Budgetens dispositionsplan samt verksamhetsplan 2016

Budgetens dispositionsplan samt verksamhetsplan 2016 Stadsutveckling samt tillstånds- och tillsynsärenden Stadsutvecklingsnämnden 15.12.2015 Byggnads- och miljönämnden 8.12..2015

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Organisation... 3 2 Stadsutvecklingens verksamhetsprocesser... 4 Resultatenheternas roller i processen... 4 3 Stadsutvecklingens mål i budgeten 2016... 6 Budgetens bindande mål... 6 3.1 Tillräckligt antal tomter... 6 3.2. Energieffektiv samhällsstruktur... 7 3.3. Fullmäktiges beslut om en sundare ekonomi och bättre produktivitet... 8 3.4. Övriga mål... 9 4 Stadsutvecklingens resultatenheter och verksamhet år 2016... 11 4.1. Näringsfrågor... 11 4.2. Markpolitik... 12 4.3. Stadsplanering... 16 4.4. Kommunteknik... 18 4.5. Byggnadstillsyn... 20 4.6. Miljövård... 21 5 Budgetens dispositionsplan 2016... 23 6 Bilagor... 25 Bilaga 1 planläggningsprojekten 2016... 25 Bilaga 2 Borgå stad, generalplaneringen 2016... 25 Bilaga 3 Borgå stad, detaljplaneprojekten 2016... 25 Bilaga 4 investeringar inom kommunteknik 2016... 25

1 Inledning Organisation Stadsutvecklingen samt tillstånds- och tillsynsärenden är administrativt sett en del av stadens koncernförvaltning. Stadsutvecklingens resultatområde består av resultatenheterna näringsfrågor, markpolitik, stadsplanering och kommunteknik. Resultatområdet Tillstånds- och tillsynsärenden består av resultatenheterna byggnadstillsyn och miljövård. Uppgiftsområde Chef för uppgiftsområdet Resultatenhet Chef för resultatenheten Koncernledning Stadsdirektören Centralen för förvaltningstjänster Direktör för centralen för förvaltningstjänster Stadsutveckling Biträdande stadsdirektör Näringsfrågor Biträdande stadsdirektör Markpolitik Stadsplanering Kommunteknik Fastighetschef Stadsplaneringschef Kommunteknikchef Tillstånds- och tillsynsärenden Biträdande stadsdirektör Byggnadstillsyn Byggnadstillsynschef Miljövård Miljövårdschef 3

2 Stadsutvecklingens verksamhetsprocesser Resultatenheternas roller i processen Stadsmiljön byggs i samarbete mellan flera av stadens aktörer. Nedan beskrivs resultatenheternas centrala arbetsprocesser och deras anslutning till varandra. Underhåll av gator, parker och övriga allmänna områden Kartor och register Förvaltning av markegendom Markanskaffning Generalplan Detaljplan Myndighetstillsyn Markanvändnings avtal Bygglov, miljötillstånd, marktäktstillstånd osv. Fastighetsbildning Marknadsföring och överlåtelse av tomter Bostadspolitik Näringspolitik Miljöpolitik Byggande av gator, parker och övriga allmänna områden Planering av nätverk (kollektivtrafik, ledningar) Planering av gator, parker och övriga allmänna områden Markpolitik Stadsplanering Kommunteknik Tillstånds- och tillsynsärenden 4

Processmodellering Enligt principen för kontinuerlig förbättring av verksamheten utvecklas kärn- och nyckelprocesserna samt processmodelleringen på basis av modelleringarna gjorda 2015. Markanvändningens verksamhetsplan I Markanvändningens verksamhetsplan 2015-2019 tidsbestäms på basis av den nybyggnad som man ställt som mål, den markanskaffning, planläggning, planering och byggande av kommunaltekniken samt de tomtöverlåtelser som målen förutsätter. I planen uppskattas de kostnader som uppstår i de olika skedena av tomtproduktionsprocessen samt de tomtförsäljnings- och hyresinkomster som man kommer att få. Med hjälp av planen strävar man efter att trygga en korrekt resursering och tidtabell. Planen är till hjälp då man bedömer förutsättningarna för att uppnå de ekonomiska målsättningarna. Markanvändningens verksamhetsplan fungerar som ett arbetsredskap för att planera stadsutvecklingens verksamhet och ekonomi. Planen uppgraderas årligen. Som bas för beredningen fungerar de bostadspolitiska linjedragningar för bostadsproduktionens mängd och kvalitet samt placering som uppställts för respektive period. 5

3.1 Tillräckligt antal tomter 3 Stadsutvecklingens mål i budgeten 2016 Budgetens bindande mål Bindande mål 1. Mätare: För att styra nybyggandet marknadsförs årligen ett tillräckligt antal tomter i de detaljplaneområden som staden äger. Årlig marknadsföring av egnahemstomter, 100 st. Planläggningen är programmerad så att tomtreserven är tillräckligt stor för tomtöverlåtelserna. Med hjälp av planläggningen skapas byggplatser som främjar ett gott bostadsbyggande såväl beträffande placering, mängd som tomtstorlek. För kommuntekniken och Borgå vatten bör man reservera tillräckligt med tid mellan godkännandet av stadsplanen och tomtöverlåtelsen, så att man i budgeteringsskedet skall kunna ha tillräckligt noggranna byggnadsplaner och kostnadskalkyler för budgetberedningen. Vid byggandet av gator och kommunaltekniska nätverk bör man ha tidsmässigt tillräckligt med rörelsemån för att kunna utnyttja de olika årstiderna och optimera byggnadskostnaderna. Markanvändningens verksamhetsplan för de kommande fem åren innehåller både de områden som planläggs, de planer övriga åtgärder och resurser som behövs, samt tidtabellen för tomtöverlåtelse och byggande. Genom effektivisering av verksamhetssätten, och genom att utnyttja den processmodellering som gjorts i samarbete med resultatenheterna förbereder vi oss för den mängd tomter som enligt målsättningen skall marknadsföras. På basis av detta uppgörs och uppgraderas de baskartor som behövs samt anvisas nödvändiga resurser för fastighetsbildandet. Tomtutbudet förutsätter en effektiv fastighetsbildning. Tomterna överlåts till byggarna som färdigt styckade och byggbara fastigheter. Baskartor för detaljplanering av nya områden utarbetas enligt arbetsprogrammet i tid, ca 400 hektar per år, i enlighet med planläggningsprogrammet. Baskartor som utarbetats tidigare hålls aktuella genom att uppdatera dem med terrängmätningar. För planläggningen, planeringen av kommunaltekniken och för tomtöverlåtelserna undersöks byggbarheten med hjälp av jordborrningar. 6

3.2. Energieffektiv samhällsstruktur Bindande mål 2. Energieffektiv samhällsstruktur Mätare: Andelen nya egnahemshus som byggs på planlagda områden, 70 % De markpolitiska linjerna stöder en enhetlig samhällsstruktur. Anskaffning av mer råmark bygger på övergripande markanvändningsplaner och stöder på detta sätt stadens egen tomtproduktion också på längre sikt. Man undersöker möjligheten att skaffa mark också i de bycentra som utvecklas. Vid marknadsföringen och försäljningen av tomterna beaktar man de krav på energieffektivitet som ställs på byggandet. Information om energifrågor förmedlas till de som fått tomt samt andra byggare i samband med projektet med proaktiv kvalitetsstyrning. Samhällsstrukturen utvecklas genom att komprimera och förenhetliga stadsbebyggelsen samt genom att styra byggandet till bycentrumen. Detaljplanerna utarbetas i enlighet med delgeneralplanerna. Enligt målen i strategin styrs egnahemsbyggandet i allt högre grad till planområdena. Detta förutsätter att avgöranden som gäller planeringsbehov görs enligt de uppställda målen. Av de nya egnahemshusen byggs 70 % i detaljplaneområden. Enligt strategin effektiviserar man planläggningen också i glesbygden genom att koncentrera planläggningen till de fastställda bycentrumen. Projektet med den energieffektiva stadsdelen Skaftkärr avslutades i slutet av år 2012 och nu fortsätter planläggningen med stadens egna krafter. Under år 2016 fortsätter man planläggningen av Vårdalen, där två planer redan färdigställts. Granskningen av energieffektiviteten ingår förutom i Skaftkärr också i de andra detaljplanerna. Byggnadstillsynen fortsätter utvecklingen av sin verksamhet mot proaktiv kvalitetsstyrning för att främja energieffektivt byggande. Borgå stads åtgärder som siktar på att begränsa klimatförändringen uppgraderades 2014. Stadsutvecklingen fortsätter att verkställa dessa åtgärder. Rapporten över åtgärderna uppgraderas regelbundet. 7

SAMHÄLLSSTRUKTUR BYGGNADER TRAFIK ENERGIFÖR- SÖRJNING UTSLÄPP FRÅN BEBYDD MILJÖ Samhällsstrukturen har direkta och indirekta konsekvenser för utsläppen. (Bild: Jarek Kurnitski, SITRA, Skaftkärr-seminariet 11.3.2010) 3.3. Fullmäktiges beslut om en sundare ekonomi och bättre produktivitet Stadsfullmäktige behandlade i augusti 2015 den s.k. strukturarbetsgruppens rapport, vars mål var att utarbeta riktlinjer för att uppnå en sundare ekonomi och bättre produktivitet. I rapporten som godkändes av fullmäktige ingår för stadsutvecklingens del följande linjedragningar. Linjedragningarna är beaktade i verksamhetsplanen 1. Depåerna slås samman Med tanke på strukturen är det ändamålsenligt att sammanslå gatusidans och parksidans depåer i Östermalm. När det finns bara en depå kan personalresurser och maskiner användas smidigare. Om depån vid Ånäshallen stängs, kan området utvecklas för andra ändamål. Utfall: Depåerna kan slås samman då lokalitetsledningen anvisar utrymmen som lämpar sig för verksamheten. 2. Det mest kostnadseffektiva produktionssättet bör utnyttjas. På basis av en kostnadsanalys utförs arbetshelheterna som eget arbete eller beställs av utomstående. Detta betyder att personalens kompetensprofil utvidgas genom utbildningar och ersättande rekryteringar. I fortsättningen behövs allt bättre kompetens för kostnadsberäkning och upphandling. Utfall: Verksamhetssättet är i bruk i detta nu. Arbetssätten och kunnandet utvecklas kontinuerligt. 3. Mätningsgrupper sammanslås. Både inom markpolitiken och enheten för kommunteknik finns mätningsgrupper som till största delen fungerar på skilda håll. Mätningsgrupperna bör flyttas till samma lokaler för att möjliggöra en smidigare användning av personalresurser och maskiner. 8

Utfall: Man effektiviserar organiseringen genom att öka informationen om anhängiga mätningsarbeten bl.a. genom gemensamma situationskartor och genom att förenhetliga kodsystemen i terrängmätningsprogrammen så att mätningsresultaten kan utnyttjas smidigare i de båda enheternas arbete. 4. Ökad marknadsföring av egnahemstomter till yrkesmässiga byggare. För att få fart på försäljningen av egnahemstomter erbjuds egnahemstomter också till byggföretag. Utfall: Verksamhetssättet är i bruk i detta nu. Enligt beslutet om sund ekonomi och ökning av produktiviteten samt enligt stadsutvecklingsnämndens beslut har redan nu alla tomter marknadsförts till professionella byggare och man kommer också i framtiden att göra det. 5. En smidig planläggning främjas. Stadsplaneringen prioriterar detaljplaner och planändringar för företagstomter. Planläggningsprocessen ska göras ännu snabbare inom gränsen för markanvändnings- och bygglagen, genom att slå ihop planläggningsprocessens utkast- och förslagsskeden. Också hörandet av grannar kan effektiveras. Då blir också risken för besvär mindre. Utfall: Verksamhetssättet, som är i bruk i redan nu, utvecklas ytterligare kontinuerligt. 3.4. Övriga mål Utvecklingsprojekten som stöder näringslivet genomförs huvudsakligen tillsammans med utvecklingsbolaget Posintra Ab. Under år 2014 färdigställdes stadens närings- och konkurrenskraftsprogram. Programmet bygger på stadens strategi och där har man granskat verksamhetsmiljön, identifierat stadens kritiska framgångsfaktorer samt fastställt åtgärder för programperioden som bygger på de uppställda målen. Under år 2016 fortsätter verkställandet av åtgärderna i programmet. Vid anskaffning av mark strävar staden efter att möta de behov olika typer av arbetsplatsbyggande har. Marknadsföringen av företagstomter effektiviseras med att öka synligheten. Avtalspolitiken för att förbättra företagsfastigheternas användningsmöjligheter hålls klar. Tjänsterna i anslutning till byggande och bygglov (kartor, register, byggnadstillsynsmätningar) produceras effektivt. Tomter styckas och tomtindelningar ändras med kort leveranstid. Dessutom erbjuds rådgivning om fastighetsbildning inom detaljplaneområdena. Stadsplaneändringar för arbetsplatsområden påbörjas omedelbart då behov därtill uppstår. En stadsplan speciellt för Cleantech-företag uppgörs för Nybyområdet i Sköldvik. Utvecklingen av centrum fortsätter i samarbete med fastighetsägarna och åtgärder för att liva upp och förstärka den kommersiella dragningskraften inleds. Till arbetet hör också utvecklandet av stadens egna fastigheter på basis av stadsplaneändringar. Arbetsplatssufficiens För att uppnå målen för arbetsplatssufficiensen planläggs mångsidiga högklassiga miljöer för företagsverksamhet. För att garantera stadens tillväxt- och utvecklingsmöjligheter fortsätter man utarbeta de centrala generalplanerna. 9

Arbetsplatssufficiensen anger förhållandet mellan antalet arbetsplatser i kommunen och den sysselsatta arbetskraften i området (15 64-åriga). De nyaste tillgängliga uppgifterna är från år 2013, då arbetsplatssufficiensen i Borgå var 92,2 %. Den sysselsatta arbetskraften var 22 408 personer och antalet arbetsplatser 20 668. Målet är att hålla arbetsplatssufficiensen på en nivå som är minst 90 %, men uppnåendet av målet kan staden påverka endast indirekt. Tillkomsten av nya arbetsplatser främjas genom att skapa och utveckla verksamhetsförutsättningar för näringslivet samt genom att erbjuda rådgivning och experttjänster för nya företag och sådana som är stadda i utveckling. 10

4 Stadsutvecklingens resultatenheter och verksamhet år 2016 4.1. Näringsfrågor Framgångsrika företag och kompetent personal är förutsättningar för Borgå stads livskraft. Stadens uppgift är att möjliggöra och skapa goda verksamhetsförutsättningar och en god verksamhetsmiljö för företagsverksamheten samt trivsamma boende- och livsmiljöer för människor i olika livssituationer. Stadens dragningskraft och konkurrenskraft förbättras vidare genom att utveckla stadens starka sidor och att marknadsföra staden för företag, investerare, experter inom olika branscher, turister och studerande. Resultatenheten näringsfrågor ansvarar för rådgivnings- och utvecklingsprojekt som berör näringsfrågor samt sköter turismärenden. Enheten svarar för att skapa och upprätthålla nätverk till samarbetsparter samt för näringspolitisk information och marknadsföring. I näringsfrågor fungerar resultatenheten som upphandlare av rådgivnings- utvecklings- och projektadministreringstjänster enligt beställar-utförarmodellen. Verksamheten är utlokaliserad och den huvudsakliga utföraren är utvecklingsbolaget Posintra Ab. Stadsfullmäktige gjorde år 2015 ett principbeslut om att fortsätta samarbetet med Posintra Ab till slutet av år 2020 Till turist- och marknadsföringsenhetens uppgifter hör en helhetsmässig utveckling av turismen, marknadsföring av besöksprodukter och service både elektroniskt och i kundservicen. Dessutom ansvarar turism- och marknadsföringsenheten för verkställandet av stadsmarknadsföringen (turism, boende, tomter, rekrytering, energieffektivitet). Näringslivsmarknadsföringen utvecklas i samarbete mellan stadsutvecklingen och utvecklingsbolaget Poisntra Ab. Dessutom ansvarar enheten för planering och verkställande av Konstfabrikens marknadsföring i samarbete med andra aktörer. Verksamheten år 2016 Serviceavtalet som uppgörs årligen med Posintra innehåller rådgivnings-, utvecklings, intressebevaknings och projektadministreringstjänster för näringslivet samt de utvecklingsprojekt som kompetens- och utvecklingscentret för elektrisk husteknik STOK, sköter. Behovet att förstärka näringslivsmarknadsföringen och etableringstjänsterna har lyfts fram i samband med stadens strategi och för detta kommer man att anvisa medel ur anslagsreserveringen för marknadsföring. Marknadsföringssamarbetet med Posintra kommer också att öka under den pågående EU-finansieringsperioden. I verksamheten koncentrerar man sig på att föra framåt de centrala utvecklingsprojekten och att stöda utvecklingen. Dylika projekt är Västra åstranden och Konstfabrikens område, Event Factory Ab:s verksamhet, Kungsportens område samt STOK (Kompetens- och utvecklingscentret för elektrisk husteknik). Turism- och marknadsföringsenheten fortsätter sina satsningar på att öka den internationella turismen med hjälp av marknadsföring. Enheten deltar på en ITB-mässa i Berlin samt agerar tillsammans med Visit Finland i riktning mot de europeiska och asiatiska marknaderna. 11

Inom utvecklandet av turismen deltar man aktivt i de av Posintra Ab koordinerade turismprojekten STAR Stopover, Archipelago, Relax in Eastern Uusimaa Region och 30 Miles. Tillsammans med Visit Helsinki och kommunerna på östra Finska vikens kustområde görs gemensamma marknadsföringsåtgärder. För att utveckla turismmarknadsföringen görs en enkät bland de internationella turisterna under sommaren 2016. Inom inrikesmarknadsföringen lyfts som teman upp särskilt mål för barnfamiljer. Temat har kommit upp i turismmarknadsföringen i och med Alva Forsius 150 årsjubileum som firas 2016. Dessutom satsar man på att hämta fram regionens mötesplatser och restaurangutbud. Som fortsatt åtgärd på den webplatsreform Porvoo.fi och Vistiporvoo.fi som inleddes 2016 utnyttjas webplatsen som en försäljningskanal. För det tryckta materialets del görs en konceptförnyelse för 2017 års stadsguide. Personlig turistrådgivning ges året runt i Konstfabriken och under sommaren i Gamla stan. Uthyrningen av sup-bräden som inleddes 2015 togs väl emot och verksamheten fortsätter sommaren 2016. 4.2. Markpolitik Markpolitikens roll i verksamhetsprocessen Enheten svarar för att staden äger tillräckligt med mark för en balanserad utveckling av staden. Att marknadsföra detaljplanerade tomter samt att överlåta tomter genom försäljning eller arrendering hör också till enhetens uppgifter. Enheten bereder de markanvändningsavtal som ingås med privata personer i anslutning till detaljplaner samt bereder övriga avtal som gäller stadens mark, förutom mark som i stadsplan antecknats som allmänna områden. Markpolitikenheten bildar tomter och övriga fastigheter, sköter fastighetsregistret och utarbetar tomtindelningar inom detaljplaneområdena. Enheten producerar baskartor för detaljplanläggningen, sköter stommätningar, uppdaterar baskartor för detaljplanläggning genom terrängmätningar samt sköter utmärkning av planer i terrängen. Enheten upprätthåller de digitala kartorna och kommunregistret samt producerar geografisk information så som t.ex. ett webbaserat kartoch registerprogram, digitala kartor, samt ger utskrifter av kartor och registerutdrag. Enheten fastställer byggnadens plats och höjdläge som en del av byggnadstillsynsprocessen. Jordborrningar görs för detaljplanläggningen, planeringen av kommunaltekniken och tomtöverlåtelserna. Verksamheten år 2016 Stadens markanskaffning bygger på övergripande markanvändningsplaner. I markanvändningens verksamhetsplan kommer man att prognosticera hur mycket mark som behöver anskaffas. För stadens markanskaffning har man reserverat i budgeten 1,0 milj. euro. Inom markanskaffningen strävar man efter att i synnerhet trygga förutsättningarna för arbetsplatsbyggande. 12

Egnahemstomter Under år 2016 kommer man att marknadsföra egnahemshustomter från följande områden: Område Nya tomter Tidigare marknadsförda Äppelgården 18 Alkrog 1 Lasarettet 1 Hindhår 9 Majberget 12 Kerko 3 Vårdalsbäcken 45 Östra Mensas 35 Totalt 35 88 Tomtmarknadsföringens årsklocka 2016 Marknadsföringen av egnahemstomter under år 2016 koncentreras till tre större ansökningstillfällen. De lediga tomterna blir möjliga att sökas genast i början av året, varvid byggandet kan komma igång på sommaren. Den följande ansökningsrundan är i maj. I oktober-november kan man erbjuda helt nya tomter i Östra Mensas. Höstens tomtansökning startar i slutet av oktober på Omakoti-mässan. Enligt stadsfullmäktiges beslut om sund ekonomi och ökning av produktiviteten samt enligt stadsutvecklingsnämndens beslut har och i framtiden kommer alla tomter att marknadsföras även för professionella byggare. Med hjälp av tomtmarknadsföringens tidsläggning stöder och koordinerar man tomtöverlåtelsen med byggnadstillsynens projekt om proaktiv kvalitetsstyrning. Marknadsföringen av tomter är fortfarande en betydande del av stadsmarknadsföringen. Att uppgöra markanvändningens verksamhetsplan samt att hålla den ajour skapar förutsägbarhet för de framtida årliga tomtöverlåtelsemöjligheterna. 13

Övriga bostadstomter Med vinnaren till anbudstävlingen för Alexandersbågens inre del framskrider man till tomtöverlåtelse i den takt som stadsplaneringen avancerar åren 2016-2020. Tomtöverlåtelserna i området kring företagarhuset är beroende av hur byggandet på företagarhusets tomt kommer igång. Byggnationen av västra åstranden och inflyttningen av nya invånarna till den centralt belägna servicen, koncentrerar inte bara stadsstrukturen enligt stadens strategi, utan också minskar trycket att splittra samhällsstrukturen, under flera år framåt. Tomter för höghus- och radhusbyggande finns att överlåta också i Majberget och Haiko. Det bostadspolitiska programmets mål om bostadsproduktionens mängd, kvalitet, placering och bostädernas ägoförhållanden beaktas i samband med tomtöverlåtelsen Arbetsplatstomter Staden har färdiga arbetsplatstomter som kan överlåtas i Kungsporten, Stadshagen och Ölstens. Helt nytt tomtutbud uppstår i Kungsportens område, vid Hornhattulavägen samt också i Nyby. 14

Övrigt Markanvändningsavtal ingås i samband med att man ändrar eller utarbetar nya detaljplaner i enlighet med tidigare praxis och markpolitiska riktlinjer. Man har budgeterat en försäljningsvinst på 3,9 M för försäljning av fastigheter, arrendeinkomsterna för stadens arrendetomter antas uppgå till ca 2 M. Fastighetsbildning och förande av fastighetsregister Nya tomter som ska överlåtas styckas och förs in i fastighetsregistret utan dröjsmål efter det att detaljplanerna trätt i kraft. Fastighetsförrättningar i privatägda områden görs på ansökan av markägaren eller på basis av lagfart för outbrutna områden. Man har som mål att förrättningen också i fortsättningen ska ta högst tre månader från det att den anhängiggjorts till det att den registreras. Områden som i planen anvisas som allmänna områden strävar man efter att föra in i fastighetsregistret genom att öka styckningsförrättningarna. Man räknar med att staden får in 100 000 euro i intäkter för fastighetsbildning och överlåtelse av registerutdrag. Terrängmätningar, kartor och annan geografisk information Övergången till N2000-höjdsystemet som sker 1.1.2017 bereds. Under året produceras höjdkurvorna för baskartan enligt N2000-systemet med hjälp av laserscanning samt utförs andra konverteringsarbeten så att det konverterade materialet kan i slutet av året tas i bruk i kartsystemet. En ny laserscanning låter man göra för de områden som inte sedan tidigare har tillräckligt noggrant scanningsmaterial (de centrala delarnas södra delar, Kullo, Kerko, Hindhår och en del av Finnby). Man informerar rikligt och i god tid angående förändringen av höjdsystemet. På basis av markanvändningens verksamhetsplan fortsätter man baskartläggningsprogrammet till åren 2017-2020. Man ser till att tidigare utarbetade baskartor är tidsenliga genom att uppdatera dem med terrängmätningar på områden enligt planläggningsprogrammet samt i centrum. Polygonnäten kompletteras i de områden som ska planläggas. Ungefär 300 markborrningar görs för att utreda byggbarheten. Byggnadstillsynsmätningar för byggverksamheten utförs med kort leveranstid, högst fyra dagar. Inkomsterna från byggnadstillsynsmätningarna beräknas uppgå till 83 000 euro Enligt stadsfullmäktiges beslut om sund ekonomi och förbättrad produktivitet ökar man samarbetet ytterligare mellan stadsmätningen och kommuntekniken inom mätningsarbeten. I enheten upprätthåller man ett grundregister för fastigheter, byggnader och befolkning med mjukvaran Gis.Porvoo.fi. Med samma system upprätthålls uppgifter om stadens markägande och markuthyrning. I intranettjänsten erbjuds kartor, flygbilder, registeruppgifter och planer för myndighetsbruk. Samma system erbjuder också den offentliga internet-karttjänsten Kartta.Porvoo.fi. 15

4.3. Stadsplanering Stadsplaneringens roll i verksamhetsprocessen Planläggningen är ett centralt redskap för utvecklingen av staden och för miljöpolitiken. Stadsplaneringens huvudsakliga uppgift är att utarbeta, utveckla och ändra stadens generalplaner och mera detaljerade planer. Generalplanerna styr utvecklingen av stadens samhällsstruktur och områdesanvändningen. Med detaljplaner fastställs byggandets omfattning på tomterna, dess konsekvenser för stadsbilden samt parkernas och gatornas exakta läge. Stadsplaneringsenheten bereder också marktäktsärenden, beslut och utlåtanden om undantag samt avgörande som gäller planeringsbehov. Verksamheten år 2016 I stadsplaneringens arbetsprogram har man beaktat fullmäktiges bindande mål för energieffektiv samhällsstruktur och tillräcklig tomtproduktion. Många planläggningsprojekt är viktiga med tanke på de båda bindande målen. Som bäst pågår över 60 olika planläggningsprojekt, därtill görs delgeneralplaner och olika utredningar. I bilagorna 1 3 finns en förteckning över alla planläggningsprojekt. Eftersom de är talrika är de indelade i grupper beroende på hur viktiga och brådskande de är. I planläggningsöversikten är det mening att följa samma indelning så att även områdets invånare får en bra uppfattning om vilka planer som är under arbete och när. I Borgå upplevs boendemiljöns höga kvalitet som en central faktor för dragningskraften. Utgångspunkten för planering och markanvändning är att skapa möjligheter för staden att utvecklas så att de exceptionellt fina värdena bevaras och kommer fram. Efter att delgeneralplanerna för Onas och Pellinge blivit färdiga fortsätter delgeneralplanearbetet på Kungsporten-Estbackaområdet och Sköldvikområdet påbörjas. I centrum pågår flera stadsplaneändringar som gäller stadens fastigheter. Planläggningen av Västra åstranden fortsätter med stadsplaner för åstranden och närliggande områden. För området kring företagarhuset på västra åstranden färdigställs en stadsplaneändring som innehåller en betydande byggnadsrätt att överlåtas för bostadsbyggande. En justering av stadsplanen för Konstfabrikens hotelltomt samt närliggande områden görs. Även stadsplaneändringen för Borgå Ports bostadsområde ger goda möjligheter till tillbyggnad. I det pågående planläggningsarbetet skapas möjlighet att utveckla åstranden som en del av den trivsamma stadsmiljön och nationella stadsparken. Stadsplan uppgörs också för Näse gård samt för området invid Västra Mannerheimgatan. Vi främjar näringslivets konkurrenskraft: planläggning av områden för företagsverksamhet Med tanke på utvecklingen av Borgås näringsliv är centrumområdets och Västra åstrandens stadsplanearbete centralt. Möjligheterna att utveckla Kungsportens område avgjordes rätt långt i landskapsplanen som godkändes för Nyland. På området pågår delgeneralplansarbetet för Kungsporten och Estbacka och flera stadsplaner bereds bl.a. invid Hornhattulavägen och på Kungsporten III området. Även i Ölstens fortsätter planläggningen för nya arbetsplatser. I Östermalm görs stadsplaneändringar i samarbete med fastighetsägare på området. Invid Lovisavägen färdigställs en stadsplan för utrymmeskrävande handel. 16

Flera av stadens fastigheter kräver en stadsplaneändring för att kunna anvisas en ny, mera tidsenlig användning. För områdena invid Näse gård och västra Mannerheimgatan uppgörs en plan närmast för näringslivets behov. Stadsplaneändringen för Strömborgska skolan och Lundagatans hälsostation kräver en grundlig utredning om fastigheternas kondition och om de värden som skall bevaras. Arbetet med stadsplanen för stadshusets tomt fortsätter likaså Kommungårdens och Valtimohustes stadsplan. I Sköldvik-Kulloområdet pågår justering av delgeneralplanen och parallellt med den flera stadsplanearbeten såsom t.ex. stadsplanen för det redan långt utbyggda företagsområdet i Nyby. På Östermalmsområdet pågår flera stadsplaneändringar. Stadsstrukturen förtätas: energieffektiv samhällsstruktur Den mest betydelsefulla möjligheten till ny bostadsbyggnation i Borgå är vid sidan om stadsmiljön på Västra åstranden Skaftkärrområdet, vars planläggning framskridit till Vårdalen. Även i andra planläggningsprojekt tillämpas den information och de erfarenheter av energieffektiv stadsplanering som man fått i samband med Skaftkärrprojektet. Målet är att på planområden producera olika typer av byggnadsplatser som främjar gott bostadsbyggande beträffande såväl placering, tomtstorlek som byggmängden. Planläggningen av Skaftkärr framskrider områdesvis. Stadsplanearbetet för bostadsbyggande fortsätter i Ebbo och delgeneralplanearbetet påbörjas i enlighet med bystrukturutredningen i Kullo-Mickelsböle och Fagersta- Gäddrag. Stadstätorten utvecklas genom att man komprimerar befintliga områden samtidigt som man utvecklar möjligheterna till att förbättra boendemiljön och stadsbilden. På västra åstranden pågår flera stadsplanearbeten och betydande tilläggsbyggande kan anvisas bl.a. på höghusområdet i Borgå port där man uppgjort stadsplan i samarbete med bostadsaktiebolagen. Till stadens centrum strävar man efter att få nya invånare och ny verksamhet genom att granska stadsplanerna för de fastigheter som ägs av staden. I stadsplanearbetet för Gammelbacka köpcentrum och dess omgivning utreds möjligheterna att utöka serviceutbudet och boendet samt att utveckla trafikmiljön och stadsbilden. Enligt stadens strategi strävar man efter att i fortsättningen en allt större andel av nya bostadsbyggnader placeras på planlagt område samt i befintliga byar och tätorter. Av de nya egnahemshusen bör 70 % placeras på planlagt område. På basis av bystrukturutredningen påbörjas ändringen av byggnadsordningen. De justerade bestämmelserna stöder genomförandet av utvecklingsprinciperna i byarna. Arbetet bereds i samarbete med stadsutvecklingens olika enheter och man tillämpar planeringsmetoder som gör byggarna delaktiga i processen Övriga uppgifter inom stadsplaneringen år 2016 För uppgörandet av strandplaner svarar markägaren, men handledningen samt den formella behandlingen och godkännandet hör till staden. Årligen behandlas några strandplaneprojekt som inletts av markägaren. Stadsplanen för koloniträdgården invid Humlebergsvägen nära Veckjärvi färdigställs. Stadsplaner för nya typer av koloniträdgårdar uppgörs i Gammelbacka samt i närheten av Lill-Pernåviken i Jackarby. 17

På glesbygdsområden krävs ofta för bygglov antingen beslut om planeringsbehov eller undantagslov. Enligt målsättningarna i strategin görs besluten om planeringsbehov så att bebyggelsen förenhetligas och dirigeras till bycentra. Sitogis dataprogrammet tas i bruk i beredningen av lovärenden. Stadsplaneringen ger rådgivning om byggandet i Gamla stan i Borgå, där byggloven förs till behandling i arbetsgruppen för bygglov i Gamla stan (Vapora). Anvisningarna om byggsätt för stadsplaneområdet i Gamla stan har blivit färdiga och ger en god grund för styrning och rådgivning. Planen för den nationella stadsparkens bruk och skötsel färdigställs under år 2016 i samarbete med olika enheter inom stadsutvecklingen. Parkens natur- och kulturvärden är utgångspunkten vid uppgörandet av planen och informeringen av den fortsätter i samarbete med kultur- och turismenheterna. 4.4. Kommunteknik Kommunteknikens roll i verksamhetsprocessen Kommuntekniken ansvarar för byggande och underhåll av gator, parker, torg, båthamnar och andra allmänna områden, utveckling av trafikfrågor och kollektivtrafik, ärenden som gäller enskilda vägar, stadens skogar och sanering av förorenad mark. Planeringen av gatorna i nya detaljplaneområden inleds redan i planläggningsskedet för att optimera trafiknätet och kollektivtrafikrutterna. Själva byggandet av gatorna sker i etapper. Gatorna färdigställs och beläggs först efter det att största delen av byggnaderna och gårdsområdena i stadsplaneområdet blivit färdiga. Grönområdena på nya planområden byggs i allmänhet några år efter att gatuarbetena har påbörjats. Ungefär hälften av både planeringsarbetet och bygg- och underhållsarbetena genomförs som eget arbete, och för hälften anlitas planeringskonsulter och utomstående entreprenörer för byggande och underhåll. Krävande specialarbeten såsom stabilisering, asfaltering, byggande av strandmurar och broar, görs uteslutande med hjälp av entreprenörer. I planeringen av det egna arbetet utreds noggrannare än tidigare kostnadseffektiviteten för det egna arbetet kontra det som görs av entreprenörer, varefter man besluter om förfaringssättet. Verksamheten 2016 De lagstadgade underhållsarbetena sköts, men den ständiga ökningen av områden som ska skötas har resulterat i att användningen av utomstående entreprenörer har ökat relativt sett. Antalet egna maskiner torde hållas oförändrat. Intäkterna från frivilliga verksamheter, såsom båthamnen, torget och parkeringen, täcker de kostnader som verksamheten medför. I trafiksäkerhetsarbetet fortsätter man den tidigare praxisen med polisen och NMT-centralen. Borgås trafiksäkerhetsplan är från 2007 och uppgraderingen av den är av nöden särskilt på glesbygden och i bycentrumen, för vilka NMT-centralen i huvudsak ansvarar för. År 2016 görs de första stadsdelsvisa eller byavisa trafiksäkerhetspromenaderna. Efter reformen av kollektivtrafiklagen (1.7.2014) har stöden till kollektivtrafiken att minska märkbart som följd av den marknadsbaserade kollektivtrafiken. Största delen av trafiken mellan Helsingfors och Borgå är marknadsbaserad och de turer som erbjuds inom staden gränser är i sin helhet marknadsbaserade, och erhåller inte samhällets stöd. 18

För köp av skärgårdsturerna svarar Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen). Borgå stad ansvarar för servicelinjetjänsterna. Nylands NMT-central har bett att kommunerna under år 2015 deltar i kostnaderna för köp av interkommunala tjänster som tidigare bekostats av staten i sin helhet. I fortsättningen deltar staden i dessa kostnader för att kunna trygga basservicen och elevtransporterna. För sommarmånaderna är det meningen att ordna en ringlinje för de korta avstånden med utsläppsfattig materiel. I kollektivtrafikstödet ingår ett avtal med HSL, som möjliggör köpandet av en förmånlig fortsättningsbiljett inom huvudstadsregionen samt regionbiljett för resenärer till närliggande kommuner. Stödet för kollektivtrafiken kanaliseras via skatteavdrag tillbaka till staden. På basis av feedback från företagare överväger man att sänka parkeringsavgiften från det nuvarande 2 euro till 1 euro/timme under april-juni månad. Underskottet i intäkterna som experimentet kommer att medföra, ca 110 000 euro, kommer att kompenseras under året med andra inbesparingar. Investeringar Nybyggnad Gatubyggnadsarbetena på Vårdalens områdd påbörjas våren 2016 och i Övre-Mensas i den takt som planläggningens framskridande det tillåter. I Alkrog, Äppelgården, Hornhattula och Vårberget görs avslutande arbeten såsom bl.a. asfaltering. På affärsområdet invid Lovisavägen byggs gator och kommunalteknik. Stenbrytningen i området i ändan på Havslinjen som planlagts för hamnfunktioner fortsätter. Grundförbättringar Huvudgator i dåligt skick beläggs på nytt och gator med grusyta beläggs. Arbetena med den lätta trafikens kvalitetskorridorer fortsätter och åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten verkställs. Byggnadsobjekten på gatuavsnitt som betjänar ett promenadvänligt centrum samt förbättrar tillgängligheten fortsätter vid Alexandersgatan, på östra åstranden och runt salutorget bl.a. vid Biskopsgatan. På Ågatan stenläggs torgområden invid ån. Parker Nybyggnadsobjekt byggs bl.a. i Alkrogområdet samt Vårdalens dagvattenarrangemang. Grundreparationer av parker görs bl.a. i Lövhammars aktivitetsparker samt och grönkorridorerna i Vårberga förbättras. Hamnen I hamnen byggs den västra strandmuren på en sträcka av ca 40 m i närheten av gångbron. Planeringen av strandmuren vid Levinska källaren påbörjas. De egentliga reparationsarbetena är tänkta att påbörjas år 2017. 19

Trafikarrangemang Små trafiksäkerhetsprojekt genomförs på lätt trafikleder, trafikljus uppgraderas. Lösegendom Paketbilar som tas ur bruk ersätts med nya samt begagnade bilar. En traktor och frontlastare förnyas. Vägunderhållets materiel förnyas. 4.5. Byggnadstillsyn Byggnadstillsynens roll i verksamhetsprocessen Byggnadstillsynen fungerar som byggnadstillsynsmyndighet underställd byggnads- och miljönämnden och övervakar byggandet med tanke på det allmänna intresset samt ser till att det som bestäms i markanvändnings- och byggnadslagen och med stöd av den iakttas i samband med byggandet. (MBL 124 ). Byggnadstillsynen övervakar att planläggningen uppfylls. Målet med verksamheten är att i främsta hand genom upplysning och rådgivning främja uppkomsten av en god, hälsosam, trygg och trivsam samt fungerande miljö som betjänar både det allmänna intresset och användarens bästa. De viktigaste uppgifterna är att behandla bygg-, åtgärds- och andra lov som ansluter sig till byggnadstillsynen samt utföra de granskningar som därtill hör. Utöver egentliga myndighetsuppgifter bedriver byggnadstillsynen proaktiv kvalitetsstyrning och eftersträvar förbättring av energieffektiviteten i byggandet med tonvikt på småhusbyggandet. Verksamheten 2016 Stora förändringar har gjorts inom byggnadstillsynen och verksamheten har stabiliserat sig, dock sålunda att en fortgående utveckling och innovationer ingår som en central del av dagens byggnadstillsyn. Byggnadstillsynen fortsätter den proaktiva rådgivningen till småhusbyggare som visat sig vara bra. För egnahemsbyggare ordnas också i fortsättningen ett utbildningspaket som består av ett infotillfälle för de som erhållit tomt, kvartersvis handledning (2 gånger/kvarter) samt 2-3 utbildningskvällar. Utbildningarna produceras huvudsakligen med egna resurser och vid behov deltar också representanter för Borgå vatten, Borgå energi, stadsplaneringen samt markpolitiken. Utöver detta kan man också alltid erhålla handledning och rådgivning tomtvis. Detta har visat sig vara en bra verksamhetsmodell för att uppnå stadens mål om energieffektivt byggande bl.a. på Skaftkärrområdet. För att uppnå resultat med den proaktiva kvalitetsstyrningen krävs att huvudplanerare och ansvariga arbetsledare utbildas och att dessa förbinder sig till målen för energieffektivitet och kvalitet i byggandet. Till kvalitetsstyrningen hör också ett nära samarbetet med den professionella sektorn. Enligt stadsstrategin borde 70 % av byggandet ske på planlagd mark. Huvudvikten vid kvalitetsstyrningen är således vid egnahemsbyggande på stadsplaneområde, men verksamheten är tänkt att i tillämpliga delar utvidgas också till annat byggande. Med kvalitetsstyrning strävar man efter att uppnå en god bebyggd miljö och ett lyckat byggnadsprojekt, men den gör också behandlingsskedena av bygglovet lättare och snabbare. Användningsgraden av miljöministeriets Lupapiste- mjukvara har ökat fortsättningsvis och att sköta lovärenden i pappersform minskar. Programmet gör det möjligt att lämna in bygglovsansö- 20

kan och begäran om rådgivning elektroniskt, vilket förbättrar tillgängligheten av e-tjänster för kunden. Stadens linjedragning om elektronisk arkivering samt dess verkställande har man väntat på och blir nödvändig eftersom det saknas arkivutrymme för ansökningshandlingar i pappersform Övervakningen av den bebyggda miljön fortsätter med hjälp av myndighetsanmärkningar och uppuppmaningar till att snygga upp miljön. Utöver dessa gör byggnads- och miljönämnden en gemensam miljösyn tillsammans med byggnadstillsynen och miljövården på stadens område. Byggnadstillsynen är i en fortgående förändringsprocess även på riksnivå, dels på grund av en ökning av bestämmelser och uppgifter dels på grund av normavvecklingstalkot i enlighet med regeringsprogrammet. Byggnadstillsynen i Borgå är aktivt med bl.a. genom att fungera i byggnadsinspektörsföreningen och i miljöministeriets utvecklingsprojekt. 4.6. Miljövård Miljövårdens roll i verksamhetsprocessen. Miljövårdsenheten ansvarar för miljövårdens myndighetsuppgifter inom staden. Där ingår tillstånds-, övervaknings- och naturskyddsuppgifter som en del av resultatområdets process för att skapa en god stadsmiljö. Miljövårdens viktigaste delprocesser är att förhindra miljöförstöring, samt övervakning, naturskydd och miljöupplysning. Målet är ett gott tillstånd för luft, vatten och jordmån, samt naturens mångfald. Verksamheten år 2016 Verksamhetsperiodens utmaning är att klara av de ökande uppgifterna. Miljövårdens personal har i förhållande till år 1996 minskat (-1) samtidigt som uppgifterna via miljövårdslagstiftningen har mångdubblats. Överflyttningen av jordtäktsloven och övervakningen av dessa till miljövården från 1.6.2016 kräver en motsvarande resurs. Miljövården handhar miljölov som anhängiggjorts, bulleranmälningar och övriga beslutsfrågor. Man går igenom granskningsrapporter för vattendrag, luft samt företagens verksamhet. Övervakningsgranskningar utförs på basis av övervakningsplanen eller av annan orsak. Man deltar i övervakningsgranskningar och projektplaneringsmöten för Sköldvikområdet samt i miljövårdens samarbetsgrupps verksamhet. Miljövården bereder sig för ibruktagandet av ärendehanteringssystemet CRM genom att i samarbete med Kompassen bygga på databasen för olägenhetsanmälningar med hjälp av blankett som finns på stadens webbplats. Inom luftvården är Borgå med bland de sk. HINKU-kommunerna som har som mål att uppnå en koldioxidneutral energibalans. Stadens luftkvalitet mäts under år 2016 av en mätningsstation som placeras på Krämaretorget. Man strävar efter att minska de skadliga småpartiklarna i andningsluften med att utreda den bästa praxisen för att minska gatudammet som förekommer på våren och genom att ge instruktioner till fastighetsägare. De Nyländska kommunernas gemensamma uppföljning av luftkvaliteten fortsätter. Vattenskyddsåtgärder i Borgå antecknas på hemsidan för Östersjöområdets kustkommuners Östersjökampanj. Möjligheten att installera en räknare för den nya fisktrappan i Vävarsbacka i Illbyån utreds. 21

Kommunernas i Östra Nyland gemensamma Jokitalkkariprojekt, som siktar på att förbättra de rinnande vattendragen fortsätter. Förutsättningarna för att skydda miljön kring Valkjärvi utreds. Skyltningen och konstruktionerna vid Borgå stads naturstigar (4 st.) och fågeltorn (5 st.) rustas upp. Samarbetet med miljöbrottsenheten vid Vandapolisen fortsätter. Iakttagna fall som kan misstänkas vara miljöförseelser övervakas och ny fall anmäls till polisen. 22

5 Budgetens dispositionsplan 2016 Stadsfullmäktige godkände 9.11.2015 budgeten och ekonomiplanen för 2016 2018. Anslagen och de beräknade inkomsterna för respektive sektor i budgeten, som godkänts av fullmäktige, skall med beslut i nämnderna fördelas på resultatenheterna. Stadsutvecklingsnämndens anslag för år 2016 fördelas på följande sätt: KÄYTTÖSUUNNITELMA 2016 DISPOSITIONSPLAN Kaupunkikehitys Stadsutvecklingen TP 2014 BS TA 2015 BU TA 2016 BU Elinkeinoasiat Näringsfrågor Tuotot - Intäkter 295 900 70 000 70 000 Kulut - Kostnader -3 287 983-3 316 000-3 373 900 Toimintakate - Driftsbidrag -2 992 083-3 246 000-3 303 900 Maapolitiikka - Markpolitik Tuotot - Intäkter 5 607 662 6 213 000 6 296 000 Kulut - Kostnader -1 747 206-1 885 700-1 850 400 Toimintakate - Driftsbidrag 3 860 456 4 327 300 4 445 600 Kaupunkisuunnittelu - Stadsplanering Tuotot - Intäkter 51 665 55 000 55 000 Kulut - Kostnader -973 794-1 132 200-1 123 100 Toimintakate - Driftsbidrag -922 129-1 077 200-1 068 100 Kuntatekniikka - Kommunteknik Tuotot - Intäkter 4 536 449 5 097 200 4 967 100 Kulut - Kostnader -10 638 769-10 193 400-10 029 800 Toimintakate - Driftsbidrag -6 102 320-5 096 200-5 062 700 Yhteensä - Totalt Tuotot - Intäkter 10 491 676 11 435 200 11 388 100 Kulut - Kostnader -16 647 752-16 527 300-16 377 200 Toimintakate - Driftsbidrag -6 156 076-5 092 100-4 989 100 Jätehuolto - Avfallshantering Jätehuolto - Avfallshantering Tuotot - Intäkter 78 155 64 200 103 900 Kulut - Kostnader -79 814-64 400-103 900 Toimintakate - Driftsbidrag -1 659-200 0 23

Byggnads- och miljönämndens anslag för år 2016 fördelas på följande sätt: KÄYTTÖSUUNNITELMA 2016 DISPOSITIONSPLAN Rakennus- ja ympäristölautakunta Byggnads- och miljönämnden TP 2014 BS TA 2015 BU TA 2016 BU Tuotot - Intäkter 0 0 0 Kulut - Kostnader -21 572-52 300-52 900 Toimintakate - Driftsbidrag -21 572-52 300-52 900 Rakennusvalvonta - Byggnadstillsyn Tuotot - Intäkter 566 093 700 000 700 000 Kulut - Kostnader -696 996-862 600-874 300 Toimintakate - Driftsbidrag -130 903-162 600-174 300 Ympäristönsuojelu - Miljövård Tuotot - Intäkter 26 515 13 000 13 000 Kulut - Kostnader -518 766-550 700-520 200 Toimintakate - Driftsbidrag -492 251-537 700-507 200 Yhteensä - Totalt Tuotot - Intäkter 592 608 713 000 713 000 Kulut - Kostnader -1 237 334-1 465 600-1 447 400 Toimintakate - Driftsbidrag -644 726-752 600-734 400 24

6 Bilagor Bilaga 1 planläggningsprojekten 2016 Bilaga 2 Borgå stad, generalplaneringen 2016 Bilaga 3 Borgå stad, detaljplaneprojekten 2016 Bilaga 4 investeringar inom kommunteknik 2016 25

Bilaga 1: Planprojekt 2016 Vi främjar näringslivets konkurrenskraft (Med rött anges brådskande, med svart vanliga och med blått icke-brådskande) Utveckling av centrum, detaljplaneprojekt: 4. Västra åstranden, stranden för kultur och fritid. Detaljplaneändringen inletts, färdig 2016. 6. Västra åstranden, kvarteren 22-450 och 457 och gatu- och torgområde (affärslokaler, ett hotell och bostäder bredvid Konstfabriken), arbetet med detaljplaneändringen pågår, blir färdigt 2016. 34. Näse begravningsplats och Näse Gård. Detaljplaneringen pågår. 3. Västra åstranden, Företagshuset, detaljplaneändringen inletts. färdigt 2016. 20. Detaljplaneändring för Strömborgska skolan, detaljplaneändringen inleds 2016. 21. Lundagatans hälsocentral/kontorskvarter och trähusen på Linnakoskigatan. Detaljplaneändringen inleds 2016. 23. Pomohuset, man bereder sig på att inleda detaljplaneändringen 2016. 28. Stadshuset. Detaljplaneändringen inletts. 32. Kommungården, Valtimohuset och Krämaretorget. Detaljplaneändringen inletts. 35. Näsebackens sluttning och åstranden. Stadsplaneringen bereder sig på att fortsätta arbetet med detaljplanen 2016. Kungsporten, delgeneralplane- och detaljplaneprojekt: Y1 Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka, planeringen inletts, förslaget färdigt 2016. 15. Kungsporten III. Detaljplaneringen inletts, färdig 2016. 52. Detaljplaneändring för Kungsporten på grund av ändringar i MarkByggL, inleds 2016. 53. Amisto/Styrmansvägen, detaljplaneändringen inleds 2016. 51. Utvidgning av detaljplanen för Kungsporten. Planeringen inletts. Sköldvik-Kullo, delgeneralplane- och detaljplaneprojekt: Y 2 Omarbetning av delgeneralplanen för Sköldvik. Planeringen inletts, utkastet bereds 2016. 63. Kullo Nyby. Detaljplaneringen inletts, färdig 2017. 64. Väg- och gatuarrangemang i Sköldvik. Förberedelse för att detaljplaneringen inleds 2016. 65. Kullo, ABC-fullservicestation. Detaljplaneringen avbruten. 61. Sköldvik - Kullo. Detaljplaneändringen för gamla skolans omgivning, förberedelse för att detaljplaneringen inleds 2016. 62. Sköldvik - Kullo, kraftverket. Förberedelse för att detaljplaneringen inleds. Ölstens, Östermalm, Stadshagen, Gammelbacka, Svartså, Haiko, Hattula, detaljplaneprojekt: 54. Ölstens. Utvidgning av arbetsplatsområdet, arbetet med detaljplanen inleds 2016. 45. Östermalm, Lovisavägen, Detaljplaneringen inleds, färdig 2016. 47. Utveckling av Gammelbacka centrum. Detaljplaneändringen inletts, färdig 2016. 11. Haiko gård och närmiljö. Detaljplaneändringen färdig 2016. 98. Området kring stationen, ändring och utvidgning av detaljplanen, inleds 2016. 38. Östermalm Industrivägen, Gesällvägen. Detaljplaneändringen inletts, färdig 2016. 39. Östermalm, kvartersområden i Mästarvägens nordöstra ända. Detaljplaneändringen inleds 2016. 41. Östermalm, Industrivägen 11-15, detaljplaneändring pågår, färdig 2016. 46. Östermalm, området i Montörsvägens norra ända, detaljplaneändringen inleds 2016. 17. Ölstens, Småindustrivägen 2-6. Detaljplaneändringen inleds 2016, färdig 2017. 93. Simolinsvägen, detaljplaneändring, inleds år 2016. 14. Gammelbacka och Estbacka, omgivningen kring besiktningsstationen. Detaljplaneringen pågår. 12. Svartså båthamn. Detaljplaneringen avbruten. Vi tätar stadsstrukturen: I stadsbebyggelsen 1. Västra åstranden, Alexandersbågens inre ring, detaljplaneändring pågår, färdig 2016. 2. Västra åstranden, Borgåporten. Detaljplaneändringen inletts, färdig 2016. 5a. Västra åstranden, södra områden. Detaljplaneringen fortsätter 2016. 5b. Västra åstranden, Campus och parkeringsanläggning, arbetet med detaljplanen pågår. 73-76. Detaljplaneringen i Skaftkärr fortskrider: Planeringsarbeten i Vårdalen pågår, 74 färdig 2016. 73 och 75 år 2018 och 76 år 2019. 9. Haikostranden II. Detaljplaneringen pågår, färdig 2016. 16. Haikoträsket. Detaljplaneringen pågår, färdig 2016. 19. Pepot daghem, detaljplaneändringen pågår, färdig 2016. 48. Svalåkerns område, detaljplaneringen pågår, färdig 2016. 77. Vårberga och Skaftkärrs skola samt servicecenter, detaljplaneändringen pågår, färdig 2016. 13. Detaljplanerna för Hermansö, i godkännandefasen. 18. Smultronkärrsparken, detaljplaneringen inleds 2016. 44. Gamla Veckjärvivägen, kompletterande byggande. Detaljplaneringen inletts, färdig 2018. 50. Hammars, småskoleområdet och Gammelbacka skog. Detaljplaneringen pågår, färdig 2017. 43. Tolkis skola och Tolkkisten koulu. Detaljplaneändringen inleds 2016. 22. Hörnet av Ågatan och Gymnasiegatan, Borgå Folkakademi Ab, detaljplaneändringen inletts. 68. Finnby, Malmvägen och f.d. Suomenkylän kolu. Detaljplaneändringen pågår, färdig 2016. 94. Veckjärvi, Koloniträdgård, detaljplaneringen pågår, färdig 2016. 7. Västra enhetsskolans och Point Colleges områden, detaljplaneändringen inleds 2016. 49. Koloniträdgårdsprojektet i Gammelbacka, detaljplaneringen pågår. 8. Johannisberg, åldringshemmets tomt. Detaljplaneändringen, förberedelse för att detaljplaneringen inleds 2016. 26. Hantverkaregatan. Detaljplaneringen pågår, färdig 2017. 99. Hattula såg och stationsområde. På basis av en arkitekttävling utarbetas en mera detaljerad översiktsplan 2016-2017. 97. Tingsgårdsvägen 16 20, detaljplaneändring, torde inledas 2017. I byar Y4 Delgeneralplanen för Onas skärgård. Under arbete, delgeneralplan färdig 2016. Y5 Delgeneralplan för Pellinge skärgård. Under arbete, delgeneralplan färdig 2016. 66. Ebbo, ändringen av detaljplanen pågår, färdig 2016. 57. Illby, detaljplaneringen inleds 2016. 58. Hindhår, detaljplaneändringen inleds år 2016. 59. Kerko, Övre by, färdig 2016. 96. Jackarby, detaljplanering av koloniträdgården, pågår. Y6 Kullo-Mickelsböle delgeneralplan för bybebyggelse, utredningarna av utgångsuppgifterna pågår 2016. Y7 Fagersta-Gäddrag, delgeneralplan för bybebyggelse, utredningarna av utgångsuppgifterna pågår 2016.