Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda uppföljningsbesök enligt flödesschema, tillsammans med föräldrar beroende på elevens ålder. Flödesschema Hälsoundersökning Längd, vikt, BMI Övervikt Vid BMI 2 SD hos kanalföljare Vid viktacceleration Fetma Mellan Iso-BMI 30 och BMI +3 SD Fetma Enligt BMI >+3 SD Skolsköterska enligt handlingsplan Skolsköterska Visa BMI-kurva för skolläkare för bedömning Skolläkare Bedömning Skolsköterska enligt handlingsplan Remiss Barnfetmateam 1(8)
Tillvägagångssätt Skolsköterskan diskuterar elevens mat- och aktivitetsvanor. Frågeställningarna vid besöket syftar till att ge en kostanamnes och öka insikten om elevens levnadsvanor. Glöm inte vårt viktigaste arbetsinstrument: Tillväxt- och BMI-kurvan. Visa föräldrarna elevens BMI-kurva (Body Mass Index). Det är ett objektivt värde och elever som är i riskzon kan fångas upp tidigt. Att använda tillväxtkurvan som ett neutralt underlag för information rekommenderas, den hjälper skolsköterskan och familjen att se mönster i hur utvecklingen av vikten varit under åren. Detta är ofta mera hjälpsamt än att titta på den nuvarande vikten. Anpassa alla frågor till eleven och elevens ålder. Arbeta utifrån motiverande samtal. Poängtera föräldrarnas ansvar, att välja och köpa hem rätt sorts mat. Det är viktigt att individanpassa målen och sätta upp många små mål som är relativt lätta att uppnå. Även långsiktiga mål behöver diskuteras. Undvik fixering vid vikten. Fokusera på positiva beteenden som delmål. Belöna uppnådda mål. Speciellt viktigt är att eleven får känna sig delaktig i sin behandling. Eleven får gärna komma med egna idéer om aktiviteter och vilken belöningen skall bli när målet nås. Första besöket Samtal med elev. Vid samtal med de yngre eleverna ska förälder/föräldrar vara med vid besöket. Visa elevens längd-, vikt- och BMI-kurva. Visa hur vikt och BMI rör sig uppåt i kanalerna. Öka långsammare, stå stilla i vikt eller gå ner i vikt: Före puberteten räcker det oftast både vid övervikt/fetma om eleven ökar långsammare eller står stilla i vikt. I samband med och efter puberteten kan eleven behöva gå ner i vikt. Påverkas eleven av sin övervikt/fetma i vardagen? 2(8)
Kostanamnes: Frukost, lunch, mellanmål och middag. Hur stort är intaget av söta drycker, godis och glass? Vilka grönsaker och frukter tycker barnet om? Anamnes om fysisk aktivitet: Hur fysiskt aktiv är eleven i sin vardag? Hur stor del av fritiden är skärmtid (max 2 tim/dag)? Samtala om: Det viktigaste målet på dagen: Frukost. Tallriksmodellen. Om eleven inte äter grönsaker ska den delen av tallriken vara tom. Mat på regelbundna tider. Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Kost, sömn, välbefinnande och rörelse, alla pusselbitar måste finnas för ett gott resultat. Vilka förändringar eleven kan tänkas påbörja. Begränsa till två individuella råd (se praktiska råd) vid första träffen. Återbesök om 1-3 månader. Uppföljningsbesök Eleven eventuellt tillsammans med förälder/föräldrar. Visa BMI-kurvan både före och efter mätning av längd och vikt. Ny mätkontroll av vikt och längd. Utvärdera BMI-kurvan och samtala om de förändringar eleven påbörjat. Nya råd och förslag till förändringar. Poängtera att livsstilsförändringar tar tid, det är ett långsiktigt arbete, uppmuntra och ge positiv feedback. Vid utebliven effekt vad har fungerat bra, vad har fungerat mindre bra och vilka förändringar behöver göras till nästa gång? Återbesök individuellt anpassat inom 1-3 månader. 3(8)
Praktiska råd Försök att bara ta en portion av maten. Om du är fortsatt hungrig ta mer grönsaker. Mindre portionsstorlek - använd mindre tallrik eller assiett. Följ tallriksmodellen. Ät långsamt, tänk på att det tar cirka 20 min innan man känner mättnad. Ställ kastrullerna på spisen, inte på bordet. Bara äta, inte läsa eller ha skärmtid samtidigt. Samtala om godis, chips och annat, använd inte förbud. Tänk smarta val. Ex. en dag/vecka, mängder. Godis, eleven får sin egen skål. Skilj på vardagsmat och utrymmesmat. Exempel på utrymmesmat: godis glass kakor läsk chips nötter kaffebröd Matdagbok. Välj i första hand vatten om du är törstig, använd is, kolsyra, citron, apelsin eller gurka i vattnet för att göra det mera lockande. Begränsa mängden läsk, fruktjuice och söta drycker till helgerna. T.ex. köpa en burk istället för en hel flaska. Häll upp halva glas läsk. Som vuxen göra klart för sig själv och sitt barn vilka regler man ska ha gällande godis, dryck m.m. Berätta för personer i omgivningen hur de kan hjälpa barnet, som kompisars föräldrar och mor- och farföräldrar. 4(8)
Göra saker som barnet tycker om utan att äta samtidigt. Till exempel gå på bio utan godis och läsk, åka och simma utan fika. Undvika att gå och handla när barnet är trött och hungrigt. Lära barnet att tänderna inte mår bra av småätande. Uppmärksamma och berömma barnet då det anstränger sig för att göra rätt. Välj lightdryck som alternativ till vanlig läsk eller saft. Max 5 dl mjölk, fil eller yoghurt per dag. Välj mejeriprodukter som har låg fetthalt och är osötade. Välj fiberrika eller nyckelhålsmärkta produkter. Ta bröd bara till frukost och mellanmål. Välj lättmargarin till smörgåsen (max 40 %). Välj flytande margarin eller rapsolja vid matlagning. Ät gärna 2-3 frukter/ dag. Om barnet inte äter upp portionen bekräfta att det är bra att det har känt efter och slutat äta när det är mätt. Planera maten i förväg. Vardagsmotion, minst 60 min/dag. Rolig fysisk aktivitet utöver vardagsmotionen. Maximera skärmtiden på fritiden till 2 tim./dag. 5(8)
Att beräkna BMI för barn Överviktsgränsen kallas Iso-BMI 25 och fetmagränsen Iso-BMI 30. BMI beräknas enligt formeln: vikt i kg/(längd i meter) 2, Läs av gränserna i tabellen för barnets kön och ålder. Övervikt Fetma Exempel Ålder Pojke Flicka Pojke Flicka År Iso-BMI 25 Iso-BMI 25 Iso-BMI 30 Iso-BMI 30 6 17,55 17,34 19,78 19,65 6,5 17,71 17,53 20,23 20,08 7 17,92 17,75 20,63 20,51 7,5 18,16 18,03 21,09 21,01 8 18,44 18,35 21,60 21,57 8,5 18,76 18,69 22,17 22,18 9 19,10 19,07 22,77 22,81 9,5 19,46 19,45 23,39 23,46 10 19,84 19,86 24,00 24,11 10,5 20,20 20,29 24,57 24,77 11 20,55 20,74 25,10 25,42 11,5 20,89 21,20 25,58 26,05 12 21,22 21,68 26,02 26,67 12,5 21,56 22,14 26,43 27,24 13 21,91 22,58 26,84 27,76 13,5 22,27 22,98 27,25 28,20 14 22,62 23,34 27,63 28,57 14,5 22,96 23,66 27,98 28,87 15 23,29 23,94 28,30 29,11 15,5 23,60 24,17 28,60 29,29 16 17 18 23,90 24,46 25 24,37 24,70 25 28,88 29,41 30 29,43 29,69 30 6(8)
BMI-kurvor flickor BMI-kurvor pojkar 7(8)
Informationsbrev: PM 4.3.1, 4.3.2 och 4.3.3 är informationsbrev som kan användas till vårdnadshavare i samband med hälsobesök. Referenser: Holm Ivarsson,B. (red.) Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma vuxna, ungdomar och barn. Jansson,A. 1177 Vårdguiden. Övervikt och fetma hos barn. Andersson, E., Andersson, Å. Skolsköterskans arbete med överviktiga barn i tidigt skede. Palmqvist, A., Ask, C., Bengtsson, U. Handlingsplan För omhändertagande av övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Hässleholms kommun. Ljungkrona-Falk,L., Laffrenzen,M., Lätta tips måltider, 6-10 år. Västra Götalandsregionen. Elevhälsans medicinska insats 2015-01-12 Ansvariga för uppdatering och revidering: Ann-Louise Gelin Eva-Helene Rhan Charlotta Jerlström 8(8)