Revisionsrapport Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder Mora kommun Lena Brönnert
Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund och revisionskriterier 3 2.2 Revisionsfrågan 4 2.3 Revisionsmetod 4 3 Organisation 4 4 Iakttagelser 5 4.1 Styrning mot samarbetet 5 4.2 Är ansvarfördelningen mellan huvudmännen tydlig? 6 4.3 Finns forum för samverkan i övergripande frågor? 6 4.4 Finns en struktur för samverkan? 7 4.4.1 Vård och stödsamordning Fortsatt implementering av case management enligt Integrerad psykiatri 8 4.5 Finns eventuella hinder för samverkan? 9 Mora Kommun
1 Sammanfattande revisionell bedömning På uppdrag av Mora kommuns revisorer har Kommunal Sektor inom granskat om socialnämnden säkerställer att ett samarbete finns inom kommunen och med olika aktörer för att försäkra tillgång till stöd- och behandlingsinsatser för vuxna med psykiska funktionshinder. Granskningsresultatet visar att det finns en tydlig styrning i kommunen kring samverkan och att den ses som betydelsefull. Det finns en övergripande struktur för samverkan men den är dock inte känd av alla som berörs av samverkan. Det är en svaghet och måste åtgärdas. På individnivå finns rutiner för samverkan men också att ett missnöje då de inte alltid följs. Från brukarrepresentanter beskrivs en god samverkan mellan huvudmännen kommun och landsting. Är ansvarfördelningen mellan huvudmännen tydlig? Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen tydliggörs i ett samverkansavtal på ett tillfredsställande sätt. En samsyn gällande ansvarsfördelning saknas gällande vårdinsatser och fördelning av kostnaderna. Detta bedöms som otillfredsställande och riskerar att ytterst drabba den enskilde. I granskningen konstateras också att personer med samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruk) inte kan få stöd för båda problemtyperna i ett helhetsperspektiv vilket inte överensstämmer med de nationella riktlinjerna för missbruksvård. Finns forum för samverkan i övergripande frågor? Granskningen visar att det inom kommunen finns samverkansforum på olika nivåer med andra samverkansorgan, organisationer och föreningar för de övergripande frågorna. Inom Folkhälsorådets uppdrag finns ansvar för att skapa forum för samverkan. Samverkansavtalet och den samverkan som följer av Vård- och stödsamordningsprojektet bedöms ytterligare tillgodose behov av forum för samverkan i övergripande frågor. Internt inom kommunen finns forum för samverkan mellan dess olika verksamheter. Finns en struktur för samverkan? Samverkansavtalet bedöms ge en struktur för samverkan genom Socialpsykiatrisk forum och en strävan att nå ett gemensamt synsätt. Nämnden har genom rutiner tydliggjort ansvar för samarbete som gäller den enskildes behov av insatser internt och externt. Detta säkerställer att vården når sitt syfte och att verksamheten bedrivs effektivt. Granskningen visar behov av säkerställa att all personal är väl insatta i de styrande dokumenten rörande samverkan. Mora kommun 1 av 11
Vi rekommenderar att biståndshandläggare och missbrukshandläggare engageras i Vårdoch stödsamordningsprojektets utbildning. Finns eventuella hinder för samverkan? De hinder som förts fram i intervjuerna beskriver framförallt en pressad arbetssituation framförallt inom landstinget. Den psykiatriska öppenvården bedöms utifrån intervjuerna som präglad av hög personalomsättning vilket drabbar samverkan med kommunen. Den struktur för samverkan som finns uppfattas underlätta att samverkan sker. Mora kommun 2 av 11
2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionskriterier Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det som åvilar andra huvudmän. Kommunen har ansvar för boende, boendestöd och arbete/sysselsättning för psykiskt funktionshindrade medan landstingets ansvar omfattar diagnostik, behandling och psykisk rehabilitering. Kommunen är huvudansvarig för att planera, initiera och samordna sociala insatser. Socialnämnden ska i sin planering av insatser samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar. Otillräcklig samordning kan leda till att det är den enskilde som får ta på sig samordnarrollen. Socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens uppdrag och ansvar är att alltid se till helheten när det gäller människors behov av vård, stöd och rehabilitering. Samverkan ses som en viktig framgångsfaktor för den vård och de stödinsatser som påverkar personens förmåga till återhämtning och en fungerande vardag. 1 Kommunens ledning har att säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete som gäller den enskildes behov av insatser, såväl internt inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer 2. Om samordningen brister finns en risk för att både vården och stödet inte når sitt syfte. Ineffektivitet och slöseri med resurser, men också ett lidande för den enskilde blir följden. Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om samarbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. 3 Brukarorganisationer och närstående bör fått möjligheter att lämna synpunkter på innehållet. Patienter som tidigare vårdats i sluten psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård kan vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård sedan den 1 september 2008. Syftet är att tillgodose vårdbehovet hos patienter som inte kan ta emot psykiatrisk vård på frivillig väg, men som inte behöver vårdas på en sjukvårdsinrättning. Detta kan ske genom beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Vårdformen kräver nära samarbete mellan psykiatri och socialtjänst. I målgruppen finns många med ett aktivt missbruk. De insatser som främst kan bli aktuella är struktur i vardagen, sysselsättning/verksamhet, boende, boendestöd, stöd i ekonomi m m. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys funnit skäl att genomföra granskningen. 1 Regeringens skrivelse 2008/09:185 En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning 2 SOSFS 2006:11: Ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM och LSS 3 Socialtjänstlagen 5 kap 8a Mora kommun 3 av 11
2.2 Revisionsfrågan Säkerställs att ett samarbete finns inom kommunen och med olika aktörer för att försäkra tillgång till stöd- och behandlingsinsatser för vuxna med psykiska funktionshinder? Kontrollmål: Är ansvarfördelningen mellan huvudmännen tydlig? Finns forum för samverkan i övergripande frågor? Finns en struktur för samverkan? Finns eventuella hinder för samverkan? Granskningen avgränsas till det ansvar som finns hos socialnämnden enligt reglementet. 2.3 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom intervjuer med: Avdelningschef för IFO/LSS Chef Norra Dalarnas myndighetsservice Enhetschef boendestöd socialpsykiatri Handläggare inom kommunens socialpsykiatri Handläggare missbruksvård Personal inom stödboendet Solkatten och utförare av boendestöd Coach utvecklingscenter Personal och brukare inom RSMH 4 Representant för den psykiatriska öppenvården har skriftligen besvarat aktuella frågor. Styrande dokumentation har granskats och analyserats. Rapporten är sakgranskad i verksamheten och kvalitetssäkrad av certifierad kommunal revisor. 3 Organisation Socialnämnden ansvarar enligt reglementet för kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt lagar och författningar i övrigt inom socialnämndens område. Detta innebär omsorg om äldre- och funktionshindrade, stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna samt tillstånd och tillsyn enligt Alkohollagen. Socialnämnden ansvarar även för enheten Arbete och utveckling vars syfte är att ge personer arbete och sysselsättning. Avtal med Arbetsförmedlingen och Integrationsenheten, har tecknats angående arbetsträning. Inom enheten finns Utvecklingscenter som vägleder och stöttar personer med särskilda behov till arbete och sysselsättning. En gemensam nämnd för social myndighetsutövning sammansatt av socialnämndens ordförande i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner ansvarar för utredning och beslut enligt LSS och SoL för äldre, fysiskt och psykiskt funktionshindrad, familjerätt samt placering för 4 Riksförbundet för social och mental hälsa. Organiserar människor med egen erfarenhet av psykiskt ohälsa för att stödja varandra och verka för förbättringar i den psykiatriska vården och samhällets stöd i övrigt. Mora kommun 4 av 11
ensamkommande barn. 5 Handläggningen utförs av en gemensam enhet, Norra Dalarnas myndighetsservice. Socialförvaltningen är indelad i två avdelningar där äldreomsorgen ansvarar för hemtjänst, korttidsvård, särskilda boenden, färdtjänst, anhörigstöd och verksamhetens hälso- och sjukvård. Individ- och familjeomsorgen och handikappomsorgen ansvarar för gruppbostäder, korttidsboende, personlig assistans, daglig verksamhet sysselsättning, boendestöd, stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna samt för tillstånd och tillsyn enligt Alkohollagen. Inom kommunen finns två stödboenden för 10 respektive 9 boenden. Insatsen ges till personer som har behov av ett mera omfattande stöd med närhet till personal. Personalen ansvarar även för boendestöd, om 25 respektive 18 ärenden, vilket är ett individuellt anpassat stöd i den egna bostaden. Detta kan innebära stöd att sköta bostaden, göra inköp, uträtta ärenden och bryta ensamhet m m. Efterfrågan på denna insats beskrivs som stor. 4 Iakttagelser 4.1 Styrning mot samarbetet Enligt kommunplan 2012 6 ses samverkan som ett sätt att effektivsera verksamheten och ta vara på medarbetarnas kompetens. I det folkhälsopolitiska 7 programmet fastlås att samarbete krävs mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård, myndigheter, organisationer, näringsliv och medborgare för att skapa en god hälsa. Programmet ska ge stöd och vägledning för en ökad samverkan. I det handikappolitiska programmet 8 sägs att kommunen ska samarbeta med arbetsförmedlingen för att underlätta anställning av personer med någon form av funktionshinder. På många håll i landet finns regionala samverkansöverenskommelser mellan landsting och kommuner som beskriver huvudmännens ansvarsområden och samverkansformer. 9 I Mora finns ett regionalt samverkansavtal upprättat i november 2011 mellan landstinget Dalarna och kommunerna Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Bedömning Granskningen visar att det övergripande finns en styrning från kommunstyrelsen som tydliggöra att en samverkan ska ske. 5 Reglemente för sociala myndighetsnämnden i Mora. Fastställd av Kommunfullmäktige 2009-12-14 110 6 Kommunplan 2012 med utblick 2013-2014. Reviderad KF 2011-12-12 7 Mora folkhälsoråd: Ett gott liv i Mora. Folkhälsoprogram 2010-2012. Antaget i Mora Kommunstyrelse 2009-03-17, Mora Kommunfullmäktige 2010-02-16 och Hälso-och sjukvårdsnämnden i norra och västra Dalarna 2009-05-29 8 Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011 2014. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-12-12. 9 Regeringens skrivelse 2008/09:185 En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionsnedsättning. Mora kommun 5 av 11
4.2 Är ansvarfördelningen mellan huvudmännen tydlig? Samverkansavtalet mellan landstinget och sju kommuner i Dalarna rör samverkan kring personer över 18 år med psykiskt funktionsnedsättning/psykisk sjukdom som bor i eget boende och som är i behov av stöd/insatser från huvudmännen. Det reglerar ansvar mellan landstingets primärvård, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och kommunen vad gäller bedömning och insatser. Vid intervjuerna framkommer att ansvarsgränsen mellan kommunen och landstinget uppfattas som tydlig. Personalen uppger dock att en samsyn saknas mellan huvudmännen gällande brukare som från kommunens sida bedöms vara i behov av slutenvård/placering. Många har ofta flera diagnoser och insatser behövs från båda huvudmännen. Svårigheter uppstår ofta kring ansvar för kostnader. Ibland leder detta till att kommunen övertar landstinget ansvar, enligt intervjuerna. Personer med behov av missbruksvård handläggs inte inom socialtpsykiatrin enligt enhetschefen. De hänvisas till missbrukshandläggare även i de fall en psykisk ohälsa också finns. Handläggaren beskriver dock en samverkan. I Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning 10 nämns inte samverkan. Dock anges vilken enhet som kan ge det stöd som inte kan fås genom boendestödet (hemtjänst, missbruksvård). Det framgår också att behandling såsom samtalsterapi, korttidsterapi inte ingår i boendestödets uppgifter. Bedömning Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen tydliggörs i ett samverkansantal på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar dock att en samsyn saknas vid vissa behov av vård och vad gäller kostnader för vård. Detta riskerar att ytterst drabba den enskilde, vilket inte kan bedömas som tillfredsställande. Vi vill påtala vikten av att personer med samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruk) enligt de nationella riktlinjerna för missbruksvård 11 ska kunna få stöd för båda problemtyperna samtidigt och i samverkan. 4.3 Finns forum för samverkan i övergripande frågor? Folkhälsorådet är styrgrupp för det lokala folkhälsoarbetet. Rådets uppdrag är att verka mot de folkhälsomål som riksdagen fastställt. Detta innebär bland annat att skapa mötesplatser, bevaka ett folkhälsoperspektiv i olika frågor och följa upp beslut samt att agera som kunskapsbank. Enligt årsredovisning 2011 är detta ett forum för samverkan och ömsesidig information. Under året riktades fokus bland annat mot barns och ungas psykiska hälsa. 10 SN 2011-12-07: Gemensamma riktlinjer för Mora, Orsa och Älvdalen. Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning. Bistånd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1. Dnr 2011/250 790 11 Socialstyrelsen (2007): Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. En viktig slutsats i riktlinjerna när det gäller all behandling för personer med dubbeldiagnos(psykiskt ohälsa och missbruk) är att man bör samordna behandlingen. Goda erfarenheter finns från sådana team eller enheter, där behandling av båda tillstånden ges samtidigt som sociala insatser aktualiseras. Mora kommun 6 av 11
Deltagare i rådet är politiska företrädare från kommun och landsting, folkhälsoplanerare och samhällsplanerare. Enligt samverkansavtalet finns en styrgrupp av chefer från landsting och kommuner med syfte att svara för övergripande, strategiska och övriga gemensamma frågor som berör samverkan. Det politiska organ där samverkan enligt avtal mellan kommun och landsting skall ske är Mora Folkhälsoråd. Det kommunala handikapprådet, som är organisatoriskt kopplat till kommunstyrelsen, är ett organ för överläggningar, samråd och informationsöverföring mellan företrädare för handikapporganisationerna och kommunens nämnder, styrelser och bolag. Rådet får del i information för att kunna ha möjlighet att påverka beslut som rör handikappade. Vid intervjuerna har framkommit att den samverkan som följt av den gemensamma Vårdoch stödsamordningsprojektet (se vidare 4.4.1) medfört träffar mellan respektive personalgrupper dit frågor förs kring samverkan och ansvar (socialpsykiatriskt forum). Denna träffas vid ett tillfälle i månaden. Vid intervjuerna framkommer att det internt inom kommunen finns en samverkansgrupp för att tydliggöra gränsdragning mellan olika interna verksamheter, exempelvis vad som ska handläggas som hemtjänst och vad som är socialpsykiatri. En strävan är att brukaren ska ha så få handläggare som möjligt. Bedömning Granskningen visar att det inom kommunen finns samverkansforum på olika nivåer med andra samverkansorgan, organisationer och föreningar för de övergripande frågorna. Inom Folkhälsorådets uppdrag finns ansvar för att skapa forum för samverkan. Samverkansavtalet och den samverkan som följer av Vård- och stödsamordningsprojektet bedöms ytterligare tillgodose behov av forum för samverkan i övergripande frågor. Internt inom kommunen finns forum för samverkan mellan dess olika verksamheter. 4.4 Finns en struktur för samverkan? Enligt samverkansavtalet har styrgrupp skapats vilken har en uppgift är att svara för frågor som inte kan lösas på medarbetarnivå samt att upprätta gemensamma riktlinjer och rutiner, inventera målgruppens storlek, utforma lokala överenskommelser för samverkan kring personer i bostad med särskild service samt verka för gemensamma utbildningsinsatser. Under intervjuerna har inte framkommit att denna utnyttjas för att lösa frågor på operativ nivå. Beslut har enligt intervjuerna fattats 12 enligt ett förslag från Region Dalarna om en rutin för upprättande av samordnad individuell plan. Rutinen berör vem som kallar till planering kring den enskilde, samtycke till att samverkan sker, ansvar, aktuella insatser hos respektive huvudman, mål med insatserna och uppföljning. Landstinget personal uppfattar att rutinen skapar en trygghet för patienten och bidrar till delaktighet i vården. Rutinen följs i stort och fungerar väl, enligt intervju med kommunens handläggare och landstingets personal. Rutinen tillämpas även vid behov av samordning i samband beslut om öppen psykiatrisk 12 Trots efterfrågan och påstötningar har detta beslut inte kunnat presenteras för utredaren. Mora kommun 7 av 11
tvångsvård. Intervjuerna med kommunens personal påvisar dock att denna ibland inte tillämpas av tidsbrist. I rutiner för insatser 13 enligt SoL berörs samverkan något. Här framgår att anmälan om behov av vårdplanering tas emot från sjukhuset elektroniskt, att biståndshandläggaren ska samråda med berörda parter såväl internt som externt samt anhöriga/närstående och att medgivande ska inhämtas. Det är oklart om dessa rutiner tillämpas vid planering för patienter i öppen psykiatrisk tvångsvård som är i behov av kommunens insatser, då motstridiga uppgifter framkommit vid intervjuerna. Vid Socialpsykiatriskt forum träffas representanter från den psykiatriska öppenvården och vårdcentralen inom landstinget, biståndshandläggare och missbrukshandläggare, representant för boendet, sjuksköterska, coach från Arbete och utveckling och arbetsterapeut. Träffarna sker en gång per månad. Här diskuteras frågor som rör medicinska- och andra utredningsfrågor, behov av insatser i form av behandlingshemsvistelse, sysselsättning, boende m m. Enligt enhetschefen för öppenvårdpsykiatrin blir resultatet att varje instans kan arbeta aktivt med det som är var och ens uppdrag vilket leder till att patienten får adekvata insatser samt vård och behandling. Strukturen och värdet av dessa träffar bekräftas vid samtliga intervjuer. Vid intervjuerna uppges att personal och enhetschef inom Norra Dalarnas myndighetsservice inte deltar i någon form av samverkansforum. Enhetschefen känner inte heller till om det finns överenskommelser eller andra reglerande dokument gällande samverkan men att samverkan kring brukarna sker med Utvecklingscenter och Försäkringskassan. Hon uppger dock att vårdplaner ibland upprättas gemensamt mellan landsting och kommun. För boendet finns en utsedd kontaktperson inom den psykiatriska öppenvården. Boendepersonalen finns ofta med vid de boendes kontakter med psykiatrin. De uppfattar personal inom den psykiatriska öppenvården uppskattar detta. En sköterska från psykiatriska öppenvården besöker stödboendet en gång per vecka för medicinutlämning. Denna kontakt ger också möjlighet till viss diskussion. En önskan finns om ett större utrymma för denna kontakt. 4.4.1 Vård och stödsamordning Fortsatt implementering av case management enligt Integrerad psykiatri Sedan 2007 pågår projektet Vård och stödsamordning Fortsatt implementering av case management enligt Integrerad psykiatri (vård- och stödsamordningsprojektet) som engagerar psykiatrin i Dalarna, Dalarnas kommuner och Dalarnas nätverk (brukar- och anhörigorganisationer). Syftet har varit att skapa en gemensam kunskapsgrund och samverkan mellan ingående verksamheter för att kunna erbjuda personer med psykiskt sjukdom eller psykiskt funktionsnedsättning som har komplexa vård- och stödbehov, möjligheter att få en samordning av sina insatser. Målet är att arbetssättet utgår från evidensbaserade praktik och att de samordnade insatserna ges utifrån ett formaliserat arbetssätt och i samverkan med anhöriga och berörda parter. Även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ingår i delar av arbetet. 13 Norra Dalarnas myndighetsservice: Rutiner för insatser enligt SoL i Norra Dalarna.2010-08-26 Mora kommun 8 av 11
Inom Vård- och stödsamordningsprojektet har omvårdnadspersonal (inom såväl kommun 14 som landsting som möter gruppen och även brukare) utbildats enligt Integrerad psykiatri 15. Totalt har 211 medarbetar utbildats om totalt 7.5 högskolepoäng för att skapa en gemensam kunskapsgrund gällande färdighetsträning, sjukdomshantering och familjestödsarbete. Den berör också vikten av samverkan med brukaren och dennes nätverka för att främja återhämtning och minska behov av vård och stöd. 36 av dessa har utbildats till vård- och stödsamordnare för att sprida arbetsmetoden på respektive arbetsplatser. Inom kommunens har totalt tio personer gått denna utbildning. Vid intervjuerna framkommer att i Mora har personal från vårdcentralen och den psykiatriska öppenvården, personal inom boendestöd och stödboende, sjuksköterska, arbetsterapeut deltagit. Enligt intervjuerna har inte biståndshandläggare eller missbrukshandläggare genomgått denna utbildning. Projektet har medfört en god personkännedom vilket är en god förutsättning för samverkan. Enligt intervjuerna har detta bidragit också till tydliga ansvarsgränser. Enligt intervjuerna har detta lett till ett ökat samarbete, ökad förståelse för varandras uppdrag och ett tydligare gemensamt arbetssätt. Bedömning Nämnden har genom rutiner tydliggjort ansvar för samarbete som gäller den enskildes behov av insatser internt och externt. Detta säkerställer att vården når sitt syfte och att verksamheten bedrivs effektivt. Den styrgrupp som ska finnas enligt samverkansavtalet bedöms som betydelsefull för ansvaret kring samverkansstrukturen. Inga exempel har framkommit vad detta i realiteten lett till, varför dess värde inte kan bedömas. Strukturen för socialpsykiatriskt forum tillgodoser behov av forum för att uppnå en konkret samverkan för såväl individärenden som övergripande frågor, vilket är tillfredsställande. Granskningen visar behov av säkerställa att all personal är väl insatta i de styrande dokumenten och strukturen rörande samverkan. Vi bedömer att Vård- och stödsamordningsprojektet är ett värdefullt initiativ för att säkerställa en bra samverkan och rekommenderar att biståndshandläggare och missbrukshandläggare är delaktiga i utbildningen. 4.5 Finns eventuella hinder för samverkan? Vid intervjuer på ledningsnivå inom kommunen framkommer att landstingets personal inte närvarar vid samverkansmöten och att tillgängligheten uppfatta som dålig. De uppfattar brukare som inte själva klarar att hålla en kontakt med behandlare inom vården tappas bort. Kommunens personal beskriver en hög personalomsättning inom den psykiatriska öppenvården, vilket lett till att det inte gått att hålla samverkansvinsterna och att målen om samverkan inte uppnås. Det framkommer också att en hög arbetsbelastning kan leda till 14 I kommunen har såväl handläggare inom socialpsykiatri som missbruk och personal inom utförarverksamheter deltagit. 15 En metod för att arbeta med de som har svåra och kroniska psykiatriska sjukdomar. Arbetssättet har vetenskapligt stöd och är manualbaserat. Programmet kan pågå i många år och bidrar till att det lättare att leva med sjukdomen, både för patienter och anhöriga, samt leder till bättre livskvalitet och många gånger färre återinsjuknanden och inläggningar Mora kommun 9 av 11
en bristande samverkan då den uppfattas kräva mera resurser även av kommunens personal. Oklarheter beskrivs i ärenden som rör kostnadsfördelning mellan landsting och kommunen. Dessa är ofta ärenden där både en missbruksproblematik och psykiska funktionshinder finns. Förutom detta beskrivs en brist på samsyn rörande behov av inläggning, avgiftning eller en tids behandling på behandlingshem. Enheten Arbete och utveckling eftersträvar att stötta enskilda till sysselsättning. Detta innebär en samverkan med Arbetsförmedling, biståndsbedömare inom socialpsykiatrin, missbrukshandläggare och personal inom boendestöd och stödboendet. Även vid denna intervju bekräftas en avsaknad av tillgänglighet till den psykiatriska vården, såväl för kommunens personal som för brukaren. Detta kan innebära, att kontakterna ibland övertas av kommunen. Från landstinget sida uppger man att inge hinder för samverkan finns om samverkansavtal och de individuella vårdplanerna nyttjas. RSMH har en representant i Handikapprådet. Vid kontakt med brukare och personal inom föreningen framkommer att man gärna ser att den kommunala personalen i högre utsträckning skulle kunna samverkan med föreningen för information och erfarenhetsutbyte. De medverkande brukarna berättar att de är nöjda med kontakten hos såväl landsting som kommunen. De har flera exempel där båda huvudmännen eftersträvat samverkan och också varit behjälpliga med kontakterna med övriga vårdgivare. Bedömning De hinder för samverkan som framförts rör personalsituationen i form av stor rörlighet eller hög arbetsbelastning, framförallt inom den psykiatriska öppenvården. Exempel har också getts över att samverkan uppfattas som resurskrävande, varför bristande resurser blir ett hinder i samverkan. Erfarenheter nationellt visar dock att en fungerande samverkan leder till en ökad effektivitet. Granskningen visar behov av att ytterligare förtydliga kommunens respektive landstingets ansvar vid framförallt kostnadsfördelning, vilket bör kunna bearbetas i styrgruppen enligt samverkansavtalet. Mora kommun 10 av 11
2012-06-15 Lena Brönnert, projektledare Hans Gåsste, uppdragsledare Mora kommun 11 av 11