god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet

god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet

Arbetsgruppens medlemmar Riitta Korhonen Jarmo Ruusila Timo Valtonen Behandlat av YHL:s arbetarskyddsutskott 30.11.2014 och av YHL:s styrelse 12.12.2014 Layout: Antti Sadinmaa

När man beslutar om åtgärder som gäller arbetarskydd och välmående i arbetet är det viktigt att beakta jämlikhetsaspekten, så att de konkreta åtgärder som görs för att främja arbetarskyddet och välmåendet i arbetet når alla yrkesgrupper i arbetsgemenskapen. Det är också viktigt att uppmuntra de anställda att delta i de kurser som ordnas. Det är alltid viktigt att tänka på åtgärder som främjar välmåendet i arbetet, särskilt viktigt är det under ekonomiskt svåra tider. Syftet med den här broschyren är att etablera god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid samtliga universitet. Här beskrivs också modeller som redan används vid olika universitet. I den första delen av broschyren har vi samlat de viktigaste och vanligaste elementen för god praxis. I den andra delen presenterar vi nya och banbrytande goda modeller. Under sammanställningen av broschyren märkte arbetsgruppen att de verksamhetsmodeller som visat sig fungera eller tagits i bruk vid ett universitet inte nödvändigtvis passar för alla. Arbetsgruppen föreslår att de aktörer som arbetar med arbetarskydd och välmående i arbetet vid universiteten undersöker och tänker över hur de goda modeller som presenteras i rapporten kunde tillämpas i deras egen verksamhet.

DE ALLMÄNNASTE BYGGSTENARNA FÖR GOD PRAXIS 1. GEMENSAM ARBETARSKYDDSKOMMITTÉ Konkret handlingsplan i olika språkversioner Medlemskåren jämlikt representerad 2. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN Regelbundet samarbete med universitetets ledning Samarbete kring kommunikation och information 3. PROGRAM Olika program utarbetas (t.ex. program för arbetsgemenskapsfärdigheter, jämlikhet och sakligt beteende) Personalen är med och utarbetar programmen 4. ARBETSPLATSUTREDNING Lagstadgad och systematisk Riskvärdering inkluderas i utredningen Uppföljning 5. TILLSTÄLLNINGAR FÖR PERSONALEN Arbetarskyddet ordnar tillställningar med välmående som tema Kurser tillsammans med universitetets personalavdelning Introduktion i frågor som gäller välmående och arbetarskydd Inkludering

GEMENSAM ARBETARSKYDDSKOMMITTÉ 1. Utarbetar en handlingsplan; konkret och i olika språkversioner. 2. Kommittén har företrädare för olika branscher: arbetarskyddet, fastighetsservice, arbetshälsovården, personalavdelningen, fackföreningarna, studentkåren och representanter för SHVS. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN 1. Regelbundna sammanträden (t.ex. 2 ggr/år) med universitetets ledning, dekaner och institutionschefer. 2. Kommunikation och information organiseras i samråd med kommunikationsenheten. 3. Samarbete mellan olika yrkesgrupper eller med aktörer anställda av andra arbetsgivare. PROGRAM Exempel på program som ska utarbetas i samarbete med olika aktörer: 1. Spelregler för en bra arbetsplats 2. Program för arbetsgemenskapstalang 3. Program för sakligt beteende i arbetet 4. Drogprogram 5. Åldersprogram 6. Modell för tidigt ingripande 7. Modell för förlikning på arbetsplatsen 8. Modell för introduktion till arbetet 9. Inneluftsprogram 10. Handbok för välmående i arbetet

ARBETSPLATSGRANSKNING 1. Ska enligt lagen organiseras med tre års mellanrum, t.ex. så här: Möten mellan chefen och de olika aktörerna på arbetsplatsen angående verksamhetssätten; koncentration på olika frågor. Utredning av personalens arbetshälsa exempelvis med hjälp av en enkät som är motiverande att svara på. Grund för utredningen utgörs av resultat av enkäten om arbetshälsa och riskbedömning Arbetarskyddschefen och -fullmäktige hör personalens synpunkter Förmansmöte om utredningens resultat Personalen underrättas om resultatet för utredningen Överenskommelse om uppföljning av åtgärderna 2. Förverkligas planenligt och systematiskt. 3. Riskbedömning genomförs tillsammans med olika aktörer, eventuellt i samband med arbetsplatsgranskningen. 4. Uppföljningen genomförs av arbetsgruppen för arbetarskydd och välmående i arbetet, om det finns en sådan. PERSONALMÖTEN 1. Aktörerna inom arbetarskyddet ordnar egna tillfällen om arbetarskydd och välmående i arbetet för personalen. 2. Aktörerna inom arbetarskyddet kan i samarbete med universitets ansvariga för välmående i arbetet ordna kurser för personalen och/eller ta initiativ till exempelvis sådana kurser i arbetarskydd som nämns i verksamhetsplanen. 3. Introduktionen till arbetet ska inkludera introduktion i frågor som gäller arbetarskydd och välmående i arbetet. 4. Personalen inkluderas i frågor som gäller välmående i arbetet och arbetarskydd genom aktiv kommunikation som beaktar målgruppen/målgrupperna, särskilt s.k. nyckelpersoner. 5. Punktinsatser i enheterna kan ordnas även utom arbetsplatsutredningen och tillsammans med arbetarskyddschefen; t.ex. årligen enligt vissa teman.

nya initiativ till god praxis 1. Beaktande av de utmaningar som följer av mentaloch psykosocial belastning och bättre utnyttjande av guider och material för uppföljning som tillhandahålls av arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma. 2. Nyhetsbrev om välmående i arbetet och arbetarskydd (presentation av arbetarskyddsinsatser, aktuella arbetarskyddsfrågor, flyttning, renovering osv.) som riktas till hela personalen via e-post eller intranet. 3. Kafferumsmöten med arbetarskydd som tema där man behandlar aktuella frågor informellt enligt principen uppsökande verksamhet; på ställen där personal rör sig, i korridorer, aulor osv. 4. Jourtider för arbetarskyddsaktörerna införs. 5. Trepartsförhandlingar - arbetshälsovård, anställda, arbetsgivare och eventuellt förtroendepersonen - särskilt viktigt att informera personalen om mötena. 6. Olika stödnätverk inrättas i enheterna: t.ex. må bra-kontaktperson, ergonomispecialister och motsvarande.

UNIVERSITETENS OCH FORSKINGSSEKTORNS PERSONALFÖRBUND YHL www.yhl.fi