Ett valt verktyg - pedagogisk dokumentation Att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete och en hållbar framtid Trolletdagar vt 17 åhörakopia Anna Gustafsson Anne Wahlgren
Vi får inte förlora den empatiska relationen med det vi har runt omkring oss, barnet har det i sig och vi vuxna måste rädda den förmågan Gregory Bateson
Gruppen blir något som tillför varje barn något ytterligare, något mer än barnet kan nå som enskild individ Vea Vecchi. Modern barndom nr 8/2004
Ur Förskolan Trollets verksamhetsidé Pedagogisk dokumentation dvs observation, reflektion, analys och dokumentation är ett av våra viktigaste verktyg i förskolan. Vår utgångspunkt är ett seriöst intresse av att bättre förstå och att lära känna barnen. Genom pedagogisk dokumentationen försöker vi tydligt visa vilken kompetens varje enskilt barn har, men också den kompetens en grupp barn tillsammans skapar. Genom att vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar stödjer vi barnens möjlighet att se, minnas, förstå och få syn på sina egna lärande processer.
Det finns viktiga demokratiska aspekter för oss i arbetet med pedagogisk dokumentation genom att vi delar det vi sett med kollegor för att på så vis öka förståelsen för barnens olika sätt att göra och tänka. Dokumentationen är en hjälp för barnen att diskutera och reflektera över vad de gjort, men också få syn på och uppskatta kamraternas lärande och hur man lär och utvecklas tillsammans. Det ger också familjerna möjlighet att bli delaktiga i det egna barnets lärande, att reflektera och tänka över vad deras barn gör tillsammans med andra. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för pedagogerna för att få fatt i barnens tankar och görande för att utmana dem vidare i det som berör dem. Observationen och dokumentationen är arbetsmaterial för pedagogerna att diskutera om och lära av. Det lär oss pedagoger att bli bättre på att lyssna, förstå och att möta barnen.
Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt om och om igen och vi gör oss synliga för oss själva. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete Hillevi Lenz Taguchi
Pedagogisk dokumentation som en cirkulär process för att få fatt i och kunna utmana barns lärande
Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Reflektion Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Barns Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn utforskande Barns dokumenterande Etik och lärande Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Reflektion Samlar/sorterar materialet Dokumentation Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel Reflektion - tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Reflektion Analys Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp
Tema Vi ser rubriken Hur bygger vi tillsammans en hållbar framtid? som vårt undersökningsområde/tema, en gemensam röd tråd som kan innehålla mindre projekt. Vi har valt ett projektinriktat förhållningssätt med ett projektinriktat arbetssätt där vi undersöker och observerar barnens processer kring vårt valda tema.
Vad kan pedagogisk dokumentation användas till: Att få syn på, reflektera och vidga vårt lärande kring: Barns kompetens Barns kooperativa lärandeprocesser Barns individuella lärande i relation Barns samarbete Barns delaktighet Barns skapande av empati och vänskap Hur barnen/et möter sin förskola-inskolning Hur barnen/et använder miljön och miljön betydelse för barns lärande Pedagogens roll i barns lärande - fokusera Hur vi omsätter Lpfö i praktiken En förutsättning för att kunna arbeta projekterande
Det här lilla trädet vill verkligen växa Anne Wahlgren Förskolan Ringdansen/Trollet April-17
Att förbereda sig innan vi börjar: Vad ska vi göra, varför och hur ska vi göra det? Vilka delar i vårt uppdrag, både vad vi själva formulerat och vad Lpfö formulerat som viktigt kan ingå i detta arbete? Vilka organisatoriska val behöver vi göra innan vi sätter igång? Hur blir våra valda värden gestaltade? Vad kan projektets demokratiska möjligheter vara? Vilka erfarenheter och kunskaper har barnen kring innehåll och arbetsformer som behöver utmanas? Vilka matematiska möjligheter kan detta projekt skapa? Vilka språkliga och kommunikativa möjligheter? Vilka naturvetenskapliga möjligheter? Vilka möjligheter finns att undersöka teknik finns? Hur involveras barnen i dokumenterandet? Hur involverar vi familjerna i det vi ska göra? Hur ska vi göra för att följa de gemensamma och individuella lärande processerna? Hur skapar vi tid för reflektion och analys? Hur utvärderar vi så vi kan använda detta vidare?
Förskolan Trollets syfte med temat hur bygger vi tillsammans en hållbar framtid Vi hör ihop med varandra och med annat som gror, växer, porlar, kryper, flyger Vi vill vidga vår gemensamma förståelse för att vi är delar i det komplexa system som är livet på jorden. Mitt agerande påverkar ditt Ditt agerande påverkar mitt Vårt agerande påverkar allt. Bakgrund: Vi anser att förskolan ska vara en plats där vi tillsammans barn, pedagoger och familjer tar ansvar för en gemensam Hållbar Framtid. Att tillsammans odla hoppfullhet och lekfullhet, ge barnen möjlighet att använda det i sitt utforskande. Vi vill låta barnen får många och nära relationer till olika naturvetenskapliga fenomen, ting, processer, och allt levande
1-årsavdelningen
2-årsavdelningen
Trumpetens syfte: Genom de 100 språken skapa nära relationer till träd, livet i och omkring träden
Genom att möta naturen på många olika sätt bygger vi relationer mellan människa och miljö
Verktyg för observation och reflektion
REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka 2 Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kortsammanfattning i punkter det finns i era obs Gemensamt syfte: Vi hör ihop med varandra och med annat som gror, växer, porlar, kryper, flyger Vi vill vidga vår gemensamma förståelse för att vi är delar i det komplexa system som är livet på jorden. Mitt agerande påverkar ditt Ditt agerande påverkar mitt.vårt agerande påverkar allt Avd. syfte:: Genom de 100 språken skapa nära relationer till träd, livet i och omkring trädet. Vi startar upp projektet genom en återblick i början av januari med barnen i 3 grupper för att veta vilket spår vi ska gå vidare. Återblick en gör vi i musikateljén där vi tittar på filmer/bilder och tittar i varandras projektböcker Reflektioner/ på hur många olika sätt kan vi förstå det vi sett och hört? Att vi använder ordet dricka om hur trädet får i sig vatten styr hur barnen säger (några säger att träden har mun). Vi kanske ska använda en annan fråga. hur får trädet i sig vatten? Barnen har börjat prata om roten och Hannes har kunskap om att trädet suger upp vatten i trädet. Tage pratar om att det är en munnar i jorden som suger upp vatten. Barnen pratar och diskuterar mer när vi visar deras böcker än när vi tittar på filmerna från skogen. Analys; Hur går vi vidare och varför? Koppling till Lpfö VI :Naturvetenskap och matematik Använd begreppskartorna Sista gruppen ska också göra återblick och sedan får barnen välja in sig i vilket uttryck de vill göra frågan i. Alla ska få chans i att minnas vad de gjort i skogen och att vi ska ha samma focus nu när vi startar upp terminen. Alla ska få chans i att också göra frågan i ett uttryck utöver det verbala.(man tänker och reflekterar samtidigt som man gör det) Ur förskolan Trollets verksamhetside, målen uppnås genom att vi formar större och mindre grupper där olikheten blir en tillgång för dem själva och andra på många olika sätt.
Att värdesätta varje stund av dagen, så rutiner, strukturer, barnens självständiga arbete och projekterande bildar en helhet varje dag, varje vecka och över terminerna. Särskilt ansvar för miljön som den tredje pedagogen för att iscensätta lärandemiljöer som stödjer vårt projekterande sätt att tänka ur ett hundraspråkligt perspektiv, ute och inne som ett bidrag och verktyg i våra projekt och till hela dagens struktur. Särskilt ansvar för projekten och att utveckla vårt reflektions och analysarbete mellan pedagogerna och tillsammans med barn och familjer.
Avstämning på stängningsdagen Vad är vi i just nu? Vilka spår ser vi? I projektet och i miljön och hela dagen? Gör som spindel sätt datum och fyll på senare med annan färg så ni kan se hur det ena bygger på det andra. Avstämningarna gör ni under terminen när ni känner att ni har behov av det. Hur gör trädet när det dricker? Hur växer trädet? Spår att gå vidare med Besjäla trädet Småkryp som lever/bor i och runt trädet. Trädet blir glad 161031
Avstämning Vad är det vi inte ger barnen möjlighet att utvecklas och utmanas i? I miljön och i projektet, utifrån Lpfö och VI? Vi ger dem möjlighet att utvecklas och utmanas i detta men de behöver utmanas mer inom dessa områden. Nya tekniker i lera tex bygga på höjden, slickers Självständiga grupper i tex byggen, stationer ute och ljusbordet 161031 Tecknandet- skärpa ögat Reflektion Trumpetenht 16 Det digitala Berättelse i puppetpals, datorn, greenscreen vara i trädet Samling Projektböcker Dans och drama Barnens egna dokumenterande
3-årsavdelningen Trumpeten Nyfikenhetsfrågor 160815 Vad kommer familjerna med för sommaruppdrag? Hur kommer sommaruppdragen bidra till mer fantasi i projektet? Hur utmanar vi deras förståelse att träden och allt runtomkring är ömsesidigt beroende av varandra?
Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Samlar/sorterar materialet Barns utforskande och lärande Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Observation, samlar material
Trumpetens sommaruppdrag
Frågor till sommaruppdraget Varför tog du med.. till trädet? Hur tänkte du när du valde att ta med..till trädet? Varför tror du att trädet tycker om just det?
Vi samlar våra sommaruppdrag kring trädet..
sommaruppdrag
Det ser ut som en stjärna
sommaruppdrag
Nu är trädet glad
.sommaruppdrag Med barken sitter trädet fast
..sommaruppdrag Trädet tycker om spindlar. Spindlar bor i små, lilla hål. Spindeln har spindelnät.
.sommaruppdrag
Vi varvar sommaruppdragen med att gå till skogen
Den som ligger på rygg under de höga trädtopparna är också däruppe Tomas Tranströmer
Samlar/sorterar materialet Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Reflektion och tolkning Barns utforskande och lärande Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Reflektion Analys Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp
Barnens sommaruppdrag: Barkbitar Pinnar. Vatten Växt Äpplen Flygplan Gosedjur Sol Snöre Spindel Självporträtt Fåglar Vindspel
Sommaruppdragen i trädet
Reflektioner Vi har nu fått in alla sommaruppdragen och vi kan se tre spår. 1. Göra trädet fint/glad. 2. Vad trädet behöver. 3. Vad som tillhör trädet Frågor från barnen: Hur dricker trädet? Trädet har ju ingen mun. Hur växer trädet?
REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka 38 Gemensamt syfte: Vi hör ihop med varandra och med annat som gror, växer, porlar, kryper, flyger Vi vill vidga vår gemensamma förståelse för att vi är delar i det komplexa system som är livet på jorden. Mitt agerande påverkar ditt Ditt agerande påverkar mitt.vårt agerande påverkar allt Avd. syfte: Genom de 100 språken skapa nära relationer till träd, livet i och omkring trädet. Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Hur o vad gjorde och sa barnen? Kortsammanfattning i punkter det finns i era obs Reflektioner/ på hur många olika sätt kan vi förstå det vi sett och hört? Analys; Hur går vi vidare och varför? Fortsätter med sommaruppdragen Vi måste låta alla barnen få berätta om sitt sommaruppdrag. Sammanfattar sommaruppdragen. Sätter upp laminerade bilder av sommaruppdragen på reflektionsväggen Se bilderna i bildspelet Vid både sommaruppdrag har det varit mycket energi både från barnen och oss pedagoger. Beror det på att vi pedagoger inte riktigt vetat vad vi skulle hamna utan vi lyssnat in barnen mer innan vi gått vidare? Vi har vetat materialet vid sommaruppdragen men inte riktigt vad vi skulle hamna tex mäta snöre( Matematik), dansen vid träden. Beror det på erfarenhet från oss pedagoger, man ser när det blir matematik och kan utveckla det? Vid tecknandet av spindel så skärper många barn ögat. Vi kan se detaljer och några räknar benen. Vid en reflektionssamling när vi introducerar de nya bilderna så uppkommer det en diskussion kring sommarupdrag vattenflaskan. Hur gör trädet när det dricker? Vi har nu fått in nästan allas sommaruppdrag och vi kan se tre spår. 1. Göra trädet fint/glad. 2: Vad trädet behöver. 3: Vad som tillhör trädet Går till skogen i mindre grupp med ett focus. Vårt fokus när vi går till skogen: Hur får trädet i sig vatten i skogen? Det är de frågan som intresserar barnen mest efter allas sommaruppdrag. Koppling till Lpfö VI :Naturvetenskap och matematik Använd begreppskartorna Ur förskolan Trollets verksamhetsidé: målet uppnås genom att vi hjälper barnen att iordningställa sitt material på olika sätt och forma berättelser som kompisar och familjer kan ta del av.
Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Barns utforskande och lärande Nya observationer
Vi går till skogen med för att undersöka frågan mer.. Det här är ett litet träd som behöver växa
Hur får trädet i sig vatten i skogen?
Det är någon som vattnar, en trädgårdsmästare
Barns utforskande och lärande Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Dokumentation Dokumentation Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel
Dokumentationen som aktiv agent Berättar vad som hänt Synliggör barnen Hjälp för gemensam reflektion tillsammans med barnen
Trumpetens reflektionsvägg
Det viktigaste momentet i ett dokumentationsarbete är att i så stor utsträckning som möjligt göra barnen delaktiga och föra en tät dialog med dem om innehållet i det man utforskar. Ur uppföljning, utvärdering, och utveckling i förskolan
Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Barns utforskande och lärande Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Nya observationer och nytt uttryck
Fördjupning i hur får trädet vatten? 1. En grupp gör rörelser/dans då de själva är träden- hur får trädet i sig vatten? 2. En grupp jobbar med frågan i en stor målning. Eller ska de göra varsin egen målning för de har olika teorier hur trädet gör för att få i sig vatten? 3. Den tredje gruppen jobbar med lera med frågan.
Nu är regnet på väg Trädet dricker
Gör ett gemensamt träd i lera med lerkorvar Trädet behöver en rot
. och en stam så det kan sitta fast
Gemensam målning på trädet
Vattnet åker upp i trädet och sen ner igen
Dans/rörelsegruppen Först är man träd sen kommer vattnet
.sen kommer ett vattenfall, och vattnet åker ner i jorden. Åka genom jorden Sugs upp i röret
Rottryck, kapillärkraft och avdunstning hjälper till att suga upp vattnet i växten
Vi blir långa som träden Vattnet sögs ner när solen skiner. Om inte trädet får vatten så blir det litet, det vissnar
Barns utforskande och lärande Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Reflektion och tolkning, Analys Analys Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp
Vi gör om reflektionsväggen tillsammans med barnen
REFLEKTIONSPROTOKOLL Datum/Vecka 6 Gemensamt syfte: Vi hör ihop med varandra och med annat som gror, växer, porlar, kryper, flyger Vi vill vidga vår gemensamma förståelse för att vi är delar i det komplexa system som är livet på jorden. Mitt agerande påverkar ditt Ditt agerande påverkar mitt.vårt agerande påverkar allt Avd. syfte:genom de 100 språken skapa nära relationer till träd, livet i och omkring trädet. Hur fortsätter vi från föregående Vecka? Fortsätter med en grupp till skogen. Fortsätter med grupperna Hur o vad gjorde och sa barnen? Kortsammanfattning i punkter det finns i era obs Reflektioner/ på hur många olika sätt kan vi förstå det vi sett och hört? I målargruppen pratar både att vattnet regnar ner i jorden, åker upp i trädet, ner igen och upp igen.som ett kretslopp (Fotosyntesen).pratar i dansgruppen om att vattnet sugs ner när solen skiner, om inte trädet får vattnet blir trädet litet", "Trädet vissnar. Lergruppen får gemensam uppgift att göra ett träd tillsammans med lerkorvar och det är svårt för dem. De är vana vid att göra ett eget lerträd och då står det upp. Men när vi tittar på bilderna så ser vi att de ändå försöker att göra det tillsammans och.blir inspirerade av.ankar om rötter och hur man kan göra dem. sedan lockar materialet vi använder som vatten mer än att visa på sina teorier. Analys; Hur går vi vidare och varför? Vi går till skogen för att knyta ihop barnens tankar på förskolan om hur trädet får vattnen. Dansgruppen gör färdig sin bok om dansens rörelser. Vi gör om reflektionsväggen så barnen ska få syn på varandras teorier Koppling till Lpfö VI :Naturvetenskap och matematik Använd begreppskartorna Ur förskolan trollets verksamhetsidé: Att varje barn utvecklar sina språkliga och kommunikativa förmågor ur ett 100- språkligt perspektiv där allt förbinds till en helhet.
Det är nog ingen trädgårdsmästare
Pedagogisk dokumentation som en del i förskolan Trollets Systematiska kvalitetsarbete januari 2012 Observation Utgångspunkter: Lpfö Verksamhetsidé Koppling till teorier Demokrati Barnsyn o Kunskapssyn Gå bortom generella bilder av barnet Våra förväntningar styr Individ-grupp Subjektivitet Pedagogen: Lyssnande Iakttagande Dialog Nyfikenhet Närvaro Se det oförväntade Intuition Reflektion Fokus/val i temat Varför? Syftet? Förberedelserfrågor Pedagogisk kunskap om innehåll pedagogik/metodik Delaktighet barn/föräldrar Kända el okända barn Verktyg: Organisation av tid/miljö Spaltobservationer Seriesekvenser Rumsobservationer Observationsböcker Bild/Ljud/Film Pedagogens roll/kompetens Kollegor Se/lyssna/prata Gruppkonstellationer Barn Barns dokumenterande Etik Hur går vi vidare? Vilka nya frågor är vi nu nyfikna på? Vilka val gör vi? Varför? Hur? Nya utmaningar/nya observationer Barns utforskande och lärande Samlar/sorterar materialet Nya frågor väcks om och om Dokumentation igen. och igen och igen. Projektets plats Barnens reflektionsvägg Veckobrev Barnens pärmar/bildspel Reflektion och tolkning Utgångspunkter för reflektion: Samma som under observation Se på många olika sätt tillsammans utifrån vårt valda fokus Använda intuition och känsla Titta på både grupp och individ Analys Verktyg: Observationsböcker Reflektionsprotokoll Omedelbara reflektioner Verktyg: Observationsverktygen Reflektionsorganisation Koppla till observationsutgångspunkterna Koppling till styrdok o teorier Barnen Bildspelen Barnens alster Veckobreven Dagordning Utvärderingsdokument Reflektionsprotokoll Slutsatser/konsekvenser Vad har vi förstått/inte förstått? Spår att gå vidare med i relation till vad, varför och hur? I relation till uppdrag, syfte, våra värden, individ och grupp
Vad har barnen för frågor nu?
Både barn och pedagoger får möjlighet att vidga sin lärande potential och ta aktiv del av det svindlande, spännande och livslånga lärande som en förskola erbjuder. Ur uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation