Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium okt 2011

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium okt 2011 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS i.nilsson@seeab.se 2011-10-12

Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

Ett antal andra på G kring sociala investeringsfonder Nynäshamn 30 Mkr Umeå 120 Mkr Lilla Edet 3 Mkr Ystad 3 Mkr Ale politiskt initiativ Uppsala förslag 40 Mkr + pol program Eskilstuna förslag 25 Mkr Trelleborg 12 Mkr Kungälv - förslag Göteborg diskussion Malmö ett politiskt uppdrag till ek direktör Helsingborg ett tjänstemannainitiativ Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger

Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande?

I Lindängen är förvärvsfrekvensen 53% Vad innebär detta? Vad kostar det? Om det vara samma som i staden, länet, landet? Om hela riket var som Lindängen?

Vinst om Lindängens förvärvsfrekvens = Malmö förvärvsfrekvens, dvs. 53 > 64% 5 000 000 000 4 500 000 000 4 000 000 000 3 500 000 000 3 000 000 000 2 500 000 000 2 000 000 000 1 500 000 000 1 000 000 000 500 000 000 0 1 23 4 56 7 89 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Kr - Ackumulerat och diskonterat Ackumulerat aggregat Summa finansiellt netto aktör Produktionsvärde Summa realt netto aktör År

Vinst om Lindängens förvärvsfrekvens = Sveriges förvärvsfrekvens, dvs. 53 > 74% 9 000 000 000 8 000 000 000 7 000 000 000 6 000 000 000 5 000 000 000 4 000 000 000 3 000 000 000 2 000 000 000 1 000 000 000 0 1 23 4 56 7 89 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Kr - Ackumulerat och diskonterat Ackumulerat aggregat Summa finansiellt netto aktör Produktionsvärde Summa realt netto aktör År

Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande? Därför att det är bra för människorna och det är oerhört lönsamt = bättre + billigare

TC En matematisk sammanfattning där T B TC kt T B I a it p ai k bj bj b j (1 r) t (1 r) t t 0 b 1 t 0 b 1 i 1 ( ) b a enheter inom aktör ex Psykiatri inom Landsting insats/aktivitet (i=1...m) inom viss enhet p priset/kostnaden för e

ET BÖRJADE 1979 DET 1979

DET BLIR FÖR DYRT

TVÅ STICKORD LÅNGSIKTIGHET HELHETSSYN

NÅGRA PÅSTÅENDEN Utanförskapet är stort Det är växande Det är värre för de yngre Det är dyrt, mycket dyrt Man kan sätta pris på detta Därmed kan man också sätta ett värde på prevention, tidiga insatser och rehabilitering Det går att förändra Mycket handlar om struktur- och systemfrågor Det är utomordentlig lönsamt att stämma i bäcken... När vi analyserar detta kallar vi det; SOCIOEKONOMISKA ANLYSER/BOKSLUT

Läget i stort för unga Sämre än för vuxna Psykisk hälsa Ekonomiskt standard, arbete Försämring Många gånger dramatiska försämringar Särskilt illa för de unga kvinnorna De mår sämre, det förämras snabbare Långsiktig trend Inleddes på 90-talet Ett strukturellt problem Det går inte över av sig själv Har inte med lågkonjunkturen att göra

???

Låt oss börja i Norrköping Hur många barn föds varje år? Hur många av dom kommer som vuxna att befinna sig i utanförskap Vad kostar detta Årligen? På lång sikt?

10.206 barn totalt i förskoleålder i Norrköping Årskullar 1 7 antal antal Narkoman 4.4 30.6 Alkoholist 14.6 102.1 PsykSvår 7.3 51.0 PsykLätt 72.9 510.3 LångSjuk 43.7 306.2 LångArblös 43.7 306.2 Summa i utanförskap 187 1 306 Summa antal barn/unga 1458 10 206

Årskostnader i vuxen ålder för 6 årskullars marginaliserade barn Gruppkostnad/År Per individ/år Arbetsförmedling 19 872 104 15 212 Försäkringskassan 213 053 584 163 088 Kommunen 155 462 829 119 004 Landstinget 142 770 701 109 288 Rättsväsendet 37 081 056 28 385 Övriga 20 343 960 15 573 Summa 588 584 234 450 550

Rättsväsendet 6% Övriga 4% Arbetsförmedling 3% Landstinget 24% Försäkringskassan 36% Kommunen 27%

Långsiktiga välfärdskostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Arbetsförmedling 19 872 104 92 005 761 280 871 118 428 220 822 Försäkringskassan 213 053 584 986 415 771 3 011 286 444 4 591 057 867 Kommunen 155 462 829 719 776 608 2 197 302 199 3 350 043 822 Landstinget 142 770 701 661 013 389 2 017 912 443 3 076 543 188 Rättsväsendet 37 081 056 171 681 403 524 101 396 799 053 787 Övriga 20 343 960 94 190 403 287 540 298 438 388 765 Summa 588 584 234 2 725 083 335 8 319 013 898 12 683 308 250

Totala kostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Samhällskostnad 588 584 234 2 725 083 335 8 319 013 898 12 683 308 250 Produktionsvärde 368 239 012 1 704 908 042 5 204 667 878 7 935 124 024 Summa 956 823 246 4 429 991 377 13 523 681 775 20 618 432 274

Den genomsnittliga framkörningskostnaden för en produktionsklar 21 åring i Norrköping

framkörningskostnaden för en årskull 18-åringar i Norrköping

Att ta tillvara det humankapital som är våra barn VARJE ÅR KASTAR VI I NORRKÖPING BORT 370 MKR HUR MYCKET AV DETTA ÄR HELT ONÖDIGT? KUNSKAPEN FINNS KAN VI SKAPA RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA DETTA?

Ack Kronor Normalförlopp 2 000 000 1 000 000 0 Egen försörjning -1 000 000-2 000 000 Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun -3 000 000-4 000 000 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 Ålder

Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år 0-1 000 000-2 000 000-3 000 000-4 000 000-5 000 000 ADHD/Arblöshet Produk onsvärde Bidrag -6 000 000-7 000 000 Hem Kommun Normalförloppet -8 000 000-9 000 000-10 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Ålder

Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år 0-1 000 000-2 000 000-3 000 000-4 000 000-5 000 000-6 000 000-7 000 000-8 000 000 ADHD/Arblöshet GAP Produk onsvärde NORMA- Bidrag Hem LITET- UTAN- Kommun FÖRSKAP Normalförloppet -9 000 000-10 000 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Ålder

En outsiderskatt för 6 årskullars marginaliserade barn i Norrköping Norrköping Gruppen Per individ Kr per invånare 4 646 4 Per inkomstkrona 3,00 kr 3.0% Per skattekrona 14.1%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 Kr Kostnaderna för sex årskullars utanförskap i förhållande till pensionsskulden i Norrköping Ackumulerade samhällskostnader och produktionsvärde Grupp 25 000 000 000 20 000 000 000 15 000 000 000 10 000 000 000 Produktionsvärde Samhällskostnad Pensionsskuld 5 000 000 000 0 År

Det onödiga utanförskapet är en gökunge som äter av våra gemensamma resurser

KAN DETTA VERKLIGEN VARA SANT? TROR VI PÅ DET? VARFÖR LÅTER VI I SÅ FALL DETTA HÄNDA?

NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK S.K. VANLIGA

NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? S.K. VANLIGA

UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS

UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

7 år Patrik Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, skör

Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000

?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader

ADHD genomsnittskostnad 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan www.seeab.se www.socioekonomi.se

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr ADHD Worst Case ADHD Best Case 700 000 700 000 600 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr ADHD Worst Case 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr ADHD Ackumulerad WC-BC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr VARFÖR LÅTER VI DETTA HÄNDA??? ADHD Ackumulerad WC-BC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000 Ålder Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0-500 000 ADHD Ackumulerad WC-BC Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

Ja, varför ingriper vi inte trots att worst case både är sämre och dyrare? Vad kommer att hända med Patrik på sikt? Vad är din bild?

Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något? www.seeab.se www.socioekonomi.se

PATRIK TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET KRIMINELL VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS

Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt tillsammans med 29 andra personer Har nu för första gången i sitt liv läst en bok Vad kostar hans utanförskap

Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap 1 5 10 15 20 25 40 Arbetsförmedling 800 010 3 703 962 6 748 350 9 250 614 11 307 293 12 997 733 16 467 794 Försäkringskassan 2 175 000 10 070 022 18 346 846 25 149 792 30 741 318 35 337 145 44 771 255 Kommunen 4 970 000 23 010 579 41 923 598 57 468 721 70 245 679 80 747 407 102 304 890 Landstinget 3 059 500 14 165 164 25 807 897 35 377 375 43 242 788 49 707 584 62 978 231 Rättsväsendet 22 361 150 103 529 782 188 623 715 258 564 726 316 051 139 363 300 780 460 292 753 Övriga 25 200 000 116 673 360 212 570 357 291 390 698 356 175 273 409 423 471 518 729 018 Summa 58 565 660 271 152 870 494 020 763 677 201 926 827 763 489 951 514 119 1 205 543 940

S umma 3 150 000 0 3 150 000 ADHD - projektets kostnader S ynliga O synliga S umma Intäkter Arbetsförmedling 50 000 0 50 000 F örsäkringskassan 0 0 0 K ommunen 0 0 0 L andstinget 2 000 000 0 2 000 000 R ättsväsendet 1 000 000 0 1 000 000 Övriga 100 000 0 100 000

Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid 10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet Vinst Grupp Antal år 1 5 10 15 20 25 40 Vinst 14 976 088 80 771 889 149 749 565 206 444 186 253 043 032 291 343 887 369 966 188

Är det bättre att stämma i bäcken än i ån? Vad händer med Patrik om vi låter honom hållas? Om han blir en våldsverkare vad händer då?

AKTÖRSARENAN KRING GATUVÅLD OFFER VITTNEN FÖRÖVARE ALLMÄNHET ANHÖRIGA

Vad kostar ett våldsoffer? När kostar det? Vem står för notan?

Kr - ej diskonterat Offer - invalidiserad 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 År 1 År 2 År 3-> Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

Kr - ackumulerat/diskonterat 50 000 000 45 000 000 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Offer invalidiserad 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Ej invalidiserad (Tot)

Invalidiseringsgrad timkostnad timmar/vecka kostnad/år kostnad 20 år Ringa 264 20 274 560 5 491 200 Måttlig 264 100 1 372 800 27 456 000 Stor 264 336 4 612 608 92 252 160

En möjlig händelse uppgörelsen Svårt OFFER ANHÖRIGA Svårt, långvarigt Lätt OFFER FÖRÖVARE Upptäcks FÖRÖVARE Klarar sig Lätt OFFER ANHÖRIGA ANHÖRIGA Lite, ANHÖRIGA Lite, kortvarigt Lite, kortvarigt kortvarigt VITTNEN VITTNEN VITTNEN VITTNEN ALLMÄNHET

Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 Förövare en gång, utanför Produktionsvärde Övriga Rättsväsende 50 000 000 Landsting 45 000 000 Kommun 40 000 000 Försäkringskassa 35 000 000 Arbetsförmedling 0 5 10 15 20 25 30 35 40 3045 000 000 År 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Offer ej invalidisering 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Offer invalidiserad År 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Vittne Produktionsvärde 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Övriga År Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Ej invalidiserad (Tot) 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 År Familj Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

Kr - ackumulerat/diskonterat 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Händelsen 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

Kalkylförutsättningar Vi studerar soc ek kostnader för ADHD i worst case Kommun med 56.000 invånare riksnormal Medelsvår svår ADHD Årskull 0-6 -> 546 barn 2% av årskull -> 11 barn har ADHD I vuxenlivet kommer 50% av dem att hamna i måttligt utanförskap Under uppväxten blir 30% av föräldrarna deltidssjukskrivna

ADHD 1 årskull 2% utanförskap, 30% sjukskrivning Endast 50% utanför i vuxen ålder

ADHD19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder

ADHD 19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder Vs. Pensionsskuld 2010

Varför låter vi detta ske?

Varför låter vi detta ske? Kortsiktighet Stuprörstänkande Kedjebrevsekonomin

SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem

SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID KULTUR BARN- & UNGDOMSSPYKIATRI VUXENPSYKIATRI PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKVÅRD KOMMUN LANDSTING F-KASSA A-FÖRMEDL

12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) Klientens och socialsekreterarens 7a.Validerings -projektet 14. Försäkringskassan 27.Arbetsförmedlingen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 7. Introduktionsgruppen 23. Minimaria 22. Psyk. gårdarna 3. Aktiveringsgruppen 9. Medborgarservice vardag Social och arbetsmarknadskontoret Klienten ringer eller kommer via luckan 19 Barn o ungdom 1Reception 2. Bedömningsgruppen 10. Budget o skuldrådgivning 4. Motivation o Förändring 17.Socialjouren 8. Sociala boendeteamet 15. Mottagning Unga 16. Vuxna Psyk/missb ruk 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 20. Com,Starprojektet m.m. 23. Familjecentra 24. Frigård 25. Basta kooperative t 16 a Socialpsykiatrin 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 26. VC Fastighet s 79

i.nilsson@seeab.se

EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER

FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ADM EK BIST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER

Kr/År Kostnader efter aktör 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling ÄR:270 50 000 0 Unni Gudrun Uffe Gunnar Karriär TROR:80

KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER

Och det där med långsiktighet då???

KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se

Klara ett samverkansarbete mellan skola och socialtjänst i Lilla Edet Målgrupp 12-15 åringar med mycket stora skolproblem och omvårdnadsproblem Överhängande risk för placering Ett integrerat team Kostnad 1.350.000 kr /år 17 platser Kalkylen främst baserad på kommunala effekter

Ackumulerade och diskonterade Kronor Klara kortsiktigt resultat 10 000 000 9 000 000 Ackumulerad vinst över tid 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling 1 000 000 0 1 2 3 4 5 År

Klara långsiktigt resultat

HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

VÅRT SAMHÄLLSBYGGE TIDIGA GENERELLA FÖREBYGGANDE INSATSER BOSTÄDER, KULTUR SOCIALA NÄTVERK INTEGRATION FÖRSKOLANS & SKOLANS VIKTIGA ROLL I DEN SOCIALA FOSTRAN FRITIDSVERKSAMHET SOCIALTJÄNSTEN & PSYKIATRIN BÄRARNA AV TIDIGARE MISSLYCKANDEN MARGINALISERINGENS KEDJEBREVSEKONOMI STÄDPATRULLERNA & DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA POLIS +KRIMINALVÅRD KRONOFOGDE MISSBRUKSVÅRD BOSTADSFÖRETAG

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr ADHD Worst Case 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr ADHD Worst Case ADHD Best Case 700 000 700 000 600 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

Söderhamns kommun och kedjebrevseffekten kring barn och unga

Söderhamn och utflyttarna Man tappar 150 barn av 357 mellan sen ungdom och tidigt vuxenliv Dessa har man investerat följande i Per barn totalt 3.8 Mkr Kommunen 1.6 Mkr Totalt förlorar man per årskull 150 barn á 1.6 Mkr Dvs. totalt 240 Mkr Detta är 20% av kommunens årliga budget Nyttan av denna investeringskostnad tillfaller den kommun dit barnen flyttar Om man kan reducerar detta flyttnetto med 10% reducerar man investeringsförlusten med cirka 25 Mkr

Samhällets mest lönsamma affär att investera bort ungas utanförskap

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Dyslexi Best Case 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Dyslexi Best Case DET BLIR FÖR DYRT ELLER??? Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

Best & worst case - tillspetsat Best Tidigt Proaktivt Samordnat Långsiktigt Uthålligt Evidensbaserat Kostnadseffektivt Går att göra med dagens kunskap Worst Sent Reaktivt Var för sig Kortsiktigt Punktinsatser Som vi brukar Ej kostnadsmedvetenhet Ofta; som idag

Kr Dyslexi genomsnittskostnad 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Worst Case Best Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr Varför låter vi detta hända??? Dyslexi Best Case Dyslexi Worst Case 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr Varför låter vi detta hända??? Dyslexi Best Case Dyslexi Worst Case 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder BEST CASE ÄR JU TROTS ALLT BÅDE BÄTTRE OCH BILLIGARE

Fyra möjliga svar Brist på socialt investeringskapital Stuprörstänkande/agerande Frånvaro av organisatorisk helhetssyn svarte - petterspel med ansvar och kostnader Kortsiktighet i styrsystem och uppföljningssystem Vi belönar kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet Ersättningssystem som belönar stuprörstänkande och kortsiktighet Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll

KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

En vidgad arbetsmarknad En socioekonomisk kalkyl för ett samverkansprojekt riktat mot 160 unga vuxna med diffus och sammansatt problematik projektet kostar 10 Mkr att driva

Hur duktiga måste vi vara för att det ska vara lönsamt?

ATT HA ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV ELLER EJ KORTSIKTIGT SÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ETT REHABILITERANDE ARBETE LÅNGSIKTIGT OSÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ATT AVSTÅ FRÅN ETT REHABILITERANDE ARBETE

kronor Långsiktiga kostnader/individ ac k intäkter totalt 12 000 000 kr 10 000 000 kr 8 000 000 kr 6 000 000 kr 4 000 000 kr 2 000 000 kr 0 kr 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 År P roduktions värde Uteblivna finans iella kos tnader Uteblivna reala kos tnader

Kostnaden för 160 personers livslånga utanförskap 1 800 000 000 kr 1 600 000 000 kr 1 400 000 000 kr 1 200 000 000 kr 1 000 000 000 kr 800 000 000 kr 600 000 000 kr F inans iella R eala 400 000 000 kr 200 000 000 kr 0 kr 1 3 5 7 9 1113 15 1719 21 2325 27 29 3133 35

Projektets potentiella årliga vinst vid 100% framgång Potentiellt Uteblivna reala kostnader 22 026 667 Uteblivna finansiella kostnader 15 485 333 Produktionsvärde 41 472 000 Rehakostnad -9 017 514 Netto 69 966 486

Projektets förväntade årliga vinst vid antaganden om 15% heltid, 25% deltid, 60% misslyckas helt Potentiellt Förväntat Per person Uteblivna reala kostnader 22 026 667 6 057 333 37 858 Uteblivna finansiella kostnader 15 485 333 4 258 467 26 615 Produktionsvärde 41 472 000 11 404 800 71 280 Rehakostnad -9 017 514-9 017 514-56 359 Netto 69 966 486 12 703 086 79 394

Projektets förväntade långsiktiga effekter 450 000 000 kr 400 000 000 kr 350 000 000 kr 300 000 000 kr 250 000 000 kr 200 000 000 kr 150 000 000 kr F inans iella R eala 100 000 000 kr 50 000 000 kr 0 kr 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35

Projektets effekter (vinst) på tio års sikt vid ett måttlig misslyckande 90 000 000 kr 80 000 000 kr 70 000 000 kr 60 000 000 kr 50 000 000 kr 40 000 000 kr Finansiella Reala 30 000 000 kr 20 000 000 kr 10 000 000 kr 0 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

SOCIOEKONOMISKA STRATEGIER

Tre tankar Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?

VARFÖR ÄR DETTA ETT PROBLEM??? För individen? För samhället?

Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor

Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor DEN ÖMTÅLIGA BALANSEN Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Försörjda Unga Äldre Sysselsättningsgrad Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Intäkter Offentlig sektor Utgifter Offentlig Sektor Skattekvot EN KONSEKVENS Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Fragmenterade/ Samordnade Insatser Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Empowermentbaserade insatser eller ej Kunskapsbaserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning i.nilsson@seeab.se

Vad krävs för att lyckas UTHÅLLIGHET MOD RISKTAGANDE LÅNG- SIKTIGHET HELHETS- SYN

Hur ser vi på socialtjänst, skola, prevention, rehabilitering?

Hur ser vi på socialtjänst, skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???...

Hur ser vi på socialtjänst,m skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???... HÄR SYSSLAR VI MED ATT LÅNGSIKTIGT SANERA KOMMUNENS EKONOMI

En synvända???

www.seeab.se i.nilsson@seeab.se

Finns det behov av förändring? Hur skulle det kunna gå till? Var ska vi börja? Hur ser vi på socialtjänst,m skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???... HÄR SYSSLAR VI MED ATT LÅNGSIKTIGT SANERA KOMMUNENS EKONOMI

ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet Defensiv eller offensiv resursanvändning EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad

Detta har att göra med begreppet effektivitet

Det finns två stickord TIDIGT Bättre stämma i bäcken än i ån Utanförskap blir lätt ett kroniskt tillstånd Marginaliseringsryssjan Det krävs Långsiktighet Strategisk blick Ledarskap & mod SAMORDNAT Ensam är inte stark utan korkad Både strategisk samverkan och operativt samarbete Det krävs Systematik Ledning Uthållighet

Kostnads- Effektiva EFFEKTIVITET metoder

KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

Detta har att göra med begreppet effektivitet Men; effektivitetsproblemet handlar kanske inte att hitta mest kostnadseffektiva evidensbaserade metod Det finns två sorters effektivitet Strategisk effektivitet hur vi fördelar resurserna i stort Operativ effektivitet till vad vi använder resurserna Det kan vara så att de verkligt stora förbisedda effektivitetsvinsterna står att finna inom det strategiska området

KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

Detta har att göra med begreppet effektivitet Det finns fyra vägar att gå för att öka den strategiska effektiviteten Organisation, Uppföljning och styrsystem, Ersättnings- och resursfördelningssystem, Bristen på socialt investeringskapital

ANSVARSFÖRDELNING FÖR ATT SKAPA EFFEKTIVITET Kompetensutveckling medarbetare Chefer INDIVID Metodutveckling Facknämnder METOD Kommunstyrelse/ landstingsstyrelse SYSTEM

RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN ERSÄTTNINGS- & RESURSFÖRDELNINGS- SYSTEM LAGSTIFTNING

Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?

Och vad kan man då göra kring detta för att uppnå a) en bättre ekonomisk resurshushållning b) en bättre situation för de människor det berör DVS bättre och billigare!!!

Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital

Uppsala 2011-04-13 Uppsala Stadshus Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING INNEHÅLLER A) LÅNGSIKTIGHET - KOSTNADEN KOMMER FÖRE INTÄKTEN B) RISK - DET KAN GÅ ÅT PIPAN C) OMFÖRDELNING - ANDRA KANSKE FÅR VINSTEN

Ystad kommun 20/4 2011

Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter

En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

Trelleborg säljer sina aktier och skapar en social investeringsfond Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M). Från början hade kommunen en portfölj med aktier och räntebärande papper på 100 miljoner kronor. Man har sålt av hälften och sedan 2006 har värdet på innehavet ökat med cirka nio miljoner kronor, vilket är sämre än index. Det står också i kommunens placeringspolicy att man inte ska ägna sig åt något större risktagande. Istället för att binda pengarna i aktier vill kommunstyrelsen sälja av hela sitt innehav på fyra år, och föreslår nu i budgeten att börja med 12,5 miljoner under 2012. Dessa ska istället placeras i en fond för riktade satsningar inom det sociala området. Investeringar som ska kunna mätas som en samhällsvinst i slutändan.

Att lyckas med sociala investeringsfonder En övergripande strategi ett tydligt övergripande syfte Synsätt och terminologi Avsätta medel Beslutskriterier Uppföljning

Sociala investeringar - procedur Strategi Spelregler & kriterier Formalia Social investeringskalkyl GENOMFÖR Utvärdering Socioekonomisk resultat Resultaträkning Nyckeltal Finansieringsanalys

Kriterier Konkreta problem & målgrupper Tydlig målgrupp Lärande sprida metoden Man får utgiftsminskningar i driften Öronmärker ur driftbudget Fråga; hur snabbt ska man plocka hem pengarna???? Vad är avskrivningshorrisonten???? 5 år?

Men kom ihåg Social investeringsfond endast det första (kanske nödvändiga) steget detta är på intet sätt tillräckligt. För att uppnå långsiktighet & helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi också Förändra organisationsstruktur Förändra styr- och uppföljningssystem Förändra ersättningssystem Detta är den stora frågan

Men det räcker inte vi måste se över 1. ORGANISATION 2. STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM 3. ERSÄTTNINGSSYSTEM

Säger någon samverkan en gång till skjuter jag honom!!!

Det är skitsvårt att börja

varför samverka verksamhetsskäl man kan inte lösa uppgiften ensam effektivitetskäl man blir bättre på att använda resurserna moraliska skäl man värnar om sköra människor som far illa Ingvar Nilsson/SEE, 08/551 520 69, www.seeab.se 165

samverkan - för vems skull? brukaren - ger resultat och ett bättre liv svarte-petter upphör pga helhetssyn personalen - ger arbetstillfredsställelse arbetet ger resultat den offentliga sektorn -det blir effektivare den offentliga sektorn vinner i trovärdighet skattebetalarna -valuta för insatta skattemedel betalningsviljan för det offentliga bevaras Ingvar Nilsson/SEE, 08/551 520 69, www.seeab.se 166

INDIVIDEN = bättre liv VERKSAMHETEN= bättre resultat, lyckas FRAMGÅNG SAMHÄLLET = billigare & effektivare PERSONALEN= arbetstillfredsställelse

TRE NIVÅER AV FRAMGÅNG I SAMVERKAN Tredje graden Systemeffekter & Förändra organisationerna Andra graden Genomslag i linjeorganisation Utnyttjat metoden Första graden Uppnått resultat och/eller utvecklat metod

Samverkans- förbundens lilla uppdrag

Samverkans- förbundens STORA uppdrag

ATT VÄRDERA FRAMGÅNG FÅGEL ELLER FISK? SOCIALA FAKTORER Livskvalitet Funktionsförmåga Drogberoende Boende Familjerelationer SJÄLV- FÖRSÖRJNINGS- FÖRMÅGA Riktigt arbete Meningsfull Sysselsättning EKONOMISKA FAKTORER Vårdkonsumtion Skatteintäkter Bidragsberoende Rundgångseffekter

samverkanskanaler SYSTEM- PÅVERKAN DIREKT PÅVERKAN INDIREKT PÅVERKAN Konkreta samverkanseffekter Subtila