Utredning om förskolornas och skolornas gårdsmiljöer i Sala kommun

Utredning om förskolornas och skolornas gårdsmiljöer i Sala kommun Innehållande kartläggning och åtgärdsförslag för förbättring av förskolornas och skolornas omgivande gårdar. Juni 2003. Utredningen är gjord av Monica Yngvesson Ulla Nilsson Britt-Marie Thisner Conny Ström Innehållsförteckning Rubriker sidan Innehåll 1 Barns elevers rätt till en utvecklande och säker miljö 2

Arbetets genomförande och upplägg 2 Förskolans gårdar 3 Kartläggning med åtgärdsplan av förskolornas gårdar 3 Säkerhetsfrågor 3 Behov av åtgärder för att öka säkerheten på förskolornas gårdar 6 Förskolornas behov av ändamålsenlig miljö 7 Kartläggning av förskolegårdarnas ytstruktur och natur 7 Behov av åtgärder för att förbättra förskolegårdarnas ytstruktur och natur 10 Förskolans basbehovsnivå av lekutrustning och övrigt 11 Åtgärder för att tillgodose förskolornas basbehov av gårds- och lekutrustning 13 Förskoleverksamhetens egna utvecklingsmöjligheter 14 Grundskolans gårdar 16 Kartläggning med åtgärdsplan av grundskolornas gårdar 16 Säkerhetsfrågor 16 Behov av åtgärder för att öka säkerheten på grundskolans gårdar 18 Ändamålsenlig utemiljö för grundskolan 19 Kartläggning av skolgårdarnas ytstruktur och natur 19 Behov av åtgärder för att förbättra skolgårdarnas struktur och natur 23 Grundskolans basbehovsnivå av lekutrustning och övrigt 24 Åtgärder för att tillgodose grundskolornas basbehov av gårds och lekutrustning 27 Skolverksamhetens egna utvecklingsmöjligheter 28 Slutkommentarer och sammanfattning 30 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Barnskyddsronder Utskickade enkätfrågor Förteckning av källmaterial 1

Barn / elevers rätt till en utvecklande och säker utemiljö Barns rätt till lek och rekreation slås fast i artikel 31, i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Det skall finnas utrymme för lek och fritid och den miljö som barnet leker i skall vara säker. Barns rätt till lek ska också ses i relation till Barnkonventionens artikel 6, om rätten till att överlevnad och utveckling. Barnkonventionen ställer således krav på att barns miljö skall vara både säker och utvecklande. Gemensamt för nästan alla barn/ elever är att de dagligen befinner sig i förskole - och skolmiljöer. För de små barnen på förskolan är den dagliga utevistelsen mycket viktig för deras utveckling och hälsa. Eleverna i grundskolan tillbringar ca 25% av sin skoltid i form av raster, om vädret tillåter tillbringas den tiden på skolgården. Många av eleverna vistas under grundskolans tidiga år på fritidshem som är integrerade i skolans miljö, de tillbringar stor del av sin dag i skolans inne- och utemiljö. Barn och ungdomar är också de som bäst känner de miljöer där de själva vistas och därmed även de risker som är förenade med leken och platsen för leken. Det är därför viktigt att de kan delta i säkerhetsarbetet. Betydelsefullt är det också att nå de personalgrupper som arbetar med barn, som personal inom förskolan, skolan och fritidsverksamhet. Frågor om barns miljö handlar inte bara om säkerhetsförebyggande åtgärder utan också om att aktivt medvetandegöra människor och påverka attityder. Barn skall ha samma rätt till goda miljöer för lek, rekreation och studier som vuxna. Det beteende man lär in i unga år finns med resten av livet. (Barns rätt till säkra och utvecklande miljöer SOU 2003:19 ) Läroplanen för förskolan Lpfö 98 ställer krav på en trygg och säker miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. När det gäller elever från förskoleklass och uppåt omfattas de av arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetets genomförande och upplägg Arbetet är genomfört på uppdrag av förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Sala kommun. I arbetet med att kartlägga förskolornas och skolornas gårdar i Sala kommun har personal på alla verksamheter fått besvara en enkät om gårdens beskaffenhet. Enkäten har besvarats av personalen på samtliga förskolor och skolor och av miljöråd/ elevråd på skolorna. Upplägget av enkäten har gjorts utifrån en bedömning av säkerheten och barnens/elevernas tillgång till ändamålsenlig utemiljö. Säkerhetsfrågorna har i enkäten besvarats utifrån nedanstående fyra graderingsnivåer: i mycket hög grad, i hög grad, i mindre grad, inte alls. Övriga frågor i enkäten har besvarats med Finns finns inte alls För den som är intresserad av att ta del av allt sammanställt material från enkätsvaren finns dessa att tillgå på Barn och utbildningsförvaltningens kansli. 2

Förskolans gårdar Kartläggning med åtgärdsplan av förskolornas gårdar Säkerhetsfrågor Utemiljön ska vara utformad så att den är trygg och säker. Staket och grindar ska vara utformade så att de är funktionella och grindarna ska ha barnsäkra öppnings- och stängningsanordningar. Parkeringsplatser för personal och föräldrar liksom tillfartsvägar för transporter till och från förskolan ska vara helt avskilda från barnens lekområde. Barnens lekmaterial ska vara utformat så att det finns en balans mellan säkerhet och barnens behov av utmaningar. Barnen ska kunna anta utmaningar utan att utsättas för faror som de rimligtvis inte kan förutse. En viktig del i säkerhetsarbetet är att säkerhetsföreskrifterna är kända av all personal och att det sker regelbundna kontroller av att gällande säkerhetsföreskrifter följs. Ovanstående är ett sammandrag från säkerhetsföreskrifter för förskolegårdar ur Bruk - kvalitetsarbete utarbetat av Skolverket En trygg och säker miljö är också ett måste, för att alla ska kunna koncentrera sig på arbetet. Utvecklingsplanen, Barn- och utbildningsförvaltningen Sala kommun Staket mot vägar, gator och tomtgräns utifrån de behov som verksamheten kräver Fungerande staket och grindar ut mot trafikerade gator och vägar har hög prioritet ur säkerhetssynpunkt för att vistelsen i förskolan ska upplevas som en trygg miljö för barnen. Alla förskolor, med ett undantag, har uppgett att de har staket i mycket hög grad eller i hög grad utifrån de behov som verksamheten kräver. Men det är mycket anmärkningsvärt att 11 av 13 förskolor i sina kommentarer påtalar stora brister i funktion eller underhåll av staket och grindar. Emmylund har en kulle på gården, bakom kullen saknas staket ut mot närliggande väg. 1999 fick personalen löfte om att få staket på platsen. Bakom kullen är det svårt för personalen att hålla barnen under uppsikt eftersom sikten är skymd. För personalen är det i hög grad en arbetsmiljöfråga att våga förlita sig på att företagsamma barn inte försvinner ut från förskolans område genom trasiga staket och grindar eller att det finns staket som inte uppfyller avsedd funktion eller att staket har sådana brister att barnen kan skada sig. I vilken grad sker leveranser till och från /förskolan i en säker miljö, som är skild från barnens lekytor? Alla förskolor utom en uppger att alla leveranser sker i en, i mycket hög grad, eller i hög grad säker miljö fri från barnens lekmiljö. Dalhems personal kommenterar dock att leveransfordon backar/kör precis utanför grinden. Tigers förskola har hämtning av sorterade sopor via liten lastbil som backar in på gården, som ett orosmoment. I vilken grad finns det säker miljö för hämtning och lämning med bil, t.ex. för föräldrar? Av enkätsvaren framgår att miljön för hämtning och lämning är i hög grad säker på åtta av förskolorna, emedan fyra förskolor påtalar allvarliga brister. Tigers och Bellanderska förskolan anger att deras trafikmiljö för hämtning och lämning inte alls uppfyller säkerhetsbehoven. Av utrymmesbrist på gården är föräldrarna hänvisade till att parkera på trafikerad gata i samband med hämtning och lämning. 3

En av Emmylunds småbarns avd. har en ytterdörr som vetter direkt ut mot parkering och infart för leveranser till förskolan. Ransta förskola har alla transporter och skolbussar till skolan, direkt utanför ytterdörren. Föräldrar och barn måste alltid gå över skolans infart till parkeringen som ligger på motsatt sida av infarten, vilket innebär dagliga risker eftersom många föräldrar ofta lämnar sin barn till förskolan samtidigt som skolbussar kommer och åker. Förskolan Humlan beskriver att vägen förbi postens i och urlastning känns otrygg och att parkeringsmoralen är låg. Ekeby förskola har en p-plats för föräldrar som ligger så till att backande eller utkörande fordon kan orsaka olyckor med cyklister på cykelbanan intill utfarten. I vilken grad tillgodoses säkerhetsaspekter på gårdens lekmaterial, klätterställningar, gungor, etc? Barnens lekmaterial ska vara utformat så att det finns en balans mellan säkerhet och barnens behov av utmaningar. Barnen ska kunna anta utmaningar utan att utsättas för faror som de rimligtvis inte kan förutse. Utemiljön ska inspekteras regelbundet för att upptäcka eventuella säkerhetsrisker. Det är sju förskolor som uppger att säkerhetsaspekterna är uppfyllda, i mycket hög grad eller hög grad. Men det speglar ändå inte hela verkligheten. Av kommentarerna framgår att Tigers förskola endast har sandlåda och en gunghäst, resten togs bort vid en inspektion. Det finns inget lekmaterial att lägga säkerhetsaspekter på. Dagbarnvårdarna på Jabob Mats säger samma sak. Vi har inget lekmaterial. Emmylund uppger i enkätsvaret att de har säkerhetsrisker i utemiljön både för barn och personal som är påtalade för lokalansvariga, som inte är åtgärdade, men utemiljön är i övrigt bra, därav godkänt i hög grad. Av enkätsvaren framgår att mycket lekmaterial har tagits bort utan att det har ersatts med nytt likvärdigt, det har medfört en utarmning av barnens lekmiljöer på flera förskolor. I Ransta togs klätternät, utsiktstorn och gungorna bort för 1.5 år sedan, utan att de ersattes med nya, bara den tomma gungställningen finns kvar. Fastighetsansvariga lovade att ersätta med nytt lekmaterial, men inget nytt har kommit på plats. På förskolan finns en uppfattning bland personalen att förskolans lekplats i kommunens ytterområde inte har samma prioritet som i tätorten och därför försummas. Personal på Humlan menar att EU-reglerna känns överdrivna, barnens behov av utmaningar för sin utveckling tillgodoses inte. 4

5

Behov av åtgärder för att öka säkerheten på förskolegårdarna: Staket och grindar måste utformas så att de uppfyller avsedd funktion på alla förskolor. Rutiner för att beakta säkerheten behöver utformas så att utemiljön regelbundet inspekteras och åtgärder vidtas. Den ömsesidiga dialogen mellan fastighetsansvariga och personalen på förskolorna är en absolut förutsättning för att uppnå en trygg och säker miljö för barnen. Alla skyddsombud ges utbildning och möjligheter att arbeta med frågorna tillsammans med personal och barn. Särskilda barnskyddsronder bör införas. (Se bilaga ) De påtalade säkerhetsriskerna i samband med föräldrars hämtning och lämning av barn vid Ransta-, Bellanderska-, Emmylunds-, Humlans och Ekebyförskola skall i samarbete med personalen åtgärdas av fastighetsansvarig. 6

Förskolegårdarnas behov av ändamålsenlig utemiljö Forskning visar att gårdens utformning i hög grad styr barns fysiska och psykosociala utveckling. Gården bör vara lätt tillgänglig för alla barn, även för barn med funktionshinder. Gårdens utformning är en viktig arbetsmiljöfråga för både barn och vuxna på förskolan. Lek, rörelsefrihet och trygghet är nyckelord för barns och ungas utveckling. För de mindre barnen är lek lika med utveckling och gården är en plats för upplevelser och lärande. Personalens uppdrag består i att utforma verksamheten utifrån barnens behov och intressen. Utemiljön måste därför ge rika möjligheter att bedriva en god förskolepedagogisk verksamhet. Det ska finnas möjlighet för barnen att röra sig fritt och varierat. Flera lekar ska kunna pågå samtidigt. Barnen ska kunna leka i olika grupperingar utan att störa varandra. I de nationella och lokala styrdokumenten som berör förskolan ges inflytandefrågorna stor dignitet. Inflytande och ansvar är mycket viktiga faktorer i lärprocessen. På så sätt utvecklar barn sin förmåga att påverka och ta ansvar. Barn är de som bäst känner de lekmiljöer där de själva vistas och därmed även de risker och möjligheter som finns i den omgivande miljön. I enligt med detta skall alla barn ges möjlighet att påverka sin vardag och ges inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av. Utifrån arbetsmiljösynpunkt och i samklang med det arbetsmiljöavtal som skrevs mellan kommunförbundet och de fackliga organisationerna lyfter man fram personalens inflytande över verksamheten. Det måste vara en målsättning att uppmuntra dialog och samverkansformer och därigenom skapa ett tvärsektoriellt samarbetsklimat mellan olika förvaltningar och bolag i Sala kommun. Kartläggning av förskolegårdarnas ytstruktur och natur Följande delar på gården är viktiga för att få en stimulerande och utvecklande läromiljö för barnen: Gårdens tillgänglighet för alla Gården bör vara lätt tillgänglig för alla barn, även för barn med funktionshinder. Åtta förskolor anger att gården är tillgänglig för alla barn, inklusive barn med funktionshinder. Dalhem och Salbo anger att gården är tillgänglig i mindre grad och Tigers och Ängsbacken att gården inte är tillgänglig alls för funktionshindrade barn. Belysning utomhus, En genomtänkt och god belysning är nödvändig för att möjliggöra längre utomhusvistelse under vinterhalvåret. Barns möjligheter till utevistelse är en mycket viktig faktor för deras hälsa. Bara tre förskolor anger att de har tillfredställande belysning utomhus. Alla andra Ekorren, Ekeby, Dalhem, Ransta, Sätrabrunn, Ängsbacken, Salbo, Tigers, Jakob Mats och Turbo anger att man har belysning i mindre grad eller inte alls. Nivåskillnader Höjdvariationer och nivåskillnader i kuperad terräng på gården ger barnen möjligheter att röra sig fritt och varierat. Höjdvariationer finns på de flesta av förskolegårdarna, endast tre förskolor; Ekeby, Jakob Mats och Tigers saknar detta. Ett sätt att skapa tillfälliga nivåskillnader är att ta vara på möjligheterna med vinterns snöröjning genom att ge anvisar om lämpliga platser på gården för att lägg upp snö i stora högar och på så vis skapa lekmöjligheter som uppskattas av barnen. 7

Särskilda platser för snöuppläggning finns på; Ekeby, Tigers, Ransta och Salbo. Saknas på Humlan, Ekorren, Dalhem, Emmylund, Sätrabrunn, Ängsbacken, Bellanderska, Jabob Mats och Turbo. Öppna ytor med gräs, sand, asfalt Det är viktigt att gården har olika sorters ytunderlag som asfalt, plattgångar, grus och gräs för att tillgodose barns olika slags rörelsebehov som att springa, hoppa, cykla och leka olika slags lekar. Öppna ytor finns på de flesta förskolor men två förskolor saknar öppna ytor; Ängsbacken och Tigers förskola. Andra saknar vissa delar, Humlan, Ekeby och Dalhem saknar grusytor men har istället relativt gott om gräs och asfalt. Bellanderska förskolan har endast liten gräsyta. För att möjliggöra cykling med trehjulingar, kunna skapa en bra cykelbana för de yngre barnen krävs hårdgjorda ytor som asfalt eller plattgångar. Detta saknar Tigers, Ängsbacken. Vindskydd, buskage, träd, etc. Träd, buskage, planteringar, vindskydd, kojor och plank gör att utemiljön inspirerar till många olika slag av lek samtiigt som det ger skydd mot starka vindar. Med plank och buskage kan utemiljön ändras, varieras och anpassas utifrån verksamhetens behov. Vindskydd saknas på Humlan, Ekorren, Ekeby, Tigers, Ängsbacken, Salbo och Jakob Mats. Träd finns på de flesta gårdarna utom på Dalhem och Tigers förskola. Möjlighet att klättra i träd saknas för barnen på Ekorren, Dalhem, Tigers, Sätrabrunn, Ängsbacken, och Jakob Mats. Häckar och rumsbildningar; saknas på de flesta förskolor; Ekeby, Dalhem, Tigers, Ängsbacken, Salbo, Bellanderska och Jakob Mats. Andra förskolor; Humlan, Ekorren och Turbo har häckar, men saknar rumsbildningar. Prydnadsbuskar finns på de flesta förskolegårdar men saknas på; Dalhem, Tigers, Ängsbacken och Jakob Mats. Stora stenar att klänga och klättra på, saknas på de flesta gårdarna, endast Sätrabrunn och Ängsbacken har stora stenar på sina gårdar. Fruktträd, rabatter och odlingsytor Förskolans miljö bör även ge barn och personal möjlighet att tillsammans odla bär, köksväxter och blommor, önskvärt är att det finns ett varierat utbud av växter med olika slag av frukter, fröställningar och dofter. Fruktträd finns på de flesta av gårdarna men saknas på Dalhem, Ängsbacken, Salbo, Jakob Mats och Turbo. Rabatter finns på alla förskolor utom Tigers, Ängsbacken och Jakob Mats. Odlingsytor saknas på Dalhem, Tigers, Ängsbacken, Salbo, Bellanderska och Jakob Mats. Flera av dem som har möjligheten att odla uppger att de har gett upp sina ambitioner på grund av upprepad förstörelse. Skogsområde i nära anslutning Studier har visat att leken blir mer varierad om den får ske i kontakt med vild natur och inte enbart på tillskapade lekplatser. Likaså utvecklas barnens motorik och koncentrationsförmåga mer gynnsamt, liksom förmågan att hantera konflikter. (Gran m.f. 1997) Skogsområde i nära anslutning till förskolan finns endast på några få förskolor; Emmylund, Ransta, Sätrabrunn, Salbo och Turbo. De flesta förskolor saknar närskog: Humlan, Ekorren, Ekeby, Dalhem, Tigers, Ängsbacken, Bellanderska och Jabob Mats. Alla förskolor utom Jakob Mats uppger att de utnyttjar närbelägna skogsområden och använder dem i den pedagogiska verksamheten. Ingen förskola arrenderar dock något eget skogsområde (vilket är möjligt) för att utöka användningen av skogsområdet i olika pedagogiska syften eller till exempel för att kunna bygga eget vindskydd som kan nyttjas utifrån olika behov i verksamheten. 8

Parkeringsplatser för personal För personalen bör det finnas parkeringsplatser i tillräcklig omfattning.. Sju förskolor anger att de har parkeringsplatser i mycket hög grad eller hög grad, parkeringsplatser saknas eller finns endast i begränsat antal på följande förskolor; Tigers, Ängsbacken, Dalhem, Sätrabrunn och Jabob Mats. Även andra förskolor exempelvis Humlan skriver i sitt svar att det är önskvärt med reserverade parkeringsplatser för förskolans behov. Ekorren: och Emmylund skriver att parkeringen är lite trång vissa tider på dagen, Dalhem och Bellanderska saknar p-platser i direkt anslutning till förskolan. Motorvärmare Det är önskvärt att det i viss utsträckning finns tillgång till motorvärmare utifrån miljöhänsyn. Motorvärmare saknas på alla förskolor utom på Salbo förskola. Cykelställ Cykelställ bör finnas i tillräcklig utsträckning på alla förskolor (en Ekokommun bör sträva efter att underlätta för personalen att cykla till jobbet eftersom det är bra för både hälsan och miljön). Cykelställ för personalen finns i hög grand, enbart på Ekeby förskola. I mindre grad, eller inte alls på Ekorren, Dalhem, Emmylund, Ransta, Humlan, Salbo, Bellanderska, Jakob Mats och Turbo. Personalen på flera förskolor anger att de skulle uppskatta att få tak över sina cykelställ. Behov av åtgärder för att förbättra förskolegårdarnas struktur och natur Varje förskola upprättar en åtgärdsplan över vad som behöver göras på sikt, för att förbättra gården. Undersök möjligheterna att göra gårdarna mera lättillgängliga för funktionshindrade på Tigers, Dalhem, Salbo, Ängsbacken. Tillfredställande belysning iordningställs på tio förskolor, Ekorren, Ekeby, Dalhem, Ransta, Sätrabrunn, Ängsbacken, Salbo, Tigers, Jakob Mats och Turbo. Öppna ytor som är belagda med asfalt och gräs är inte alls tillgodosedda på två gårdar, Ängsbacken och Tigers. Gårdsytan är liten och det är svårt att tillgodose kraven i sin helhet men i samarbete med personalen bör det undersökas vilka förbättringar som kan göras. Undersök hur man på sikt och i samarbete med personalen, fyller behovet av att tillskapa vindskydd, häckar och rumsbildningar. Undersök även behovet av att plantera nya träd, rabatter och odlingsytor vid de förskolor som saknar detta. Ordna cykelställ för personalen på Ekorren, Dalhem, Emmylund, Ransta, Humlan, Salbo, Bellanderska, Jakob Mats och Turbo Parkeringsmöjligheter bör finnas för all personal i nära anslutning till förskolan Motorvärmare bör installeras i viss utsträckning även på förskolorna. 9

Förskolans basbehovsnivå, lekutrustning och övrigt Ett basbehov av lekutrustning som möjliggör motorisk utveckling, social lek, skapande och experimenterande verksamhet, samt detaljer av praktisk natur för att underlätta skötsel och förvaring. Skyltar med namn och anvisningar är viktiga inslag för att hitta rätt för besökande i en ny miljö. Möjligheter att skapa och experimentera utomhus Lekmiljön bör även ge möjligheter till skapande med olika material som sand, vatten, färg och lera, samt att bygga och konstruera. Barnen skall erbjudas rika möjligheter att med alla sinnen uppleva och utforska årstidsväxlingar, ekologiska processer och de fyra elementen (jord, vatten, eld och luft). Bord och bänkar utomhus är nödvändig utrustning för att kunna flytta ut verksamhet och för att kunna bedriva experimenterande och skapande utomhus. Bord och bänkar finns i varierande utsträckning på alla förskolor. Men många förskolor anger att de behöver fler bänkar och bord, däribland Humlan, Dalhem, Tigers, Ängsbacken och Turbo. Sex förskolor; Emmylund, Ransta, Sätrabrunn, Humlan, Dalhem och Turbo, har möjligheter till skapande lek och experimenterande verksamhet utomhus. Medan fem förskolor, Ekorren, Ekeby, Ängsbacken, Salbo, Bellanderska, Tigers och Jakob Mats, anger att de har det i mindre grad eller de inte har det alls. Sandlåda finns på alla förskolor. Tigers anger att sandlådan är i behov av underhåll. Tillgång till vatten utomhus har de flesta förskolor. Men Dalhem, Tigers, och Jakob Mats saknar möjligheten. Ransta, Ängsbacken och Turbo uppger att deras utrustning behöver ses över. Gungor, balans, klättringsmöjligheter och olika slag av rörelse Det skall finnas lekmaterial som inbjuder till rörelse, till exempel rutschkana, gungor och möjligheter att klättra och balansera. Gungor saknas på; Ekorren, Tigers, Ransta, Sätrabrunn, Ängsbacken, Bellanderska och Jakob Mats. I Ransta har det funnits gungor men de har tagits bort av säkerhetsskäl, nya har utlovats men inte uppförts. Humlan har två gungor för 60 stora barn, fyra gungor för småbarn, varav två är i så dåligt skick att de är oanvändbara. Klättermöjligheter saknas på Humlan, Ekeby, Dalhem, Tigers, Ransta, Ängsbacken och Jakbob Mats. På ett par av dessa har klätterställningar tagits bort av säkerhetsskäl och man har blivit lovade nya klätterställningar men löften har inte uppfyllts. Av dem som har klätterställningar, anger flera förskolor att klätterställningen är gammal och dålig eller ger för liten utmaning för de lite större barnen; Turbo, Bellanderska och Ekorren. Klätterträd kan vara ett annat sätt att tillgodose barnens behov av motorisk rörelse. Saknas för barnen på Ekorren, Dalhem, Tigers, Sätrabrunn, Ängsbacken, och Jakob Mats Rutschkana finns på de flesta förskolor men saknas på Tigers, Ängsbacken och Jakob Mats Balansbrädor, samarbets- och balansbana saknas på nästan alla förskolor, enbart Sätrabrunn uppger sig ha tillgång till balansbräda. Ransta förskola har en balansbana i dåligt skick. Bollplank saknas på nästan alla förskolor, enbart Emmylund och Salbo har bollplank. Kojor och lekhus Kojor och lekhus, liksom buskage, inspirerar barn till social lek. Lekhus finns på de flesta förskolorna. Saknas på Tigers, Jakob Mats och Turbo. Kojor för lek finns bara på två förskolor. Emmylund har ett buskage som fungerar som kojlek. Kojor saknas på övriga förskolor. 10

Förråd för förvaring av lekmaterial och lekutrustning Förråd som är funktionella och lätta att nå för barnen med lekmaterial anpassat för årstiden skall finnas på alla förskolor. Detta finns på alla förskolor i mycket hög eller i hög grad, på alla förskolor utom på Dalhem, Ängsbacken, Salbo och Jakob Mats som anger att de har förråd som i mindre grad täcker deras behov av förvaring. På Tigers förskola uppger personalen att barnen av säkerhetsskäl inte själva kan ta ut det material de vill leka med. Förråd för förvaring av källsorterat avfall Det är förskolans uppgift är att lägga grunden till att barnen på sikt kan anta ett miljövänligt förhållningssätt. Det är därför viktigt att det finns rutiner för källsortering av avfall och att det finns möjligheter till förvaring av källsorterade fraktioner och förvaring av matavfall i särskilda behållare. Förråd för förvaring av källsorterat avfall har de flesta förskolorna tillgång till. Salbo Jakob Mats och Humlan saknar helt eller delvis förråd för hantering av sorterat avfall. Ängsbacken saknar möjlighet till förvaring av hushållsavfall. Förråd för redskap och arbetsmaterial för gårdens skötsel För att barn och personal ska kunna arbeta med odling och delta i gårdens skötsel är det nödvändigt att det finns erforderliga redskap till hands. Sådana redskap bör förvaras åtskilt från barnens lekmaterial. Förråd för redskap och arbetsmaterial finns enbart på tre förskolor. Ekorren, Dalhem och Tigers. Förråd för arbetsredskap och material saknas helt på; Ransta, Ängsbacken, Jabob Mats, Turbo, Bellanderska, Humlan och Salbo. Skyltar med förskolans namn och anvisningar för besökande Skyltar och anvisningar är viktiga inslag i miljön, för att nya besökande (föräldrar m. fl.) ska känna sig välkomnade och trygga inför första kontakten med förskolan. Det är inte alltid lätt att hitta rätt på förskolor med flera avdelningar. Flera förskolor har en skylt med förskolans namn, men anger att de saknar anvisningar för besökande med avdelningarnas namn; Humlan, Emmylund, Turbo och Tigers. Många förskolor saknar helt skylt med förskolans namn och anvisningar för besökande; Ekeby, Dalhem, Sätrabrunn, Ängsbacken, Bellanderska och Jakob Mats. Åtgärder för att tillgodose förskolornas basbehov av gårds- och lekutrustning En viktig del av basutrustningen är att tillgodose att det finns bord och bänkar till varje avdelning på alla förskolor. Kontinuerligt underhåll är nödvändigt. Tillgodose behovet av gungor på de sju förskolor som behöver det. Ekorren, Tigers, Ransta, Sätrabrunn, Ängsbacken, Bellanderska och Jakob Mats. Klättermöjligheterna måste ses över och åtgärdas på de flesta av förskolorna; Humlan, Ekeby, Dalhem, Tigers, Ransta, Ängsbacken, Jakbob Mats, Turbo, Bellanderska och Ekorren. Behovet av balansträning behöver tillgodoses på alla förskolor. Montera och se över vattenutkast vid förskolor som saknar detta. Dalhem, Tigers, och Jakob Mats. Vid Ransta, Ängsbacken och Turbo behöver utrustningen ses över. Förråd för förvaring av lekmaterial ses över på de förskolor som har förråd i för liten utsträckning. Dalhem, Ängsbacken, Salbo, Tigers och Jakob Mats. Tillgodose behovet av namnskyltar och anvisningar för besökande vid samtliga förskolor. Ordna på med förråd för förvaring av källsorterat material för tre förskolor som inte har tillfredställande förvaring av sina sorterade avfallsfraktioner. Salbo, Jakob Mats, Humlan och Ängshöjden. Förråd för förvaring av arbetsredskap tillskapas på sikt för de tio förskolor som saknar redskapsförråd. Ekorren, Dalhem, Tigers, Ransta, Ängsbacken, Jabob Mats, Turbo, Bellanderska, Humlan och Salbo 11

Varje förskola ska ange i den egna åtgärdsplanen över utemiljön, vilket basmaterial som förskolan anser sig sakna. 12

Förskoleverksamhetens egna utvecklingsmöjligheter Inflytande För det egna engagemanget är inflytande över den egna arbetsmiljön en mycket viktig faktor för personalen. Det är lika viktigt att alla barn har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av. Barn och personal är i mycket hög grad berörda av gårdens miljö och av att de kan påverka den fysiska utformningen av gården. Förskolan har en roll i att även vara barnens röst ut i samhället. Att få möjligheter att själva tillsammans med barnen påverka och skapa sina egna behov av utemiljö på gården är en del i att utforma den pedagogiska verksamheten. Det är självklart att förskolan utformar den pedagogiska miljön inomhus, lika självklart är det att få möjligheten delta i arbetet med att utforma den pedagogiska verksamhetsmiljön ute på den omgivande gården. Att varje förskola gör en egen åtgärdsplan över gårdens utveckling är en förutsättning för att kunna genomföra förändringar utifrån verksamhetens behov. En viktig samarbetspartner är den personal som sköter och förvaltar gården. Många åtgärder är relativt billiga att genomföra. Mycket av det arbetet kan göras i samarbete med personal, barn och föräldrar. Exempel på sådana åtgärder som kan utformas i samverkan är: experimentplatser, hopphagar, sifferrutor, bokstavsormar, löparbana, berättarplatser, sagohörna, grillplats, lek och kryptunnel etc. Det är sorgligt att se att personalen på endast två förskolor svarar att de har inflytande över gårdens utformning i mycket hög grad eller i hög grad. Övriga elva anser sig inte ha tillfredställande inflytande över sin utemiljö. När det gäller barnens inflytande så anser endast en förskola att barnen har inflytande i hög grad. Personalen på tolv förskolor anser att barnen inte har inflytande över gårdsmiljöns utformning. För att stimulera till egen utformning av gårdsmiljön bör fortbildningsinsatser genomföras. Gårdens nyttjande i lärandet Gården nyttjas i lärandet av de flesta förskolorna. Endast ett par förskolor anger att de inte nyttjar gården som en resurs i det avseendet. Nöjd med gården Endast två förskolor anser sig vara nöjda med sin gård, Ekeby och Emmylund. Övriga har olika synpunkter, men genomgående är att man saknar lekutrustning. Ursprunglig lekutrustning har avlägsnats på grund av olika brister och något nytt har inte tillkommit som ersättning. Förskolegårdarna har varit i bruk omkring 20 år och slitaget är stort med många barn som dagligen leker, vilket innebär att det finns behov av åtgärder. Underhållet har under åren varit minimalt vilket har satt sina spår. Resurs för boende i närområdet Fem av förskolorna anger att gården är en resurs för boende i närområdet. Förskolorna anger att det tyvärr medför det en hel del förstörelse att gården används under kvällar och helger av äldre barn och ungdomar. 13

14

Grundskolans gårdar Kartläggning med åtgärdsplan av grundskolans gårdar Säkerhetsfrågor Utemiljön ska vara utformad så att den är trygg och säker, gården ska vara dimensionerad efter antalet elever. Staket och grindar ska vara funktionella och vara utformade så att de fungerar som utspringningsskydd mot trafikerade vägar i skolans närhet. En förändring av säkerhetskraven är motiverad i och med att förskoleklassen numera finns integrerad i grundskolans verksamhet och att skolorna i större utsträckning besöks även av små barn. Säkerhetsföreskrifterna ska vara kända av skolans personal, regelbundna kontroller ska ske och gällande säkerhetsföreskrifter följas. Utemiljön ska inspekteras regelbundet för att eventuella säkerhetsrisker ska upptäckas. Brister ska åtgärdas snarast. Utemiljön ska vara utformad så att det finns en balans mellan säkerhet och elevernas behov av utmaningar. Parkeringsplatser för personal och föräldrar liksom tillfartsvägar för transporter till och från skolan ska vara helt avskilda från elevernas område på skolgården. Ovanstående är ett sammandrag från säkerhetsföreskrifter för sk olgårdar ur Bruk, Skolverkets verktyg för kvalitetsarbete. En trygg och säker miljö är också ett måste, för att alla ska kunna koncentrera sig på arbetet. Utvecklingsplanen, Barn- och utbildningsförvaltningen Sala kommun Enkäten som har sänts till skolorna har även besvarats av skolornas elevråd och en jämförelse har gjorts mellan elevernas uppfattning och personalens åsikter om skolgårdsmiljön. Av svaren framgår att personalen lägger större vikt vid bedömningen av faror i samband med säkerhetsfrågorna än eleverna och att detta kan tolkas som att eleverna inte uppfattar riskerna med fordon som kör på skolgården med leveranser till och från skolan i lika hög grad som personalen. Staket mot vägar, gator och tomtgräns utifrån de behov som verksamheten kräver Fungerande staket och grindar ut mot trafikerade gator och vägar har hög prioritet ur säkerhetssynpunkt för att vistelsen på gården ska upplevas som en trygg miljö för elever och personal. 11 skolor av 18 uppger att de har fungerande staket i mycket hög eller hög grad. Med bland dem finns Åkra skolan som kommenterar att staketen är trasiga och nertrampade. Sju skolor anger att de har staket i mindre grad eller inte alls. Några skolor har inte behov av staket eftersom starkt trafikerade vägar inte finns i närheten. Styrars personal kommenterar att de har behov av staket ut mot starkt trafikerad länsväg och som gräns mot granntomt. Detta påtalas även av skolans elev/miljöråd. Andra skolor som uppger att de saknar staket är Lärkbacken och Ekebyskolan. I vilken grad sker leveranser till och från skolan i en säker miljö, som är skild från elevernas lekytor? Endast fyra skolor anger att leveranser till skolan sker skilt från elevernas vistelseområde på skolgården. Två skolor uppger att leveranser sker i mindre grad. Anmärkningsvärt är att så många som elva skolor har leveranser till och från skolan dagligen ibland även under tid då eleverna har rast. Många har även i sina skriftliga kommenterar påtalat detta. I vilken grad finns säker miljö för hämtning och avlämning med skolbussar? 15

Alla skolor utom två anger att det finns en säker miljö för hämtning och avlämning med skolbussar, men en av skolorna, Lärkbacken uppger att busstransport förekommer på gång och cykelväg. De skolor som anger att de upplever att miljön är säker i mindre grad är Vallaskolan och Styrars skola. I vilken grad finns det säker miljö för hämtning och lämning med bil, t.ex. för föräldrar? De flesta skolorna har en säker miljö för hämtning och lä mning med bil. Men ett problem är att föräldrar ibland nonchalerar och åsidosätter trafikreglerna. Åkra, Styrars och Vallaskolan uppger att de har en i mindre grad säker, eller inte alls säker trafikmiljö för hämtning av föräldrar med bil. I vilken grad tillgodoses säkerhetsaspekter på gårdens lekmaterial, klätterställningar, gungor, etc? De flesta skolorna uppger att deras lekmiljö är säker. Men flera skriver i sina kommentarer att det beror på frånvaron av gårdsutrustning. Lekmaterial har funnits men tagits bort för att det har bedömts som en säkerhetsrisk (bl.a Lärkbacken, Styrars). Nytt lekmaterial har utlovats men inte levererats. Flera av ytterskolorna anmärker på att säkerhetsbrister inte har åtgärdats trots att fel har påtalats. Exempelvis saknas staket runt gungställningen vid Varmsätra ännu, ett år efter påtalandet. Västerfärnebo skriver att underhållet är uselt, Kilbo skola anmärker att material börjar bli gamalt och nerslitet. Balansen mellan behovet av säkerhet är en svår bedömning, å ena sidan finns kravet att eleverna inte ska skadas, å andra sidan att det ska finnas en gårdsmiljö som ger eleverna utmaningar och stimulans till lek och rörelse som de behöver för sin fysiska- och psykosociala utveckling och hälsa. 16

Behov av åtgärder för att öka säkerheten på grundskolans gårdar: Tillgodose behovet av staket ut mot trafikerade gator vid skolor som behöver utspringningsskydd, Styrars skola behöver staket ut mot länsvägen. Staket måste underhållas och repareras kontinuerligt. Skolornas vägar för leveranser till och från skolan måste ses över. På sikt bör man ordna transportvägar som är skilda från elevernas områden på skolgården. Under tiden bör alla transporter till och från skolan ske under lektionstid då inga elever vistas ute. All form av onödig trafik på skolgården måste förhindras. Undersök möjligheten att lägga om raster för att undvika risker. Undersök miljön för transporter vid Styrars, Valla och Lärkbacken Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa miljön för hämtning och avlämn ing med skolbussar vid Vallaskolan, Styrars skola och Lärkbacken. Undersök om det går att utöka antalet parkeringsplatser för föräldrar som hämtar och lämnar barn vid Styrars. Varje skola uppmanas att ta upp problemet med föräldrar som åsidosätter trafikreglerna. Rutiner för att beakta säkerheten behöver utformas så att lekmaterial och säkerheten i utemiljön regelbundet inspekteras och åtgärder vidtas. Den ömsesidiga dialogen mellan fastighetsansvariga och personalen på skolorna är en absolut förutsättning för att uppnå en trygg och säker miljö för eleverna. Alla skyddsombud ges utbildning och möjligheter att arbeta med säkerhetsfrågorna tillsammans med personal och elever. 17

Ändamålsenlig utemiljö för grundskolan Forskning visar att gårdens utformning i hög grad styr elevernas fysiska och psykosociala utveckling. Skolbarn behöver röra sig mer. En utveckling av både traditionella lekar och utemiljön vid skolorna är nödvändig. I dag är det alltför många elever som vistas inomhus alltför mycket på grund av att de inte har tillgång till en utvecklande utemiljö. Det är därför viktigt att skolgården är utformad så att den stimulerar elevernas lust att tillgodose sitt rörelsebehov. Vilket i både ett kort- och ett längre perspektiv ger eleverna en bättre hälsa. Utemiljön ska vara utformad så att eleverna trivs på sin gård och är stolta över skolgården som också är skolans ansikte utåt och i mångt och mycket bidrar till det första intrycket av skolan. Utemiljön ska vara utformad utifrån kunskap om vad som krävs för att en god pedagogisk verksamhet ska kunna bedrivas och som ger stöd åt lek och vistelse utomhus hela året om. Gårdens utformning är en viktig arbetsmiljöfråga för både eleverna och de vuxna på skolan. För eleverna är det en plats för upplevelser, utveckling och lärande. För lärarna kan gården vara en plats att skapa spännande och intressanta upplevelser för eleverna inom de flesta av skolans ämnen. Genom att fritidsbarnen vistas året runt på skolan används skolans gårdar i större utsträckning än tidigare. Flera av barnen vistas större delen av sin dag på skolan vilket ställer betydligt större krav på att utemiljön tillgodoser barns behov samtidigt som det även medför ett större slitage på miljön runt skolan. Kartläggning av skolgårdarnas ytstruktur och natur Gårdens tillgänglighet för alla Gården bör vara lätt tillgänglig för alla barn, även för elever med funktionshinder. Tolv skolor anger att skolgården är lätt tillgänglig för alla elever. Emedan Ängshagen och Åby, skriver att det myckna gruset är ett hinder för elever som är beroende av rullstol. Åby saknar även rullstolramp till skolan. Kumla anger att gården och skolbyggnaden inte är handikappanpassad. Ekeby särskola skriver att gården inte alls är tillgänglig för eleverna på grund av att det är bilparkering på hela skolgården. Belysning utomhus En genomtänkt och god belysning är nödvändig för att möjliggöra längre utomhusvistelse under vinterhalvåret. Elevernas möjligheter till utevistelse är en mycket viktig faktor för deras hälsa. Nio skolor har tillfredställande belysning utomhus. Följande skolor anser sig ha belysning i mindre grad; Heden, Åkra, Klockarbo, Valla, Ransta, Kila, Varmsätra, Ekeby särskola och Kilbo. Nivåskillnader Höjdvariationer och nivåskillnader i kuperad terräng på gården ger barnen möjligheter att röra sig fritt och varierat. Ett sätt att skapa tillfälliga nivåskillnader är att ta vara på möjligheterna med vinterns snöröjning genom att ge anvisar om lämpliga platser på gården för att lägg upp snö i stora högar och på så vis skapa lekmöjligheter som uppskattas av eleverna. Nivåskillnader finns på de flesta av skolgårdarna även om några skolor anger att höjdskillnaden är så liten att den inte är särskilt användbar. Fyra skolor anger att de saknar nivåskillnad på gården; Valla, Ekeby med Ekeby särskola. Plats avsedd för vinterns snöhög för att ta kunna tillvara lekmöjligheter saknas vid följande skolor; Ängshagen, Prosthagen, Styrars, Västerfärnebo, Lärkbacken, Ransta, Kumla och Ekeby särskola. 18

Öppna ytor med grus, gräs och asfalt Utemiljön ska vara utformad så att det finns en sammanhållen hårdgjord eller grön yta där eleverna kan leka eller sporta tillsammans. En viktig jämlikhetsfråga för att ge flickorna samma tillgång till sportlekar som pojkar och att mö jliggöra för att flera typer av aktiviteter pågår samtidigt, är att det finns tillgång till flera mindre planer, än bara en stor plan. Öppna ytor har de flesta av skolorna god tillgång till. De flesta har tillgång till öppna ytor med planer där de kan spela brännboll och fotboll. Ekeby särskola är den skola som har i särklass sämsta tillgången till öppen yta med lek och sportmöjligheter utomhus, de skriver i sin kommentar att de har öppen yta om inte bilarna använder den öppna ytan till parkering. Ekeby skolan har en kal asfaltplan mellan skolorna. Grusytor har alla skolor utom två skolor i tillräcklig omfattning. Lärkbackskolan och Vallaskolan de har emellertid tillgång till andra likvärdiga ytor. Grönytor finns på alla skolor utom på Ekebyskolan. Några av skolorna önskar mer gräsyta Styrars, Valla och Ransta. Många av skolorna saknar viktig utrustning för en del sporter, exempelvis uppger alla skolor utom Heden att de inte kan spela handboll. Många skolor uppger i sina kommentarer att de saknar eller har dålig utrustning för basketboll. Utebandy spelas på många skolor, medan många anger att man saknar utrustning för spelet. Isbana finns det tillgång till på skolorna på gården eller i nära anslutning till skolan för de flesta. De som uppger att de saknar möjligheten till isbana är; Prosthagen, Ekeby med Ekeby särskola. Åby uppger att de kan få isbana om de betalar extra för spolningen. Vindskydd, buskage, träd, etc. En välplanerad utemiljö med träd, buskage, planteringar, vindskydd, kojor och plank inbjuder till vistelse utomhus och gör att utemiljön inspirerar till många olika slag av lek, samtiigt som det ger skydd mot starka vindar. Med plank och buskage kan utemiljön ändras, varieras och anpassas utifrån verksamhetens behov. Åtta skolor har vindskyddade platser på gården, men många saknar vindskyddade platser; Ängshagen, Prosthagen Klockarbo, Styrars, Möklinta, Valla, Ekeby med Ekeby särskola, Varmsätra och Kilbo. Häckar finns på en del skolor men många saknar rumsbildningar; Åby, Prosthagen, Klockarbo, Lärkbacken, Valla, Styrars, Ransta, Ekeby med Ekeby särskola och Kumla Prydnadsbuskar finns på de flesta skolorna men många anger i sina kommentarer att de vill ha mer buskar. Några skolor saknar helt prydnadsbuskar; Prosthagen, Klockarbo, Styrars, Ekeby särskola och Kilbo. Träd finns på alla skolgårdar i varierande utsträckning. Klätterträd finns naturligt på en del skolor, men saknas på flera skolor; Åkra, Prosthagen, Valla, Ekeby med Ekeby särskola och Varmsätra Fruktträd, rabatter och odlingsytor. Utemiljön ska erbjuda avkoppling och estetiska upplevelser för elever i olika åldrar och skolans personal. Skolgårdsmiljön kan användas i den praktiska undervisningen. Fruktträd finns på hälften av alla skolor, men saknas på följande skolor; Prosthagen, Klockarbo, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla Ekeby med Ekeby särskola och Kila. Rabatter finns på de flesta av skolorna men i väldigt varierande omfattning och skötsel. Rabatter saknas dock på; Prosthagen, Klockarbo, Ekeby med Ekeby särskola. Odlingsytor finns vid sex skolor, övriga skolor saknar möjlighet att odla; Prosthagen Klockarbo Styrars, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla, Ekeby med Ekeby särskola, Kila Varmsätra, Kumla och Kilbo. 19

Träddungar, vildbuskage och skogsområden på gården I vild naturmark leker elever andra sorters lekar än i en konstruerad lekmiljö och forskning visar att dessa lekar leder till en snabbare utveckling både fysiskt och psykosocialt. Träddungar finns på hälften av skolorna men saknas på; Prosthagen, Västerfärnebo, Valla, Ekeby med Ekeby särskola, Varmsätra och Kilbo. Vildbuskage finns på ca hälften av skolorna, men uppges saknas på; Ängshagen, Kyrkskolan Varmsätra, Salbo, Kilbo, Heden, Vallaskolan och Åkra skolan. Skogsområde finns på eller invid många skolors gårdar, men saknas på Åby, Kyrkskolan, Varmsätra Kilbo, Ekebyskolan med Ekeby särskola, Vallaskolan och Åkra skolan. Skogsområde i nära anslutning. Skogsområde eller annat grönområde finns i nära anslutning till skolan och dessa naturytor används vid alla skolor utom vid; Åkra, Ekeby och Kilbo som uppger att man saknar tillgång till detta i skolans närhet. Ängshagenskolan utnyttjar möjligheten att arrendera ett 18 ha stort skogsområde av Sala kommu n och en privat markägare. Marken utnyttjas både i undervisningen och i fritidshemsverksamheten. Tre skolor har byggt ett eget vindskydd i närskogen; Ängshagen, Åby och Västerfärnebo. Parkeringsplatser för personal För personalen bör det finnas parkeringsplatser i tillräcklig omfattning.. Parkeringsplatser finns i mycket hög grad eller i höggrad vid de flesta skolorna, men några skolor anger att de har brist på parkeringsplatser; Åby, Styrars, Möklinta och Kila. Lärkbacken har inga egna parkeringsplatser utan är hänvisade till de allmänna parkeringsplatserna vid Lärkans sportfält. Mororvärmare Det är önskvärt att det i viss utsträckning finns tillgång till motorvärmare utifrån hälsa och miljöhänsyn. Motorvärmare finns vid sex skolor, i mindre grad vid; Ängshagen, Möklinta och Kilbo. Saknas helt vid Åkra, Åby, Styrars, Valla, Ekeby med Ekeby särskola, Kila och Kumla. Cykelställ Cykelställ bör finnas i tillräcklig utsträckning på alla skolor (en Ekokommun bör sträva efter att underlätta för elever och personal att cykla till skolan/arbetet eftersom det är bra för både hälsan och miljön).behovet av cykelställ varierar mellan skolorna beroende på om det är en landsortsskola med många bussbarn eller om skolan ligger i det nära boendet så att barnen själva tar sig till skolan. Cykelställ finns i tillräcklig omfattning vid sju skolor. Följande skolor uppger att de har för få cykelställ i förhållande till behovet; Prosthagen, Klockarbo, Möklinta, Västerfärnebo, Ekeby, Kumla, Ängshagen, Heden, Åby och Lärkbacken. 20

Behov av åtgärder för att förbättra skolgårdarnas struktur och natur Varje skola upprättar en åtgärdsplan över vad som behöver göras på sikt, för att förbättra gårdens struktur och natur. Se till att eleverna på Ekeby särskola får en skolgård som är anpassad utifrån elevernas behov. Eleverna på Ekeby särskola är de som har den i särklass sämsta tillgången till utvecklande lek och sportmöjligheter på skolgården. Undersök möjligheterna att göra gårdarna mera lättillgängliga för funktionshindrade och rullstolburna elever. Tillfredställande belysning iordningställs på Heden, Åkra, Klockarbo, Valla, Ransta, Kila, Varmsätra, Ekeby särskola och Kilbo. Tillskapa grönytor på Ekebyskolan i samarbete med elever och personal. Undersök möjligheten att ta tillvara vinterns snö för lek genom att anvisa en lämplig plats på skolgården. Undersök hur man på sikt och i samarbete med personalen, fyller behovet av att tillskapa vindskydd, häckar och rumsbildningar. Undersök på sikt behovet av att plantera nya träd, iordningställa rabatter och odlingsytor vid de skolor som saknar detta. Ordna cykelställ för elever och personal på de skolor som har behov av det. Parkeringsmöjligheter bör finnas för all personal i nära anslutning till skolan. Motorvärmare bör installeras i viss utsträckning på skolor som saknar den möjligheten. 21

Grundskolans basbehovsnivå av lekutrustning och övrigt Ett basbehov ska möjliggöra motorisk utveckling, social lek, skapande och experimenterande verksamhet. För barn i åldern 6 år och uppåt är behovet av att skapa och bygga för konstruktion och sociala lekar stort. Möjligheter att skapa och experimentera utomhus Skolgårdsmiljön bör ge mö jligheter till experiment och skapande med olika material samt att bygga och konstruera. Uppleva och utforska årstidsväxlingar och ekologiska processer. Bord och sittplatser utomhus är nödvändig utrustning för att kunna flytta ut verksamhet och för att kunna bedriva experimenterande och skapande utomhus Bord och bänkar utomhus finns på de flesta skolorna, men flera skolor anmärker att bord och bänkar är alltför få. Några skolor saknar helt bord och bänkar utomhus; Valla, Ransta och Ekeby särskola Möjligheter till skapande och experimenterande verksamhet utomhus finns vid Ängshagen, Heden, Ransta, Kila och Kumla uppger personalen. Vid en jämförelse med vad elevråden svarar så ser eleverna större möjligheter till skapande och experimentell verksamhet vid sina skolor. Nio elevråd uppger att det finns möjligheter till sådan verksamhet utomhus på gården. Enligt personalen så finns möjligheten till skapande och experimentell verksamhet utomhus i mindre grad eller inte alls på; Åkra, Åby, Klockarbo, Möklinta, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla, Prosthagen, Styrars, Varmsätra, Ekeby särskola och Kilbo. Sandlåda finns vid alla skolor utom; Prosthagen, Ekeby och Ekeby särskola. Vid Prosthagen och Ekeby är det troligen inte motiverat med tanke på elevernas ålder. Tillgång till vatten utomhus finns enbart på tre skolor. Vattenutkast och lek med vatten utomhus saknas på; Heden, Åkra, Åby, Prosthagen, Styrars, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla, Ransta, Ekeby med Ekeby särskola, Kila, Varmsätra, Kumla och Kilbo. Gungor, balans, klättringsmöjligheter och olika slag av rörelse Gungor finns på alla skolor utom på Ekeby och Ekeby särskola. Två av skolorna (Prosthagen och Kilbo) anmärker på att underhållet är dåligt och att gungorna är för få till antalet (Ransta och Lärkbacken). Klättervägg finns tillgängligt för eleverna på Ängshagen, Heden, Åkra, Möklinta, Varmsätra. Saknas på Åby, Prosthagen, Klockarbo Styrars, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla, Ransta, Ekeby med Ekeby särskola, Kila, Kumla och Kilbo. Ekeby skriver att en klättervägg skulle även kunna användas inom idrottsundervisningen. Klätterställning finns på flertalet skolor men saknas på Klockarbo, Styrars, Lärkbacken, Ekeby, Ekeby särskola och Kumla. Lärkbacken önskar en ny klätterställning som ersättning för den som fanns revs bort. Kilbo anmärker på underhållet. Nivåstång finns på Ängshagen, Heden, Valla, Ransta, Kumla, Kilbo. Saknas på Åkra, Åby, Prosthagen, Klockarbo, Styrars, Möklinta, Västerfärnebo, Lärkbacken, Ekeby, Ekeby särskola, Kila och Varmsätra. Balansbrädor, samarbets- och balansbana finns på Ängshagen, Styrars, Möklinta, Kila och Kumla. Saknas på de flesta skolorna; Heden, Åkra, Åby, Prosthagen, Klockarbo, Västerfärnebo, Lärkbacken, Valla, Ransta, Ekeby med Ekeby särskola, Varmsätra och Kilbo. Bollplank finns på de flesta av skolorna, men fyra skolor ( Ransta, Lärkbacken, Valla och Prosthagen anmärker på att bollplanken är trasiga och dåligt underhållna. Bollplank saknas på Styrars, Möklinta, Ekeby, Ekeby särskola och Kilbo 22