmedvetet arbeta i förebyggande syfte, så att man skapar en miljö där mobbningen inte lyckas få grogrund. Mångsidiga förebyggande åtgärder utesluter dock inte att mobbning uppstår. Därför är det viktigt att ha beredskap att lösa akuta mobbningssituationer och ett konkret handlingsprogram upplevs ofta som ett bra stöd och hjälpmedel i sammanhanget. Ett handlingsprogram eller en plan kan ses som en manual/ett gemensamt förhållningssätt för hur man motverkar mobbning i den egna eftismiljön. Handlingsplanen är inte en hyllvärmare utan ett stöd för hur man handlar i en konkret situation eller hur man förebygger mobbningen inom sitt eftis. Den innehåller information om vem som tar i, vilken metod använder man då man reder upp mobbningen och följer upp att mobbningen faktiskt har upphört och hur man meddelar om mobbningen till föräldrarna. I handlingsplanen kan också ingå vilka förebyggande metoder och vilket material man använder sig av vid det egna eftiset. Vuxna behöver även fortbildning i hur man tacklar mobbningen. I planen kan även ingå hur man tänker garantera att hela personalen får utbildning och hur man introducerar ny personal i mobbningsarbetet. Ju större kunnande desto lättare och snabbare klarar man av att ingripa och åtgärda problemet. 9.7 SAMARBETE MED SKOLAN Det idealiska är om eftiset och den lokala skolan tillsammans kan utforma en gemensam handlingsplan, ordna utbildning och diskutera förekommen eller misstänkt mobbning. För att inte bryta bestämmelser och lagar om tystnadsplikt kan det vara viktigt att be föräldrarna om tillstånd att få samarbeta om man uppdagar mobbning. Mobbning behöver inte förekomma på båda platserna eftersom grupperna varierar, men det är viktigt att mobbningen inte heller sprider sig. 36 DEL II VARDAG PÅ EFTIS 37