Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

Relevanta dokument
Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Innovationsupphandling

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

tala är silver dela är guld

Guide fö r natiönell uppfö ljning av pröjektverksamhet med finansiering av anslag 1:1, Regiönala tillva xta tga rder

Framtidens Arbetsförmedling

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016

Bilaga 1. Indikatorer för att följa Tillväxtverkets verksamhet och verksamhetsplan

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Arbetsordning för Tillväxtverket

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

8.1 Internrevisionens arbetsordning 2019

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Tillväxtverkets interna regler (2017:6) om bevarande av elektroniska handlingar

Tillväxtverkets budgetunderlag

Junior- och ungdomsta vlingar

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

Syftet med rutinen. Ansvarsfördelning. Flödesschema rutin för revisionshantering

Sammanfattning delegeringsförteckningen

Nytt nationellt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1

Tillväxtverkets verksamhetsplan 2017

Integritets Policy -GDPR

Årsredovisning Att skriva i årsredovisningen... 3 Riktlinjer för språket... 4 Ordning och reda... 4 Tidsplan... 5

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

MALL FÖR YTTRANDE ÖVER FÖRSLAG TILL NY RENHÅLLNINGSORDNING FÖR LAHOLMS KOMMUN 2019 DEL 1 AVFALLSPLAN MED MÅL OCH ÅTGÄRDER

Datum Version 1.0. Diarienummer Ä EU2020+ Slutrapport (43)

La ttla st sammanfattning

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Sammanfattning. Uppdraget. Utvecklingen av LSS och assistansersättningen

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Innehåll. Monika Kva l Therese Wallqvister Utkast

Tillväxtverkets mångfaldsredovisning 2017

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

Remissvar angående EU-kommissionens förslag COM(2018) , 382, 390 och (Ert Dnr N RTS)

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

Minnesanteckningar för dialog på Tjänstemannanivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 10 februari 2017

Tillväxtverkets verksamhetsplan

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Ingår i Lärarlyftet II.

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR

Finansieringsvägar för sociala företag

Minnesanteckningar för dialog på politikernivå, Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft, 24 februari 2017

Bosgårdsskolans IKT-plan Lust, lärande och framtidstro 2013

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Datum Upprättad av Gunnar Wennerholm Version 1.0. Diarienr/Projektnr Ä Godkänd av Gunilla Nordlöf

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2015

Samhälleliga mål med upphandling som medel

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning. Ingår i Lärarlyftet II.

Föreningens bästa vän

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Handlingsplan för samverkan och stärkande av arbetsintegrerande sociala företag i Gävleborg.

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA

Grunduppgifter. Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Lathund årsbudget TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK MEDICINSK TEKNIK Sidan 1 av 5 LATHUND TILL ÅRSBUDGETEN 15/16

Utveckling av de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, inklusive klimat

Anders Lundkvist, ordf SeniorNet Sweden besöker SeniorNet Tyresö

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman


Handlingsplan mot mobbning

Hantera remissvar i Public 360

Denna text ga ller fo r dig som a r skribent fo r a rsredovisningen 2017.

Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner.

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN...

Föreningens bästa vän

Integritetspolicy Svenska SfL

Protokoll fo rt vid a rsmo te fo r Sverok Ga vledala Falun

Kommunikationer. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsordning för Tillväxtverket

Tillväxtverkets avdelningar, enheter och grupper

Läroplan för yrkesträningsprogrammet

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

Hur anpassa juridiken för att öka farten i digitaliseringen av offentlig sektor?

Starta bolag i Estland Bolestia Group OÜ

SVENSKA UPPFINNAREFO RENINGEN - SUF

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan öch

Magisteruppsats. Hur förstås begreppet e-demokrati i relation till den traditionella demokratin? Självständigt arbete 15 hp

Transkript:

Datum 2018-05-09 Upprättat av: Christina Nyström, Anna Goldie, Anna Boström, Anneli Normann, Göran Brulin, Isaac Karlsson Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+ Regeringens ambition a r att Sverige ska bli bäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter 1 Digitalisering a r en betydande fo ra ndringsfaktor, som kommer att pa verka alla fo retag oavsett bransch och verksamhet Digitalisering och nya tekniska landvinningar, och den strukturomvandling i na ringslivet som dessa fo rva ntas medfo ra, skapar mo jligheter fo r framva xten av nya fo retag men sta ller ocksa krav pa existerande fo retag att kontinuerligt fo rnya sig Sa va l digitaliseringens mo jligheter som dess utmaningar beho ver hanteras, eftersom det kommer inneba ra att vissa fo retag inte kommer vara tillra ckligt konkurrenskraftiga o ver tid Hos regionalt utvecklingsansvariga och fo retagsfra mjande akto rer beho ver det finnas god kompetens och fo rma ga att kontinuerligt utveckla na ringslivets fo rutsa ttningar, fo r att sto dja ett konkurrenskraftigt na ringsliv Utifra n Tillva xtverkets o vergripande ma l Hållbar tillväxt och fler växande företag i alla delar av Sverige och myndighetens ansvarsomra den bo r fokus i utformandet av insatser i en kommande programperiod vara att sa kersta lla att digitaliseringens mo jligheter kommer fo retagen till del Digitalisering kan hja lpa fo retag att expandera sin verksamhet genom att identifiera kompletterande kunderbjudanden eller genom att utveckla helt nya lo sningar pa befintligt eller nya kunders behov, och bidra till att fo retagen kan va xa pa en internationell marknad Insatser fo r att ytterligare sta rka digitaliseringen av na ringslivet kan ske genom att rikta in sig pa fo ljande: 1 Stärkt kapacitet och kompetens i det fo retagsfra mjande systemet (pa regional/lokal niva ) 2 Höjd kunskap om och användning av digital teknik i fo retag Genom att fo retag i sto rre utstra ckning nyttjar digital teknik, inte endast fo r effektivisering utan i verksamhets- och produktutveckling, sta rks deras internationella konkurrenskraft Ba da typer av ovan fo reslagna insatser bidrar till att sta rka fo retagens konkurrenskraft, genom insatser direkt till fo retag och genom insatser som riktar sig till det fo retagsfra mjande systemet, och da rmed i fo rla ngningen till de fo retag som har behov av ra dgivning och coachning fra n akto rer i systemet 2 God ra dgivning fo rutsa tter att det finns regional kompetens i det fo retagsfra mjande systemet med kunskap om digitaliseringens mo jligheter och hur man kan sto dja fo retagen i deras omsta llning Mot bakgrund av att fo rutsa ttningarna ser olika ut i olika delar av landet i termer av kapacitet och kompetens inom digitalisering, bedo mer Tillva xtverket att det finns ett fortsatt behov av nationell samordning fo r att sprida goda exempel och fo r att sto dja 1 http://wwwregeringense/regeringens-politik/digitaliseringspolitik/ 2 Dessa typer av insatser ligger i linje med de insatsomra den som identifierades i Tillva xtverkets rapport 0217 Insatser för digitalisering av företag: 1) Insatser fo r att fra mja o kad grad av digitalisering hos fo retag; 2) Utveckling av olika typer av digitala tja nster riktade till fo retag; och 3) Insatser fo r att fra mja digital kompetens hos arbetskraften 1(6)

utvecklingen regionalt I innevarande programperiod har fokus fo r sammanha llningspolitiken inom temat digitalisering framfo r allt ro rt utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Endast en mindre del av medlen inom TO2 Bredband och IKT har ga tt till projekt da r syftet varit o kad kunskap eller nya tja nster inom digitalisering (en o vergripande bild av vilka dessa typer av digitaliseringsprojekt som beviljats medel a r, a terfinns i appendix) Info r en kommande period bo r da rfo r fokus skifta mot att nyttja de mo jligheter som den utbyggda infrastrukturen medfo r PTS har i en skrivelse uttalat intresse fo r det framtida ansvaret fo r bredbandsutbyggnad efter 2020 3 Fo r att fra mja ra ttssa kerhet och fo rutsebarhet, anser PTS att det endast bo r finnas ett statligt sto d fo r bredbandsutbyggnad Den lo pande utva rdering som Jordbruksverket och Tillva xtverket go r med PTS som expertmyndighet och SLU som utva rderare motsa ger inte denna slutsats pa na got sa tt, tva rtom 4 Vad ga ller fra gan om framtida bredbandsutbyggnad, sta ller sig Tillva xtverket positivt till det fo rslag som la mnats av PTS ga llande att sto det fo r detta bo r ligga utanfo r Landsbygdsprogrammet och ERUF fo r att ista llet administreras av en myndighet, PTS Förslag på inriktning på framtida ERUF-satsningar 1 Stärkt kapacitet och kompetens i det (regionala) företagsfrämjande systemet Tillva xtverket bedo mer att det finns ett fortsatt behov av att utveckla kompetensen och kapaciteten bland offentliga akto rer Det finns en god kompetens om digitalisering hos privata akto rer men den a r svagare i fra mjarsystemet eftersom ra dgivningsverksamhet fra mst har byggts upp kring andra, mer traditionella fra gor, sa som att ta fram en bra affa rsplan, jobba med en affa rside eller innovationsra dgivning Sa ledes finns ett fortsatt behov av nationell samordning sa att fo retag oavsett region ska kunna fa kvalificerad ra dgivning inom digitalisering Med vissa undantag finns relativt la g kapacitet regionalt att fra mja fo retagens digitalisering Behovet av nationellt sto d kan vara no dva ndigt inte minst i sma regioner med fo rha llandevis mindre egen kapacitet att ta sig an digitalisering Ha r kan en nationell myndighet bidra genom att understo dja och koordinera digitaliseringsaktiviteter, skapa mo tesplatser fo r att utbyta erfarenheter och genom att ta en samordnande roll Det a r viktigt att fortsa tta arbetet med att sprida la rdomar och goda exempel och identifiera och utveckla koncept som kan skalas upp Den pa ga ende utva rderingen av digitalisering (ERUF-projekt inom TO2 och TO3 samt Kickstart) kommer att kunna ge ytterligare insikter om hur na ringslivets digitalisering kan fra mjas Resultaten av utva rderingen kan bidra till att utveckla ett ramverk fo r hur ett bra digitaliseringsprojekt ska sa ttas upp Utva rderingen kan bla ge svar pa : Vad har fungerat och inte fungerat? Framga ngsfaktorer respektive fallgropar? Checklista fo r bedo mning av projektanso kningar? Hur sa tta samman projekt och vilka fo rutsa ttningar a r no dva ndiga fo r projekt som ger besta ende effekter? Vilka a r ra tt projekta gare? I vilken utstra ckning ska fokus vara att utveckla befintliga vs hitta nya 3 Post- och Telestyrelsen, Framtida stödinsatser på bredbandsområdet, Dnr 17-6893 4 Jordbruksverket, Om förutsättningarna för utvärdering av resultat och effekter av bredbandsstöd i Sverige, UTV17:1 Kommentar: avsta mt med PTS/Maria Wahlberg So rman; Detta med fo rbeha ll att det skjuts till nationella medel, men na gon sa dan indikation fra n regeringen har inte funnits a n sa la nge 2(6)

projekta gare (inarbetade vs nyta nkande)? Det beho vs ocksa kompetensho jande insatser riktade till regionala akto rer i fra mjarsystemet Detta skulle kunna ske genom exempelvis: Fokusera pa regionalt utvecklingsansvariga akto rer Hitta samarbeten med ESF (ga llande arbetssa tt) Finansiera regionala utbildningsprogram i samverkan med svenska ESF ra det; fokus pa kompetensho jande insatser och koppla ihop ERUF med ESI (ESF/Landsbygdsprogrammet) med syfte att ho ja individers kompetens och ge o kade kunskaper inom digital affa rs/verksamhetsutveckling Nyttja regional samlokalisation med ESF Regionalt utvecklingsansvariga akto rer a r viktiga motparter, da det a r de som idag driver flera projekt inom digitalisering Givet detta, beho ver Tillva xtverket fundera pa hur vi kan sta rka va r kapacitet att vara ett sto d till regionalt utvecklingsansvariga akto rer i att ta fram digitaliseringsprojekt: Ska Tillva xtverket bli mer aktiv i ra dgivning kring tja nster/framtagande av projekt? Ytterligare ett mo jligt omra de fo r insatser inom ERUF a r o kad harmonisering mellan kommuner och/eller regioner i att utveckla digitala tja nster och fo renkla fo r fo retag med hja lp av digitalisering (exempelvis olika anso kningsfo rfaranden) Fo renklingsspa ret a r sa rskilt viktigt fo r mindre kommuner som har begra nsade resurser I sammanhanget beho ver skalbarhet till nationell niva beaktas fo r att mo jliggo ra en bredare anva ndning av de satsningar som go rs Na r landsting blir regionalt utvecklingsansvariga, kan behov uppsta att finansiera olika typer av na tverk, exempelvis av o vergripande karakta r pa temat digitalisering fo r tja nstema n/beslutsfattare, eller utifra n tematik (inom landstingens olika verksamhetsomra den) Ha r skulle mo jligen ERUF-satsningar kunna ligga, a ven om Tillva xtverket fra mst bo r fokusera pa insatser som riktar sig direkt eller indirekt till det fo retagsfra mjande systemet Det kommer att finnas ett stort behov av digitala samha llstja nster, da r offentlig sektors behov mo ter fo retagens lo sningar pa digitala tja nster till medborgare Till detta finns ocksa behovet av att fortsa tta utveckla digitala tja nster som riktar sig till fo retag, av typen verksamtse eller digital handla ggning, sa som exempelvis Serverat Ä ven att tillga ngliggo ra offentliga data, fo r att anva ndas av fo retag fo r innovation, att utveckla nya tja nster och varor, etc bo r understo djas Hur kan digitalisering anva ndas fo r att understo dja andra prioriterade teman (innovation, klimat, etc)? Under detta insatsomra de kan ocksa rymmas initiativ fo r att o ka den digitala delaktigheten sa att fo retag och medborgare ska bli mer digitala, da ribland den kompetensho jande aspekten, fo r att da rigenom o verbrygga den digitala klyftan 2 Höja företagens kompetens inom digitalisering och stöd till användning av digital teknik Syftet med satsningar inom ERUF a r att sta rka fo retagens konkurrenskraft och sto dja omsta llning genom digitalisering och automatisering, da r fra msta fokus a ven fortsatt bo r vara sma och medelstora fo retag Det kan rikta sig till fo retag som har digitalisering som ba rande ide men ocksa till de fo retag som inte har det som en ba rande del av sin verksamhet, men som kan gynnas av en o kad digitalisering, genom att hitta nya 3(6)

marknader, tja nsteerbjudanden eller nya kunder Men da riktar vi oss mot olika ma lgrupper och beho ver jobba pa olika sa tt fo r att na o nskade effekter Projekten kan som ett fo rsta steg syfta till ökad insikt om digitaliseringens mo jligheter och rikta sig till ma nga fo retag I en fo rla ngning bo r det a ven finnas projekt som leder till stärkt förmåga hos företagen att agera Ökad insikt: Digitaliseringskompetens I detta ryms finansiering av projekt som syftar till att o ka fo rsta elsen hos fo retag om vad digitalisering kan inneba ra, sa som ra dgivningsinsatser fo r att ho ja den digitala fo rsta elsen i fo retag Det skulle ocksa kunna handla om kunskapsho jande/kompetensutvecklande satsningar Utifra n Tillva xtverkets erfarenheter skulle framtida satsningar kunna innefatta: Bygga vidare pa erfarenheterna fra n: o Kickstart (eg coachning/ ra dgivning/ workshops i grupp som har en tydlig branschspecifik koppling) och utveckla dessa i samarbete med o branschorganisationer; o vriga projekt inom Digitaliseringslyftet (da r fo retagen kunnat fa individuell ra dgivning och coachning) Kickstart ger inspiration och a r en viktig insats men ma nga fo retag a r sedan i behov av mer konkret individuell ra dgivning, utifra n det egna fo retagets specifika kontext En stor utmaning i mo tet med fo retag som so ker affa rsutvecklingscheckar a r att det na stan aldrig finns na gon akto r som fo retagen kan ha nvisas till fo r ra dgivning (finns i stort sett bara fo r industrifo retagen) Va ra erfarenheter visar att fo retagen beho ver sto d i vilka prioriteringar de beho ver go ra, vilka tekniska lo sningar som finns, och vad olika alternativ skulle inneba ra fo r deras verksamheter Regionala utvecklingsakto rer fa r sto d i att genomfo ra workshops utifra n sin regions specifika behov; Identifiera vilka regionala utmaningar som kan hanteras genom digitalisering vilket skapar fo rutsa ttningar fo r ett sto rre regionalt a garskap I sto rre utstra ckning nyttja ERUF:s fo rstudiemedel som experimentla da (med sto rre fokus pa praktiska projekt/aktiviteter) ista llet fo r teoretiska rapporter som ocksa kan medfinansieras med nationella medel Verksamtse arbeta vidare med att fo renkla fo r fo retag med hja lp av digitalisering Sto d till kompetensutveckling och vidareutbildning Stärkt förmåga: Stöd till företag Tillva xtverket tycker att det vore o nskva rt om ERUF gav mo jligheten att finansiera sto d till fo retag att agera pa o kad kunskap och insikt i digitaliseringens mo jligheter, och da rigenom kunna ta steget vidare i sin digitaliseringsresa Med en fo rsta rkning av medel till exempelvis affa rsutvecklingscheckar med finansiering fra n ERUF kan fler fo retag/en sto rre bredd av fo retag a n idag ges mo jlighet att pa bo rja eller vidareutveckla digitaliseringen av sin verksamhet Sto d som riktar sig direkt till fo retag (av typen checkar som idag finns i nationella satsningar) som ett sa tt fo r fo retaget att ta ytterligare steg i fo retagets digitalisering Detta ska syfta till att fo retagen ga r fra n kunskap och insikt om vad digitalisering skulle kunna inneba ra fo r mo jligheter i det egna fo retaget till att faktiskt sta lla om, bidra till fo ra ndrad fo rma ga och till att utveckla verksamheten Mo jlighet att inom ERUF ge sto d direkt till fo retag (av typen digitaliseringscheckar) da en omsta llning kanske kra ver sto rre belopp a n vad va ra nationella 4(6)

checkar tilla ter Hur fo rha ller detta sig till regler avseende statssto d/de minimis? Ett förslag till hur insatser inom digitalisering kan sorteras I EU-kommissionens fo rslag till na sta la ngtidsbudget fo resla s nedska rningar inom strukturfonderna om ca fem procent Dock presenteras ett nytt digitaliseringsprogram, Digital Europe Programme Enligt Kommissionen kommer det inom detta program rymmas bla satsningar inom cybersa kerhet 5 I sammanhanget kan finnas behov av ytterligare insatser fo r o kad cybersa kerhet och skydd mot attacker och att arbeta brottsfo rebyggande, fra mja till ett ho jt sa kerhetsmedvetande och ba ttre kompetens av aspekter av digitalisering ro rande exempelvis integritetsfra gor Mo jligen skulle ERUFmedel ocksa kunna anva ndas fo r insatser syftande till att sta rka kompetensen inom dessa fra gor Matrisen nedan kan tja na fo r att sortera hur olika digitaliseringssatsningar kan finansieras Finansieringskälla ERUF Digital Europe Programme Nationella medel Stärkt kapacitet och kompetens 1 Regionala fra mjarsystemet 2 Regionalt utvecklingsansvariga 3 Digitala samha llstja nster Kunskap och användning i SMF 1 Digitaliseringskompetens 2 Sto d till fo retag 5 The Commission proposes to create a new Digital Europe programme with an overall budget of 92 billion to shape and support the digital transformation of Europe s society and economy https://eceuropaeu/commission/sites/beta-political/files/budget-proposals-digital-transformationmay2018_enpdf 5(6)

Appendix En kategorisering av digitaliseringsprojekt har gjorts inom ramen för det tematiska kunskapsstödet för TO2 Hållbara transporter, IKT och bredband Denna ger inte en fullständig bild, men kan ge en indikation på inom vilka områden behoven finns Kategoriseringen av digitaliseringsinsatser, när fysiska investeringar i bredbandsutbyggnad räknats bort, visar följande: Insatsområde (uppgifter från höst 2017) Utveckla av nya tjänster inom offentlig verksamhet Utarbeta en ny produkt eller tjänst genom digitaliseringens möjligheter En ny process inom företaget insatser för effektivisering i befintliga företag med hjälp av digitalisering Kunskapsprojekt - utveckla eller presentera kunskap om digitaliseringens möjligheter inom såväl privat som offentlig verksamhet Digital kompetens kompetensförsörjningsfrågor Andel av totalt beviljade medel Andel av totalt antal projekt 10 % 13 % 23 % 24 % 41 % 24% 22 % 30% 4% 9% 6(6)