Årsredovisning 2013
Årsredovisning 2012
Innehåll 2 Detta är Tjustbygdens Sparbank 3 Internationell och svensk ekonomi 2013 4 Redovisning för verksamhetsåret 2013 7 Fem år i sammandrag 9 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Finansiella Rapporter 10 Resultaträkning & Rapport över totalresultat 11 Balansräkning 12 Rapport över förändringar i eget kapital 13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 14 Noter 42 Styrelsens underskrifter 43 Revisionsberättelse 44 Bolagsstyrning 45 Bankens styrelseledamöter och revisorer 46 Här finns Tjustbygdens Sparbank Årsredovisning 2013 1
Detta är Tjustbygdens Sparbank Tjustbygdens Sparbank är en regionalt verksam bank med huvudkontor i Västervik. Bankens främsta uppgift är självklar - vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter. Vi vänder oss till alla kundkategorier - privatpersoner såväl som företag och andra organisationer - och beroende på kundernas behov tillhandahåller vi lösningar som passar var och en. Genom att erbjuda den bästa kombinationen av sortiment, kompetens, service, kvalitet, priser och villkor ska vi vara det naturliga valet för våra kunder. Vi har en nära och aktiv samverkan med Swedbank och övriga Sparbanker vilket ger våra kunder tillgång till ett rikstäckande kontorsnät samtidigt som vi kan erbjuda storbankens lösningar i kombination med den mindre bankens flexibilitet. Genom vår lokala förankring och vår lokala ägare, Sparbanksstiftelsen Tjustbygden, är vi bygdens bank. För oss är det därför en självklar uppgift att bidra till regionens och det lokala samhällets utveckling. Detta gör vi genom vårt arbetssätt och en stor mängd lokala aktiviteter. Vår ambition är att vara en lokal utvecklingsmotor. Tillgång till finansiering och finansiell kompetens är viktiga förutsättningar för utveckling. Vi har resurser att tillgodose marknadens behov och genom våra många kompetenta medarbetare kan vi upprätthålla en hög servicenivå och tillgänglighet. Kvalificerad rådgivning är en allt större del av vårt arbete. Banken är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och genom vår verksamhet arbetar vi för en positiv miljöpåverkan. Vår kreditgivning sker naturligtvis på affärsmässiga villkor men i våra kreditbeslut beaktar vi även andra värderingar, t ex hur vårt ställningstagande kan påverka regionens utveckling i positiv riktning. Det gör oss till en dynamisk och uthållig partner. Genom vårt lokala beslutsfattande och närheten till kunderna kan vi agera med en snabbhet och smidighet som kan vara avgörande för våra kunders egna beslut och framtidsplaner. Vi är ett affärsdrivande företag, men hela vår vinst används lokalt för att möta våra kunders förväntningar på en attraktiv bank även i framtiden. Årsredovisning 2013 2
Procent Internationell och svensk ekonomi 2013 Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. Källa: Jörgen Kennemar, Swedbank. Den svenska kronan gentemot dollarn och euron 12 11 10 9 8 7 6 5 Ränteutvecklingen i Sverige 7 6 5 4 3 2 Riksbankens styrränta USD/SEK EUR/SEK 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10-årig statsobligation Source: Reuters EcoWin 7 6 5 4 3 2 Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots 1 0 1 3-månaders statsskuldsväxel 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Source: Reuters EcoWin Årsredovisning 2013 3
Redovisning för verksamhetsåret 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag, org nr 516401-0224 får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2013, det trettonde i aktiebolagsform. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Banken bedriver, jämte traditionell bankverksamhet, förmedling av försäkringar samt genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten bedrivs i huvudsak inom Västerviks kommun och är inriktad på hushåll, små och medelstora företag inklusive lantbruk, föreningar, institutioner och församlingar samt kommunen och dess bolag. Ägarförhållanden Banken ägs till 100 % av Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. Bankens struktur Banken är organiserad i två affärsområden; Privatmarknad och Företagsmarknad. De två Affärsområdescheferna är direkt underställda VD. Banken har fullservicekontor i Västervik och Gamleby och ett kontor med begränsad service i Ankarsrum. Vid kontoren i Västervik och Gamleby finns specialister inom flera områden som står till förfogande för samtliga kunder. Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Under 2013 har vi fortsatt vårt långsiktiga arbete med att utveckla verksamheten för att möta nya krav till följd av ökande konkurrens, ändrade marknadsförutsättningar och nya lagar och regleringar. Arbetet under året har bl a fokuserats på att utveckla kundmötet och rådgivningen. I detta syfte har vi fortsatt anpassningen av vårt arbetssätt för att kunna ge ännu fler av våra kunder rådgivning vid personligt möte. Utbildningsinsatser har också riktats mot utveckling av kvaliteten i kundmötet och rådgivningen. Bl a har en betydande del av personalen gjort inträdestest och erhållit Swedseclicens under året. Våra insatser inom detta område stärker vårt konkurrenskraftiga erbjudande och syftar till ökad kundnöjdhet. Vi har med glädje också kunnat konstatera att kundtillströmningen varit fortsatt god och att vårt erbjudande står sig väl i den ökade konkurrensen. En bidragande orsak till detta är också vårt starka lokala samhällsengagemang och kopplingen till vår ägare; Sparbanksstiftelsen Tjustbygden. I slutet av 2012 lanserade Swedbank och Sparbankerna betaltjänsten Swish tillsammans med Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea och SEB. Swish gör det möjligt för privatpersoner att snabbt, enkelt och säkert skicka pengar till varandra, eller genomföra köp och försäljningar, genom att använda mobiltelefonen. Swish har fått ett mycket positivt mottagande och bankens medarbetare som under året har arbetat med att introducera våra kunder till den nya betaltjänsten. Utvecklingen av mobila betaltjänster kan betraktas som en naturlig följd av den kraftigt ökade användningen av mobila banktjänster. En allt större andel av bankens kunder väljer i första hand mobilen eller surfplattan som hjälpmedel för att hantera bankärenden av enklare slag en utveckling som också innebär utmaningar för banken och vår personal. För att kunna erbjuda en så hög servicenivå som möjligt, har vi därför arbetat aktivt med att utveckla vår kompetens inom teknik och mobila lösningar. Vi förväntar oss att användningen av mobilbanken kommer att öka ytterligare och vi står nu väl rustade för att bistå våra kunder i denna process. Den snabba utvecklingen av betalningsförmedlingstjänster och mobila lösningar har också lett till minskad efterfrågan på kontanter. Vi har anpassat vårt arbetssätt till denna utveckling och har ökat vårt fokus på rådgivning, men kontanthantering finns alltjämt kvar i egen regi. Bankens överlåtelse av kontantautomater verkställdes dock under 2013, då automaterna övertogs av Bankomat AB. Migreringen inleddes med bankens uttagsautomat i Ankarsrum i mars och till hösten var samtliga insättnings- och uttagsautomater migrerade. Bankomat AB har bildats genom ett samarbete mellan Nordea, Handelsbanken, SEB, Danske Bank samt Swedbank med Sparbankerna. Bankomat är ledande inom kontantautomater i Sverige och under 2013 har bolaget tagit över drygt 2 000 kontantautomater över hela Sverige. För bankens del har överlåtelsen medfört ökade kostnader för betalningsförmedling, medan kostnaderna för värdetransporter och säkerhet har minskat. För bankens kunder anses överlåtelsen inte ha inneburit några större förändringar, men förbättringar följer av ett enhetligt, rikstäckande och mer driftssäkert system med stöd för samtliga kortutgivare. Bankens arbete med samhällsengagemang och samhällsansvar har bl a omfattat deltagande i Feriepraktik 2013, som bygger på ett samarbete mellan bankens ägare; Sparbanksstiftelsen Tjustbygden och Västerviks kommun. Syftet med projektet är att ge skolungdomar chansen att göra en meningsfull sommarpraktik i det lokala näringslivet. Varannan praktikant har finansierats genom samarbetet, vilket gjort det möjligt för lokala företag att anställa två sommarpraktikanter till priset av en. Projektet har gett positiva erfarenheter och kommer att återupprepas under 2014. Oron för allvarliga effekter av den s k skuldkrisen, som främst hade sin bakgrund i Europas ekonomiska utveckling, bedarrade i slutet av 2012. Under 2013 skedde en återhämtning, om än i långsam takt, och omvärldsläget har därmed stabiliserats. Det förbättrade ekonomiska läget och bankens omfattande, interna arbete med framförallt företagskunder, som drabbats negativt av det försämrade ekonomiska läget, har gett önskad effekt. Vi kan med glädje konstatera att återföringar av gjorda reserveringar för befarade kreditförluster ger oss ett positivt netto för året. Med de lärdomar vi dragit av de senaste årens arbete och med fortsatt nära relationer till våra kunder står vi väl rustade för att möta utmaningar även i framtiden. Arbetet med riskkontroll och uppföljning har fortsatt att utvecklas även under 2013. Med anledning av de nya omfattande regelverk som förväntas komma på plats under 2014 har banken ökat utbildningsinsatserna för såväl bankens kontrollfunktioner som bankens styrelse. Banken följer kontinuerligt regelverksutvecklingen och bedriver ett aktivt arbete för att anpassa verksamheten till nya regelverk. Denna anpassning är en prioriterad fråga i banken och genom intern kompetens och ett aktivt samarbete med andra sparbanker anser vi oss ha de instrument vi behöver för att lyckas. Återgången till en mer normal räntemarknad har stabiliserats under året. Den ökade stabiliteten på de finansiella marknaderna och det förbättrade ekonomiska läget har delvis pressat bankens utlåningsmarginaler, men förändringarna är små. Det utdragna lågränteläget leder dock till fortsatt pressade inlåningsmarginaler. Den tidigare så kraftiga konkurrensen om inlåning anses, bl a mot bakgrund av årets starka börsutveckling, dock ha avtagit något under året. Framförallt tack vare ett ökat fokus på bankens utlåningsaffär och placeringar har bankens affärsvolym utvecklats mycket positivt under året (+ 8,8 %). Viss draghjälp har dock erhållits från en stark börsutveckling under året. Trots låga marknadsräntor och ett lägre räntenetto har bankens rörelseresultat ökat med hela 32 % till 73 904 tkr (55 885 tkr). Förbättringen av rörelseresultatet följer av ökad utdelning på aktieinnehavet i Swedbank, ett förbättrat provisionsnetto, minskade kostnader och lägre kreditförluster. Årsredovisning 2013 4
Affärsvolym Bankens affärsvolym ultimo, det vill säga den sammanlagda summan av bankens förvaltade och förmedlade kundvolymer, har ökat med 997 149 tkr (8,8 %) till 12 311 316 tkr (11 314 167 tkr). Ökningen kommer framförallt av en stark tillväxt i utlåningsvolymerna i banken men även av ökade placeringsvolymer. Ställning Bankens balansomslutning har ökat med 290 191 tkr till 4 133 234 tkr (3 843 043 tkr). Medelomslutningen 2013 var 3 950 040 tkr (3 698 597 tkr). Bankens ekonomiska ställning är fortsatt stark. Eget kapital och obeskattade reserver uppgår vid årets slut till 944 958 tkr (788 957 tkr). Soliditeten uppgår till 22,9 % (20,5 %), en ökning med 2,4 %. Kapitaltäckningen är fortsatt mycket stark. Överskottskapitalet i förhållande till lagstadgat minimikrav uppgick vid årets slut till 346 137 tkr (317 052 tkr). Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,63 (2,59). Även med beaktande av tillkommande kapitalkrav enligt intern kapitalutvärdering (IKU) har banken ett ansenligt kapitalöverskott. Överskottskapitalet efter avdrag för minimikapitalkrav och kapitalkrav enligt bankens IKU uppgår till 316 696 tkr (273 468 tkr). Resultat Räntenettot uppgick till 82 584 tkr mot 88 386 tkr föregående år (- 6,56 %). Minskningen föranleds främst av sjunkande marknadsräntor och därmed minskade marginaler framförallt på inlåningssidan. Provisionsnettot ökade med 401 tkr (1,0 %) till 39 160 tkr (38 759 tkr). Förändringen kommer från ökade provisionsintäkter avseende förmedlad utlåning och placeringar. Däremot belastas provisionsnettot något av ökade kostnader relaterade till överlåtelsen av in- och uttagsautomater till Bankomat AB. Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick vid årets slut till 1 854 tkr (892 tkr) varav 757 tkr avser ineffektiv del vid säkringsredovisning. Allmänna administrationskostnader minskade med 1 897 tkr och uppgick vid årets slut till 64 499 tkr (66 396 tkr). Förändringen främst av minskade kostnader efter överlåtelsen av insättningsoch uttagsautomaterna till Bankomat AB. Bankens avskrivningar uppgick till 2 220 tkr (3 607 tkr), en minskning med 1 387 tkr. Tack vara låga nedskrivningar för befarade förluster och återföringar av tidigare gjorda reserveringar uppgår kreditförluster netto till ett positivt belopp om 2 695 tkr (- 5 789 tkr). Rörelseresultatet ökade med 32,2 % till 73 904 tkr (55 885 tkr). Likviditet Bankens likviditetssituation är fortsatt god. Vid bokslutstillfället uppgår kassa, utlåning till kreditinstitut och kortfristiga placeringar jämställda med likvida medel till 682 091 tkr (831 055 tkr). Förändringen kommer framförallt av den ökade utlåningstillväxten under året. Likviditetsreservens storlek bedöms som tillfredställande i förhållande till bankens exponering mot likviditetsrisk och vi ser inom överskådlig tid inga som helst problem med att uppfylla bankens åtaganden. Personal Med arbetstidsmåttet 1 730 timmar per helårsarbetare var medelantalet anställda i banktjänst 54 st (57 st). Det minskade antalet arbetade timmar beror delvis på föräldraledighet och sjukskrivningar men även på att två anställda valt att avsluta sin tjänst. Banken gjorde även under senare delen av året en nyrekrytering av en privatrådgivare som har sin placering på kontoret i Gamleby. Miljöarbete Banken bedriver ett aktivt miljöarbete och är miljöcertifierad enligt den internationella standarden SS-EN ISO 14001 sedan mars 2004. Enligt bankens miljöpolicy skall miljöarbetet i Banken vara en del i skapandet av en uthållig lönsamhet och bidra till ett uthålligt samhälle och stärkt varumärke. Banken ska därför: Bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv. Ha ett nära samspel med kunder och andra intressenter i miljöfrågor. I all verksamhet efterleva gällande lagar och föreskrifter samt sträva efter att minska och förebygga föroreningar. Bedriva ett strukturerat miljöarbete som resulterar i att bankens miljömål uppnås. Utbilda och uppmuntra medarbetarna till ett miljöarbete som leder till ständiga förbättringar och ökad affärsnytta. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen För information härom hänvisas till not 10 och till bankens hemsida www.tjustbanken.se. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer De mest väsentliga risker som banken exponerar sig mot är kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Banken identifierar kontinuerligt de risker som verksamheten medför. Årligen görs dessutom en riskinventering omfattande samtliga för banken identifierade riskexponeringar. Inventeringen görs under ledning av bankens Riskkommitté och processen beskrivs dels i styrelsens kapitalpolicy, dels i VD:s instruktion för Riskkommittén. Riskinventeringen ska säkerställa att banken på ett tydligt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är exponerad för. Inventeringen ligger sedan till grund för bankens interna kapitalutvärdering. Bankens affärsmodell innebär framförallt en exponering mot kreditrisk. Enligt bankens kreditpolicy ska banken ha en väl diversifierad kreditportfölj med låg riskprofil. Bankens styrelse har därutöver fastställt en kreditstrategi för hantering av denna risk. Ytterligare information om bankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker. Redovisningsprinciper Banken har från och med den 1 januari 2013 frivilligt valt att tilllämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Banken använder ränteswappar för att säkra fastförräntade delar av utlåningsportföljen. Tidigare redovisade banken derivaten för räntesäkring till verkligt värde där de realiserade och orealiserade värdeförändringarna redovisades i posten Nettot av finansiella transaktioner (innehav för handelsändamål). Bytet innebär att förändringar i verkligt värde på derivaten som används i säkringsrelation redovisas i resultaträkningen under posten nettoresultat av finansiella transaktioner tillsammans med värdeförändringar på den säkrade tillgångar. Banken redovisar betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument som ränteintäkt. I balansräkningen redovisas verkligt värde på derivat tillsammans med övriga tillgångar eller övriga skulder. Motsvarande värdeförändring på den säkrade posten redovisas som en egen balansrad på tillgångssidan oavsett om värdejusteringen är positiv eller negativ Tidigare redovisades endast värdeförändringen på derivaten under posten nettoresultat av finansiella transaktioner med motsvarande förändring som övrig tillgång eller skuld. Årsredovisning 2013 5
Förväntad framtida utveckling Banken anpassar löpande sin verksamhet i takt med de förändringar som sker inom branschen och på marknaden. Vi bedömer att utvecklingen på vår marknad följer riket i stort. Under 2013 skedde en återhämtning i svensk konjunktur, om än i blygsamt tempo. Marknadsräntorna stabiliserades i början av året med förväntning om höjningar. Mot bakgrund av den låga, svenska inflationen och fortsatt osäkerhet i omvärlden fortsatte dock räntorna att falla och ligger vid årets slut på mycket låga nivåer. Förväntningen är att ränteläget bottnar på denna nivå under 2014. Därmed förväntas också en måttligt negativ utveckling för bankens räntenetto. Risken för kreditförluster avtog under 2013 och utsikterna inför 2014 ger ej anledning till ökad oro. Bankens aktiva arbete med kredituppföljning, och nära kontakt med kunder med problem, har dock försett oss med värdefulla erfarenheter för att klara eventuella utmaningar tillsammans med våra kunder i framtiden. Genom att fortsätta prioritera kompetensutveckling, personlig service och utveckling av kunderbjudanden anser vi oss kunna möta kraven från våra kunder. Med en ökad användning av ny teknik för utförande av banktjänster följer dock nya krav på vår verksamhet och affärsmodell. Kraven på bankens verksamhet, i form av lagstiftning och regelverk, har också ökat och förväntas fortsätta att öka. Genom vår erfarenhet av den lokala marknaden och det utvecklingsarbete vi genomfört de senaste åren står vi väl rustade för att även fortsättningsvis klara av dessa utmaningar. Bankens arbete fokuseras på att öka kundnöjdheten, utveckla affärerna med både befintliga och nya kunder samt anpassa oss till nya regelverk. Genom de pågående och planerade aktiviteterna bedömer vi att banken kommer att bibehålla sin höga marknadsandel och starka ekonomiska ställning. Rörelseresultatet för 2014 förväntas bli i nivå med rörelseresultatet för 2013. Årsredovisning 2013 6
Fem år i sammandrag N YCK EL T AL 2013 2012 2011 2010 2009 Volym Affärsvolym ultimo, tkr 12 311 316 11 314 167 10 869 288 10 832 624 10 382 703 förändring under året, % 8,8 4,1 0,3 4,3 7,8 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet, % 1 22,9 20,5 19,0 20,1 18,2 Kapitaltäckningskvot 2,63 2,59 2,68 2,76 2,21 Primärkapitalrelation, % 26,2 26,1 27,3 28,3 24,8 Resultat Placeringsmarginal, % 2,09 2,39 2,57 1,93 2,02 Rörelseintäkter/affärsvolym, % 1,24 1,28 1,23 1,27 1,06 Rörelseresultat/affärsvolym, % 0,63 0,51 0,40 0,54 0,25 Räntabilitet på eget kapital, % 6,66 5,65 4,80 6,90 3,60 KI-tal före kreditförluster 0,51 0,56 0,62 0,55 0,70 KI-tal efter kreditförluster 0,49 0,60 0,68 0,58 0,76 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 66,4 64,1 43,9 43,4 49,6 Andel osäkra fordringar, % 0,49 0,93 1,99 1,97 1,42 Kreditförlustnivå, % -0,10 0,23 0,31 0,16 0,26 Övriga uppgifter Medelantal anställda 54 57 58 59 59 Antal kontor 3 3 3 3 3 Definitioner Affärsvolym, ultimo Rörelseintäkter/affärsvolym KI-tal efter kreditförluster Av banken förvaltade och förmedlade Räntenetto + rörelseintäkter i % av Summa kostnader inkl kreditförluster och kundvolymer i tkr genomsnittlig affärsvolym värdeförändring på övertagen egendom S olidit et Rörelseresu lt at /affärsvolym i relation till räntenetto + rörelseintäkter Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade Rörelseresultat i % av Reserveringsgrad för osäkra fordringar reserver i % av balansomslutningen genomsnittlig affärsvolym Reservering för sannolika förluster i % Kapitaltäckningskvot Räntabilitet på eget kapital av osäkra fordringar brutto Kapitalbasen i förhållande till lagstadgat Rörelseresultat efter schablonskatt Andel osäkra fordringar minimikapitalkrav i % av genomsnittligt eget kapital Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till Primärkapitalrelation KI-tal före kreditförluster allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Primärkapital i % av riskvägda placeringar Summa kostnader exkl kreditförluster och Kredit förlu st n ivå exklusive operativ risk värdeförändring på övertagen egendom Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning Placerin gsmargin al i relation till räntenetto + rörelseintäkter till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt Räntenetto i % av MO övertagen egendom och kreditgarantier MO (medelomslu t n in g) Medeltalet av balansomslutningarna för årets tolv månader 1 Definitionen gäller Fr o m år 2012 med anledning av förändring av bolagsskatten till 22 %. Övriga år beräknas som 73,7% av obeskattade reserver Årsredovisning 2013 7
RES U LTA T RÄ KNING (t kr) 2013 2012 2011 2010 2009 Räntenetto 82 584 88 386 87 717 62 615 62 382 Provisioner, netto 39 160 38 759 37 618 37 490 36 006 Nettoresultat av finansiella transaktioner 1 854 892 1 445 35 041 10 767 Övriga intäkter 22 559 12 416 6 708 2 298 1 141 Summa intäkter 146 157 140 453 133 488 137 444 110 296 Allmänna administrationskostnader -64 499-66 396-70 685-63 138-65 583 Övriga rörelsekostnader 1-10 449-12 383-12 104-12 784-11 752 Kreditförluster 2 695-5 789-7 347-3 912-6 781 Summa kostnader -72 253-84 568-90 136-79 834-84 116 Rörelseresultat 73 904 55 885 43 352 57 610 26 180 Bokslutsdispositioner, netto 12 699-11 369 0 10 635-4 702 Skatter -14 815-8 905-10 561-9 479-3 875 Årets resultat 71 788 35 611 32 791 58 766 17 603 1 inkl av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar BA LA NS RÄ KNING (t kr) 2013 2012 2011 2010 2009 Kassa 5 588 21 856 16 713 22 810 28 305 Utlåning till kreditinstitut 337 815 470 695 408 590 228 294 498 575 Utlåning till allmänheten 2 871 362 2 531 537 2 425 063 2 360 497 2 418 657 Obligationer & andra räntebärande vp 516 829 520 614 459 852 423 296 28 213 Aktier och andelar mm 363 762 255 860 178 319 188 275 191 563 Materiella tillgångar 20 650 22 276 24 823 26 362 27 569 Övriga tillgångar 17 228 20 205 22 130 17 534 20 916 Summa tillgångar 4 133 234 3 843 043 3 535 490 3 267 068 3 213 798 Skulder till kreditinstitut 2 742 3 810 5 840 5 773 96 632 In- och upplåning från allmänheten 3 148 942 3 006 236 2 811 600 2 573 467 2 508 000 Övriga skulder 30 437 38 558 40 519 25 822 18 446 Avsättningar för pension mm 6 155 5 483 4 504 3 911 3 479 Summa skulder och avsättningar 3 188 276 3 054 087 2 862 463 2 608 973 2 626 557 Obeskattade reserver 0 12 699 1 329 1 329 11 965 Eget kapital 944 958 776 257 671 698 656 766 575 277 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 133 234 3 843 043 3 535 490 3 267 068 3 213 798 Rörelseintäkter 2009-2013 Rörelsekostnader 2009-2013 tkr 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR tkr 90 000 75 000 60 000 45 000 30 000 15 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR Årsredovisning 2013 8
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 71 788 384 kr. Till årsstämmans förfogande står: - balanserad vinst 573 168 984 kr - årets resultat 71 788 384 kr Summa 644 957 368 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägaren utdelas 20 000 000 kr - i ny räkning balanseras 624 957 368 kr - varav fond för verkligt värde 284 654 698 kr Förslaget till utdelning, som utgör 2,10 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,63 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,59). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 558 667 tkr (516 784 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 212 530 tkr (199 732 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 35. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Kapitalbas 2009-2013 Rörelseresultat 2009-2013 tkr 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR tkr 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR Årsredovisning 2013 9
FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning 1 januari 31 december t kr Not 2013 2012 Ränteintäkter 113 772 133 432 Räntekostnader -31 188-45 046 Räntenetto 4 82 584 88 386 Erhållna utdelningar 5 19 873 10 678 Provisionsintäkter 6 46 426 45 235 Provisionskostnader 7-7 266-6 476 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 854 892 Övriga rörelseintäkter 9 2 686 1 738 Summa rörelseintäkter 146 157 140 453 Allmänna administrationskostnader 10-64 499-66 396 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-2 220-3 607 Övriga rörelsekostnader 11-8 229-8 776 Summa kostnader före kreditförluster -74 948-78 779 Resultat före kreditförluster 71 209 61 674 Kreditförluster, netto 12 2 695-5 789 Rörelseresultat 73 904 55 885 Bokslutsdispositioner 13 12 699-11 369 Skatt på årets resultat 14-14 815-8 905 Årets resultat 71 788 35 611 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december t kr 2013 2012 Årets resultat 71 788 35 611 Övrigt totalresultat Poster som kommer återföras till resultatet Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillångar som kan säljas 110 122 79 919 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillångar som kan säljas överfört till årets resultat 0 0 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14-1 210-971 Årets övrigt totalresultat 108 912 78 948 Årets totalresultat 180 700 114 559 Årsredovisning 2013 10
Balansräkning Per den 31 december T ILLGÅ NGA R (t kr) Not 2013 2012 Kassa 5 588 21 856 Utlåning till kreditinstitut 15 337 815 470 695 Utlåning till allmänheten 16 2 871 032 2 531 537 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 330 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 516 829 520 614 Aktier och andelar 18 363 762 255 860 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 3 928 4 840 - Byggnader och mark 16 722 17 436 Övriga tillgångar 20 2 995 6 104 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 14 233 14 101 Summa tillgångar 4 133 234 3 843 043 S KU LDER, A V S Ä T T NINGA R & EGET KA PIT A L (t kr) Not 2013 2012 Skulder till kreditinstitut 22 2 742 3 810 In- och upplåning från allmänheten - Inlåning 23 3 148 942 3 006 236 Aktuell skatteskuld 24 2 531 2 666 Övriga skulder 24 11 434 15 239 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 16 472 20 653 Avsättningar 26 - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3 275 2 793 - Uppskjuten skatteskuld 2 880 2 690 Summa skulder och avsättningar 3 188 276 3 054 087 Obeskattade reserver 27 0 12 699 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (2 500 000 st aktier och kvotvärde 100 kr) 250 000 250 000 Reservfond 50 000 50 000 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 284 655 175 743 Balanserad vinst eller förlust 288 515 264 904 Årets resultat 71 788 35 611 Summa eget kapital 28 944 958 776 258 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 133 234 3 843 043 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 29 130 289 138 738 Åtaganden 30 351 168 305 614 Årsredovisning 2013 11
Rapport över förändringar i eget kapital t kr Bu n det eget kapit al Frit t eget kapit al T ot alt Fond för 2012 Aktie- Reserv- verkligt vä- Balanserad Årets Totalt eget kapital fond rde reserv vinst resultat kapital Ingående eget kapital 2012-01-01 250 000 50 000 96 795 242 113 32 791 671 699 Årets resultat 0 0 0 0 35 611 35 611 Årets övrigt totalresultat 0 0 78 948 0 0 78 948 Årets totalresultat 0 0 78 948 0 35 611 114 559 Vinstdisposition 0 0 0 22 791-22 791 0 Transaktioner med Sparbankens Ägare Utdelning 0 0 0 0-10 000-10 000 Utgående eget kapital 2012-12-31 250 000 50 000 175 743 264 904 35 611 776 258 2013 Ingående eget kapital 2013-01-01 250 000 50 000 175 743 264 904 35 611 776 258 Årets resultat 0 0 0 0 71 788 71 788 Årets övrigt totalresultat 0 0 108 912 0 0 108 912 Årets totalresultat 0 0 108 912 0 71 788 180 700 Vinstdisposition 0 0 0 23 611-23 611 0 Transaktioner med Sparbankens Ägare Utdelning 0 0 0 0-12 000-12 000 Utgående eget kapital 2013-12-31 250 000 50 000 284 655 288 515 71 788 944 958 Affärsvolym 2009-2013 Kapitaltäckningsgrad 2009-2013 tkr 13 000 000 % 25,00 12 000 000 11 000 000 10 000 000 20,00 15,00 10,00 5,00 9 000 000 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR 0,00 2009 2010 2011 2012 2013 ÅR Årsredovisning 2013 12
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 jan u ari - 31 december (t kr) 2013 2012 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 73 904 55 885 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Övriga poster 308 370 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -757 418 Avskrivningar 2 220 3 607 Kreditförluster -2 018 6 567 Betald inkomstskatt -14 864-9 298 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 58 793 57 549 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -337 807-113 041 Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar -4 795-59 355 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten 142 706 194 636 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut -1 068-2 030 Förändring av övriga tillgångar -2 977-1 925 Förändring av övriga skulder 8 404 2 379 Kassaflöde från den löpande verksamheten -136 744 78 213 Investeringsverksamheten Avyttning/inlösen av finansiella tillgångar 0 0 Investeringar i finansiella tillgångar 0 0 Försäljning av materiella tillgångar 593 210 Förvärv av materiella tillgångar -997-1 175 Kassaflöde från investeringsverksamheten -404-965 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning -12 000-10 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -12 000-10 000 Årets kassaflöde -149 148 67 248 Likvida medel vid årets början 492 551 425 303 Likvida medel vid årets slut 343 403 492 551 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 5 588 21 856 Utlåning till kreditinstitut 337 815 470 695 Summa 343 403 492 551 För specifikation till kassaflödesanalysen se not 33. Årsredovisning 2013 13
Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp i noter är i tusen kronor (tkr) och bokfört värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 1 Företagsinformation Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Tjustbygdens Sparbank Bankaktiebolag, som är ett sparbanksaktiebolag med säte i Västervik. Bankens huvudkontor är beläget på Kvarngatan 20, Västervik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 mars 2014. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 april 2014. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 34. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tilllämpar från och med 1 januari 2013. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen innebär att poster inom Övrigt totalresultat har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar. Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Jämförelsesiffrorna har rubricerats om enligt den nya uppställningen. Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. De nya upplysningskraven framgår av not 32. Ingen av dessa ovanstående ändringar av redovisningsprincip haft någon väsentlig effekt på någon post i rapporten över finansiell ställning per ingången av jämförelseperioden, varför ingen av dessa ändringar föranleder att en balansräkning per ingången av jämförelseperioden behöver redovisas. Frivilligt byte av redovisningsprincip Banken har sedan 1 januari 2013 valt att börjat tillämpa säkringsredovisning på portföljnivå i enlighet med IAS 39. Tidigare har banken tillämpat transaktionsbaserad säkringsrelation för enskilda lån som löper med fast ränta och där banken löpande värderat ränteswapparna till verkligt värde och redovisat värdeförändringen, både realiserade och orealiserade i resultaträkningen under posten Nettot av finansiella transaktioner (innehav för handelsändamål). Tillämpning av portföljsäkring baserar sig på den av EU antagna version av IAS 39, carve out. Säkringsrelationerna är etablerade på portföljnivå och avser säkring av verkligt värde avseende ränteriskexponering i utlåningsportföljen. Förändring i verkligt värde på säkringsinstrumentet samt förändring i verkligt värde på den säkrade posten redovisas löpande i resultaträkningen. Förändring i verkligt värde på derivat som används som säkringsinstrument redovisas i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. I balansräkningen redovisas verkligt värde på ränteswapparna tillsammans med övriga tillgångar eller övriga skulder. Banken redovisar betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument som ränteintäkt. Förändring i verkligt värde på det säkrade posten redovisas också i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. I balansräkningen redovisas det verkligt värde på den säkrade posten att redovisas som en egen balansrad på tillgångssidan oavsett om värdejusteringen är positiv eller negativ. Årsredovisning 2013 14
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017. IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten av principerna för klassificering och värdering av finansiella skulder enligt IFRS 9 överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tilllämpning inom EU. IASB publicerade i november 2013 principerna och reglerna i IFRS 9 som hanterar förutsättningarna för säkringsredovisning. Det nya regelverket syftar till att redovisningen ska återspegla resultatet av företagets riskhantering. I jämförelse med dagens regelverks så införs bl a (i) förenklingar av effektivitetstester, (ii) utökningar av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster samt (iii) att kostnader för säkring (tidsvärden i förvärvade optioner, räntekomponenten i terminer samt valutabasis spread i valutaräntederivat) med avseende på orealiserade vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Ändrad IAS 39 Finansiella instrument. Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting. Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredovisning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstiftning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. IFRIC 21 Levies. Tolkningsuttalandet innehåller regler över hur olika former av avgifter som myndigheter påför företag och vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår som föranleder skuldredovisning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner Kostnad för insättningsgaranti. Kostnad för stabilitetsavgift. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: - Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. - Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året Årsredovisning 2013 15
intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. - Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC samt Bankomat AB. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. - Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Valutaterminer som är del i en matchande transaktion där banken alltid tecknar motstående förbindelse med Swedbank redovisas dock inte till verkligt värde i balansräkningen. Dessa valutaterminer redovisas som åtaganden. Årsredovisning 2013 16
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handels ändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Samtliga obligationer och andra räntebärande värdepapper som banken innehar per balansdagen redovisas också som tillgångar som kan säljas. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringar i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilket redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat, med undantag för valutaterminer med matchande mottransaktion och där värdeförändringen inte uppgår till väsentligt belopp, värderas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: Risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swappräntan. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på Årsredovisning 2013 17
det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swappräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Även ränteswappar tillhör denna kategori. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. Innehav i onoterade aktier och andelar redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade innehaven i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade innehaven vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 762 tkr (1 922 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner med låneskuld understigande 200 tkr sker en schablonmässig reservering med 75 % om krediten varit oreglerad i mer än 60 dagar. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplu- Årsredovisning 2013 18