Förstudie Servicebyggnad i Sundborn

Förstudie Servicebyggnad i Sundborn Datum: 2012-02-28 Uppdragsgivare: Sundborns Sockenråd Projektledare: Mikael Källman, Disposito AB 1

Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE MED FÖRSTUDIEN 3 1.2 MÅL MED FÖRSTUDIEN 3 1.3 METOD OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3 2 BAKGRUND 3 3 ANALYS 4 3.1 NULÄGESANALYS 4 3.1.1 BEHOV OCH UPPLEVDA PROBLEM 4 3.1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR SOM FÖRSTUDIEN TAR HÄNSYN TILL 4 3.1.3 SWOT 4 3.2 OMVÄRLDSANALYS 5 3.2.1 GRUNDLÄGGANDE OM BESÖKSCENTER 5 3.2.2 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ETT BESÖKSCENTER 5 3.3 MARKNAD 6 3.3.1 ETT SAMMANFATTANDE RESULTAT AV WORKSHOP AFFÄRSMÖJLIGHETER 6 3.3.2 SAMARBETEN OCH SYNERGIEFFEKTER 6 3.4 INTRESSENTER 6 4 LÖSNING 7 4.1 HÅLLBART ÄGANDE 7 4.1.1 OLIKA SCENARIER 7 4.2 FINANSIERING 9 4.2.1 BUDGET KOSTNADS OCH INTÄKTSANALYS 10 4.3 VERKSAMHET 10 4.3.1 DRIFT 11 4.4 GESTALTNING AV BYGGANDEN OCH NÄROMRÅDET 11 4.4.1 KRAVSPECIFIKATION 11 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 12 5.1 VÄGEN FRAMÅT 12 5.1.1 FRAMGÅNGSFAKTORER 12 5.1.2 FORTSATT ARBETE 13 6 BILAGOR 13 7 KÄLLFÖRTECKNING 13 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden. 2

1 Inledning 1.1 Syfte med förstudien Förstudien ska gestalta och visa på konkreta förutsättningar för att skapa en servicebyggnad (tillika ett besökscenter) i Sundborn. Servicebyggnaden ska bidra till ett förstklassigt mottagande av alla besökare, bidra till att ytterligare utveckla och förbättra besöksnäringen i Sundborns socken och även vara till nytta och nöje för de boende i socknen. Servicebyggnaden ska stå på samma plats som dagens bastu/ badhus. Byggnaden ska även dra nytta av det attraktiva läget och närheten till festplatsen för att komplettera och förstärka festplatsens funktion, t.ex. som serveringslokal och uthyrningslokal vid fester och evenemang. 1.2 Mål med förstudien Förstudien ska utgöra ett kvalitativt underlag för att i ett nästa steg kunna förverkliga en serviceanläggning med toaletter, turistinformation, utställnings-/försäljnings-, serveringslokal bastu m.m. 1.3 Metod och tillvägagångssätt Grunden i förstudien har arbetats fram i gruppdiskussioner och workshops där sockenbor och lokala entreprenörer och aktörer (delar av besöksnäringen m fl) deltagit. Delaktigheten och engagemanget har varit stort vilket bidragit till ett intressant resultat. Delar i förstudien har även tagits ur intervjuer med representanter för Region Dalarna (Lotta Magnusson), Visit Södra Dalarna (Helena Kvarnström och Christina Staberg) och Intresseföreningen Bergslaget (Marie Östblom). För att skapa ett koncept runt ett spår för ett hållbart ägande har projektet tagit hjälp av Göran Larsson på Cirkus Grön i Falun. Göran har med olika infallsvinklar bidragit med idéer som är väl värda att arbeta vidare med (se rubrikerna 3.4 och 4.1.1.1). Det sista inhämtandet av goda exempel och idéer från omvärlden gjorde den grupp som den 26 februari besökte Sala Silvergruva och Färnebofjärdens Naturrum. 2 Bakgrund Sundborn är genom konstnären Carl Larsson och hans hustru Karin ett känt begrepp inte bara i Sverige utan även långt utanför landets gränser och varumärket Sundborn är därför mycket starkt. Under 2012 hade Carl Larssongården + 43 000 betalande besökare vilket betyder att totalt c:a 50 000 människor har besökt Sundborn och dess olika sevärdheter däribland Stora Hyttnäs och den fina trädgården, världsarvet, kyrkan och porträttsamlingen, Kvarnen och festplatsen m.fl. 10 % av alla besökare är internationella och 40 % av guidningarna på Carls Larsson-gården hålls på engelska. Sundborn och dess sevärdheter är därför ett mycket starkt varumärke som måste både vårdas och utvecklas. Det här kräver bl.a. ett förstklassigt mottagande av besökarna med lättillgänglig parkering, toaletter, turistinformation och servering m.m. Det här betyder givetvis att det finns stora och goda utvecklingsmöjligheter för lokala entreprenörer. Nya arbetstillfällen skulle kunna skapas vilka i sin tur medverkar till att människor kan bo kvar i bygden och få sin utkomst därifrån. 3

Allt det här gör att behovet av en servicebyggnad/ besökscenter är stort. En viktig förutsättning är givetvis att en servicebyggnad även ska vara till stor nytta och glädje för sockenborna och det lokala näringslivet. 3 Analys 3.1 Nulägesanalys 3.1.1 Behov och upplevda problem Utifrån diskussionerna i de olika arbetsgrupperna är punkterna nedan gemensamma för alla inblandade: Det finns ett stort behov av en byggnad som samordnar, koordinerar och profilerar bygdens samlade utbud och dess olika verksamheter. Behovet av toaletter som en del i mottagandet av alla besökare är mycket stort och akut. Festplatsen saknar idag faciliteter som servering, toaletter, vatten, el (speciellt vid större arrangemang), mottagningskök och matsal m.m. Det råder brist på samordnad turistinformation och en naturlig plats/ lokal för detta Det råder brist på förstklassigt mottagande av byns/ socknens besökare Byborna saknar en naturlig mötesplats som en bystuga / sockenstuga Byborna saknar en central badplats i byn 3.1.2 Förutsättningar som förstudien tar hänsyn till Utvecklingsplanen Att leva och bo i Sundborn C:a 50 000 besökare från hela världen besöker Sundborn varje år. Behovet av ett förstklassigt mottagande och en servicebyggnad är stort. Servicebyggnaden ska bidra till ett bra mottagande av turister med information, servering och toaletter. Utvecklad besöksnäring ger goda möjligheter för lokala entreprenörer Servicebyggnaden ska stå på samma plats som dagens bastu/ badhus och inrymma bastu åt badhusföreningen Byggnaden ska dra nytta av det attraktiva läget och närheten till festplatsen för att komplettera och förstärka festplatsens funktion, t.ex. som serveringslokal och uthyrningslokal vid fester och evenemang. Byggnaden ska genom en god arkitektonisk utformning förbättra miljön kring midsommarstången. 3.1.3 SWOT Styrkor Det upplevda behovet av servicebyggnaden är stort bland boende och företagare Graden av sammanhållning, samverkan och samarbete håller på att öka i socknen. Den i socknen förankrade utvecklingsplanen Att leva och bo i Sundborn Möjligheter Sundborns och Carl Larsson-gårdens varumärken är nationellt och internationellt mycket starka Den stora skara besökare som kommer till socknen varje år innebär stora möjligheter för besöksnäringen, både lokalt och regionalt Det stora intresset kan locka nationella intressenter och givande samarbeten 4

Svagheter Att man i socknen sedan gammalt haft svårt att skapa enighet om gemensamma tillgångar och möjligheter Enligt tidigare erfarenheter är risken för överklagan vid bygglovsansökan stor. Samverkan och samarbete bland socknens besöksnäring har varit nästintill obefintlig. Hot Att intresset för Carl Larsson-gården och den typen av sevärdheter och besöksmål ska sjunka. Att den globala lågkonjunkturen blir än allvarligare vilket negativt påverkar besöksnäringen och möjligheter att hitta ägare och finansiärer av byggnaden. Att realiserandet av byggnaden drar ut på tiden och antalet besökare avtar till brist av ett förstklassigt mottagande 3.2 Omvärldsanalys 3.2.1 Grundläggande om besökscenter Det grundläggande syfte är att sammanföra olika aktörer och organisera människors besök på ett effektivt sätt och att få besökare att stanna längre, uppleva mer och bli mer nöjda. Människor eftersöker extraordinära upplevelser och förstklassig service. Ett väl utvecklat besökscenter kan därför vara en nyckel till framgång. Ett besökscenter inrymmer ofta turistbyrå, utställningar, restauranger och caféer gärna med en lokal anknytning Fokus ska ligga på levandegörandet av besöksmålet och förmedlandet av upplevelser och service till besökarna. Ett bra besökscenter är ett upplevelserum som förstärker besökarnas intryck av besöksmålet. Ett besökscenter bör även vara vacker till sin fysiska form för att attrahera besökare Källa: Bergslagets rapport Visitors Center (se bilaga 5) 3.2.2 Framgångsfaktorer för ett besökscenter Figuren nedan visar vilket innehåll ett besökscenter bör ha för att bli framgångsrikt (källa: Bergslagets rapport Visitors Center, se bilaga 5). Majoriteten av delarna har vi i de olika arbetsgrupperna diskuterat som en del i vårt innehåll. 5

3.3 Marknad Möjligheterna att utveckla besöksnäringen i Sundborns socken är stora då c:a 50 000 besökare varje år besöker socknen. Resultaten av workshop om affärsmöjligheter visar även på att idéerna om att utveckla verksamheter som innefattar alla fyra säsonger/ årstider är många. 3.3.1 Ett sammanfattande resultat av workshop affärsmöjligheter Ett 30- tal företag och organisationer kan skapa samverkan och samarbete i socknen. Behovet är stort av en byggnad som kan samordna, koordinera och marknadsföra olika former av året runt verksamhet. Behov av central och samordnad marknadsföring av bygdens och näringslivets paketerade utbud Stora möjligheter för aktiviteter och verksamhet för besöksnäring året om jmf- sommaroch vinterturism (aktiviteter med längdskidåkning och långfärdsskridskor m.m.) Studiebesök och rundresor till socknens företag (ex. Karlsbyhedens krukmakeri, Bengtssons Lantbruk, Göranssons rödfärgsframställning, Backa våtmarker m.m.) kan anordnas från besökscentret Kan servicebyggnaden bli en sammanlänkande nod för socknens företag? Kan den även fungera som kontorshotell där företagen under vissa perioder väljer att sitta och samverkan med andra? Sundbornsappen en app för smartphones för att marknadsföra och profilera bygden och dess samlade utbud. 3.3.2 Samarbeten och synergieffekter Det finns ett befintligt nätverk i Sundborn i form av Märkvärdiga Sundborn. Dessa har varit representerade under hela arbetet i förstudien och bör även vara med i det fortsatta arbetet. Dock finns det stora möjligheter att skapa ytterligare samverkan och samarbete bland socknens näringsliv och föreningar. Bl.a. bör alla aktörer inom besöksnäringen, t.ex. Carl Larsson-gården (inkl Kvarnen), Märkvärdiga Sundborn, Stora Hyttnäs, kyrkan och porträttsamlingen, Hyttstugan, STF Vandrarhemmet, lokala hantverkare m.fl. sluta sig samman och utveckla gemensamma erbjudanden och paketeringar. Här finns fortfarande stor förbättringspotential och stora möjligheter. 3.4 Intressenter Då varumärket Sundborn och Carl Larsson är mycket starkt i hela landet, men även utanför, finns det stora möjligheter att knyta spännande intressenter till det fortsatta arbetet. En utveckling av FUNK-modellen (KK-stiftelsen, Stiftelsen för kunskap och kompetens utveckling) som tagits fram för att skapa tillväxt i upplevelseindustrin kan se ut som i figuren på nästa sida (se även bilaga 8). Enligt modellen uppstår hållbar tillväxt i upplevelseindustrin då samverkan och samarbete mellan intressenter/ aktörer inom Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kultur skapas. I vårt fall kan intressenterna både ha lokalt, regionalt och nationellt ursprung med tanke på det stora intresset för Sundborn och Carl och Karin Larsson. 6

4 Lösning 4.1 Hållbart ägande Under den workshop som innehöll ägande och finansiering diskuterades tidigt förslag till olika lösningar om lokalt ägande med inspiration i goda exempel från Hela Sverige ska Leva. Dock tyckte gruppen att en (1) stark ägare vore den optimala lösningen. En idé som diskuterades var också att skapa en stark ägargruppering utifrån varumärket Carl Larsson tillsammans med t.ex. DalaKraft, Falu Energi & Vatten, Hemtex, Falu Rödfärg, Beckers o.s.v. Då gruppen valde att gå vidare med denna idé så bestämdes det att ett koncept skulle arbetas fram för införsäljning m.m. Till vår hjälp anlitade vi Göran Larsson på Cirkus Grön i Falun som har lång erfarenhet av att utveckla varumärken och skapa koncept. I början av december hade vi ett första möte med Helena Brunkman, kreativ ledare och styrelsemedlem i Carl Larsson-gården för att presentera idén och utveckla den vidare. Helena tyckte att idén var bra men att den behövde utvecklas för att presenteras för styrelsen. I samma veva presenterade Göran planen om servicebyggnaden/ besökscentret tillsammans med Sundborns utvecklingsplan för sin kund, Klövern Fastigheter, som fann planerna intressanta och ville diskutera ett förslag till upplägg vidare. Se nedan. 4.1.1 Olika scenarier Under arbetets gång har olika scenarier för att skapa ett hållbart ägande diskuterats. Här nedan beskrivs de olika scenarierna. 4.1.1.1 Stark majorietsägare som vill utveckla sitt varumärke Utifrån bakgrunden ovan finns det flera möjligheter att hitta en stark majoritetsägare som tillsammans med varumärket Sundborn och Carl Larsson-gården vill utveckla sitt varumärke. 7

Exempel på närstående aktörer som kan tänka sig vilja utveckla sitt varumärke i ett sådant här upplägg är: Aktör Klövern Falu kommun Falu Energi & Vatten Kopparstaden Värden av ett samarbete Kultur, miljö, utveckling landsbygd. Fokus på hur ser framtidens boende ut? Utveckling av Falu kommun utanför centrum. Bilden av Falun som besöksmål utifrån ett kulturperspektiv: Sundborn blir det goda exemplet. Närheten till människors helhet. Enligt Falu kommun men med mindre fokus på besöksmål men med större på miljö och småskalighet. Enligt Falu kommun + fokus på hur ser framtidens boende ut? Klövern Fastigheter är intresserade av att diskutera ett upplägg. Den övergripande visionen för deras engagemang är att utveckla fler delar i Sundborns utvecklingsplan som t.ex. bo i byn konceptet med konstnärs- och hantverkarateljéer (det här passar även ihop med arbetet Validering av produktidéer som genomfördes 2011 i projektet Märkvärdiga Sundborn utifrån paketerade resor och kurser m.m.). Vilket tillsammans med Märkvärdiga Sundborns vertikala hotell skulle bidra med ökade intäkter för den lokala besöksnäringen då besökarna kan stanna längre för att ta del av socknens utbud. Den övergripande visionen skulle i så fall kunna brytas ner i olika målbilder: Målbild 1: Att enligt den inre ringen bygga ett förstklassigt besökscenter som blir porten för besökaren till Sundborns socken och dess omfattande utbud och näringsliv i ringen utanför. Besökscentret står för det goda mötet både för besökarna men även för sockenborna. Målbild 2: Den utvecklade besöksnäringen bidrar till att Sundborns socken blomstrar och behovet av att ge besökarna möjlighet att stanna längre är förankrat bland sockenborna. Möjligheter att utveckla bo i byn konceptet utvecklas och ett antal konstnärsoch hantverkarateljéer börjar byggas på väl valda och vackra platser runt om i byn. Tillsammans med det befintliga vertikala hotellet (yttersta ringen) har nu en plattform för en hållbar besöksnäring skapats i Sundborns socken och fler intressenter (både lokala, regionala och internationella) blir nu intresserade av att skapa samverkan och samarbete i Sundborns socken. 4.1.1.2 Bildande av lokalt fastighetsbolag/ utvecklingsbolag/ förening Många är de goda exempel på mindre tätorter och byar över hela landet som startat lokala utvecklingsbolag, fastighetsbolag och föreningar. Detta för att säkerställa en lokal förankring, ett ökat engagemang och delaktighet bland boende och näringsliv och för att stärka den lokala ekonomin och konkurrenskraften. Ett exempel på en populär bolagsform är ett svb bolag, ett 8

aktiebolag med begränsad vinstutdelning på det insatta aktiekapitalet som skapas för ett ideellt syfte. Här återinförs vinsten hela tiden i verksamheten. Se exempel i bilaga 6 och 7. 4.1.1.3 Bildande av en stiftelse med lokal förankring Tidigare var det vanligt att starta en stiftelse för att äga och driva en fastighet men det har blivit alltmer ovanligt (källa: Handbok i Lokal Finansiering, se bilaga 7). En stiftelse har inga delägare eller medlemmar utan startas av ett antal stiftare och står sedan under tillsyn av Länsstyrelsen. 4.1.1.4 Ägargruppering runt varumärket Carl Larsson En idé som diskuterats med Helena Brunkman (se 4.1) är att Carl Larsson-gården är del av en ägargruppering tillsammans med exempelvis två andra starka varumärken/ företag med passande profil och verksamhet. Vi har inte diskuterat denna idé till punkt. Nästa steg är i så fall att presentera förslag till ett upplägg på nästa styrelsemöte (mars/ april). 4.2 Finansiering Att hitta en hållbar finansiering är en intressant utmaning. Nedan listas några förslag som diskuterats under arbetet: Vikten är stor av att knyta verksamheter till byggnaden som kan skapa löpande intäkter ex: o lokalhyra för exempelvis fester, konferenser, kurser, studiecirklar, musik- och kulturarrangemang m.m. o någon form av arrende för de entreprenörer som hyr in sin verksamhet ex. servering/ café, kiosk, butik, utställning för lokalt hantverk m.m o att under längre perioder erbjuda plats för showroom för nationella varumärken med koppling till Sundborn/ Carl Larsson/ Dalarna o ta avgift på parkering för bilar och ställplatser för husbilar Att söka olika former av bidrag: Leaderbidrag (EU), EU:s olika struktur- och tillväxtfonder som söks via Region Dalarna, Sparbanksstiftelsen, Länsstyrelsen, sponsring och donation (privatpersoner och näringsliv) Olika former av lokal finansiering har diskuterats kort men många goda exempel finns bl.a. från Hela Sverige Ska leva (se bilaga 6 och 7). Det finns många fördelar med lokal finansiering som t.ex. ett ökat engagemang och delaktighet bland boende och näringsliv, att stärka den lokala ekonomin och konkurrenskraften, att stärka samverkan och samarbetet i bygden och att säkerställa den lokala anknytningen o.s.v. 9

4.2.1 Budget kostnads och intäktsanalys 4.2.1.1 Budgetkalkyl - nybyggnad Kalkylen nedan är gjord av Helob Bygg AB utifrån arkitektens skisser (se bilaga 4). 4.2.1.2 Budgetkalkyl - drift och underhåll Kalkylen nedan är gjord utefter en schablon på kommersiella lokaler/ fastigheter och kan därför ses något hög. Kostnaden är räknad på byggnadens yta c:a 253m2. I driftskostnaderna ingår VA, renhållning, fastighetsel, värme, fastighetsskötsel och löpande underhåll. 4.2.1.3 Intäktsanalys Kalkylen nedan diskuterades fram i arbetsgruppen Finansiering och visar förslag på löpande intäkter. Denna kalkyl bör dock utvecklas vidare. 4.3 Verksamhet En viktig framgångsfaktor förutom ägande och finansiering är att hitta verksamhet som bidrar till löpande intäkter. I arbetet har representanter för Märkvärdiga Sundborn (Anders Söderlund, Mats Stenman och Lars Lind) bidragit med idéer till verksamhet och olika typer av musik- och kulturevenemang, idrottsevenemang, fester, konferenser, kurser och andra former av upplevelser som alla kan bidra till en löpande intäkt. Även bastudelen har omdiskuterats som en affärsmöjlighet där citatet där har jag bastat och jag glömmer det 10

aldrig varit ledstjärnan. Här kan det vara intressant för företag och olika typer av grupper att hyra hela bastuavdelningen för olika aktiviteter. 4.3.1 Drift Driften av bygganden har diskuterats bl.a. i olika former av samverkan i bygden, företag, föreningar och privatpersoner och uttalat med grupperingen Märkvärdiga Sundborn. Här finns möjligheter att skapa verksamheter som kan komplettera befintlig verksamhet som för t.ex. Engkvists Taxi och Bensin och hantverksföretag m.fl. Möjligheterna att skapa sommarjobb och extrajobb för socknens ungdomar är också stora. 4.4 Gestaltning av bygganden och närområdet Servicebyggnaden ska genom sin utformning och arkitektur utgöra ett tillskott till byns turistiska och kulturella intressen. Carl och Karin Larsson var på sin tid en nydanare när det gäller konst och kultur. Därför ser vi att det är viktigt att även denna byggnad ska upplevas som något nytt som berikar byns arkitektur och kultur. Den byggnad som vi fått gestaltad (se fotomontage nedan och skisser i bilaga 4) upplevs av alla inblandade som att den kan svara upp till detta. 4.4.1 Kravspecifikation Efter diskussioner i arbetsgruppen Kravspec ska servicebyggnaden innehålla och erbjuda Toaletter 4-5 st., 1 handikapptoalett (även åtkomliga utifrån) Turistinformation och reception (för förstklassig mottagning av besökarna/ turisterna). Festlokal (i den bästa av världar 100 sittande vid runda bord) Utställningslokal för lokalt hantverk, konst m.m. Mottagningskök (plats för uppvärmning av mat och disk av porslin) Integrerat serveringsdäck mot vattnet med plats för scen Servering/ café Bastu och spa o Bastu, omklädningsrum, herr och dam, duschrum, utespa Funktioner och utformning Byggnaden ska vara energismart Byggnaden ska ha en flexibel och generell utformning med genomtänkta och flexibla funktioner Byggnaden ska kunna utgöra en naturlig mötesplats för socknens barn, unga, vuxna att vara hjärtat i socknen. 11

Byggnadens utformning ska vara nydanande och man ska kunna se ett upplevelserikt samband med Carl Larsson gården. Byggnadens utformning ska ta tillvara de vackra vyerna som bl.a. vattnet runt om utgör. Byggnaden och serveringsdäcket ska kunna förses med snygg och trevlig integrerad inhägnad som kan sammanlänkas med inhägnad kopplad till festplatsen. Byggnaden ska ha hög arkitektonisk integritet Byggnadens utformning ska bidra till att stärka varumärket Sundborn Byggnaden ska inte påverka allemansrätten eftersom strandskyddet gället. 5 Diskussion och slutsatser 5.1 Vägen framåt 5.1.1 Framgångsfaktorer 5.1.1.1 Att ha en gemensam vision En stark och väl förankrad vision är en viktig framgångsfaktor i alla former av grupperingar och verksamheter. Visionen ska visa på ett framtida önskvärt tillstånd. I det här fallet kan Utvecklingsplanen Att leva och bo i Sundborn mycket väl vara visionen och ledstjärnan i det fortsatta arbetet. För servicebyggnaden kan ledstjärnan vara en kommunicerbar målbild, se förslag nedan. 5.1.1.2 Att ha en kommunicerbar målbild Även en kommunicerbar målbild är av stor vikt för att ena de olika resurserna och krafterna i det fortsatta arbetet. Ett förslag till kommunicerbar målbild kan vara en fiktiv artikel, t.ex. ur tidningen Dagens Nyheter, se nedan. 12

5.1.1.3 Att berätta en historia En levande berättelse eller en historia är ett högt underskattat medel för att skapa kraft, energi och resurser i ett utvecklingsarbete. En god historia kan skapa stor kraft i de egna leden men även bidra till profilering och ett omfattande PR-värde. Det finns goda exempel på verksamheter, t.ex. hotellet Klaus Kinski i Helsingfors som det, ett halvår innan det hade öppnat, hade skrivits spaltmeter om i nationell och internationell press, om någonting som ingen ännu hade sett. Ett närmare exempel är Säfsen Resort som med en tydlig, spännande och lockande historia som grund har utvecklat en internationell resort mitt i skogarna i Fredriksberg. I båda fallen har historien skapats först och sedan fått ligga till grund för hela konceptet i form av gestaltning, innehåll, erbjudande o.s.v. (källa Storytelling marknadsföring i upplevelseindustrin, se källförteckning) 5.1.1.4 Samverkan och samarbete Många är de goda exempel där samverkan och samarbete skapar stora möjligheter för utveckling av lokala verksamheter. Bl.a. vittnade studiebesöket på Färnebofjärdens Naturrum/ Gysinge Bruk om detta. Ett större nätverk för näringslivet bör skapas även i Sundborn där man hittar möjligheter till ökad samverkan och ökat samarbete. Även utvecklingen av destinationen Åre visar att den riktiga utvecklingen på orten startade när näringslivet började engagera sig och tillsammans hitta samverkansmöjligheter. 5.1.2 Fortsatt arbete Ett nytt projekt/ arbete bör ta vid där förstudieprojektet slutar. Många av deltagarna i förstudiearbetet kan med fördel även ingå i det projektet som t.ex. Badhusföreningen (Lars Sundbom), representanter för Märkvärdiga Sundborn, Carl Larsson-gården, Stora Hyttnäs m.fl. 6 Bilagor Bilaga 1 Resultat/ mindmaps från workshop kravspecifikation, affärsmöjligheter och ägande/ finansiering. Bilaga 2 Deltagarförteckning arbetsgrupper/ workshops Bilaga 3 Offertförfrågan gestaltning/ arkitekttjänster Bilaga 4 Program och planskisser Bilaga 5 - Bergslagets rapport Visitors Center, 2012-02-29 Bilaga 6 - Hela Sverige ska leva Lokal finansiering så gjorde vi Bilaga 7 - Hela Sverige ska leva Handbok i lokal finansiering Bilaga 8 Powerpoint presentation om hållbart ägande 7 Källförteckning Böcker: Storytelling marknadsföring i upplevelseindustrin av Lena Mossberg och Erik Nissen Johansen, Studenlitteratur FUNK en tillväxtmodell för upplevelseindustrin av Tobias Nielsén, KK-Stiftelsen 13