Vad ska vi äta? Elin Röös
Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
University of Oxford
Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk
Klimatmat www.klimatmat.se
Vårt sätt att leva påverkar våra framtida möjligheter till ett gott liv Källa: Steffen et al, 2015
Klimatpåverkan < 2 º Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion 12 10 8 6 4 2 0 Nuvarande nivå Hållbar nivå Källa: IPCC. 2014.
Det är möjligt att nå målet! Källa: Larsson och Bolin. 2014.
Tips för miljösmarta matval Släng inte mat! Överkonsumera inte Minska på kött och mejeriprodukter Välj kött från djur som betar naturbetesmarker eller äter restprodukter eller inhemskt foder Ät inte flygtransporterad mat Välj fisk från hållbart nyttjade bestånd Köp ekologiska och svenska produkter Tänk på de lokala transporterna i små fordon
Typisk svensk måltid
Klimatpåverkan svensk middag kg CO 2 e 7 6 5 4 3 2 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Äpplen Nya Zeeland Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Klimatpåverkan svensk middag kg CO 2 e 7 6 5 4 3 2 Minskning med 3% 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Svenska äpplen Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Transporter Källa: Trydeman Knudsen, 2011.
Närproducerat Är inte automatiskt lika med klimatsmart, det beror på vad som produceras och hur transporten sker Kör du miljöbil 4 km för att hämta 1 kg närproducerad mat har du släppt ut lika mycket som en båtresa till Nya Zeeland Lokala transporter i små fordon kan ha stor betydelse!
Andra fördelar med närproducerat Säkerställer svensk livsmedelsproduktion Undviker expansion av jordbruksmark i andra länder Lättare att kontrollera och ställa krav på Bättre djurvälfärd och lägre antibiotikaanvändning Bidrar till en levande landsbygd och vackra landskap Minskar behovet av transporter Men vad är närproducerat och hur närproducerat är närproducerat?
Klimatpåverkan svensk middag kg CO 2 e 7 6 5 4 3 2 1 0 Köttbullar Makaroner Tomat Mjölk Svenska äpplen Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Den höga köttkonsumtionen är det stora problemet
Efterfrågan på kött ökar globalt
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Koldioxid Lustgas Metan Metan och lustgas Energianvändning Utsläpp från mark Fodersmältning Gödselhantering Koldioxidekvivalenter CO 2 e = 1 * CO 2 + 25 * CH 4 + 298 * N 2 O 11
Animalieproduktion Utsläpp Utsläpp En kvadratmeter åker Koldioxid Koldioxid 85 g kotlett Utsläpp Utsläpp
Livscykelanalys Vad är miljöpåverkan från 1 kg bröd? Energi och material Utsläpp Odling (eller djurhållning) Produktion och förpackning Transporter Användning Avfallshantering
Klimatpåverkan per kg livsmedel 30 kg CO 2 e per kg livsmedel 25 20 15 10 5 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Mat-klimat-listan Främst för uppföljning och för att förstå vad som är stort och smått
Klimatpåverkan från måltider 3000 Kryddor Sås 2500 Margarin Olja Sylt 2000 Salladsgröns. fryst Grova gröns. fryst Salladsgrönsaker 1500 Grova grönsaker Mjöl Ris 1000 Potatis fryst Potatis Mjölk Ost 500 Chark Skaldjur Fisk 0 Kalops, potatis Marinerad kyckling ala Thai, ris Ugnsstekt falukorv, potatismos Fiskgratäng i smögensås, potatis Potatisbullar lingonsylt Fågel Nöt
Klimatpåverkan per kg livsmedel 30 kg CO 2 e per kg livsmedel 25 20 15 10 5 X 0 Nöt Lamm Ost Fläsk Quorn Kyckling Ägg Baljväxter Källa: Röös. 2012. Mat-klimat-listan Version 1.0
Men idisslarna kan äta gräs!
Övergödning
Kemiska bekämpningsmedel
Påverkan in andra länder
Mycket att tänka på för konsumenten!
Ett lyckat exempel WWFs fiskguide
Foto: istockphoto Signaler som är lätta att förstå
Går motsvarande att göra för kött (protein)?
Vilka aspekter måste beaktas? BIOLOGISK MÅNGFALD KLIMAT KEMISK BEKÄMPNING DJURVÄLFÄRD Foto: istockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.
WWF driver Köttguiden vidare
Köttguiden guidar till bättre kött men hur mycket kött är lagom?
Behöver vi äta kött alls? Foto: istockphoto
Det går alldeles utmärkt att leva på en vegansk kost!
Så varför äter vi då så mycket kött? För att vi gillar det och för att vi är vana att göra det! Vi har en köttnorm i den västerländska samhället
Och det är en stor utmaning att som inbiten köttätare bli vegan!
Boktips Hur bör vi handla? - filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt & ekologiskt av Bengt Brülde, Joakim Sandberg
Ok, om vi accepterar köttätande vad är en lagom mängd?
Vad händer om vi rättar munnen efter matsäcken?
Låt oss designa en kost inom planetens gränser Grundläggande principer: Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) Kosten får inte ta mer än 0.22 hektar åkermark per person i anspråk
Den geografiska gränsen sätts till Sverige Naturbetesmarkerna hävdas av mjölkproducerande djur
Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Benfritt nötkött 70 g i veckan -74% -80% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Mjölk 1,0 liter i veckan -58% -52% Nuvarande kosten Ost 80 gram i veckan -58% -76%
Åkermarken används i första hand till mat Men även till vinterfoder samt foderspannmål att komplettera restprodukterna till gris och fågel med
Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester
Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Ägg 165 g i veckan -0% -23% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Höns och tuppkött 14 g i veckan -95% -94% Griskött 324 gram i veckan +24% -16% Nuvarande kosten
För att kompensera för minskad animaliekonsumtion Ingår utökade mängder spannmål, baljväxter och rapsolja i kosten Produkt Mängd Rekom. kosten Nuvarande kosten Spannmål 2,1 kg i veckan +9% +69% Baljväxter, torkade 154 g i veckan +99% +273% Rapsolja 300 gram i veckan +29% +85%
Klimatpåverkan 0.60 0.50 Changes in carbon pools on cropland Climate impact from the yearly diet (ton CO2e) 0.40 0.30 0.20 0.10 Imported products Energy production and use Handling of fertilizer Nitrous oxide from soils Methane from animals 0.00-0.10 E-Milk Potential carbon sequestration on spared land Carbon sequestration in apple orchards -0.20
Men vi lever under en fri marknad med export och import i ett ekonomiskt system som bygger på evig tillväxt
Andra sätt att se på lagom köttkonsumtion Hälsomässigt max 500 g tillagat rött kött, obegränsat med kyckling Klimatmässigt - 200-400 gram benfritt nöt- eller lammkött i veckan 0,8-1,6 kg benfritt griskött i veckan 2-3 kg benfritt kycklingkött i veckan
Hur kan man minska på köttet? Minska portionerna dryga ut Klassiska vegetariska rätter med baljväxter Nya typer av rätter med baljväxter Olika typer av köttsubstitut t.ex. Quorn, sojafärs etc.
Låt oss gå vidare från köttet
Tips för miljösmarta matval Släng inte mat! Överkonsumera inte Minska på kött och mejeriprodukter Välj kött från djur som betar naturbetesmarker eller äter restprodukter eller inhemskt foder Ät inte flygtransporterad mat Välj fisk från hållbart nyttjade bestånd Köp ekologiska och svenska produkter Tänk på de lokala transporterna i små fordon
Tack! Elin Röös, elin.roos@slu.se